Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sverges första lärlingstariff.
Frågan om lärlingsförhållandena har varit föremål för de typografiska
arbetarnas omsorger ända sedan 1752 års boktryckerireglemente tillät bok*
tryckarna att antaga hur många lärlingar de funno med sin fördel förenligt.
Typograferna ha också vid flerfaldiga tillfällen sökt att ernå inskränkning
i lärlingsantalet. Det har ju städse varit ett vitalintresse för de typografiska
arbetarna att hålla levnadsstandarden vid skälig nivå genom att hämma
en alltför stark tillströmning till yrket.
För äldre tider är det knappast möjligt att erhålla tillförlitliga siffror
angående antalet utlärda och lärlingar i boktryckerierna i Sverge. Den
äldsta uppgiften vi lyckats få tag i är från 1801 och gäller endast Stock*
holm. Det året fanns alltså i Stockholm 46 konstförvanter och 45 lärlingar,
summa 91 boktryckeriarbetare. Sedan dröjde det ända till 1843, innan
någon ny uppgift föreligger och den gäller också endast Stockholm. Det
året fanns det i Stockholm 120 utlärda och 116 lärlingar, således i det
närmaste samma antal lärlingar som utlärda. Samma var förhållandet
1856, då för Stockholm uppgives, att i den staden funnos 30 tryckerier
med 218 utlärda och 156 lärlingar, d. v. s. 76 lärlingar på 100 utlärda. I
landsorten torde förhållandena ha varit ännu värre. Först 1870 föreligga
uppgifter både för Stockholm och landsorten. Det året fanns det inom de
svenska tryckerierna sammanlagt 336 konstförvanter, 547 lärlingar och 72
kvinnor, år 1875 var antalet 841 konstförvanter, 727 lärlingar och 189
kvinnor och 1883 funnos vid de 186 tryckerierna 1,520 utlärda och 838
lärlingar mot 223 kvinnor, tillsammans 55 lärlingar på 100 utlärda. I lands*
orten voro förhållandena i detta hänseende mycket värre än i Stockholm,
ty medan det i sistnämnda stad 1883 blott kom 38 lärlingar på 100 utlärda,
utgjorde lärlingsantalet i landsorten två tredjedelar av arbetareantalet,
d. v. s. 67 lärlingar på 100 utlärda. Sedan sjunker lärlingsantalet så små*
ningom, så att det 1902 uppgår till 38 pr 100 utlärda, därav för Stockholm
15 pr 100 och för landsorten 52 pr 100. 1907 har en ytterligare sänkning
inträtt, så att det året kom det tillsammans 25 lärlingar på 100 utlärda,
därav 15 för Stockholm och 31 för landsorten. Landsorten har alltid haft
proportionsvis flera lärlingar pr 100 utlärda än Stockholm. Vid tiden för
Svenska typografförbundets tillkomst rapporterades från ett tryckeri i södra
Sverge, att det på en personal om 17 man hade en utlärd och — 16 lärlingar.
Både på första typografmötet 1883 och andra typografmötet 1886 gjordes
uttalanden att lärlingsantalet måtte ställas i rimlig proportion till de utlärdas
197
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
