Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi finna oss särskilt föranledda att framhålla denna synpunkt, då på senaste tiden
åtskilliga tilldragelser inträffat, vilka fört frågan in i ett nytt skede, som låter oss hoppas
att en ändring i berörda förhållanden snart kommer att ske. Tvenne av de största fack»
förbunden i landet, järnarbetarnas och stenhuggarnas, hava nämligen beslutat anslutning
till landsorganisationen, men under uttrycklig förklaring, att de ej härigenom tvingade
sina avdelningar att ingå i det socialdemokratiska partiet. Härigenom torde tvångsan»
slutningsparagrafen de facto vara fallen och det är all anledning antaga, att den i sommar
i Malmö sammanträdande landsorganisationskongressen kommer att omarbeta stadgarna
i så motto, att fackföreningsmedlemmarna ej tvingas att tillhöra något politiskt parti.
Enligt vårt förmenande var den s. k. tvångsanslutningen det enda skäl, som förefanns
för Svenska typografförbundet att ej ansluta sig till landsorganisationen, och då detta
skäl, som sagt, torde komma att bortfalla samt en anslutning är högeligen önskvärd ur
den synpunkten att vi därigenom bliva berättigade att taga — icke allenast att giva —
understöd vid förefallande behov, vilket vi nu ej äro, anse vi klokheten bjuda, att med»
lemmarna vid en förestående omröstning rösta för anslutning till landsorganisationen.
Ty det är dock icke så alldeles säkert att vårt förbund ensamt med egna resurser och
de medel, som från internationella förbundet står oss till hjälp, förmår hävda och värja
kårens intressen vid de strider, som komma att stunda. Men även om så skulle vara fallet,
få vi icke glömma — detta gentemot talet om att det endast är de svagare fackförbunden
som ha någon nytta av landsorganisationen — att det ömsesidiga beroendet och solidari»
tetskänslan de olika arbetarelagren emellan, gör det nödvändigt för de bättre situerade att
medverka vid reglerandet av arbetsavtalen även för de ogynnsammare ställda, på det att
dessa må bliva fördelaktigare än om de senare i detta fallet bliva överlämnade åt sig själva.
Under förhoppning om att de av oss framhållna synpunkterna må behjärtas av med»
lemmarna, teckna vi
Med kollegial hälsning
Stockholm, Malmö och Norrköping i maj 1900.
Emil Söderström. Nils Wessel. Eduard Wiberg.
Förbundsstyrelsens tillvägagångssätt i frågan — som först var dröjande
och sedermera präglades av ytterlig brådska — väckte missnöje hos de
skånska avdelningarna, vilka ivrigast gått in för förbundets anslutning till
landsorganisationen.
På Malmö typografiska förenings sammanträde den 10 mars 1900 disku»
terades frågan. Nils Wessel, som varit förbundets ombud vid den 1898
hållna första landsorganisationskongressen, och som då, tillsammans med
de tre andra representanterna, avstyrkt anslutning, tillkännagav nu att han
ändrat ståndpunkt härutinnan. Detta berodde därpå, att de skäl, vilka
föranlett ombudens avstyrkan, ej mera funnos. Sedan den tiden hade åt»
skilligt ändrats beträffande inställningen särskilt till tvångsanslutningen
till partiet och säkert komme bestämmelserna vid den stundande kongressen
600
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
