- Project Runeberg -  Sundsvalls Tidning / Årgång 1888 /
15

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

^ Han hade den 5 novembgr efter be
?£,t nå kafé Victoria gått tiU Sandlund,
dir han påklädd lagt sig hos henne i 8än
’Z och om en stund dragit upp revolver
K hfl«» rockfickan och aflossat ett ekol
rJEdlnnd. Därpå hade han tåndt el
"Igen och sökt efter pengar i skanke.

e, hflOTa rockncKan ocn mhnhhk nu uui
rJEdlnnd. Därpå hade han tåndt el
Tlgen och sökt efter pengar i skänken,

^På^nÄ först kommit att tänka
/...*?.,*„ Unn«>. svarade Olsson att —

* «»/flkwta henne, svarade Olsson att -
I «rför vC han ej - det kommit åt ho-

JÄS- (h°8 Swf r1^ ?an h«

dtaft ^t till henne och hon hade ei va-
% ovänlig mot honom. Sedermera ändrade
nUon sina uppgifter så: han tänkte stjäla
Sar, när han lade sig i sängen och, när
En le««.t en stund beslöt han att skjuta
Ene för att få henne ur vägen. När det
E, tände Olsson på ljus ocTi började leta
ftpr nengar, men fann inga. Han lade
il«.fter Danper under hufvudkudden tände
Ä llV Sandlund, som kfde e» ««¦>,

I nch ffick. Sandluna, som leiae en stund
PLr skottets aflossande, hade frågat Ols-
* hSr ha» skjurit henne. O$m hade
ji Korit henne om förlåtelse. Under det
8JTÄ- Pågick, ’fe Sandlund.
n Ln hörde henne andas. Hon var emel-
H död, då sängkläderna påtändes.

jRevolvern hade Olsson förvarat på artil-
leniägtt* till måndags afton, då han kastat
iini kanalen. Det gjorde han för att inte
feiSriSf. Det fans då ännu fem skott
ffKivern hade han låtit laga pä lör-
dlgs förmiddag, men endast för det han
tänkte sälja den.

De pen<rar han anvåndt dag^arne efter
mordet tiff förtäring m. m. hade han lör-
dai morgon stulit från föräldrarne vid ett
besök i hemmet. Det utgjorde omkring

^Ordföranden uppmanade Olsson att be-
känna, om han hade något annat brott på
eitt samvete, men Olsson förnekade att ha
dödat någon annan person.
Vittnesförhör.

Bokhållaren Karlsson hos järnhandlaren
Jeanson vittnade att Olsson den 5 nov där
i boden köpt patroner för 2o öre. Knlorna
vnm af samma kaliber, vid pass 7 milhme-
tTsom deTkula hvarmejfSandlund dö-
dats och hvilken nu företeddes.

Olsson erkände riktigheten håraf. Patro-
nerna hade han köpt för att ha till målskjut-

cuucu Andreas Andersson berättade att
Olsson vid ett besök på Brånnan utbjudit
revolvern. Andersson hade då frågat: Hvad
skall du med den här? Det går att skjuta
folk med, svarade Olsson. Det var veckan
före mordet. Olsson hade fått behålla sin
revolver.

Olsson mindes ej cm han sagt så. Ke-
volvern hade han emellertid bjudit ut.

Målet uppsköts till den 28 januari kl. 12

Söndagshandel med tobak. Fru Hulda
Karolina Sandin i Hernösand hade af stads-
fiskalen S. E. Hultin tilltalats för söndags-
handel, emedan hon i sin cigarrbod under
sön- och helgdag, dock icke under guds-
tjänst, sålt tobak, snus och cigarrer. Sun-
din frikändes af rådhusrätten, men har af
högsta domstolen dömts att bota 10 kr.

Bestraffadt kyrkobesök. Vid Öfre Elf-
dals tingsafslutning den 21 deseraber döm-
des Johannes Andersson från Flatåsen i
Syskoga socken att bota 75 kr., för det han
egenmäktigt öppnat Nyskoga kyrka för sam-
mankomst eller missionsmöte. N. V. T.

Yägrad edgång. I ett vid Arboga råd-
husrätt under handläggning varande mål om
»olaga fiske» skulle i måndags bland annat
arbetskarlen Johan Fredrik Lund höras som
vittne. Lund, som tillhör baptistförsamlin-
gen, vägrade emellertid på grund af sam-
vetsbetänkligheter att aflägga eden. Få do-
marens fråga, om parterna ville tillmäta
Lunds vittnesmål full betydelse, utan att
vittnesed aflades, svarade dessa »nej».

Rätten ålade då Lund att aflägga den
äskade eden vid vite af 100 kr.

Nu aflade Lund eden, likväl under för-
klaring, att det skedde med tvång!

Barkningslagen. Handelsbolaget A.
Markstedt och Söner hade för flottning 1883
af obarkadt timmer i Skellefte elf dömts
att bota kr. 5,189.so. K. m:t har befriat
bolaget från dessa böter, emedan det icke
styrkts, att virket varit så ofullständigt bar-
kadt, som flottningsstadgan den 30 desem-
ber 1880 afser. Af böterna skulle hälften
hafva tillfallit länsmannen J. A. Läth.

Meddelanden fr, allmänheten.

HärrRedacks^!106115^1888’
Värsch-å-go a sätt inn dä-hänne
Treje-da-jul hadde Häng8te-«rotåmplaran
satt nt ’n ackajon på paket, såmm skulle
vara naschan ti. Männ för dä mäste hadde
damm bära nätt ti dynja. ’N-ene feck ’n
repstomp; n-andre-n feck n vant, såmm
damm hadde stöli tå en tå söstran; ’n-treje
feck kaffe-sömnen; å n-fjäle feck n snus-
bnss. Hå tyckte damm va’ kvickt, männ
nä var-ä-int, männ svinaktitt var-å.
— Jår inte åmm-å! Lurade.

Ahhfr T Plat8 * Sundsvalla Tidning

Frågor till svenska nationen.

lln;;°;1Ht!.rfö.r k™"» icke jordegarne låta
uppodla all em odlingsbara jord och därige-
nom bereda bröd föfden b^höfvande? g

«SS ^^"keegarne hålla sina bruk i värk-

ÄaÄsi?rskaffa * *¦*¦ °ch

fÄ UvB¥ÖT kun*a icke manufaktorier,
nå ha» °C8 verk8täder som äro i full gång,
sPoJ> n f \er85tta 8™ egare, än att L,s°a
beSln^?händel8enoftf få inställa sina

\JZZ ui är. det’ 80m tillbakasätter och
^n7cker. den>d°ge, sträfsamme affärsman-
nens verksamhet och tvingar honom att i
SLrihS* T°r 8å vä! utomlands som
nom riket till underpris och därigenom fram-
5o °H -llCh ^^^rist i hela samhället?
.f£2f aH %ärder böra vidtagas för att
££ P* i °/vannämdes, ja öfver hufvud
heb svenska folkets betryck?
ordniTifrade uPPma^as att skyndsamt an-
aor [Olkmöten & lösningen af dessa frå-
SneCrVi;r °fördrJfe insändande af pe-
inioner till instundande riksdag, hålet vid
dess början. _ ffässjöbor.

Genmäle.

nbJ frr11!!^.^ en * Sui>dsvall8 Tid-
från T B? 3 Januari intagen skrifvelse
jran lorp, hvari mofirioia» »*?___i:«.___

«^redaktionen vUle intaga följande gen-

8täMIdd?laren har härvid meddelat en full-
wnaig lögn, ty jag har icke ens slagit min

Ä ?nU,,mi,ndre elaSit ut °gat På honörn,
so fl kan ^I88 af Sere personer!
eller mtT dagarne efter J^elgen besökt
«Uer sett mm fader, som nu är lika frisk

Nr 4

och kry som före julhelgen. Nät man akrif-
ver i tidningar, bör man veta, hvad man
skrifver och ej traktera den tidningsläaan’

allmänheten med lögnhistorier, gripna ur
luften eller ur en hjärna, aom endast spe-
kulerar på att ljuga heder och ära af ana
medmänniskor. *

Torp den 7 januari 1888.

H. Hansson.

— Vår meddelare torde yttra sigi an-
ledning af detta genmäle. Ked.

Ett äkta par från landet kom under en lustresa
till en stad och tog där in pä ett hotell, hvilket
med anledning af att en fest firades i staden var
sä öfverfyldt med gäster, att badrummen förvand-
lades till sofrum. Det omnämda äkta paret fick
ett sådant iroproviseradt sofrum. Midt i natten
hittade den äkta mannen ej dricksvatten, och nå-
got ljus fans ej heller på Bordet Han kände p&
-s-gen och fick fatt i något som han trodde vara
. . klockstrång. Han drar och får en dusch kallt
vatten öfver sig.

Strödda underrättelser.

En återuppståndelse. Gubben Berg-
lund, postbudet mellan Kolbäck och Hallsto,
hammar, lefver. Han har icke ens varit
död. Han har visserligen dukat under för
mattighet och anträffades insomnad och för-
frusen vid en grindstolpe; men nu har han
tinat upp och år på benen igen. Endast
ena örat är ännu något oklart. Gubben
var van vid väder och vind af alla slag.

Ett romantiskt giftermål. För någon
tid sedan afkunnades i en kyrka i Småland
äktenskapslysning mellan arbetaren N. N.
och enkefru von X. Paret är nu samman-
vigdt. Brudgummen var en vanlig s. k.
grofarbetere och bruden en ung enka efter
en adelsman med gammalt stamträd. Qvin-
nan följe mannens stånd och vilkor, he-
ter det i giftermålsbalken, och således blef
nu förutvarande fru von X. arbetarehustrun
N. N. Genom att inträda i nytt giftermål
förlorade den adliga frun en liten pension

omkring 200 kr. pr år. st. D.

En idislande idiot. Till Göt.-Hand.
Tidn. skrifves:

Vid Skaraborgs läns idiotasyl vid UUer-
rad, stiftad den 6 juni 1882 till minne af
:onung Oscar H:s och drottning Sofias silf-
verbröllopshögtid, finnes för närvarande in-
tagne 9 elever, samtlige stadde i fullstän-
dig idiotism och oemottaglige för all sorts
undervisning.

Bland dessa finnes en 12-årig gosse, som
i fysiskt afseende företer en i högsta grad
sällsam egendomlighet. Han är nämligen
idislare och tillbringar sin tid under stän-
digt uppstötande, omtuggande och återned-
sväljande af födan, alldeles som ett idis-
lande djur. Han tyckes däraf icke vara
besvärad, utan verkställer idislandet i all-
sköns lugn, fullkomligt omedveten som han
synes vara af hvad som tilldrager sig om-
kring honom.

En strid om is. Skridskoklubben samt
bryggeriegarne och mejeriet i Kristianstad
täna om rätten att använda isen i stadens
hamn. Drätselkammaren delade isen lika
mellan parterna, men bryggeriegarne och
nejeriet läto sig icke nöja, utan ha hän-
ikjutit frågan till stadsfullmäktige.

Oäkta viner. Polisdomstolen i Lausanne
tömde här om dagen 11 vinhandlare till
.öter från 800 till 50 francs för det de sålt
iner som de vetat vara förfalskade. De
tade tagit sina viner från firmorna Guntert

Basel och Herdy i Zörich. Guntert en-
lam sålde i fjol öfver 1,000,000 liter vin,
:om han tillverkat af 300,000 liter verklig
rufsaft.

inyo en teaterbrand. Den 29 sistlid-
ie des. kl. 1 på morgonen utbröt eld i
xrand Theatre uti Islington, en af Londons
torra förstäder. Inom en timme var hela
?ygnaden fullständigt förstörd. Månnisko-
If hafva ej gått förlorade. — Enligt sena-
e underrättelser instörtade bygnaden redan
:1. i/22. Den person, som förhyrt teatern,
ch hans familj blefvo först efter brandkå-
ens ankomst räddade af polisen. Skåde-
ipelarae hafva förlorat hela sin garderob,
jenom branden hafva 300 personer blifvit
itan arbetsförtjänst.

Det Elffelska tornet i Paris nådde den
!8 desember en höjd af 185 fot. De fyra
Fotpelarne förenades då med en plattform,
på hvilken de stora salarne i första vånin-

m skola ligga.

Det svåraste arbetet är härmed afslutadt,
tan att en enda olyckshändelse inträffat.

Tintern i Utlandet. Från Paris tele-
graferades den 2 dennes att i södra Frank-
rike var det 25, i Vogeserna 17 grader
sallt.

Samma dag telegraferades från Berlin
it de sachsiska bibanorna och S:t Gott-
iar dö banan voro blockerade af snö.

Den tillämnade tnnneln under engel-
ska kanalen* Vid tunelbolagéts samman-
träde i London den 23 desember uttalade
ordföranden, sir Edward Watkin, sin vissa
örhoppning, att det storartade tunnelför-
laget snart kunde sättas i verket. Om-
östningen i underhuset hade utfallit bätt-
¦e, än han vågat tro. Gladstone hade ut-
alat sig till förmån för planen, och lord
iandolpb Churchill vore delegare i bolaget.
)å härtill komme, att äfven John Bright

visat sig vänligt stämd mot företaget, hade
man goda skäl att hoppas på en lycklig
utgång, när planen nästa gång förelades
parlamentet. — Stämman antog styrelsens
förslag om inbetalning af en shifling pr.
aktie för förberedande arbeten.

Orsak oeh veckan. Berliner Tageblatt
meddelar följande tilldragelse, som nyligen
passerat i den tyska rikshufvudstaden och
som väckt stort uppseende: Nyligen syn-
tes i Kreuzzeitung en annons, enligt hvil-
ken aflidne kommerserådet Borsigs yngsta
dotter hade förlofvat sig med en löjtnant
von Alvensleben vid l»ta lifgardesrege-
mentet. Följande dag förklarade tidoin-
gen, att förlofningsannonsen vore falsk. Kort
därefter meddelade Militår-Wochenblatt.
att nämde löjtnant erhållit afsked. Detta
var verkan af den förfalskade förlofnings-
annonsen. Förhistorien är följande:

Hr von A. hade under senaste höstmanö-
vern af en tillfällighet kommit in i famil-
jen Borsigs hus, där han besvärade da-
merna genom sin efterhängsna uppmärk-
samhet. Ehuru denna på ett bestämdt sätt
tillbakavisades, anhöll hr von A. om dotterns
hand, hvilket naturligtvis afslogs. Nu syn-
tes förlofningsannonsen i Kreuzzeitung, och
med ifrågavarande nummer af tidningen in-
fann sig hr von A. i Borsigska familjen
för att skrämma modern till eftergift. Han
afvisades emellertid, och fru Borsig an-
mälde saken för regementschefen. Följden
blef hans afskedande.

Lille Paul har redan flere gånger beklagat sig
ör sin mamma att syster Greta retas med honom.
Ändtligen får han till svar:

— Nå, så straffa henne med att visa henne ditt
förakt!

— Hur går det till, mamma?

— Jo, du skall låtsas som om du inte märkte
att Greta retades med dig.

En stund är allt tyst, men slutligen utbrister lilla
Greta full af förtrytelse:

— Mamma, Paul föraktar mig ofvanför bordet,
men under bordet sparkar han mig.

SUNDSVALLS TIDNING Tisdag 10 Jamnri

1888

Grannländerna.

Norge. Arbetet med norska delen af
Luleå—Ofoten-banan — hvilken del sträc-
ker sig från Narvik eller, som det nu he-
ter, Victoriahavn, till riksgränsen och upp-
tager en längd af ungefär 41/, svenska mil
— har, meddelar Verden Gäng, drifvits med
5 till 600 man, och ungefär halfva den
sträckan är »planerad». Den fart, med hvil-
ken arbetet upptagits på svenska sidan, har,
i förening med den tystnad, som rådt med
afseende på byggandet i Norge, vållat, att
tvifvelsmål uppstått, huruvida det verkligen
irore bolagets mening att fullborda den nor-
ika bandelen.

I den saken tror sig Verdens Gäng kanna
säga, att i alla händelser banan från Ofo-
tenhamnen till det malmförande berget
Luossawara kommer att byggas, så fort
den svåra terrängen medgifver men om ut-
försel på den vägen kan icke blifva tal förr
än om 5 år, då häl* förekomma höga berg,
10m måste genomgås med tunnlar och an-
ära svåra hinder, hvilka endast med styft
ach dyrt arbete kunna ufvervinnas.

Danmark. Den frivilliga själfbeskatt-
ting till »Fäderneslandets försvar», har un-
der 1887 haft en mycket vacker framgång.
Det tecknade beloppet har tillökats med cirka
300,000 kr., hvarigenom föreningen sett sig
i stånd att påbörja uppförandet af det nya
fasta fästet vid Gammelmosegaard. Samti-
digt hafva arbetena vid Gardcrhöjfästet på-
drifvits med all kraft, så att det nu kan
inom kort bestyckas. Underhandling har
inledts om leverans af den stora pansar-
konstruktionen med kanoner till Garderhöj-
fästet, hvilken beställning skall kosta cirka
200,000 kr.

Kretsföreståndarnes antal är nu inemot
500, fördelade öfver hela landet, och dam-
komitéernas antal har under 1887 tillökats
med 39. Det finnes nu inalles 77 damko-
mitéermed cirka 1,250 arbetande raedlem-
Dessa komitéer hafva utvecklat un-
ler 1887 stor verksamhet och genom fester
fått ihop en kontant summa af cirka 150,000
kronor.

Själfbeskattningens fulla organisation

:all nu snart vara genomförd, och den

skall då vara utgrenad öfver hela landet,

så att ingen socken är utan påverkning

däraf.

Telegram t. Sundsvalls Tidning.

Stockholm den 9 jan. Hertigen af
Sotland har ntnämts till major vid
Svea artilleri oeh vid Gotlands artilleri,
samt till kommendörkapten af andra
graden vid flottan.

Berlin s. d. Offisielt: Katarrh.artade
»ymptomer hos kejsaren fortfara ännu,
fordra med nödvändighet, att kejsaren
skonar sig.

Från utlandet

Frankrike. I ett franskt ministerråd den
29 des. godkändes munisipalrådets i Paris
»eslat, enligt hvilka samtliga invånare i Pa-
ris, som betala mindre än 500 francs i hyra,

okola befria» från hyreaskatt. Genom den-
na åtgärd blifva icke mindre ån 67,000
lägenheter, utom de redan förut skattefria
285,000, som kosta under 300 francs i hyra,
befriade från hyresskatt. Af Paris 2’|3 ra ill.
invånare komma hädanefter endast omkring
500,000 att betala hyresskatt, hvaremot de
öfriga 1,800,000 blifva befriade därifrån.

— Bibandeaux, Hébert och Dubreuil, an-
klagade för handel med ordnar, voro i fre-
dags inkallade inför kriminalrätten. Offent-
lige åklagaren begärde, att målet mätte upp-
skjutas, tills undersökningen mot Wilson
afslutats, enär nytt bevismngsmateriel före-
funnes, enligt hvilket Wilson vore inveck-
lad i saken. Åklagarens yrkande bifölls.

— Presidenten Carnot har genom fran-
ska sändebudet i Berlin, Herbette, på ny-
årsdagen varmt lyckönskat tyske kejsaren
och låtit förklara, att så länge han stode i
spetsen för Frankrike, skulle intet-iranskt
kabinett föra krigspolitik.

Byssland. Novoje Vremja ser i Reich-
sanzeigers offentliggörande af de förfalskade
aktstyckena och tidningens därtill fogade
anmärkningar ett återupprättande af det
goda och ärliga grannförhållandet och ett

;lädjefullt resultat af furst Bismarcks au-

liens hos ryske kejsaren.

Storbrittanien. Till följe af Gladsto-
nes ifriga uppträdande till förmån för na-
tionel själfstyrelse hafva i Wales utvecklat
sig förhållanden, som på ett hår likna den
irländska rörelsen. Stiftarne af den wale-
ska national-ligan (the Land, commercial,
and labour league) hafva nyligen utfärdat
sitt första manifest; undertecknarne — John
Parry, Plas Llarnarmon, Mold, Thomas Gee
m. n. —- äro nogsamt kände i norra Wales
som varmhjärtade men hänsynslöse agitato-
ror. Uppropet, som är affattadt på gaeli-
ska språket, ger godt begrepp om ligans
arbetssätt och syftemål. 8 FP *

Hon består af skilda grenar, som hvar
för sig verka inom ett mindre område. Dessa
filialer sända valda ombud till ligans års-
möte, där styresmän utses och arbetsplaner
uppgöras. Till medlem af ligan kan väl-
jas hvar och en, som gillar hennes syfte och
förklarar sig redobogen att »obetingadt» och
»på hvarje tänkbart sätt» befordra den sak,
hon gjort till sin. Arbetare bidraga med
6 pence årligen, handtverkare och deras ve-
derlikar med 2 shilling 6 pence (kr. 2.25).
Hvarje medlem förbinder sig att ej under
några omständigheter gifva sin röst åt an-
dra parlamentskandidater än dem, som vilja
understödja ligans närmaste mål:

1) en rättvis fördelning af den förhatliga
kyrkotionden och outtröttligt understödjande
af dem, som invecklats i svårigheter på grund
af sin vägran att erlägga densamma;

2) afskaffandet af den engelska statskyr-
kan i Wales och kyrkogodsens försäljning
till förmån för folkliga ändamål;

3) grundlig och frisinnad omstöpning af
alla lagar, som röra förpaktning af jord,
grufdrift, jakt- och fiskerätt m. m.;

4) val af parlamentsmedlemmar, som i
grund känna landtbefolkningens och arbe-
tarnes behof; — dessa medlemmar af par-
lamentet böra, om så är af nöden, erhålla
understöd ur ligans fonder.

Vidare stadgas, att förpaktare, som ön-
skar minskning i den kyrkotionde, han hit-
tills haft att erlägga, bör vända sig med
sina klagomål till den lokalförening, han
tillhör; från dess domslut ges intet vad. Li-
gans afsigt är ingalunda att afskaffa tion-
den (the thithe) men att rättvist fördela den-
samma och möjliggöra dess användande till
allmännyttiga ändamål, till dömes för att
understödja landtmän, som vilja förvärfva
eganderätt till den jord, de bruka.

Uppropet slutar med en kraftig maning
till bönder och arbetare att i hvarje försam-
ling, i hvarje by bilda underafdelningar af
ligan. — »Ju flere vi äro, som ropa på rätt-
visa, dess förr skall man lyssna till våra
kraf!»

Tyskland. Offentliggörandet af de för-
falskade aktstyckena helsas af den europei-
ska pressen nästan allmänt som ett betydel-
sefullt fredstecken.

Så t. ex. sä^er Österrikes officiella tid-
ling, Wiener Zeitung, att förfalskningarnas
tndamål att ingifva tsar Alexander misstro-
ende mot den tyska politiken har alldeles
>mintetgjorts, hvilket bäst bevisas däraf att
tsaren själf medverkat till förfalskningarnas
upptäckande. Detta är »ett vigtigt moment
fur fredens bibehållande».

I denna uppfattning instämmer äfven den
pauslavistiska pressen. Till och med den
eljes så hetsiga och tyskfiendtliga Novoje
Vremja är alldeles förtjust öfver de förfal-
skade aktstyckenas offentliggörande och för-
säkrar, att »därigenom försvinner hufvud-
orsaken till den nuvarande oron». I sin för-
tjusning strör Novoje Vremja blommor för
Bismarcks fötter, prisar hans dristiga upp-
trädande vid audiensen hos tsaren i Berlin
och utropar: »ett sådant språk af en heder-
lig, rättfram man var behöfligt i närvarande
ögonblick».

Hvem har författat de förfalskade akt-
styckena och hvem har öfverlemnat dem till
tsar Alexander? Dessa frågor förblifva fort-
farande obesvarade. Endast så mycket kan
man med full visshet säga: De förfalskade
aktstyckena öfverlemnades till tsaren under
dennes vistelse i Danmark.

Det första och äldsta af de förfalskade
aktstyckena är nämligen det föregifna bref-
vet från furst Ferdinand, hvilket är date-
radt den 27 augusti 1887, samma dag, åå
tsaren landsteg i Köpenhamn. Detta för-
falskade bref med ty åtföljande förfalskade
not från tyske ambassadören i Wien, furst
Reuss, öfverlemnades sannolikt till tsaren i
början af september af någon högt uppsatt
person vid danska hofvet och var orsaken,
hvarför tsaren vägrade att besöka kejsar
Wilhelm under dennes vistelse i Stettin (12
—17 september). Detta är så mycket san-
nolikare som man i Stettin hade vidtagit
anstalter för att värdigt mottaga ryska tsa-
ren, hvilket bevisar, att tyska hofvet ansåg
sig hafva skäl att vänta tsarens besök *
Stettin.

— Norddeutsche Allgemeine Zeitung sä-
ger i sin årsrevy, att offentliggörandet af
de förfalskade aktstyckena och dokumenten
otvifvelaktigt är den betydelsefullaste tids-
historiska händelse. Därigenom gifvaa väl-
taliga bevis på tsarens lojala känslor, och
väg banas för en tillförlitlig uppfattning af
situationen i dess helhet. Väl underrättade
kretsar hafva redan betecknat tidningsmed-
delandet, att Schweidnitz öfverlemnat till
ryske kejsaren en handskrifvelse från tyske
kejsaren, som en villfarelse. Egenhändiga
bref från suverän till snverän, i synnerhet
när dessa stå i familjeförhållanden till hvar-
andra, äro ju något vanligt; i föreliggande
fall har dock ingen sådan brefvexling egt
rum, och det förelåg således intet skäl att
påskynda sändebudets resa till Gatschina.

Spanien. Från Madrid telegraferas, att
den tätt befolkade trakten kring Malaga
hemsökts af öfversvämning. Till följe af
den rådande, häftiga stormen ha floderna
stigit öfver sina bräddar; på vissa ställen
står vattnet 9 till 10 fot högt, skeppen i
hamnen ha sändt ut sina båtar för att rädda
det nödstälda landtfolket. Förskräckelsen
är* stor, och skadorna uppskattas till flere
hundratusentals kronor. I Malagas torftiga
förstäder ha många af invånarne förlorat
allt hvad de egde. Myndigheterna ha ut-
delat pänningar och lifsmedel till de nöd-
stälda.

Italien. Om påfvens jubileum telegra-
feras till Berliner Tageblatt:

Messan i Peterskyrkan var besökt af om-
kring 50,000 personer. Då mängden trängde
in i kyrkan uppstod en fruktansvärd träng-
sel. Flera fruntimmer svimmade, andra
skadades. De mått och steg, som vidtagits
till ordningens upprätthållande, voro allde-
les otillräckliga. Bland de hopar, som se-
dan midnattstid höllo Petersplatsen besatt,
utbröt flere gånger panik, sop skulle med-
fört en katastrof, om bersaglieri ej så kraf-
tigt inskridit. Två infanteriregementen af-
stängde Petersplatsen från de påträngande
skarorna.

Inom kyrkan förekom en fanatisk-politisk
demonstration. Såväl vid påfvens ankomst
som då han, buren bakom kardinalerna och
omgifven af sin hofstat, aflägsnade sig, ut-
brast en stor del af publiken i stormande
hurrarop för »påfven-konungen»; andra ro-
pade: »Lefve det befriade Bom!» »Ned med
usurpatorn!» Påf ven såg mycket angripen
ut, han bar den mitra, som nan fått af kej-
sar Wilhelm, och sedan den tiar som skänkts
honom af staden Paris. Största delen af
publiken bestod icke af romare, utan af pil-
grimer och prester från alla länder. Då
påfven lemnade kyrkan utdelade han med
klangfull, om äfven rörd röst den apostoli-
ska välsignelsen ät mängden. Den Leoniska
stadsdelen, som nästan uteslutande bebos af
em bets- och tjänstemän vid Vatikanen, hade
hissat den påfliga flaggan. Men illumina-
tionen var, trots alla ansträngningar af de
romerska presterna, ytterst sparsam; till och
med flera kyrkor hade underlåtit att illumi-
nera, och med undantag af adelns palats
och de påfliga offentliga bygnaderna var
knappast ett enda hus illumineradt. Den
påfliga polisen grep många ficktjufvar, som
öfverlemnades åt de italienska karabinie-
rerna.

Påfven å sin sida kondolerade Roms af-
satte borgmästare, hertigen af Torlonia, hvil-
ken, som vi redan omtalat, förlorat sin plats
emedan han hos påfliga general vikarien af-
lagt en officiel lyckönskningsvisit med an-
idning af påfvens jubileum.

— I Rom och många andra af Italiens
städer föreföllo nyårsdagen liberala demon-
strationer som protester mot de klerikala
demonstrationerna i Peterskyrkan. I Rom
tågade en stor folkmassa med musik i spet-
sen till premierministern Crispis bostad och
höjde där starka lefverop. På alla tea-
trarne begärdes på aftonen konungshymnen.
Äfven i måndags var på Roms gator prest-
och pilgrimselementet det öfvervägande.
Den liberala befolkningens hållning var be-
undransvärd, oaktadt främlingarne och sär-
skildt de franska presterna uppträdde på
ett öfvermodigt och utmanande sätt.

Nordamerika. Järnvägsstrejken i Nord-
amerikas Förenta stater synes komma att
få sorgliga följder för det talrika och mäk-
tiga arbetarepartiet »Arbetets riddare». Det
är nämligen denna arbetareförening, som
satt striden i gång, och enligt de senaste
telegrammen har en stor mängd arbetare
nekat föreningens förmän lydnad och an-
mält sig vilja utträda ur densamma. Järn-

vägsaktiebolagets styrelse skall icke med
anledning af strejken låta böja sig inför en
skiljedomstol och styrelsens ordförande har
preciserat frågan genom att uttala: »Frå-
gan rör sig huvudsakligen om, huruvida
ett bolag, hvars aktiekapital är öfver 2 mill.
dollars, skall kontrolleras af »Arbetets rid-
dare» eller ej».

Mayorn i Newyork har vid en bankett
uttalat sig i mycket skarpa ordalag mot
»Arbetets riddare» och betecknat deras för-
sök att hämma handel och vandel i stor ut-
sträckning såsom »värre än inbrott och stråt»
röfveri». Under allmänt bifall uttalade han
vidare, att sådana föreningar måsU krossast
samt att det vid nästa val icke skulle kom-
ma att blifva tal om tariff bestämmelser, i
fall »Arbetets riddare» förde sitt krig till
slut, utan helt rätt och slätt om upprätt-
hållandet af den lagliga ordningen i hela
landet.

Bedogörelse

för gfifror till Barnkrubban under desember

månad.

Af konsol Åslund 30 kr.

„ onårad 15 „

5

,, „ 50 „

„ fru M. Berggren 5 kr.

„ hr C. J. Lilja 4.50.

„ styrelBen för fattiga barns beklädnad, linnen.

„ fru Emma Carlsson, bårdt bröd.

„ „ Olin, mjölk och skorpor.

„ „ Nylén, domistik, spetsar och tråd samt 3 kr.

„ „ Carolina Gillberg, en barnvagn.

„ „ Karin Sandberg, en säck hvetemjöl och ljug.

„ „ Behrencreutz, mjölk och kalfkött

„ grosshandlaren Blomberg, hvetemjöl, risgryn,
kaffe, socker ljus, sviskon, och russin.

„ fru Maria Osteman, kläder, skodon, leksaker och
bröd.

„ onämd, barnlinnen.

„ gossen August Larsson, leksaker.

„ fru Hamrin, mjukt bröd och skorpor.

„ „ N. Berggren, mjölk, bröd, kål och fläsk.

„ onämd, hvetebröd.

„ handlanden Olsson, Hus.

„ fru Thuresson, en bok, äpplen, korf och hve-
tebröd.

„ Danska bageriet, hvetebröd,

„ ouämd en tafla.

„ fröken Maria Widholm, bröd och karameller.

„ fru Ch. Knaust, gryn, kaffe, socker, bruna bö-
nor och sirap.

Ett pris om 200 kr. utdelas genom Fredrika Bre-
mer-förbundets försorg för den bästa skrift rörande
utredningen af frågan om den kvinliga ungdomens
husliga uppfostran. Vid inlemningatidena utg-"—
hade till Fredrika Bremer-förbundets hyra i-1
mit 4 tätlingsskrifter.

Handel och sjöfart.

Sundsvalls Enskilda banks ställning d.
31 dec. 1887.

Tillgångar.

Kasaabehållning.......................... 1,762,754.11

Grundfondshypotek ..................... 3,108,199.00

Obligationer ........:...................... 853,447.86

Vexlar inrikes ......... 9,594,320.88

. utrikes ........... 2,656,583.88 12,250,904.71

Reverser ............................. 5,046,864.40

Kassakreditivräkningen .................. 4,299,597.13

Inventarier ..................... 31,199.86

Saldo af diverse rakningar........... . 3,058,776.61

Kr. 30,311,743.17
Skulder.

Grundfonden ............................... 4,400,000.00

Reserverade medel.......................... 870,853.89

Depositionsräkningen ................ 16,497,059.22

Upp- & Afskrifhingsräkningen........ 2,588,099.03

Utelöpande egna banksedlar ........... 3,027,640.00

Postremissvexelräkningen ............... 358,898.sa

Saldo af diverse räkningar............... 2,569,193.38

Kr. 30,311,743.17
Obegagnad sedelutgifningsrätt ......... 2,200,144.00

Norrlands Skeppslista.

Nov. 5. Curry Treffenberg, Edlund, segelkl. till
Kanalen f. o. fr. Bankok.

— 26. Chici, Sågström, segelkl. till Fort Liberté

— 28. Minnet, Lindstedt, segelkl. till Para fr.

Rio de Janeiro.

— 30. Vulcan, Lenander, utkl. till Barbadoes

fr. Santos.

— (slutet af) Gevalia, Söderström, segelkl. till

Boston fr Melbourne.

Dec. 2. Siri, Malmberg, segelkl. till Villanova fr.
Rio de Janeiro.

— — Brage, Baumgardt, segelkl. till Penedo

från Rio de Janeiro.

— 3. Jakob, Johansson, segelkl. till Algoa Bay

från Cape Town.

— 6. J. Bergman O:son, Nyman, afsegl. till Li-

verpool från Old Haubour (J:a).

— 11. Frans, Westman, anl. till Barbadoes från

Port Natal.

— 22. Rosalie, Andersson, segelkl. till Antwerpen

från Pensacola.

— 24. Carl von Döbeln, Jönsson, utkl. till San-

tos från Newcastle.

— 27. Oscarsvarf, Teglund, segelkl. till Monte-

video från Cardiff.

— (slutet af) Orient, Ahlgren, anl. till Bombay
från Mauritius.______________

Afgångna och ankomna fartyg.

Melbourne d. 31 Dec. Magnat, från Sundsvall.

Pernambuco d. 2 Dec. Medelpad, Ohrnberg, gt.
S:t Thomas; d. 4: Sundsvall, Holmqvist, gt d:o.

Havre d. 29 Dec. Hedvig Sofia, Norman, från
Sundsvall: d. 30: Gustaf Adolf, Åkerlund, fr. d:o.

Trouville d. 26 Dec. Flamingo, Walbeck, från
dito.

Farsund d. 23 Dec. Lasten af det hit införda
skeppet Progress, från Sundsvall till S:t Valery sur
Somme, är lossad och fartyget besigtigadt; det-
samma måste kalfatras och torde mot slutet af
Jan. åter vara segelfärdigt.

Palma (Majorca) d. 9 Dec. Magnus Huss, Hage-
lin, fr. Sundsvall; den 30: Augusta, Oman, från
dito

En ung fru, som blifvit bortgift direkt från ett
högre elementarläroverk för flickor har flere gån-
ger träffat sin man ute i köket hos koksan. Utom
sig af vrede säger hon till mannen: »Edvard, om
jag en gång till observerar något dylikt, kör jag
bort Lisa och kokar själf maten».

- 298 -

ni icke uppehålla er, herr Bontemps. Det går
snart öfver.

— Åb, jag har ingen brådska. Hvad ni är
blek.

Den gamle herrn dignade ned.

Svarta moln hade under tiden skockat 8ig
på himlen. Snart började åskan mullra och till
sitt kom ett häftigt störtregn.

Bontemps hjelpte gubben fram till en bänk.

— Här kunna vi icke stanna, herr Senechal.
Vi bli aUdeles genomvåta.

Med mycken ansträngning lyckades den gamle
mannen resa sig, men han sjönk genast åter
ned på bänken.

— Det gör så ondt i bröstet, och jag ser
ingenting...

Hufvudet föll ned på brostet, och lutande
sig tillbaka mot bänkens ryggstöd, tycktes han
falla i sömn.

Bontemps skakade honom.

— Stig upp, herr Senechal. Ni håller ju på
att aomna.

— Ja, ja, mumlade gubben med slutna ögon.

— Det ha» går ej an. Rea på er. Ni blir
blöt som en fisk.

Senechal skakade på sig.

— Kom då ihåg ert ärende klockan half åtta.
Nu gjorde han en ny kraftansträngning.

— Det är sant. Jag måste...

Regnet strömmade ned. Bontemps såg något
orolig ut.

Några hyrkuskar åkte förbi och erbjödo ein
tjenot, men han skakade på hufvudet och höll
blicken riktad åt ett bestämdt håll.

Slutligen ljusnade hans uppsyn.

— 303 —

De vände sig att börja med tiU Louffard och
körsvennen. På deras frågor svarade den först*
nämde, att han bette Gaaparin och bodde vid
Quai de Billy, Jtf 117. Kolbäraren uppgaf li-
kaledes namn och bostad. För öfrigt erkände
han öppet, att felet låg hos honom.

— Nå, är vagnen mycket skadad? sporde
Quinol, vändande sig till Bontemps.

Denne kom sig ej för med att svara, och
hans kamrat inföll hastigt:

— Det är ej så farligt, tänker jag. Vi kunna
^nog fortsätta.

Dermed stälde han sig mellan vagnen och
gendarmerna. Men dessa voro nyfikna, oeh
Quinol sköt honom åt sidan samt famlade med
händerna under vagnen.

Louffard stod be.~dd att stöta ned honom,
ifall han upptäckte den mördade. Bontemps
närmade sig omärkligt Comery.

Slutligen rätade Quinol på sig och yttrade
lungt till Louffard:

— Axeln är knäckt, min vän, ni kan ej kom-
ma vidare.

Han gick fram till brolyktan för att göra sina
anteckningar. Comery följde honom.

Banditerna andades lättare. De trodde sig
räddade.

I detsamma Quinol fick pennan i handen,
upptäckte haa emellertid blod pi den. Anande
oråd, hviskade han. ett par ord till kamraten,
hvarefter båda omärkligt knäppte opp skit dfic-
korna, der de hade sina pistoler, och återvände
till vagnen.

Trots det osäkra sken, som föll in i den,
fingo de nu syn på Senechal.

— 308 —

att bli honom kvitt. Under tiden kastar jag
liket i Seinen. Du är väl behörigen dokumen-
terad som hyrkusk?

— Nej, jag har inga papper.

— Nå ja, det kan också vara detsamma.

— Hvem vet! För resten skulle vi ju gräfva
ned liket. Träffar man på det, så föres det
till bårhuset och blir igenkändt. Dermed är
allt förloradt. Patron har blifvit angifven, och
man håller ögonen på honom.

— Hända hvad som helst, så måste vi ögon-
blickligen fatta vårt beslut. Har du någon an-
nan plan, så fram med den. Gör eljes som
jag sagt.

Louffard skyndade fram till kolköraren och
fattade honom i kragen.

— Kom och följ med till polisen, din drum-
mel I ropade han. Det är ditt fel alltsammans,
och både du och din husbonde sk’a min själ
få betala kalaset.

Karlen sökte ej försvara sig, och de gingo
mot staden. Louffard stannade dock snart lik-
som fastväxt vid marken.

Han såg två gendarmer närma sig. De hade
märkt, att något var på färde.

Efter första öfverraskningen drog sig Louf-
fard tillbaka till Bontemps. Äfven denne hade
iakttagit polismännen, och han stod ett ögon-
blick som förlamad.

Den hotande faran återgsf dock skurkaroe
mod och sinnesnärvaro. De utbytte en blick
och fattade sina dolkar, färdiga att begå nya
brott.

Gendarmerna voro stora, starka karlar. Den
ene hette Comery, den andre Qoinol.

— f99 —

En vagn närmade sig långsamt. Kusken var
en liten mager, mörklagd karl med djupt lig*
gaude ögon.

Bontemps gjorde ett tecken åt honom, och
åkdonet höll.

— Vi skola ta en vggn, herr Senechal, sade
han. Jag betalar den. Ni kan ersätta mig i
morgon.

— Ja, ja — i morgon.

— Nå, låt oss då stiga upp.

Den gamle mannen förmådde ej resa sig.
Slutligen tog Bontemps honom på armarne och
lyfte upp honom i vagnen.

8enecbal lutade sig tillbaka mot dynorna och
föll genast i en blytang sömn.

— Hvart skola vi fara? frågade Bontemps.
Intet svar.

— Ja, pappa Senechal vore allt bra slug,
om ban kunde gissa det! mumlade banditen
med ett otäckt leende.

Vändande sig till kusken, hviskade han
derefter:

— Han sofver. Allt klart!

Karlen lyfte ett ögonblick upp hufvudet or
kappkragen,’som gick honom öfver öronen men
han svarade ej.

Det var Louffard.

— Låt det nu gå undan! fortfor Bontemps,
i det han sprang upp i vagnen och stlngde
omsorgsfullt dörren.

Ekipaget vände och for tillbaka timma ?%
det kommit.

I följd af ovädret, började det redan mörkas.
Trakten blef allt ödsligare. Blott bir oeh der

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:48:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sundtidn/1888/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free