Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
röstning vidtagen vid denna tidpunkt skulle ha verkat splittrande på för*
bundet, isynnerhet som, med anledning av utgången av 1901 års val till
förbundsstyrelse och redaktör, vissa splittringstendenser visade sig. Särskilt
föreföll oron vara stor bland förbundets s. k. liberala element, bland vilka
motståndarna till anslutningen till landsorganisationen företrädesvis voro
att söka. Dessa började t. o. m. utgiva ett eget organ, "Typografbladet",
som redigerades av Svensk Typograf*Tidnings f. d. redaktör, L. Aug.
Mårtensson.
Den 1901 beslutade omröstningen kom därför icke till stånd, men genom
motion från avdelningen i Ystad kom frågan upp på 1904 års förbunds*
möte. Ystadsavdelningen begärde nämligen, att förbundsstyrelsen skulle
åläggas, att före 1904 års slut föranstalta den av förra förbundsmötet be*
slutade omröstningen.
Med anledning av motionen från Ystad yttrade förbundsstyrelsen föl*
jande:
Att den av 1901 års förbundsmöte beslutade omröstningen om förbundets anslutning
till landsorganisationen icke blev satt i verkställighet under loppet av ovannämnda år,
förklaras av den mängd arbete, som, jämte samma års tariffarbete, efter mötet i övrigt
tog förbundsstyrelsen tid i anspråk.
Valet av 1902 års förbundsstyrelse medförde, som bekant, sådan förändring i dennas
sammansättning, att en del medlemmar, tillhörande den förutvarande majoriteten, med
anledning därav funderade på en separation från förbundet, vilken åsikt även offentligen
uttrycktes. Det skulle naturligtvis under sådana omständigheter varit ytterst oklokt
handlat av förbundsstyrelsen att vid det tillfället kasta ut ett tvistefrö, sådant frågan om
anslutning till landsorganisationen städse visat sig vara. Därest nödig majoritet för för*
slagets antagande förefunnits, skulle nämligen ett dylikt beslut lätt kunna bliva signalen
till en utbrytning sådan som den ifrågasatta. Förbundet skulle i så fall genom en åtgärd,
vars tillskyndare huvudsakligast haft för ögonen att stärka dess ställning utåt, ha förlorat
mångdubbelt i inre styrka och stabilitet. På grund härav ansåg 1902 års förbundsstyrelse
tiden icke då vara lämplig för verkställandet av den ifrågavarande omröstningen.
På senare tider har visserligen talet om separation tystnat och i stället har det hetat,
att man endast avsett en lojal opposition inom förbundets ram. Det skulle således må*
hända icke nu ligga någon fara i att låta omröstningen äga rum. Då emellertid frågan,
på vad sätt förbundet bör rusta sig för att bäst kunna hävda sin ställning såsom kamp*
organisation, kräver sin särskilda allsidiga behandling vid detta förbundsmöte och frågan
om anslutning till landsorganisationen alldeles givet måste skärskådas i samband härmed,
har förbundsstyrelsen ansett det olämpligt att, så att säga i elvte timman, söka få till stånd
ett avgörande beslut i denna fråga.
Ehuruväl förbundsstyrelsen är på det livligaste besjälad av idén om en allmän samman*
slutning mellan alla landets arbetare i kampen för förbättrade levnadsförhållanden, vill
den dock, på grund av vad ovan sagts och med särskild hänvisning till vad som säges i
motiveringen till dess motion om stärkandet av förbundets reservfond, härmed föreslå,
604
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
