Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rättegången mot Svenska typografförbundet.
Målet mot Svenska typografförbundet förekom första gången torsdagen
den 9 september 1909 inför Stockholms rådhusrätts femte avdelning.
Svarandena företrädda genom advokat W. Hellberg.
Sedan nödiga behörighetshandlingar från ömse sidor ingivits, resolverade
rätten, att målet skulle sönderdelas på de sju olika kärandena, varefter målet
mellan "Aftonbladets" aktiebolag och typografförbundet först påropades.
Kärandeombudet förklarade sig för dagen icke beredd att uppge skades
ståndsbeloppet, och svarandeombudet bestred typografförbundets skyldiga
het att ingå i svaromål samt åberopade såsom skäl för detta sitt bestridande
innehållet i en till rätten ingiven skrift, av följande lydelse:
Till Stockholms rådstuvurätt.
I anledning av det av Aftonbladets aktiebolag m. fi. mot Svenska typografförbundet
väckta skadeståndsanspråket, får förbundet vördsamt göra följande hemställan:
Det har tydligen synts kärandena uppenbart, att Svenska typografförbundet äger full
rättspersonlighet och att sålunda dess styrelse är förpliktad att, utan någon invändning om
sin behörighet att för förbundet föra talan, ingå i svaromål. Vi bestrida icke att det kan
anföras skäl för denna uppfattning, men vi hålla å andra sidan bestämt före, att detta
betraktelsesätt, vilket icke stöder sig på skriven lag, ej heller på förefintliga prejudikat,
äger någon fastare grund vare sig i rättspraxis eller rättsmedvetande. Visserligen är det
en ganska omfattande ehuru dock ej enig praxis vid underdomstolarna att s. k. ideella
föreningar med en viss stadga i konstitutionen anses äga rätt att besitta fast egendom och
å dylik egendom erhålla lagfart, och denna praxis har jämväl godkänts uti flera Kungl.
Maj:ts utslag; men det är i alla dessa fall att märka, att någon invändning mot ifråga»
varande föreningars rättspersonlighet icke blivit framställd. Huruvida det ålegat och allt
fortfarande åligger domstolarna att ex officio ingå på den frågan i varje föreliggande fall
torde ju också vara rätt tvivelaktigt.
Vi utgå nämligen därifrån, att fackföreningarna och sålunda jämväl Svenska typografs
förbundet icke äro ekonomiska föreningar uti den bemärkelse 1895 års föreningslagstifts
ning fattar begreppet utan närmast att betrakta såsom s. k. ideella föreningar. Såsom så*
dana äro de oberörda av nämnda lagstiftning och hava såväl före som efter nämnda tids
punkt fritt utvecklats utan bundenhet av lag. Under sådana förhållanden är man utan
tvivel hänvisad att för frågan om rättskapaciteten undersöka, huruvida fackföreningarna
i det praktiska livet uppträtt och erkänts såsom rättspersonligheter och om det sålunda
kunnat anses ingå i det allmänna rättsmedvetandet att fackföreningarna äro att betrakta
såsom särskilt bildande rättssubjekt, med förmåga icke blott att besitta fast egendom, utan
att jämväl ingå bindande avtal ävensom att vid domstol kära och svara.
Ett uttryck härför är den mycket utbredda uppfattningen inom föreningslivet att för
anskaffande av egen lokal åt en ideell förening erfordras bildandet av en särskild ekos
nomisk förening med speciell uppgift att förvärva den för ändamålet erforderliga fastigs
heten. Särdeles ofta anlitas därför också denna utväg. Vad särskilt fackföreningarna
307
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
