Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att utfå, skulle beräknas efter en landsortsberäkningssättares medelförtjänst
eller 2 riksdaler banko i veckan.
Sedermera ökades beräkningspriset och i jämbredd därmed de fasta
lönerna. På 1830*talet utgjorde beräkningspriset vid sättning 18 skilling
pr 1,000 fyrkanter, vilket inemot 1840*talet på en del ställen ökades till 20
skilling.
Man torde under hela denna tariffrörelse lägga märke till att det gällde
fixerandet av maximipris, således en strävan från arbetsköparnas sida att
hålla lönerna nere vid en viss nivå. Ett sådant förfaringssätt är från natio*
nalekonomisk synpunkt en absurditet, ty den ekonomiska utvecklingen
spränger snart dylika band, vilket också skedde i detta fall. När en orga*
niserad tariffrörelse nästa gång tog sig uttryck eller 1872, var det arbetarna
som togo initiativet och då gällde det fastställandet av minimipriser.
Den stora arbetslösheten 1830.
De kaotiska förhållanden, som skapats av 1810 års tryckfrihetsförordning
genom upphävandet av det obligatoriska medlemskapet i Boktryckerisocie*
teten och medgivandet åt vilken som helst att bliva boktryckare i stad eller
en halv mil därifrån, gjorde sig inom kort kännbar i ett proportionsvis stort
antal arbetslösa. Boktryckarna, särskilt i landsorten, uppammade en massa
lärlingar, vilka efter lärlingstidens slut ställdes på bar backe för att lämna
plats åt nya konstadepter. De utlärda styrde i flesta fall kosan till Stock*
holm, där de hoppades finna anställning i det yrke de lärt. Där fanns redan
uppsjö på arbetslösa konstförvanter, vadan de nytillkomna endast upp*
nådde att göra flocken än större. En del måste naturligtvis söka skaffa sig
andra förvärvskällor, men detta var icke så lätt i en tid, då hela Europa led
av efterverkningarna av de Napoleonska krigen. Sverge var ju även in*
draget i dessa och de ekonomiska följderna härav visade sig så kännbara
för vårt land, att detta omkring 1830 gjorde ett slags statsbankrutt, något
som icke kunde undgå att inverka även på de ekonomiska förhållandena
inom landet. Följden blev stor arbetslöshet inom nästan alla yrken.
Konstförvanterna för sin del vände sig till den myndighet, som efter
deras uppfattning hade skyldighet att se till, att yrket gav utkomst åt dem,
som indragits i detsamma, nämligen Boktryckerisocieteten.
Den 17 november 1830 anmälde nämligen Boktryckerisocietetens ord*
förande, att ett antal nu utan viss kondition stadde boktryckerikonstför*
vanter, sig hos honom inställt, med klagan över sin brydsamma ställning,
110
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
