Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Luleå till Stockholm, delvis Östergötland, Småland, Halland, Västergötland
och Bohus län.
Av skrivelserna och berättelserna från ombudet framgick, att i flera fall
arbetare kompromissat med principalerna, sedan dessa senare en gång in*
gått på arbetarnas fordringar och att stämningen för lönerörelsens upp*
tagande icke på långt när var så god som vid denna rörelses början. Anled*
ningen till detta senare förhållande var, att de svåraste orterna lämnats till
sist, orter, där den enskilde arbetaren i flera fall visade sig vara karaktärs*
lös och lät beveka sig endast av de tvenne despoter han lärt sig känna, prin*
cipalen och penningen. Att här tala om "fria arbetare" är ett hån, ty knap*
past under livegenskapens dagar torde man mera fruktat principalen än vad
som i våra dagar göres i en del orter i Sverge och inom boktryckerierna.
Orsaken till detta förhållande får sökas i, att arbetaren börjat sin bana å
tryckeri, vars ägare icke det minsta bekymrat sig om honom, utom i de fall
han kunde mot lägsta möjliga villkor avpressa största möjliga arbetskraft.
Genom den låga avlöningen och den långa arbetstiden kom arbetaren i
dåliga ekonomiska förhållanden och blev härigenom helt och hållet bero*
ende av principalen, vilket gjorde, att han fann sig i allt. Mången gång har
det under lönerörelser påträffats fall, där arbetaren icke vågat framställa
en begäran om förbättrade villkor, blott därför att principalen haft större
eller mindre fordran av arbetaren. Sådana typografers världserfarenhet
sträcker sig i allmänhet icke utom den stad där han är född, har lärt sitt
yrke och bildat familj.
En annan omständighet, som även spelat en viktig roll under lönerörel*
sen, är bristande kunskaper i yrket hos arbetaren. Principalerna ha icke
sett till, huruvida hos den antagne lärlingen förutsättningar funnits för att
han skulle ens tillnärmelsevis fylla sin plats som arbetare eller ock har det
slavsystem, som på många håll florerat inom yrket, kvävt de anlag, som
möjligen varit inneboende hos individen. Faktum är emellertid, att vårt
yrke för närvarande befolkas av en god del arbetare, som äro mer än lovligt
okunniga i det yrke, på vilket de skola försörja sig. Detta har även fram*
hållits av principalerna under lönerörelsen, ehuru de själva äro den direkta
orsaken till förhållandet. På många håll har även arbetarnas oregelbunden*
heter beträffande levnadssätt och arbete verkat hindrande, men man får väl
hoppas, att på samma gång arbetarna komma i åtnjutande av mänskliga
rättigheter skola de också iakttaga ett bättre uppförande, och det är gläd*
jande att kunna konstatera, att förhållandena i detta avseende betydligt
förbättras år efter år.
12
177
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
