Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cirkuläret vördsamt hemställes, taga tariffen i övervägande och avgiva svar, huruvida
man vore villig tillämpa densamma eller, om man hade några anmärkningar, framställa
dessa och föreslå önskade ändringar, hava vederbörande undvikit avgiva ett detaljerat svar,
något bemötande eller någon vederläggning av de framställda önskemålen, vilket vi med
tacksamhet skulle emottagit.
Därjämte vilja vi, beträffande Norrköpings Tidningars Aktiebolags svar och det däri
gjorda uttalandet, att det, rörande arbetsersättningen, lämpligast träffar överenskommelse
med sina egna arbetare, framhålla, det nästan samtliga i bolagets tjänst anställda typografer
äro medlemmar av Svenska typografförbundet samt antagit och gillat det av förbundsstys
relsen utsända tariffsförslaget. Beträffande de övriga svaren vilja vi fästa Lithografiska
Aktiebolagets uppmärksamhet på §§ 34, 36 och 37 av ifrågavarande tariffsförslag, de paras
grafer man borde besvarat, men i stället alldeles ignorerat, och hr Joh. Jonsons (för Walls
berg &. C:o) på den eventuella förbättring av yrket gent emot konkurrensen, som tariffs
förslaget synbarligen avser.
Desslikes vilja vi uttala den förhoppningen, att Sverges övriga hrr boktryckeriägare
avgiva fördelaktigare svar å tariffsförslaget, svar, som lägga grunden till en tillfredsställande
lösning av den viktiga tariffsfrågan. Norrköping den 19 juli 1890. Norrköpings typografs
klubbs styrelse."
Isidor Kjellberg, Lithogr. Aktiebolaget och Östgöta Corresp. Boktryckeri, Linköping: (i
en gemensam skrivelse). Alfabetberäkningen är rättvisare än den nuvarande beräkningen,
och när den blir allmänt antagen av hrr boktryckare i Stockholm, skola även vi tillämpa
densamma. Om sättningspriset i Stockholm är 30 öre för 1,000 bokstäver, bör det i landss
orten ej vara mer än 24 öre, då levnadskostnaderna i landsorten äro så mycket lägre än
i Stockholm, att en skillnad av 20 % väl kan vara berättigad. Då nu redan hos oss och
i allmänhet i landsorten å de större tryckerierna betalas 25 öre pr 1,000, så behövas ju här
ingen förhöjning för att arbetarna skola bli likställda med stockholmsarbetarna. — Punks
terna 3, 4, 5, 6 i tariffen. Beräkningen i dessa fall torde lämpligast ske efter den tid, som
åtgår för arbetet. — 7 gäller redan. — 8, 9, 10 torde även böra beräknas efter tid. — 11—20
godkännas, då de i de flesta fall redan tillämpas. — 21 godkännes. — 22 betalas
efter tid. — 23, 24 godkännas. — 25. För högt för landsorten; 35 öre synes vara
lämplig proportion, om i Stockholm betalas 50 öre. — 26 godkännes. — 27. Då
tidningssättningen hos oss försiggår på samma tider och i samma lokal som all annan
sättning och intet nattarbete äger rum eller någon väntning på manuskript ifrågakoms
mer, så kunna vi icke finna något skäl, varför tidningssättning skall betalas högre än
annan sättning. — 28. Annons bör betalas efter den stilsort som övervägande förekommer
i densamma. För ändring bör beräknas efter tid. — 29 godkännes icke, då klichéerna
numera vanligen göras på spaltbredd och endast behöva insättas på sin plats. — 30, 31
godkännas. — 32. Den ordinarie arbetstiden är redan nu ej högre än 9 à 10 timmar. —
33. Riktigheten av principen erkännes, dock bör gottgörelse bero av överenskommelse för
tillfället. — 34. Betalas efter överenskommelse i varje särskilt fall. — 35. Den lämpliga pros
portionen bör vara 35 öre i landsorten, om 50 öre betalas i Stockholm. — 36. Om lokals
procenten — även kallad hyrespenning — i Stockholm utgör 10 % av förtjänsten, bör
den i landsorten vara 5 %, då hyrorna i Stockholm väl äro så mycket högre än i landss
orten; senare momentet godkännes. — 37. Minimilön i landsorten bör vara 16 kr., om den
i Stockholm är 20 kr. — 38. Utlär kvinna yrket på samma sätt som manlig lärling, bör
160
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
