Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skars och arbetarna därigenom förlorade sitt främsta vapen i kampen. Erfarenheten från
andra länder visade, att arbetarna där funnit politiken nödvändig jämsides med fackfo^
eningsrörelsen. Bifall.
Bland de följande talarna yrkade A. W. Öhman, G. Rydberg, K. V. Lövkvist och
Nils Sandberg bifall, medan J. E. Graf — som ansåg "att genom anslutningen ett visst
tvång lades på medlemmarna, ett tvång som kan mera skada än gagna" — C. A. Lindblad
och Erik Andersson yrkade avslag.
Föreningen beslöt därefter att frågan skulle avgöras genom allmän omröstning och god»
kände i övrigt styrelsens förslag.
Omröstningen försiggick å föreningens expedition flera dagar under december månad
1905 och januari månad 1906. Sedan omröstningen avslutats, tillkännagavs resultatet på
föreningens sammanträde den 3 februari 1906. 962 av föreningens medlemmar hade del»
tagit i omröstningen. 684 av dessa hade röstat mot och 278 för anslutning, vadan för»
eningen med 406 rösters majoritet avslagit motionen om anslutning till Stockholms
arbetarekommun.
Sedan dröjde det i hela 25 år innan frågan åter kom upp i Typografiska
föreningen i Stockholm. Vid sammanträdet den 1 februari 1930 förelåg
följande motion, undertecknad av 763 föreningsmedlemmar:
"Till Typografiska föreningens i Stockholm styrelse.
Typografiska föreningen i Stockholm har som avdelning av Svenska typografförbundet
skyldighet i enlighet med stadgarnas ingress, att ’verka för industriell demokratis genom*
förande samt att målmedvetet fostra arbetarna i kampen för samhällets omdaning på socia*
listisk grundval och inrikta arbetet på produktionens socialisering’.
Typografiska föreningen åligger enligt föreningsstadgarnas ingress, att arbeta inom
ramen av Svenska typografförbundets stadgar, det är vår klara skyldighet som organisa»
tionsmedlemmar, att verka för industriell demokrati och samhällets omdaning på socialistisk
grundval och att inrikta arbetet på produktionens socialisering. Kan man säga, att Typo»
grafiska föreningen i Stockholm härvidlag gjort sin plikt helt och fullt? Svaret måste
bli ett obetingat nej. Typografiska föreningen i Stockholm har i denna fråga stannat på
halva vägen.
Typografiska föreningens i Stockholm stadgar nämner vidare som föreningens ändamål
’att i samförstånd eller i förening med andra arbetareorganisationer städse hava hela
arbetareklassens väl till ögonmärke’.
Typografiska föreningen har manifesterat sin vilja till samförstånd och förening med
andra arbetareorganisationer, när omröstning för tio år sedan företogs angående anslutning
till Landsorganisationen i Sverge, vidare har Typografiska föreningen genom att från starten
gå med i Stockholms Fackliga centralorganisation givit bevis på förståelse för klassolidari*
tetens innebörd. Men härmed har man icke tagit alla konsekvenserna av klassolidariteten
och samförståndet i sikte att tillvarataga hela arbetareklassens väl i Sverge.
Typografiska föreningen i Stockholm har ännu icke dragit konsekvenserna av de strävans
mål, som äro angivna i typografförbundets och Typografiska föreningens stadgar. Indu*
striell demokrati och socialisering ävensom en rad av de fackliga problem, som föreningen
och förbundet brottats med, äro på samma gång politiska frågor, som måste lösas genom
637
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
