Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINGE, SVEN AUGUST. Född den 1
februari 1841 i Stockholm, död den 1
augusti 1917.
Sina första läroår i boktryckeriyrket
gjorde han å J. W. Lundbergs ("Fasan")
och P. M. Dahlskogs tryckerier. Sedan
han därefter konditionerat å Isaac Marcus’,
J. S. A. Riis och Ny Illustrerad Tidnings
tryckerier, tog han 1859 anställning å
Finska litteratursällskapets tryckeri i Häl»
singfors, varifrån han begav sig till dåva»
rande Petersburg, där han dels hade an»
ställning som musiknotsättare i kejserliga
teatertryckeriet och dels å "Journal de
Saint Petersbourgs" tidningstryckeri. 1862
lämnade Linge Ryssland och återvände till
Stockholm.
Efter att ha innehaft plats å Nathan
Marcus tryckeri i Stockholm blev Linge
anmodad att taga plats i Berlin, varest han
stannade ett par års tid för att sedan åter»
vända till Sverge, där han efter vartannat
arbetade å Norstedts och Dagens Nyheters
tryckerier i Stockholm och hos C. E. Ger»
nandt i Halmstad samt å Sydsvenska Dag»
bladet i Malmö, där han tjänstgjorde som
korrekturläsare.
År 1867 gjorde Linge ett försök att bli
boktryckare och tidningsutgivare i Mar»
strand, vilket emellertid misslyckades, var»
för vi följande år återfinna honom som
sättare hos Norstedt &. Söner i Stockholm.
Avskedad på grund av några alltför fri»
språkiga yttranden vid en så kallad ljus»
sexa 1872, lämnade Linge yrket och arbe»
tade ett par år på ett handelskontor som
kontorist och prokurist. 1874 erbjöds han
plats å Centraltryckeriet, och efter dettas
brand 1875 flyttade han till "Fädernes»
landets" tryckeri, där han stannade ända
tills han vid 70 års ålder lämnade yrket.
Linge inträdde i Typografiska förenin»
gen 1862 och blev snart en av de mest
"rivande" oppositionskrafterna mot den
gamla patriarkaliska styrelsen. 1869 blev
han jämte Graf och Rosander väld till re»
visor och i den revisionsberättelse som
dessa tre avlämnade, gjordes en del ampra
anmärkningar mot förvaltningen av bland
annat biblioteket, vilket gjorde att styrel»
sen vid 1870 års slut samtliga undanbådo
sig återval. Under hela 1870»talet kämpade
Linge en hård kamp mot den yrkesskrå»
mässighet, som i rikt mått var tillfinnan»
des i Typografiska föreningen på den ti»
den. Bland annat misslyckades i början
av 1880»talet ett hans försök att förmå
Typografiska föreningen att medgiva med»
lemskap åt de kvinnliga kollegerna.
I strävandena att sammansluta de sven»
ska typograferna till ett hela landet om»
fattande förbund tog Linge mycket livlig
del och han var ledamot icke allenast av
den kommitté, som utarbetade förbunds»
stadgarna, utan även av den första för»
bundsstyrelsen. Han kom så småningom
att bli en förgrundsfigur i den typogra»
fiska organisationen och det är icke utan
att han i viss grad satte sin stämpel på det
hela. Av den forne radikala oppositions»
mannen hade nu blivit en auktoritet, som
bekämpade den spirande socialdemokratiska
oppositionen på det kraftigaste sätt. Hans
aggressiva uppträdande mot oppositionen,
dels som förbundsstyrelseledamot och dels
som redaktör för Svensk Typograftidning
åren 1890—1891, tillspetsade situationen
och gjorde att kampen mellan "de gamla"
och "de unga" fick en onödigt upprivande
karaktär. När genombrottet skedde, drog
Linge sig tillbaka. Han förstod tydligen
ej det nya som arbetat sig fram, och han
hade mot slutet av sitt liv så ringa tanke
för det förbund, han själv med så mycket
arbete varit med om att grundlägga, att
han slutligen lät stryka sig som medlem.
Linges egentliga verksamhet kom dock
att ligga utanför typograforganisationens
råmärken därigenom att han blev en av
ledarna för den så kallade liberala arbe»
tarerörelsen, vars förnämsta talare han var.
Han ägde nämligen en talarebegåvning av
mer än vanligt slag, som vid ett tillfälle
renderade honom benämningen "ordfor»
mernas bankir". Han tog livlig del i den
icke obetydliga arbetarerörelse, som före»
gick den socialdemokratiska. Bland annat
var Linge en av ledarna för den Smithska
ringrörelsen och han blev styrelseledamot
i så gott som alla de företag som startades
av denna rörelse. I det enda företag, som
i ett fyrtiotal år levde kvar som minne av
773
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
