Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nr 2 SUNDSVALLS TIDNING Torsdag 5 Januari 1888
Observera!
Under en månad, 9 Jan.—9 Febr., erbju-
des tillfälle erhålla undervisning till billigt pris
uti Välskrifning (Text och Rubrikstil samt
Handskrift), Räknlng (enkla tal, bråk och sorter med begagnande af ginvägar) och Moders-
mål.
Anmälan emottages af föreståndaren, som träffas i skolans lokal hvarje sökendajr kl. 13—2.
(315) Sundsvalls Handelsinstitut.
Pålningsspiror.
Cirka 150 st. Pålningsspiror af 40 å 45 fota
längd med 5 å 6 tums topp önskas levererade vid
Svartvik. Prisuppgifter torde insändas till Svartviks kontor. (314)
OBS.!
Den som kan åtaga sig leverans å 8 à 10 kannor mjölk dagligen anmäler sig Köpmangatan
.Nf 54. (313)
Damfrisering
utföres såväl i hemmen som har på platsen.
Brudutstyrsel uthyres hos
Hanna Hörberg.
Centralhotellet vid Vängåfvan, 1 tr.
Nu genast.
En våning om tre rum och kök uthyres. Adr.
Köpmangatan 54. (312)
Iakttagelser och intryck.
En af våra protektionistiskt sinnade kolleger har erfarit ett sorglustigt intryck af
Stockholms Daglads fortfarande ifrigaste opposition mot professor Wittrocks svenska
nationalitet. Och skälet till denna sorglustighet ligger däri att, enligt hvad först antydda tidning påstår vara en offentlig hemlighet, »ingen af de två personer, som i
denna strid äro S. D:s skrifkunniga advokater, har ens en droppe svenskt blod i sina
ådror.
Det sorglustiga häri, är det oss omöjligt
att fatta. Ty antagligt är väl att de båda
advokaterna i St. D. låtit naturalisera sig
och således iakttagit de formaliter svensk
lag stadgar för att utländing må kunna bli
svensk medborgare. Och då må de ju ha
full rätt att förneka professor Wittrocks
delaktighet i svensk medborgarerätt, eftersom hvarken han själf eller någon af hans
förfädar låtit naturalisera sig.
Och rätt bör väl vara rätt, äfven då det
gäller en baneförare i det läger, hvars stoltaste stridsrop är: Sverge åt svenskarne!
— Stor förvåning har det väckt, att öfverståthållareembetet i Stockholm i denna
sak lagt bevisningsskyldigheten på den sida,
som förnekar hr Wittrocks svenskhet.
Det är annars den, som påstår en sak,
som anses böra bevisa den.
Och hade det gällt en sivilrättegång i något af de fall, där medborgareskap fordras
för att komma i åtnjutande af en rättighet,
så skulle hr Wittrock blifvit ålagd att styrka
sin nationalitet; men nu då det galler att
få vara med som lagstiftare och med om
att beskatta svenska folket — då skall han,
ehuru af omtvistad och minst sagdt tvifvelaktiga nationalitet, ej behöfva styrka sin befogenhet.
Att detta är oriktigt, därom borde frihandlare och protektionister kunna ena
sig; därest icke de senares fanatism vore
så hänsynslös. Att den är tanklös behöfver ej särskildt sägas; ty det är all fanatism.
Vi omtala på annat ställe, att en röst-
rättsförening bildats i Östersund på ett af
20 personer besökt möte.
Ett motstycke till denna likgiltighet för
hvad någon kallat »landets för ögonblicket
vigtigaste angelägenhet» omtalas från Skåne,
där, som Öresundsposten straffande framhåller, ingen större verksamhet för reformen föresports, oaktadt Skåne annars är
kändt för att vara tämligen lifligt i politiken. „ Opinionslistor fattas ej, men — sä-
ger Ö. P. »Anden, viljan, energien att arbeta för den stora saken, hvar äro de?»
Ungefär på samma sätt förhåller det sig
i våra bygder och kanske — om man blott
kände till tänkesätten — i hela vårt land.
Det har dock icke varit så. För några
år sedan var intresset för rösträttsreformen
både allmänt och lifligt — en förändring
har således oförnekligen inträdt och orsakerna därtill äro ej svåra att utfundera.
I Tyskland dryftas för närvarande utförligt och delvis mycket lidelsefullt frågan om
förlängning af lagstiftningsperioden för riksdagen och för landtdagarne från tre till sex
eller sju år.
Endast på denna väg — säger prof. Kahl
i Nürnberg — skall man kunna upprätt-
hålla den allmänna valrätten, som står i
fara att komma i vanrykte och förlora all
aktning. En förlängd lagstiftningsperiod är
— säger han — rätta medlet att häfda den
allmänna rösträttens värde, som skyddas
genom att utöfvas mera sällan.
På tal för någon tid sedan om Sundsvalls drätselkammares ombildning, trodde
sig någon veta, att man i Gefle redan tröttnat vid och öfvergifvit försöket med därvarande drätselkammares organisation på
två afdelningar. Så är emellertid icke fallet.
Norrlandsposten för den 2 dennes redogör
nämligen för drätselkammarens medlemmar
och uppräknar fem, som tillhöra finansaf-
delningen och fem, som tillhöra bygnads-
afdelningen.
I finansafdelningen är grosshandlaren
Sehlberg ordförande och i bygnadsafdelningen löjtnant Lindahl.
Frågan om nytt drätselkammarregle-
mente i Sundsvall ligger, som bekant, hos
magistraten.
Sundsvall 5 Januari.
Minneslista
Lördag 7, kl 10 f m , auktion i O C Åströms gård å Alnön
& Röde, å diverse lösegendom, handelsvaror ocb bodin-
ventarier samt en tomtlägenhet med derå uppförd han-
delsbod och kontor
Söndag 8,kl 3 e m, föreningen N B s ordinarie samman-
träde å Essvik
— kl 5 e m , börjar vårterminen i tekni ka afton- och
söndagsskolan
Måndag 9 Torps tingslags lagtima vinterting i Hammar
— Börjar förberedande afdelningen i Sundsvalls handelsinstitut
— kl 5 e. m, sammanträde med hushållningssällskapets
förvaltningsutskotts ledamöter i sällskapets lokal i Hernö-
sand.
Följande belysning af frågan om §
75 i kommunalförordningen för rikets stä-
der skall eller icke skall tillämpas på stads-
fullmäktiges i Sundsvall beslut om 20 kro-
nors vite för den som körande färdas öfver
Nya Selångersbron erhöllo vi i tisdags för
sent att då kunna i tidningen införas:
Till redaktionen af Sundsvalls Tidn.!
I senaste numret af Sundsvalls Tidning
förekommer ett referat öfver stadsfullmäk-
tiges i Sundsvall förhandlingar angående en
af stadsfullmäktige hos k. m:ts befallnings-
hafvande gjord framställning om utsättande
af 20 kronors vite för en hvar, som körande
färdas öfver denna endast för gångtrafik af-
sedda bro; i anledning af hvilken framställ-
ning k. m:ts befhde »under den 24 nästlidne
des. resolverat, att som jämlikt § 75 i k.
förordningen om kommunalstyrelse i stad,
beslut af ifrågavarande beskaffenhet borde
genom magistraten och åtföljde af dess i
ämnet afgifna utlåtande insändas till k. m:ts
befhde, blefvo handlingarne till stadsfull-
mäktige återremitterade; och lärer, enligt be-
rörda referat, borgmästaren Björck efter ären-
dets föredragande hafva förklarat, att be-
slutet i fråga icke var något sådant under-
ställningsärende, som afsåges i åberopade §
75, samt därvid jämväl tillagt: »men i många
former trifs det sköna».
Då det möjligen kan hända, att någon af
tidningens läsare i anledning häraf anser,
att k. m:ts befhde oriktigt tillämpat lagen
och således onödigtvis återremitterat handlingarne, anhåller undertecknad, att Ni behagade i tidningen ordagrant införa ofvan
åberopade §, hvilken i här tillämpliga delar
lyder sålunda:
"K. m:ts befhdes godkännande erfordras
för att gifva gällande kraft åt
a) beslut, hvilka äro ämnade att såsom kommunala stadgar tillämpas, till befrämjande
af sedlighet, helsovård samt ordning och säkerhet inom stadens område,
b)
c)
Beslut, som skull k. m:ts befhdes pröfning
underställas, bör genom magistraten och åt-
följdt af dess i ämnet afgifna utlåtande in-
sändas».
Lika otvetydigt innehåller 20 § af ord-
ningsstadgan för rikets städer, att om i stad
uppkommer fråga att, utöfver hvad samma
stadga innehåller eller lemnar åt magistrat
eller polismyndighet att närmare bestämma,
ny eller ytterligare föreskrift må för staden
i afseende å allmänna ordningen därstädes
meddelas, förslag därom kan framställas såväl af stadsfullmäktige, som af magistraten,
samt att, om förslaget framställes af stadsfullmäktige, magistraten har att detsamma
jämte eget utlåtande insända till k. m:ls befhde, som förslaget antingen oförändradt
fastställer eller ogillar.
Hernösand den 2 januari 1888.
G. Rdg.
Räntenedsättning. Med detta års
början hafva Sundsvalls Handelsbank och
Sundsvalls Sparbank nedsatt räntan på sparkasseräkning till 4 prosent och Medelpads
Folkbank till 4½, prosent.
Sundsvalls Folkbank håller den, som det
tyckes, ännu uppe i 5 prosent; men det är
väl att förmoda, att äfven denna bank skall
följa med sina kolleger. Det kan nämligen
vara ganska farligt för en bank att hålla
en abnormt hög inlåningsränta, dels eme-
dan det nödgar honom att äfven fasthålla
en motsvarande hög utlåningsränta — hvar-
igenom goda papper och säkerheter dragas
från honom. Detta förstår allmänheten myc-
ket väl och de små kapitalisterna ha nog
klart för sig att något lägre ränta vid ka-
pitalets säkrare plasering är bättre än en
högre ränta, som alltid väcker misstankar.
Det år hårdt — vi medgifva det — för
den mindre kapitalsegaren, dä räntan faller
och därigenom en rätt känbar afskrifning
eger rum i värdet af hans besparingar; men
det är en välgerning för arbetet, som hit-
tills i vår stad lidit oerhördt under trycket
af höga räntor. Lättare tillgängligt kapi-
tal skall främja företagsamhet i alla rikt-
ningar och — detta är just Folkbankernas
hufvuduppgift.
Sundsvalls drätselkammare har till
ordförande för året utsett skeppsredaren A.
P. Sundquist och till vise ordförande läro-
verksadjunkten Aug. Bystedt. S P:n
Länsnotariebefattningen i länet
är vice häradshöfdingen Gustaf Tengvall af
länsstyrelsen förordnad att bestrida från och
med den 1 januari 1888 tills vidare och
intill dess länsnotarien, vice häradshöfdin-
gen Olof Hammar kan blifva af det ho-
nom meddelade kronofogdeförordnande oför-
hindrad att såsom länsnotarie åter inträda
i tjänstgöring.
Länsmanstjänsten i Sköns socken
bestrides tillsvidare af tjänstförrättande läns-
mannen, landskontoristen August Sjöstedt.
Brottmålsdomarebefattningen i
Ångermanlands domsagor har Svea
hofrätt förordnat vice häradshöfdingen B.
O. Hammar att från och med den 1 januari 1888 tills vidare under samma år
förestå.
Landträntmästaretjänsten i länet.
I anledning däraf, att landträntmästaren B.
Lindberg till länsstyrelsen ingifvit till kgl.
statekontoret stäld ansökning om ytterligare tjänstledighet, nämligen från och med
den 1 januari till den 1 april 1888, har
länsstyrelsen förordnat länsbokhållaren, vice
häradshöfdingen Axel Arnell att i frågavarande landträntmästarebefattningen, i afbidan å kgl. statskontorets beslut, fortfarande till den 16 innevarande månad bestrida.
Till domänintendent i Jämtland under 2 år från den 1 dennes har k. m.t furordnat skogsinspektören F. W. Tigerhielm.
Sundsvalls handelsinstitut börjar
vårterminens undervisning nästa måndag inom förberedande afdelningen. Anmälan om
inträde göres hos skolans föreståndare hr
C. Fliesberg.
En månad därefter, eller den 9 februari,
börjar kursen i kontorsafdelningen och den
9 mars i bokhålleriafdelningen. Vårterminen räcker till slutet af maj.
Tekniska afton- och söndagssko-
lan börjar sin vårtermin nästa söndag, då
anmälningar om inträde mottagas kl. 5 e.
m. i skolans lokal.
Undervisning meddelas hvarje söndag kl.
9—11 f. m. och 4—7 e. m. och hvarje söc-
kendag kl. 7—9 e. m. Undervisningsäm-
nena äro frihandsteckning, linear- och fack-
ritning — den sistnämda omfattande äfven
akvarell- och pastellmålning —, modellering,
modersmålet, räkning och välskrifning.
Skorstenseld utbröt i tisdags afton å
hotell Nord härstädes. Inom en kort stund
var elden släckt utan att ha åstadkommit
någon skada.
Urfirman C. O. Wessén, en af Sundsvalls största importfirmor, har ene delegaren hr N. O. Ydén med detta års början
utträdt för att i eget namn börja en-grosaffär. Firmans grundläggare hr C. O. Wessén fortsätter gamla affären under oförändrad firma.
Reformen om minuthandelsbodarnes
stängning kl. 8 på aftonen, som så ofta varit på tal här i staden och som synts så svår
att genomföra, bör på det kraftigaste understödjas af allmänheten, som det tillhör
att tänka på vigten att bereda vår stads
talrika handelsbiträden tillfällen att under
lediga aftonstunder söka förvärfva sig kun-
skaper och utbildning. Man bör ock hop-
pas, att de handlande, som ännu ej biträdt
beslutet, ej skola dröja att sluta sig till de
öfriga och såmedels visa, att det här icke
finnes någon prinsipal, som ej på alla sätt
vårdar sig om sina underlydande och främ-
jar deras bästa.
Den sista konkursen under fjolåret
var handlanden Ernst Lindbergers, hvilken
började den 28 desember.
Skogsstöld. Under en följd af år hafva
skogsstölder hvarje vinter egt rum å Njurunda sockens skog, belägen söder om Sundsvalls stads område eller i närheten af den
så kallade Svarttjern. Dessa stölder hafva
på senare tider allt mera ökats. Ej mindre
än 30 å 40 personer, hufvudsakligen boende i Stenhammaren, hafva under senare
tiden vallfärdat in på ofvannämda skogsområde och fällt skog, som därpå med Kälke
fraktats dels till staden och dels till Stenhammaren.
Sistlidne gårdag begaf sig kronolänsman
O. P. Ödlund från Njurunda åtföljd af biträde med anledning häraf till skogs och
öfverraskade också en mängd skogstjufvar
sysselsatta med hygge. Af dessa kunde,
till följd af den ringa styrka hvaröfver länsmannen förfogade, endast fem personer då
häktas. Dessa fem som sändes till .staden
och undergingo polisförhör voro:. E. J. M.
Wikström, A. G. Forsberg, A. W. Wadsten, G. M. Malmgren och C. A. Hallman
alla boende i Stenhammaren. Efter polisförhörets slut blefvo samtliga införpassade
till härvarande kronohäkte i afvaktan på
ransakning inför Njurunda häradsrätt.
Minst ytterligare 12 personer komma att
häktas och tilltalas för liknande brott.
Friska gossar. I fredags kväll anlände till Ljusne två ynglingar från Sundsvall efter att på tre dagar hafva medels s.
k. stötting »sparkat» sig fram den långa vägen, berättar Helsingen.
Rektor Centervall som på uppmaning
ärnat hålla en serie föreläsningar härstädes,
har på grund af illabefinnande, antagligen
efterslängar af en i Grekland ådragen klimatfeber, på läkares inrådan, måst afstå från
sin afsigt, åtminstone för den närmaste framtiden.
För den fasta krets af intresserade åhörare som bildats omkring de af härvarande
föreläsningskomité med stor framgång anordnade offentliga föredrag, skall detta meddelande säkerligen medföra en känsla af
sviken förhoppning men ock en liflig åstundan, att det må lyckas komitén att träffa
anordningar, hvarigenom Sundsvalls bildade
allmänhet skall äfven denna vintersäsong
komma i tillfälle att få njuta och undervisas och hänföras af dessa föreläsningar, vid
hvilka man redan blifvit van och hvars ute-
blifvande kännes som en icke ringa förlust;
hvilket det ock i sanning är.
Från Indal skrifves: Femte dag
jul firade den älsta af härvarande good-
templarloger »Samfundets Stöd» sin 5-årsfest,
som var mycket talrikt besökt. Medlems-
antalet inom logen har på sista tiden betydligt förökats.
— På det förflutna årets sista dag hölls
kommunalstämma, därvid till valmän af lands-
tingssupleanter utsagos inspektören P. O.
Dahlén i Skällsta och nämderaannen E.
Melin i Vestloning. Vid samma tillfälle
verkstäldes äfven val af ny nämdeman,
hvartill utsågs e. o. kammarskrifvaren J.
A. Boström i Micksäter. Detta val hade
gjorts nödigt, därigenom att gamle härads-
domaren Nils Johansson i Hare tagit af-
sked. Denne har sutit öfver 40 år i rät-
ten, en längre tid varit kommunalnämdens
ordförande, samt åtnjutit vidsträckt och be-
rättigadt förtroende från allmänhetens sida
med allehanda uppdrag. Vare han därför
tackad för god vakt! Märkvärdigt nog, har
han icke blifvit ihågkommen med någon
medalj, men kungen kan icke hafva ögo-
nen öfver allt — han heller.
Ortvikens bolag afverkar ganska stora
kvantiteter timmer i Ramsjö, skrifves därifrån till N. P. Basvägarne äro långa, mellan 12 och 15 kilometer, hvadan förtjänsten
blir dålig för körare, som ej medhinna mera
än ett lass om dagen och i medeltal få 80
öre för stock.
Lunde tullstation, — säger Hernösandsposten — vid Ångermanelfven är i
fråga om utrikes sjöfart den mest betydande i Norrland, kanske i hela riket. I år
har sjöfarten derstädes varit icke obetydligt
större än föregående år.
Under året ha nämligen från utrikes ort
inklarerat 360 fartyg med ett tontal af
139,015.33 tons, då år 1886 endast inklarerades 296 fartyg om 121 940.50 tons. Af
dessa hafva 22 st. medfört laster, resten varit barlastade. Lasterna hafva bestått af:
glassand värde 4,793 kronor,
tegel, eldfast 5,416 st,
soda 235,770 kg,
stenkol 37,364 6 hektoliter,
potates 959 hektoliter,
lera värde 2.750 kronor,
sill, saltad 24,436 kg
Med afseende på nationaliteten hafva 88
varit svenska, 107 norska, 37 danska, 28
finska, 20 tyska, 4 franska, 57 engelska, 18
holländska, 1 spanskt.
De länder, hvarifrån dessa fartyg kommit,
äro: Norge 13, Danmark 93, Finland 23,
Tyskland 61, Frankrike 54, England 56
Holland 26, Belgien 10, Ryssland 22, Spanien 2.
Till utrikes orter hafva utklarerats 552
fartyg om 221,963.64 tons (hvaraf 155 st.
varit lastångare om 114,741.42 tons), då under år 1886 endast utklarerades 459 fartyg
om 196,142.10 tons.
Utförseln, hufvudsakligast från lastplatser
ofvanom tullstationen, har med dessa fartyg
utgjorts af:
timmer och mastträ af 25 cm eller större diame-
ter i lilländan 6,512 kbm,
spiror, timmer och mastträ af mindre, intill 5
cm diameter i lilländan, 11,498 kbm,
bjelkar och spärrar 1,632 4 kbm,
grufstolpar 6,753 kbm,
plankor och battens 268,286 10 kbm,
bräder 113,603 6 kbm,
hyflade bräder 140 kbm,
bräd- och plankstump 20,462 kbm,
ribbor och hkten 793 kbm,
stafver 3,637 kbm,
trävaror oarb sågade alla a slag 678 kbm
utgörande tillsamman 433,995 i kbm trävaror, samt
tackjärn 1,977,464 kg, och
stångjärn 319,755 kg.
Med afseende på nationaliteten hafva 202
varit svenska, 112 norska, 42 danska, 29
finska, 36 tyska, 5 franska, 102 engelska,
22 holländska, 1 italienskt och 1 spanskt.
Destinationsorten för dessa fartyg har varit- Norge 1, Danmark 80, Finland 3, Tyskland 68, Frankrike 182, England 125, Holland 38, Belgien 22, Spanien 11, Afrika 8,
Portugal 7, Italien 7.
Skilnaden mellan antalet in- och utklarerade fartyg beror därpå, att dels åtskilliga
fartyg inkomna som inrikare, försedda med
årspass, dels andra utklarera vid annan tullplats till utrikes ort via Lunde.
Uppbörden, jämförd med föregående årets,
har utgjort:
1888 1887
Tull.................................... 114.85 72.64
Lastpenningar ...................12,793.09 13,678.64
Fyr- och båkafgift............... 52,828.74 59,979.04
Summa 65,736.18 73,730.22
Vid Hernösands hospital var anta-
let patienter den 1 dennes:
m. k. s:a.
första klassen 1 2 3
andra » 12 6 18
tredje » 98 99 197
S:ma 111 107 218
— Antalet fångar vid Länsfängelset i
Hernösand var vid desember månads bör-
jan förra året:
m. k. s:a.
kvarvarande ...........................41 10 51
tillkomna under månaden......... 46 2 48
Summa 87 12 99
afgångne under månaden ....... 50 5 55
kvarvarande vid åreta slut........ 37 7 44
Summa 87 12 99.
Senior bland Sverges biskopar år nu,
sedan biskop Björck aflidit, biskopen i detta
stift dr Landgren.
Folkmängden i Hernösand har under
förra året ökats med 79 personer och ut-
gjorde vid årets slut 5,527.
— Torps socken har ökats med 167 och
utgjorde vid årets slut 7,785.
— Attmars socken har ökats med 51 och
var vid årets slut 3,332.
— Sätfna har ökats med 3 och var vid
årets slut 1,946 personer.
Norra stambanans fortsättning.
Vesterbottens länsstyrelse har i infordradt
yttrande öfver hvilkendera af de mellan
Skorped och Vännäs utstakade alternativa
linierna, Björnalinien eller Gideålinien, voro
den lämpligaste, förordat Björnalinien, under det Vesternorrlands länsstyrelse, förordat Gideålinien.
Till husslöjdens främjande antingen genom resande undervisare eller vid
fasta skolor samt för anskaffande af tidsenliga modeller har k. m:t för detta år beviljat Vesternorrlands läns hushållnings-
sällskap 1,000 kr., Jämtlands 750, Vesterbottens 1,000 och Norrbottens 1,250 kr.
Lappmarknader ha under förra veckan försiggått först i Storlien och sedan i
Enafors, därvid på sistnämda ställe på en
dag nedslagtades icke mindre än 50 st. renar.
Priset på medelmåttiga renoxar var 30 kr.
och på renkor 20 kr.; mindre kreatur 15
å 18 kr. De till Undersåker hörande lap-
par ha denna jul, ovanligt nog, måst sakna
sin sedvanliga julstek, förty att de ännu ej
lyckats återskaffa sina renar från Herjeå-
dalen, skrifver en meddelare till Jämtlands
Tidning.
Pajala marknad, där köpmännen
från Haparanda handla med Lappallmogen
strax före jul, var denna gång talrikt besökt, och omsättningen var enligt Haparanda-
bladet rätt liflig. Prisen voro: Renhudar 7
kr. paret, renstek 4 kr. lispundet, torr sey
2 kr., färsk torsk 2 kr. och Lappmarkssik
kr. 2.35, allt för lispund. På fågel var ringa
tillgång, men ripa och hjärpe nådde dock
ej nögre pris än 20 öre stycket.
3 kr. 15 öre på bevillningskrona
uttaxeras för detta år i Luleå.
Skogsköp. Ett af Johannisviks aktiebolag afgifvet anbud å 20,000 träd à kr
1.22, utstämplade å Oldfjällstrakten i Offer-
dal, har af k. befhde i Östersund antagits.
Östersunds goodtemplare beslöto på
ett gemensamt möte i lördags:
Ätt ingå till D. T. i Jämtlands vestra
distrikt med anhållan om att ett extra di-
striktlogemöte måtte hållas under markna-
den för att åstadkomma en protest mot det
senaste maltdrycksförbudet;
samt att till storlogens verkställande råd
uttala sitt skarpa ogillande af att ordens-
organet »Reformatorn» intagit uppsatser,
som föranledt till ödesdigra tvistigheter om
ordens ståndpunkt i religionsfrågan.
Jämtl T.
Sverges nyaste »medborgare"
kontra ur-invånarne. Bryggmästaren
i Falun, påtagligen en inflyttad tysk, har
ingått kontrakt om anskaffande och anfo-
runde af en karavan lappar ned till Berlin.
Karavanen skall bestå af 2 unga flickor,
2 à 3 äldre kvinnor, 1 à 2 barn, 4 à 5
män af olika åldrar, 4 a 5 lapphundar samt
11 à 12 rendjur.
Karavanen skall medföra en samling af
lappländska husgeråd såsom 2 à 3 original
tält med fullständigt tillbehör, 2 à 3 ackjor
med seldon, vapen, snaror, lassos, skidor,
snöskor, sommar- och vinterdräkter, vaggor
och kokkärl.
Lapparna erhålla fri resa fram och åter,
fritt underhåll, tobak, snus och kaffe så
mycket de vilja ha, samt en krona om da-
gen hvar och en.
Deras plikter bli att utföra prof på sitt
hemlands bruk och sedvänjor, infångande
af renar, fart på skidor och i ackjor, natio-
naldanser m. m.
Jämtlandsposten tror att lappkaravanen
kommer att hämtas från Jämtlands fjäll-
bygder.
En rösträttsförening bildades i fre-
dags i Östersund vid ett, enligt Ö. P., få-
taliut besökt möte. Enhälligt antog man,
på förslag af pastor Hellström, att f. n. borde
ej eftersträfvas utsträckt rösträtt i den grad,
som föreslås i Stockholms arbetareförenings
bekanta skrifvelse. Lika enhälligt förkla-
rades att det politiska strecket borde sän-
kas till 500 kr. och att den kommunala röst-
rätten skulle utöfvas efter samma grunder
som den politiska.
Jämtlands Tidning angifver antalet vid
mötet närvarande till 20.
Sistnämda tidning hade i numret före mö-
tet anfört hurusom rösträttsföreningarna kun-
na komma på afvägar, som det är hvar red
hqt tänkande medborgares pligt att stänga.
Som exempel därpå nämde J. T. att en dy-
lik förening i Östergötland ställt upp ett
fanatiskt kommunistiskt program, åsyftande
rent af att bestjäla de större egendomsegarne
på deras lagligen ärfda eller förvärfda för-
mögenhet för att sedan dela densamma lika
bland alla medborgare.
Efter mötet var tidningen något lugnare
men aftryckte dock ur Sm. Alleh. en upp-
sats, hvari med statistiska siffror visas att
jordbrukareväldet vid riksdagen skulle icke
obetydligt minskas, om den politiska röst-
rätten utsträcktes.
Inom de röstberättigade utgöra nu fastig-
hetsegarne 84 pros, arrendatorerna 4 pros.
och inkom stegarne 12 pros. Utsträckes röst-
rätten till samtlige icke-röstberättigade, som
erlägga bevillning blefve förhållandet fa-
stighetsegare 70 pros, arrendatorer 10 pros.
och inkomstegare 20 pros.
För närvarande utgöra de röstberättigade
å landsbygden omkring 6 pros. af folkmäng-
den. Borttages strecket, blefve de röstbe-
rättigade å landsbygden 10 pros. af folk-
mängden.
Göteborgs högskola. Hr David Car-
negies stora donation till Göteborgs hög-
skola öfverlemnades i lördags till stadens
drätselkammare, med en kontant summa af
500,000 kr. Denna inbetalning har skett
nftra ett hälft år tidigare än hvad hr Carnegie i sitt gåfvobref utlofvat.
Höga virkespris. Vid auktion i Storvik den 29 desember å skogseffekter från
de under skogsstatens förvaltning stående
skogarne till Ofyansjö, Högbo och Järbo
pastorsboställen betalades för sågtimmerträd
af furu och gran, utstämplade från tio engelska tums brösthöjds diameter och där-
utöfver, i medeltal kr. 5.55 pr träd. Särskildt från Högbo skog betalades träden med
i medeltal 7 kr. och ett utrop tingade ända
till 9 kr. pr träd. G. P.
Femtusen kronor har grossh. B. G.
Kronberg i Gefle gifvit till en frisäng vid
lasarettet i Gefle.
Kopparmalm tror man sig, enligt Hud.
A., hafva funnit i Blackåsberget i Forssa
socken i Helsingland.
Söderhamns folkmängd utgör nu
5,016 personer och har under fjolåret ökats
med 449.
Kommunalskatten i Söderhamn är
föreslagen till 3 kr. bevillningskronan.
Hela budgetsfrågan är emellertid åter-
remitterad (!) till drätselkammaren och hamn-
direktionen.
Vår adel. Under de senaste 12 åren
(1876—1887) ha på manliga sidan utslock-
nat 2 grefliga, 7 friherrliga och 26 adliga
ätter, alla på riddarhuset introduserade.
Isarne på Mälaren äro nu körbarapå
de flesta fjärdarne.
Gefle stads folkmängd har under
det gångna året växt med 381 personer från
21,097 till 21,478. Ökningen har skett huf-
vudsakligen genom öfverskott af födda ut-
öfver döda, under det att öfverskottet af
inflyttade utöfver utflyttade varit helt ringa.
20 fjärdeparter i Stora Kopparbergs
bergslag äro af f. bankdirektören Albert
Norman sålda till aktiebolaget Stockholms
Handelsbank för endast 5 tusen kr. stycket,
säger Nya Faluposten. Ungefär samtidigt
betalade underståthållaren Bråkenhjelm 6,300
kr. stycket (eller 26 procent mera) till
grosshandlaren J. E. Francke för 10 stycken dylika fjärdeparter.
Lungö fyr, som släcktes 31 desember,
har under året lyst i 3,245 timmar 48 mi-
nuter.
Bland vinterliggande fartyg i Hel-
singborgs hamn märkas följande från våra
bygder:
Tack- Namn Tons Befäl- Hemort,
ling hafvare
Bark Patriot 287,37 P Nilsson Sundsvall
Bogserång Hildur C V v Liewen Timrå
Bark. Mat Krist 477,54 C. P Mattsson Hernösand
Olycksfallsförsäkringen af Malmö
stads poliskår afslogs af därvarande stadsfullmäktige den 28 desember.
I Göteborg har drätselkammaren tillstyrkt stadsfullmäktige att årligen anslå 5,000
kr. såsom bidrag till bestridande af kostnaden för polispersonalens pensionering.
Aftonbladet yttrar i en liten uppsats
om »nyheter i länsstyrelsernas femårsberät-
telser», att den sakrika utredningen beträf-
fande sågverksindustrien i Vesternorrlands
län förtjänar särskildt omnämnas.
Örebro baptistförsamlings medlemmar hade öfverenskommit att skänka sina
arbetsförtjänster onsdagen den 21 desember till församlingen för afbetalning på ka-
pellskulden. Insamlingen har inbringat när-
mare 400 kronor. N. A.
Ändtligen! Magistraterna regera ej
våra städer enväldigt och godtyckligt! Borgmästaren i Jönköping och magistraten i Lin-
köping skola enligt justitieombudsmannens
förordnande ställas under åtal. I modern
ifver att beröfva misshagliga åsigters förfäktare rätten att yttra sig hade magistrats-
myndigheterna i de nämda städerna förbjudit licentiaten Knut Vicksell att hålla där
annonserade föredrag om folkökningen och
dess faror för välstånd och sedlighet. Hr
Vicksell, som ansåg myndigheternas pre-
ventiva förbudsåtgärd lagstridig, anmälde
vederbörande hos justitieombudsmannen, som
nu, efter skedd skriftvexling, förordnat om
deras åtalande inför Göta hofrätt. Åtalet
skall utföras af advokatfiskalen.
Ransakning med demonstrationer.
Då målen mot redaktören af tidningen» Ar-
betet», hr Axel Danielsson, i fredags kl.
12 påropades inför Malmö rådhusrätt, hade
rådhusets väntrum, vestibul och trappupp-
gång fylts med nyfikna till ett antal af flera
hundra, bland hvilka befunno sig en hel
mängd socialister, som gåfvo sina sympa-
tier för den anklagade luft genom åtskil-
liga hurrarop och trängde på för att in-
komma i rättssalen så häftigt att en stark
polisstyrka måste uppsändas för att upp-
rätthåfla ordningen. Sedan rättssalen var
fyld, så att inga fler kunde insläppas, fram-
trädde polismästaren Adler i väntrummet
och varnade de närvarande, fortfarande if-
rigt påträngande och larmande folkhoparne
att ej genom oljud störa rättens furhandlin-
gar, hvarpå en stor del af de innevarande
aflägsnade sig. Under ett par timmars tid
rådde dock en liflig rörelse på torget utan
för rådhuset, berättar S. D. S.
Likvidationsmötet i Bjuråker, den
s. k. Pålsmessormarknaden, vilja 14 jorde-
gare af marknadsplatsen i sedlighetens in-
tresse hafva afskaffadt och ha de för den
skull öfverenskommit att hädanefter på inga
vilkor till marknadsbesökande upplåta vare
sig husrum, salustånd, salubord eller plats
för sådana stånd och bord.
Det är sorgligt och ur många synpunkter
anmärkningsvärdt att ännu år 1888 råheten
skall bland menigheten vara så stor, att det
med skäl kan sägas om ett möte för köpenskap, att det är förderf- och olycksbringande.
Att tänka sig detta bland ett folk, som
är väl skoladt och af forno vandt vid frihet!
Dårarnes julafton. Vid Vadstena
centralhospital firades julaftonen i en af de
större samlingssalarne, som för tillfället fest-
ligt smyckats med julgranar, fönsterrund-
bågar och transparanger. Vid rummets ena
långsida stod ett större bord, fullsatt med
julklappar. Sedan hospitalets läkare och öf-
riga tjänstemän med familjer samlats i den
af julljus rikt upplysta salen, började den
ena skaran efter den andra af högtidsklådda
dårar anlända, så att slutligen öfver 100
voro samlade.
Vi vända våra blickar till julborden, hvar-
est julgåfvorna utdelas af anstaltens uppsy-
ningsman, medan vaktarne hjälpa sina skydds-
lingar med utdragning af nummerlotterna.
Hår ter sig framför allt ett rörligt lif och
ett mer än eljest i ögonen fallande utbrott
af glädjeyttringar och missräkning. De äro
ju också barn i flera hänseenden, ja, än
mindre än barn till förståndet, dessa olyck-
liga människor. En gläder sig åt en bil-
derbok, en annan åt en julbock, medan en
tredje trakterar en munharmonika och en
fjerde blåser trumpet o. s. v.
Ofvanpå julklappsutdelningen följde pre-
dikan af hospitalets predikant. De nyss så
muntra och högljudda dårarne sutto nu all-
deles tysta och stilla, som det tycktes med
andakt lyssnande till predikantens ord, och
när en julealm uppspelades från orgeln, hör.
des helt ovästadt en stor del af dårarne in-
stämma. Den lilla julgudstjänsten hade syn-
barligen gripit de arma människorna. Där-
om vittnade de i mångas ögon skimrande
tårarne.
Påfvens jubileum firades i söndags i
katolska kyrkan i Stockholm.
Telegrafverkets inbördes borgens-
förening har vid detta års början 158
medlemmar med en delaktighetssumma af
144,000 kronor.
Nordiskt studentmöte påtänkes i år
i Köpenhamn.
Visby domkyrka skall repareras, så
vill biskop Scheele. Domkyrkofonden eger
emellertid blott 18,000 kr. och därför be-
höfver man statens hjälp till ett belopp af
30,000 kronor. PP
Systrarne Tacianu uppträda i Malmö
i »Bryggeriträdgården», där de äro föremål
för starka och intensiva bifallsdemonstratio-
ner. Efter en inropning sjöngo de med oklan-
derlig svensk aksent »Sjung om studentens
lyckliga da’r» och då antog bifallet en nä.
stan örondöfvande karaktär.
Elektrisk belysning skall införas i
riksdagens båda kamrars sessionssalar med
båglampor och i öfrige lokaler i riksdagg,
huset med glödlampor.
Dödsfall. Sjökapten J. E. Morberg,
som bland annat fört ångfartygen »Niord»
och »S. G. Hermelin» afled i lördags i En-
köping, 59 år gammal.
Postmästaren i Mönsterås N. G.
Åström har fått nådigt afsked.
Riksbanken har vid 1888 års slut af-
fört från kapitalräkning osäkra fordringar,
utgörande kr. 126,210.38, fördelade på 89 lån
Liket af kapten J. J. Hagströmer brän-
des i lördags i Stockholm.
Tredje svenska arbetaremötets ko-
mité, eller den komité som af arbetare-
mötet i Örebro tillsattes för att bland an-
nat utarbeta förslag till en gemensam or-
ganisation af Sverges alla arbetaresamfund,
har under hösten haft sammanträden fur
behandlingen af denna fråga. Komitén har
därvid till en början fattat preliminära be-
slut rörande de vigtigaste grunderna för den
blifvande sammanslutningen.
Bland de fattade besluten anteckna vi
följande. Hvarje förening med från och med
50 till och med 100 medlemmar skall ega
att till ombudskonferensen sända en repre-
sentant samt därefter ytterligare en för hvarje
fullt hundratal medlemmar; smärre förenin-
gar ega förena sig om gemensam represen-
tant med iakttagande af nyssnämda grund-
sats; ingen förening eger utse mer ån 10
representanter; centralstyrelsen skall utgö-
ras af 7 personer, genom val utsedda af och
bland ombuden, oberoende af hemorten; af-
giften från de resp. föreningarne har ansetts
böra utgå med 10 öre pr medlem.
Komitén har vidare beslutat, att sam-
manslutningens ändamål skall vara såväl
ekonomiskt och socialt som politiskt; att för-
eningen skall söka skaffa sig ett eget tid-
ningsorgan eller åtminstone en afdelning in-
om någon redan befintlig tidning. Vid om-
bud konferenserna skola väljas centralsty-
relse, revisorer m m. af föreningarnes om-
bud. A B
Svenska Familj-journalen Svea,
illustrerad veckotidning, har utsändt Jli I
för 1888 med följande innehåll:
Illustrationer Det nya året Onginalteckning
för Svea af Carl Larsson, skuren i trä af G Forssell
— På verldscirkus 4 orginalvignetter for Svea
af Carl Larsson — Nyårsbalen Träsnitt efter en
teckning af Gampenneder, — Jules Grévy Sadi
Carnot Träsnitt efter fotografi — Modern bygg-
nadskonst Originalteckningar for Svea af Eskil
Pastor Schleier, Volapuks uppfinnare
Kyrkoherde P. Nymansson i Skepparslöf
och presterskapet i Gärds härad.
Till domkapitlet i Lund har inlemnats en
så lydande skrifvelse:
«Vid Lunds stifts allmänna prestsallskap den 30
sistl augusti uttalades af alla dai närvarande prest-
män ett enhälligt instämmande uti den protest,
som Gärds härads prester vid sitt enskilda kon-
traktsmote uti Kristianstad den 26 juli af anled-
ningar, som nogsamt aro kända, funno med pligt
och samvete förenligt att inlägga mot kvrkoherden
i bkepparslof P Nymansson Afssigten med denna
yttring af presterskapets gemensamma opimon, rö-
rande det sätt hvarpå den ifrågavarande kyrkoherden
sedan flera år gått till vaga såsom forsamlingsla-
rare och skriftställare, var dock icke att låta sa
ken därmed afstanna, utan att om mojhgt bringa
frågan derhdn, att hogvordiga domkapitlet kunde
anse sig befogadt att på något sätt taga densamma
i betraktande och under behandling
Alldenstund kvrkoherden Nymansson står i det
forhållande till sin församling, utan att detta dar-
for kan kallas föredömligt, att någon officiel och
direkt anklagelse mot honom från det hållet visst
icke ar att Ton anta, såsom nogsamt visat sig vid
de visitationer där hållits ej mindre af hans hog-
vordighet biskopen sjalf, än ock af underterknad
kontraktsprost, och då enskilda böner och formanar
ingenting verkat på kyrkoherde Nymansson, till att
förmå honom att afståj från den publicistiska vag
han betradt, och hvarpå han i sin sjalfforbindelse
anser sig gå fram med en reformaton, kalkar,
bortskämd som han blifvit genom smicker if den
tidningslåsande publik, han forvillat, och af hni-
ken han anses såsom en banbrytare orh banerfö-
rare for de nja, samhällsforbattrande vher hvilka
efter tidsandans smak mer och mer «ko!a genom
honom brjta sin vag — så sjnes det for dem som
tått det mer an tunga uppdraget på sm dd, att
taga initiativet till ttt forsok att framkalla en åt
gärd, hvilken om mojhgt kunde satta en grans for
pller göra ett slut pä ett sorgligt forhållande som
vacker anstöt och harm hos alla rattankandpoch for
vår kyrkas <ira och val nitälskande människor ej
annan utväg vara till finnandes, an att vordaadt
anhålla, det högvordiga domkapitlet tatktes taga
hand om saken, på det satt, som högvordiga dom-
kapitlet bäst och lämpligast finner for att lugns
många sinnen, som aro upprörda ofver det närva-
rande forhållandet, att en kyrkans tjänare, som sult
sig i öppen opposition mot dess heligaste läror ocn
ordningar, offentligen, i fornekarens och smäda-
rens ton, vttrat sig om kyrkans herre, de-.s nå-
demedel och dess embeten. ännu onapst fort-atter
sm anstotliga verksamhet såsom medarbetare i alla
möjliga skandaltidningar, och håltdts alldeles up-
penbart brutit den ed, han såsom prest och kyrko-
lerde en gång aflagt, hvilket allt kan stvrkas af
bifogade broschyr »Beredciscr ull nja staten»
kallad af P N, en signatur som bevisligen tillhor
Per Nymansson Många tjsta önskningar om ett
stiftsstyrelsens in&kndande mot den ovärdige her
den hjsas af samvetsomma medlemmar af Skeppar»
lofs församling och sådana önskningar hafva afveo
enskildt blifvit jttrade, ehuru mod fattats till ett
offentligt framträdande — Visserligen ar det o»s
kunnigt, att kyrkoherden Njmansson, mot hvar»
lefverne numera ingentiug larer vara att anmärka,
med afseende på sm verksamhet Bom publicist sö-
ker skvdd bakom trjckfnhetslagens egid, men vi
våga dock hysa den forhoppningen, att det oak-
tadt, möjlighet och befogenhet finnes for högvordiga domkapitlet att på något satt gent emot kyrkoherden Nymansson såväl gom gent emot en stor,
frågande allmänhet göra veterligt, att icke all tukt
ligger nere eller endast hör till minnena inom
svensk-lutherska kyrkan
Efverod i oktober 1887 »
(10 namnunderskrifter)
Domkapitlet öfverlemnade skriften till
kontraktsprosten i Östra Guinge kontrakt
A. Lundh, som anmodades att, då kontraktsprosten i Gårds kontrakt K W Liedholm var jåfvig att med ärendet taga befattning, infordra kyrkoherden P. Nymanssons förklaring jämte upplysning, huruvida
han erkände eig vara författare till ofvannämda tryckta skrift och, i sådant fall, huruvida han, såsom kyrkoherde, predikade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
