Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samuelsson. Boktryckareföreningen utsåg för sin del C. Ramström, E.
Oldenburg, G. W. Wilhelmsson, V. Pettersson och David Lund. Skilje*
nämnden sammanträdde första gången den 3 januari 1901 och utsåg därvid
till opartisk ordförande kommerserådet E. A. Günther. — Då skiljedom»
stolen naturligtvis icke kunde slutföra sitt arbete före den gällande tariffens
utgång, beslöts genom överenskommelse mellan huvudorganisationerna att
den vid 1900 års utgång gällande tariffen skulle äga kraft till den nya blivit
definitivt fastställd samt att skiljedomstolen skulle äga besluta i vad mån
de nya bestämmelserna skulle ha retroaktiv verkan.
Den 6 februari 1901 hade skiljedomstolen avslutat sitt arbete och utslaget
innebar, att beräkningsarbetare som i medeltal förtjänat 20 kronor pr vecka
och däröver ägde rätt att tillgodoskriva sig 5 % och den som förtjänat
under 20 kronor 10 % av ersättning för utfört arbete under den tid som
förflutit sedan den 1 januari 1901, och att veckolönsarbetare, med en av»
under 20 kronor 10 % av ersättning för utfört arbete under den tid som
ock framdeles en förhöjning av 1 krona pr vecka, dock att den, som under
de två senaste åren uppburit en veckolön av 20 kronor, ägde att beräkna
en förhöjning av 2 kronor.
Skiljedomarna avskaffade naturligtvis icke beräkningssystemet, men
grundpriset höjdes högst väsentligt eller från 30 till 35 öre pr 1,000, varjämte
en del smärre ändringar gjordes i beräkningstariffen. Men beträffande
veckoavlöningen gjordes en åtskillnad mellan nyutlärda och övriga, som i
viss mån återinförde "cornuttidens" missförhållanden, då lärlingen under
viss tid eller intill dess han blivit postulerad, intog en undantagsställning.
Man beslöt nämligen att lönen under de två första åren efter lärlingstidens
slut skulle utgöra 20 kronor och först därefter 22 kronor pr vecka. Arbets»
tiden, som förut varit 54 timmar under sommarmånaderna och 60 under
vintermånaderna, reducerades för vintermånaderna till 58 timmar i veckan.
Maskintryckarnas olycksfallsförsäkring bestämdes till 2,000 kronor på
arbetsköparens bekostnad.
Den första maskinsättaretariffen.
Sättmaskiner av modern typ hade redan 1898 gjort sitt intåg i Sverge, då
Svenska Dagbladet inköpte tvenne Linotypemaskiner från Amerika, och
vid tiden för sättmaskinstariffens antagande torde väl ett 30»tal sättmaskiner
ha varit i bruk inom landet. Visserligen fanns, som ovan synes, i 1898 års
landsortstariff den bestämmelsen, att vid sättmaskins införande överens»
195
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
