Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
angår har ännu, såvitt det är oss bekant, endast i ett fall försök gjorts att direkt för en
fackförening erhålla lagfart å fastighet, vilket ock av underrätten beviljats. Dylika enstaka
rättsfall lämna dock såsom ovan framhållits icke någon bestämd ledning. Ej heller står på
rättsskipningens område någon upplysning att vinna ifråga om fackföreningars rätt att
vid domstol kära eller svara. Visserligen fastställde Högsta domstolen genom utslag den
7 februari 1905 underdomstolarnas utslag i en rättegång mellan ledamöter i styrelsen för
Svenska järn* och metallarbetareförbundets underavdelning i Malmö, kärande, samt nämnd
avdelningsplatsexpeditör därstädes, svarande, varigenom den sistnämnde ådömdes ansvar
för förskingring av anförtrodda medel, men själva föreningens befogenhet att föra talan
kom här icke under omprövning, enär de såsom
målsägande uppträdande styrelsemedlemmarna an*
sågos vara för egen del behöriga att mot svaranden
föra talan. Tidigare eller senare prejudikat finnas
icke, utan är den nu anhängiggjorda rättegången
den första, som riktar sig mot en fackförening
såsom rättsperson.
I brist på skriven lag utan klar ledning av före*
fintliga prejudikat och utan stöd av en allmän rätts*
uppfattning torde man vara hänvisad att skänka
uppmärksamheten jämväl åt den utländska förenings*
lagstiftningen, innan man är beredd att göra ett
bestämt uttalande. Fackföreningsrörelsen har i stort
sett följt samma utvecklingslinjer i alla länder och
rent praktiskt fyller den samma uppgift i vårt land
som annorstädes. Den utländska fackföreningslag*
stiftningen har allmänt inslagit på den väg, som även
våra lagstiftare synas komma att beträda, nämligen
att överlämna åt fackföreningarna själva att avgöra,
huruvida de önska vinna rättspersonlighet eller icke.
Liksom ifråga om föreningar för ekonomisk verk*
samhet vinnes rättspersonlighet endast genom regi»
strering, varvid emellertid är att märka, att i Tysk*
land kan ansökan om registrering på administrativ
väg avslås. Detta beroende därpå, att den tyska föreningslagstiftningen betraktar fack*
föreningarna såsom socialpolitiska sammanslutningar. Englands och Tysklands erfaren*
heter på det sociala arbetsområdet äro ojämförligt rikare än vårt lands med dess jämförelse*
vis unga fackföreningsrörelse, och den sociala lagstiftningen har därför jämväl i dessa
länder sökt intränga djupare i frågorna. Denna utländska lagstiftning har jämväl i stort
sett tagits till förebild för de hos oss på sista tiden framkomna förberedande lagförslagen
och synes det oss sålunda vara av stor vikt att rättsskipningen icke utan vägande skäl
går lagstiftningen i förväg och giver hemul åt en uppfattning, som skulle stå i strid med
denna framtida lagstiftning.
På nu anförda grunder hemställa vi, att Rådstuvurätten ville innan målet företages till
handläggning yttra sig över huruvida Svenska typografförbundet äger rättspersonlighet
och sålunda kan genom sin styrelse ingå i svaromål.
308
WILHELM HELLBERG.
Förbundets advokat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
