Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Anslutningsfrågans behandling i Stockholm och Göteborg.
Vi ha här ovan redogjort för anslutningsfrågans utveckling inom
Malmöavdelningen, den avdelning, som längst och trognast varit ansluten till
partiet av alla förbundets avdelningar. Där gick det som ovan relaterats
synnerligen smärtfritt att få saken igenom. Och samma var förhållandet
även inom de flesta av Skåneavdelningarna.
Men på andra håll gick det icke så lätt. Inom exempelvis landets två
största avdelningar, Stockholm och Göteborg, dröjde det i hela 27 år efter
det Malmö anslutit sig innan dessa följde exemplet.
Som behandlingen av denna fråga inom landets två största avdelningar
är karakteristisk för de svenska typografernas — som helhet betraktad —
ställning till frågan, redogöra vi här nedan utförligare för anslutningsfrågans
behandling i Stockholm och Göteborg.
Vi börja med Stockholm.
Första gången frågan om Typografiska föreningens i Stockholm anslutning till
Stockholms arbetarekommun förekom, var den 2 februari 1901. Sju medlemmar av föreningen
hade ingivit förslag om att följande fråga borde upptagas på dagordningen: "Bör
Typografiska föreningen ansluta sig till Stockholms arbetarekommun?" För att frågan skulle
få en så allsidig belysning som möjligt, hade styrelsen anskaffat tvenne inledare från
socialdemokratiska partiet, nämligen Ernst Blomberg och C. G. T. Wickman.
Sedan de båda inledarna yttrat sig, uppstod en livlig debatt, i vilken Ernst Lindberg,
K. J. Wennergren, A. W. Öhman, K. M. Ziesnitz och K. J. Ohlsson talade för att
föreningen borde ansluta sig, medan Hugo Westerlund och Edvard Söderberg yrkade avslag.
J. W. Samuelsson ansåg det vara olämpligt att nu fatta beslut i frågan, utan borde detta
anstå tills man skaffat en större lokal. Föreningen beslöt i enlighet med Samuelssons
yrkande samt att frågan skulle avgöras på nästa ordinarie sammanträde.
Vid detta möte, som hölls å Grand Nationals stora sal den 16 mars 1901, meddelade
styrelsen, att den gjort sitt uttalande i frågan. I detta föreslogs, att föreningen skulle
besluta att ansluta sig till Stockholms arbetarekommun och därmed till socialdemokratiska
arbetarepartiet från och med den 1 januari 1902. Beslutet var dock icke enhälligt, ty av
styrelsens fem medlemmar hade tre tillstyrkt, medan två avstyrkt förslaget. Styrelsen
bestod vid detta tillfälle av Emil Söderström, ordförande, A. W. Öhman, vice ordförande,
John Högquist, kassör, Lars Brolin, sekreterare, och J. Emil Holmberg, bibliotekarie.
Styrelsen föreslog att % majoritet skulle erfordras för förslagets antagande samt hade
dessutom i kallelsecirkuläret medgivit, att närvarande medlem genom uppvisande av
fullmakt finge rösta för en frånvarande. Medgivandet att rösta medelst fullmakt gav
anledning till åtskillig opposition, mest från socialdemokratiskt håll, medan L. Aug. Mårtensson
gav styrelsen sin komplimang för förslaget, "ty fullmaktsröstning måste tillåtas tills man
kommer så långt, att omröstning sker på tryckerierna". Styrelsens förslag godkändes.
Vid detta tillfälle hade, jämte C. G. T. Wickman, Ernst Söderberg från arbetarekom»
munen kallats att inleda frågan. Sedan inledningsanförandena hållits, talade Val. Isakson,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:46:55 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/styf36/0634.html
