Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppamma oproportionerligt stort antal arbetare". Det kan väl ej anses för mycket att
utfärda 6 utlärlingsbetyg på 21 år. (Nej; men att hålla 2 à 3 lärlingar på 4 à 5 utlärda;
det kan med allt skäl påstås vara för mycket, och synnerligast om bland "konstförvan»
terna" ägarna räkna sig själva. Red:s anm.)
"Arbetets" tryckeri anser att det arbete som förekommer i punkterna 5 och 6 (mate*
matisk sättning och musiknotsättning) bör betalas med timpenning i stället för procent. —
16 då 36—45 bokstäver ingå på raden, kan ej beräknas förhöjning för smalt format, vadan
denna förhöjning bör utgå. — 27 slopas fullständigt. — 35 timpenningen bestämmes till 40
i stället för 50 öre. I övrigt godkändes tariffen och förklarade tryckeriet sig villigt betala
efter densamma, om övriga stadens boktryckare även
gjorde det. Tryckeriets ägare tillhöra reshjälps»
kassan. På den uppställda lärlingsskalan förklä»
råde sig tryckeriet villigt att ingå.
Muntliga svar hava lämnats till en av Malmö
typografiska förening utsänd deputation från:
Skånska Centraltryckeriet förklarade sig villigt
ingå på tariffen, om de övriga boktryckeriägarna på
platsen ginge in på den.
Stenström & Bartelsson ansågo alfabetberäknin»
gen rättvis, men kunde med anledning av arbetets
beskaffenhet icke betala därefter, utan gåvo vecko»
penning (16 à 17 kr.). Minimilön, liksom ock lära
lingsantalet (nu 3 sättarlärlingar på 3 sättare), ville
de själva bestämma.
Litografiska aktiebolaget skulle gärna betala efter
tariffen, om smutskonkurrensen och lärlingsväsen»
det kunde upphävas. Ville ej ha lärlingar, utan
typografer och betala dessa efter deras arbetsför»
måga (nu 16 à 18 kr. pr vecka).
Skånska Dagbladets bolags verkställande direktör,
Rud. Asp, ville ej giva något direkt svar, men an»
såg att stockholmsboktryckarna först borde svara.
Hans bror, med. d:r C. Asp, delägare i bolaget, an»
såg att typografernas inkomster voro stora nog. Hans kusk t. ex. hade endast 12 kr. i
veckan och stod sig riktigt väl, fast han är gift. En av doktorns patienter, en arbetare,
har också endast 12 kr. i veckan, men hade kunnat ordentligt betala läkaren och av sin
inkomst även förskaffa sig ett litet hus, där han hade ett fint och trevligt hem. En annan
arbetare hade 50 kr. i månaden och — vita gardiner för fönstren. Men alla människor
ha inte lika behov. Så kunde han själv icke leva på en så låg summa. Om nu typo»
graferna icke ville arbeta för den lön, som bjöds dem, så bleve följden maskiners införande.
S. Lundgren & Söner hade ej någon typograf och behövde således ej bry sig om tariffen
(tryckeriet drives av ägaren med 3 lärlingar, av vilka två äro hans söner).
C. M. Bååths tryckeri var ej emot att betala efter den nya tariffen och skulle till och
med giva arbetarna 100 % mer än som nu betalades, om man blott kunde få bort den
hänsynslösa smutskonkurrensen.
155
FRANS BÄCKSTRÖM.
Förbundsrevisor ra. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
