- Project Runeberg -  Svenska typografförbundet 1887-1936 : ett svenskt fackförbunds historia /
564

(1937) [MARC] Author: Nils Wessel - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Van der Wäl, Holland, anförde, att Keufer talat försoningens ord, då han trots krigets
oerhörda offer för hans land, förklarat att tiden måste läka såren. Alla länders arbetare
kunna ju med gott samvete säga, att de ej stått i samförstånd med sina regeringar, då
kriget utbröt. En vägran att deltaga i kriget hade dock intet lands arbetare kunnat genom»
föra och de tyska arbetarna hade för övrigt visat sig som mycket starka patrioter. De
hade ej protesterat mot de skändliga deportationerna av belgiska arbetare. Hade detta
skett, skulle vi icke behövt att föra en debatt sådan som denna i dag.

Seitz, Tyskland: Keufers förklaring nu var av synnerligt värde, då han under kriget
fällt yttranden, som rent av voro förolämpande. Då de tyska typograferna till största
delen understött och finansierat det internationella sekretariatet, vore en international utan
dem en omöjlighet. Vi tyskar vilja åter ha internationalen i verksamhet, men då man
vill att vi skola beträffande kriget förklara att vi misstagit oss, kunna vi icke vara med
därom. Ty kriget av 1914 hade länge varit förberett. Det är kapitalismen som bär skulden
till detsamma och den franska såväl som de övriga regeringarna hade lika stor skuld som
den tyska. Men här är ju icke den politiska synpunkten utslagsgivande, här måste vi
endast arbeta på, att vårt samarbete blir återupptaget. Mot Van der Wäl ville talaren
säga, att de tyska fackföreningarna hade gjort allt vad de kunde för att förhindra och
förkorta kriget. Och mot deportationerna av de belgiska arbetarna hade de tyska fack»
förbunden gjort front och till sist uppnått, att de blevo upphävda. Åtskilliga av oss kunna
ju ha felat, men nu måste det förflutna vara glömt och vi alla med kraft ägna oss åt åter»
uppbyggandet av typografernas international.

Pochop, Österrike: Österrikes arbetare hade gjort allt för att förhindra och förkorta
kriget. De hade tagit initiativet till Stockholmskongressen. Det var tydligt, att Keufer
icke ville ha en debatt i skuldfrågan, men denna har likväl kommit till stånd och Van der
Wäl har förvärrat situationen. Nu måste vi i stället för att debattera denna sak, inrikta
oss på praktiskt arbete.

Dvoracek, Österrike: Man kan icke göra fackföreningarna eller deras ledare ansvariga
för kriget och dess följder. Överallt har ju härskat undantagslagar, pressfriheten, brev»
hemligheten och församlingsfriheten ha ju varit upphävda. Man bör nu icke längre tala
om dessa saker, utan inrikta allt vårt arbete på framtiden.

Eifler, Tyskland: Keufers förklaring kunna vi hälsa med tillfredsställelse. Men varför
här tala om krigsorsaker och krigsskuld? De tyska fackföreningarna ha i Würzberg ut»
talat sig angående dessa frågor. Det av belgiska förbundet framlagda förslaget är oantag»
bart. Talaren ville för övrigt erinra om, att i Tyskland ingen arbetare tillhört regeringen,
medan i Frankrike ammunitionsministern tagits ur arbetarnas led.

Barbel, Luxembourg: För några veckor sedan hade vi besök av ordföranden i belgiska
förbundet och han hade åtskilligt att förtälja om de ohyggliga lidanden, belgierna varit
underkastade. Talaren hade sagt honom, att vi ej mera skulle tala om krigsskuld o. s. v.;
vi skulle söka glömma detta. Men en ursäkt eller något liknande kunde man dock begära
av de tyska delegeradena på denna kongress. Att söka framkalla en dylik hade talaren
lovat.

Seitz, Tyskland: Då de belgiska arbetarna befunno sig i nöd, hade de tyska fackförenin»
garna sänt medel till Belgien. Men dessa hade med förakt tillbakavisats. Vi hade intagit
den ståndpunkten, att det ej var arbetarna som förde krig med varandra och i överens»
stämmelse därmed ville vi visa vår solidaritet med de belgiska arbetarna. Men belgarna

564

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:46:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/styf36/0564.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free