Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Morgonbladets tryckeri hade ej svaret färdigt. Faktorn var för sin del ej emot en för»
höjning, men måste framställa frågan härom till bolagsstämman.
Joe Damm betalade efter tariffen (20 kr. i veckan) när han hade full sysselsättning åt
sina arbetare, men när han ej hade, så var han tvungen att betala under tariffen.
Från tre tryckerier, "Malmö Nya Allehandas", "Sydsvenska Dagbladets" och "Skånska
Aftonbladets", ha svar ej bekommits.
Håkan Ohlsson, Lund: "Det är alldeles omöjligt för människor att bestämma något
dylikt (som arbetslöner); vi få lägga detta, så väl som allt annat, i Herrens hand, ty Han
styr allting till det bästa."
Chr. Bülow, Lund: godkänner veckobetalning med 18 kr. pr vecka "om det kan genom»
drivas överallt". (Uteslutande tidningstryck.)
E. Malmström, Lund: Godkänner tariffen om de övriga principalerna i staden antaga
den. "Går in på vad de övriga gå in på".
Berlingska boktryckeriet, Lund: skall avgiva svar, men vill ej utfästa någon bestämd
tid för detsammas avgivande.
Axel Lundberg (Skånes Allehanda), Hälsingborg: "Egenskapen att vilja utgöra en för
hela landet gällande tariff, är en mycket betänklig svaghet, som ensamt den, torde inne»
bära skäl nog för dess förkastande". Avslår.
F. T. Borg (Öresundsposten), Hälsingborg: "Dylika tariffer stå i strid med friheten(Hl)
–-Dessutom kunna de ej i regeln efterföljas, på grund därav att de jämt råka i strid
med den enskilda egennyttan, som förstår att kringgå bestämmelserna, missbruk, som äro
omöjliga att förekomma och som måste verka demoraliserande". (Men det gör icke det
nu gällande, fria, för somliga så förmånliga oefterrättlighetssystemet. Red.)
Friheten, förenad med upplysning och människokärlek, förmår allena, enligt mitt förme»
nande, skapa rättvisa och billighet, förtroende och välstånd bland klasser och individer.
(Av friheten äro ju hrr arbetsgivare nu i besittning, men vilket årtusende kan man vänta
att de komma i besittning av "upplysning" och "människokärlek". Red.)
— — — Jag håller före, att en förbättring i kroppsarbetarnas villkor icke är att vinna
på det föreslagna sättet, utan framför allt genom en alltmer vaknad solidaritetskänsla och
ett alltmer klarnat solidaritetsbegrepp hos individen och nationerna, varigenom missför»
hållandena på många områden, må man hoppas i allmänhet, mellan arbete och inkomst
skola utjämnas. (Men vakna då, för allt i världen, upp till denna känsla, detta begrepp,
ty de granna orden utan handling äro icke synnerligen hedrande för en sådan proletär»
kämpe. Red.)
Det sammandrag som lämnats av F. T. Borgs yttrande, tilltalade icke denne, varför
rättelse lämnades i n:r 2 1891 på följande sätt:
Från redaktören F. T. Borg, Hälsingborg, ha vi med anledning av det i n:o 24 förlidet
år införda utdraget av hans svar på förbundsstyrelsens tariffcirkulär, mottagit följande
skrivelse:
"Hälsingborg den 5 januari 1891.
Till Redaktionen av Svensk TypografsTidning, Stockholm.
Anhålles om intagande i Edert ärade blad av nedanstående upplysning:
Oaktat redaktionen av Svensk Typograf»Tidning funnit lämpligt, att ur mitt svar på
frågan om beräkningstariff utesluta de av mig anförda motiv, väntar jag dock så mycken
156
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
