Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nr 5
SUNDSVALLS TIDNING Torsdag 12 Januari
1888
Sammanträder Söndagen den 15 d:a:
Reception i 2:dra graden kl. ½6 e.m.
„ i l:sta „ „ ½7 „
Tjenstgörande kl. 5.
Äldre kallelser gälla. (373)
Sundsvalls Arbetareklubb
sammanträder Söndagen den 15 Januari, kl. 11
f. m., i sin lokal Trådgårdsgatan M 19. Nya
medlemmar vinna inträde. Styrelsen.
Ett rum och kök samt ett rum med egen
ingång, i närheten af torget, finnes att hyra
från den 1 April. Anvisning å Sundsvalls Tid-
nings kontor. (373)
Sundsvall 12 Januari.
Minneslista
Fredag 18, kl. 10 f. m., Sundsvalls missionsförenings årshög-
tid i Elimkapellet.
- kl. 11 f. m, WrOljM Mr hemmuueswen E. J. D»hl-
bvg» i KHngiUk koakttnmuus räfeningdivergs lösegen-
dom, körredikap, h», halm och spannmål.
L3r4ftg 14, kl. 10 f m., «r«aije« * auktionnkftuimuen divewe
- }F$tt’&£ätt z: Skenan. ..»t J. E.
Blomi oeb han* firmas Petteruon & Blom konkurser.
- kl. 6 e. m . tatnnianirad» sktletecknare i Gambrini bryg-
klabbs ledamöter å ttadthaseu lilla sal
Blada* 16, Indal* tingslags laglima vtntertlnr i HicksZter.
- Yl. to f. m., börjar »ttdwu folk- och .måskolor.
Tisdag 17, kl. IS p d., börjar ailmåona lärov-rket.
-kl. i «. m., bOrjaV SuadsvalU läroverk för flickor.
- Bör ar Joaeflna Billnröm» (kola.
Oudsg 18, kl. 10 f. m., aakuou i Skare Wadella magasin i
Väderleken. I tisdags var vädret mildt
och det töade starkt vid en temperatur af
5 grader öfver nollpunkten.
Hrr Stadsfullmäktiges första sam-
manträde under detta år kommer att hållas
nästa måndag.
Stadens och ortens riksdagsmän
afresa i denna vecka till Stockholm.
I morgon reser riksdagsman J. Carlsson;
de öfriga först om lördag.
Juana Nancy har, enligt telegram
från Vasa den 8 dennes, observerats flott
i drifis 3 sjömil nordvest från Hellgrunds
båk utanför Nykarleby. Allt göres för att
berga folk och båt.
Lediga rådmanstjänsten i Hemö
sand sökes bland andra af v. häradshöfding
Sv. Hjertén.
Exekutiva auktioner, Sistlidne går-
dag förrättades följande exekutiva auktio-
ner inför magistraten härstädes.
— Enkan Kristina Johanna Johanssons
konkursbos fastighet JHi. 1 B vid Köpman-
gatan afsöndrad från vretarne 87 och 89.
Egendomen var saluvärderad till 50,000 kr.;
taxeringsvärderad till 42,000 kr.; intecknad
till 46,500 och brandförsäkrad till 54,000
kr. Egendomen inropades af Sundsvalls
Folkbank för 25,000 kr.
— Gårdsegaren N. F. Obergs tomt, Jj/I.
30 i östra Stenhammaren. saluvärderad till
700 kr.; taxeringsvärderad till 400 och in-
tecknad till 1,000 kr. inropades af faktor
Alfr. Nyländer från Nyvik för 500 kr.
— Enkan Anna Kristina Larssons gård
JU 34 vid Vestra kyrkogatan, saluvärde-
rad till 5,000 kr.; taxeringsvärderad till
6,500 kr. och intecknad till 4,000 kr. sål-
des till enkan Märta Margareta Zetterlund
för 3,500 kronor.
Guldbröllop firade annandag jul vid
Sunds bruk f. d. smidesmästaren P. G.
Nilson, född i Hedemora år 1817 och hans
hustru Brita Nilsson, född Sundberg, i Ve-
stanfors år 1813. Festen bevistades af barn,
förmän, kamrater samt vänner från så väl
hans som hennes födelsebygd. Det ålder-
stigna paret är vid god hälsa och god vigör.
Amatörsällskapet säges vara upplöst.
Hr Novander kommer att med ett par su-
jetter gifva några dramatiska soaréer för
egen räkning.
Konkurs. Vid sistlidne gårdag hållet
förhör inför härvarande rådhusrätt med for-
dringsegare i handlanden C. O. Carlan-lers
konkurs utvisade den ingifna staten: skul-
der kr. 9,255.61 och tillgångar kr. 7,805 17.
Till godemän valdes grosshandlaren Aug.
Sundberg och kamrer Ad. Sandelin. Till
rättens ombudsman rådman J. O. Drake.
Uppbördsstämmor. För uppbörden
af sistlidet års allmänna utskylder har k.
m:ts befallningshafvande, i enlighet med där-
om af vederbörande kronofogdar och ma-
gistrater afgifna förslag, faststält följande
tider och ställen, nämligen:
I Sundsvalls stad:
Mars 13 kl. 9—10 f. m. med lsta kv. å rådhuset.
„ s.d. „ 10—11 f. m. med 2:a dito å dito.
„ s.d. „ 11—12 f. m. med 3:e dito å dito.
„ s.d. „ 12—1 e. m. med 4:de dito å dito.
„ s.d. „ 4—5 e. ni. med 5:e dito å dito.
„ s.d. „ 5—6 e. m. med 6:e dito å dito.
„ 14 ,,9-10 f. m. med 7:e dito å dito.
„ s.d. „ 10—11 f. m. med Stenhammaren å d:o.
„ s.d. „ 11—1 e. m. med boende å vretar å sö-
der om staden och Sidsjö och Böle byar å rådhuset.
Inom Medelpads vestra fögderi:
Febr. 28 med Sättna socken i Kofland kl. 11 f. ra.
„ 29 med Seiångers dito i Näfsta kl. 11 f. m.
Mars 1 med Tuna socken å tingsstället i Vattjom
kl. 11 f. m.
„ 2 med Attmars dito i skolhuset kl. 10 f. m.
5 med Stöde dito i Edsta kl. 11.30 f. m.
„ 6 med Torps dito i Vissland kl. 1 e. m.
7 med dito dito i dito kl. 9 f. m.—3 e. m.
8 med Borgsjö dito i Vestanä kl. 10 f. m.
„ 9 med Hafverö dito i dito kl. 9 f. m.
Inom Medelpads östra fögderi:
Febr. 23 med Njurunda socken i skolhuset kl. 10 f.m.
,, 24 med dito dito i dito kl. 9 f. m.—12 på
„ 27 med Ljustorpa dito i skolhuset kl. 11 f. m.
„ 28 med Hässjö dito i Näset kl. 10 f. m.
„ s.d. med Tvnderö dito i dito kl. 4 e. m.
„ 29 med Timrå dito i Mellerstbyn kl. 10 f. m.
Mars 2 med Sköns dito i Ljusta kl. 10 f. m.
3 med dito dito i dito kl. 10 f. m.
6 med Alnö dito i dito kl. 10 f. m.
8 med Indals dito i Micksäter kl. 10 f. m.
9 med Indals-Lidens dito i Backen kl. 11 f. m.
„ 10 med Holms dit) i Östbyn kl. 11 f. m.
Delaktighet i folkskollärames pen-
sionsinrättning har af egarne till Klam-
penborgs ångsåg och lastplats, Vifsta varfs
bolag, Heffner & k:ni, Sunds aktiebolag,
egaren till Kubikenborgs ångsåg och last-
plats, Tunadals aktiebolag, Möns trävara-
aktiebolag samt Skönviks aktiebolag blif-
vit begärd för de folkskolläraretjänster, som
på sökandenas bekostnad inrättats inom
Sköns, Timrå och Njurunda folkskoledi-
strikt. Sökandena hafva tillika anhållit, att
— utan hinder däraf att tjänsternas inne-
hafvare icke tillsats i den i folkskolestad-
gan föreskrifna ordning, utan antagits af
sågverksegarne — rätt att räkna ordinarie
tjänsteår måtte beviljas nuvarande tjänstein-
nehafvarne, nämligen N. J. Vågberg, E. G.
Lundgren, O. E. Österlund, E. G. Eriks-
son, F. A. Hubinette, Maria Jonsson, J. E.
Öhgren och N. A. Norén.
Sedan med anledning af demia ansökning
vederbörande folkskoleinspektörer, domka-
pitlet i Hernösand, direktionen öfver folk-
skollärarnes pensionsinrättning samt veder-
börande sågverksegare äfvensom Skön
Timrå och Njurunda församlingar och dt
ras skolråd blifvit hörde, har k. m:t den 16
desember medgifvit delaktighet i folkskol-
lärarnes pensionsinrättning fur samtliga of-
van omförmälda läraretjänster under föl-
jande vilkor:
att därest lårarne, som skola vare vederbörligen
examinerade, fortfarande komma att af sågverks-
egavne antagas, vederbörande skolråd, innan för-
ordnanden utfävdaa för lärarne, förklarar sig icke
hafva något mot utnämningen att erinra;
att bemälde lärare icke nå i annan ordning än
gällande folkskolestadga bestämmer frän sina be-
fattningar skiljas;
att lärarna åtnjuta löneförmåner, motsvarande
dem som enligt författningarna tillkomma ordinarie
folkskollärare*
att vederbörliga pensionaafgifter behörigen inbe-
talas; samt
att skolorna underkastas föreskrifven inspektion.
K. m:t har tillika bifallit ansökningen i
hvad den afser nuvarande tjänsteinnehaf-
varnes rätt till ordinarie tjänsteårsberåkning,
dock med skyldighet för sökandena att för-
anstalta därom, att för den tid, tjänsteårs-
beräkning sålunda blifvit bemälde tjänste-
innehafvare tillerkänd, vederbörliga afgifter
ofördröjligen erläggas till folkskollärarnes
pensioDsinrättning; egande dessa tjänstein-
nehafvare, därest de önska vinna delaktig-
het i folkskollärarnes enke- och pupillkassa,
att härom före 1888 års slut hos direktio-
nen göra anmälan och därvid erlägga af-
gifter till nämda kassa för den tid, de ef-
ter 1876 års ingång genom detta k. m:ts
beslut tillagts ordinarie tjänsteårsberåkning.
Fgrktalet inom Ströms socken är
14,067 samt i hithörande byar inom Vesterr
norrland 2,242, tills. 16,309.
Ådals-Lidens kommun har — en-
ligt till Hernösandsposten ingånget medde-
lande — på ordinarie kommunalstämma be-
slutit »att anmoda riksdagsmannen Erik Pe-
ter Jonsson i Myre att till 1888 års riks-
dag framlägga motion i det uttryckliga syfte
att eau de cologne varder i lag satt under
samma bestämmelser och förbud som brän-
vin, så vida icke ännu skarpare begränsning
för rörelsen därmed borde upprättas.
Från Östersunds högre allmSina
Läroverk berättar Jåmtl. P:n. Under se-
naste lärarek*ollegiet genomförde den nye
rektorn, teol. kand. Hägglund, åtskilliga
vålbehöfliga reformer, hvilka vi skänka vårt
största erkännande. Till dessa reformer
hör visserligen icke en sak, hvilken vi här
nedan omnämna, men vi kunna icke undgå
att relatera den emedan den synes oss båda
godt hvad beträffar rektor Hägglunds upp-
fattning af religionens ställning till uppfo-
stringsfrågan. Han föreslog nämligen, att
skolans ynglingar skulle hafva rättighet att,
om de så önskade, uteblifva från gudstjän-
sten hvar tredje söndag, emedan man, så-
som orden fullo si» »icke bör tvmya dera
att deltaga i gudstjänsten». Förslaget an-
togs enhälligt af kollegiet.
En 8. k. förbudsförening (mot spi-
rituösa drycker) är bildad i Undersåker.
Jämtlands norra distriktloge hade
i november månad 1,008 medlemmar. Vid
distriktmöte i Föllinge sistlidne torsdag be-
slöts att till verkställande rådet insända en
foglig protest mot svagdricksförbudet.
Polistjänstemannen i Sveg med till-
gränsande socknar, Jir C. Blix, rapporterar
till länsstyrelsen i Ostersuud att ordningen
inom distriktet under desember månad varit
god och anför som en bland orsakerna där-
till, att timmerfördrifningen började sent,
sä att arbetarne varit fåtaliga.
Vid i Ullånger hållet folkskollärare-
och klockareval i söndags erhöllos — enligt
meddelande till Hernösandsposten —defle-ta
rösterna eller för 3,207 fyrkar af examine-
rade folkskoleläraren Jonas Berglund. Den
i Lsta förslagsrummet uppförde, vikarierande
folkskoleläraren i Indal O. P. Backlund,
fick röster för 1,596.. och vikarierande låra-
ren i Boraxjö J. H. Österholm för 47 fyrkar.
1 kr. 70 öre uttaxeras i år i Haparanda
på bevillningskronao. H. Bl.
I Piteå uttaxeras i år kr. 4.7 o på be-
villningskrona. N. P.
Folkmängden i Öfuerkalix utgjor-
de vid fjolårets slut 4,571 personer och hade
under året ökats med 78 personer.
Af de under året 97 döda, hafva icke
mindre än 50 varit under 10 år, däraf 27
under 1 år. Det år en fruktansvärd död-
lighet bland barnen.
Tullförvaltnretjiinsten i Skellef-
teå sökes af: Kontrollören vid tullkamma-
maren i Storlien K. Schönfeldt, kammar-
skrifvaren i Malmö Hj. V. E. Moberg, upp-
syningsmannen i Umeå J. M. Schildt samt
öfveruppsyningsmAnnenTh.JeanssoniStock-
holra och J. A. Ölund i Uddevalla.
Skellefteå stads utgifts- och in-
komststat upptager: Utgifter 78,606 kr.,
däraf 45,860 kr. för förfallna skulder;
inkomster 28,410 kr., hvadan bristen blir
50,196 kr., som fylles dels med upplåning
af 43,500 kr., dels med uttaxering af 1.5 o
pr bevillningskrona eller 6,696 kr.
Till landshöfding Ityding, ombud
i riksdagens andra kammare från Hernösand,
Umeå och Skellefteå, synes — att döma af
ett referat i Skellefteå nya Tidning — all-
männa rådstugan i Skellefteå ämna rikta en
hemställan det han måtte »hos nästsamman-
trädande riksdag motionera om erforderligt
anslag för Skellefteå allmänna läroverks ut-
vidgning från tre- till femklassigt».
Hr J. P. Fröberg har i söndags af-
sagt sig befattningen som barntemplarinten-
dent inom Gestriklands distrikt af good-
templarorden.
Rymd hustrtl. Arbetaren Jonas Jons-
son Bromans i Åvik, Helsingtuna socken,
hustru Brita Margreta Tinglut, 26 år gam-
mal, afvek den 6 sistlidne november från
hemmet i sällskap med en gift skomakare-
gesäll vid namn Källman från Stockholm,
efter att ur boet dels hafva förskingrat dels
medtagit diverse saker till ett värde af mel-
lan 3 ä 400 kr. Hud. P:n.
Alldeles okunnig i innanläsning
är fången å Östersunds länsfängelse, italie-
naren Luigi Gondnlfini, hvadan fängelsepre-
dikanten E. J. Östman hos länsstyrelsen
anhållit, att vaktkonstapeln Graff måtte för-
ordnas att bibringa honom de första grun-
derna i bokligt vetande. J. P.
Borgmästare Een i Visby har hos
Göta hofrätt begärt förordnande af ojäfvig
ordförande vid Visby rådhusrätt, emedan
hr borgmästaren vill anställa åtal mot Got-
lands AHehandas utgtfvare i anledning af
dels en insänd och dela en redaktionsartikel,
hvilka han anser mot sig förgripliga.
Förfalskning. I somras infann sig å
Helsinglands enskilda banks kontor i Sö-
derhamn en person, som uppgaf sig heta
Per Jansson, försedd med en i vederbörlig
ordning aflattad skuldsedel å 1,200 kr., ut-
färdad af hemmansegaren V. Jonsson i Lan-
da samt försedd med borgen af kyrkovär-
den Per Olsson i Gäfversta och hémmans-
egarne Lars Olsson i Svedja och Olof Ols-
son i Nyånget. alla i Segersta, samt full-
makt af bemälde Jonsson för medlens lyf-
tande. Då borgesmännen* vederhäftighet
var väl känd, samt namnteckningarna icke
gåfvo någon anledning till misstanke, erhöll
Jansson beloppet, hvarvid han dock under
föiegifvande, att han ej kunde skrifva sitt
namn, endast tecknade ett bomärke.
Både fullmakten och skuldförbindelsen
hafva emellertid befunnits falska.
Namnteckningarna voro dock aå väl ef-
terapade, att personerna i fråga ej enssjälf-
va kunnat märka att de voro förfalskade,
om de ej med visshet vetat att de ej un-
dertecknet en sådan handling.
För brottet misstankes en person, som en
tid under sommaren haft arbete bos hem-
mansegaren Olof Olsson i Nyänge och upp-
gifvit sig heta Per Jansson.
Samtidigt med det nämda lån lyftades
hade Jansson, under föregifvande att han
egde att lyfta en större penningstimma hos
handl. Nasielsky i Söderhamn, begifvit sig
till staden, där han vistades två dagar. Mot
Segerstabor, som han under tiden träffade,
visade han en öfverraskande frikostighet.
Efter återkomsten till Segersta likviderade
han sina fordringsegare därstädes rundeligen
samt begaf sig därefter med ångaren Telegraf
norrut, såsom han uppgaf på väg till Ny-
land, men gick i land redan i Sundsvall.
Möjligen kallar han sig åfven Nyström. Han
har ock uppgifvit att han en tid varit hand-
lande i Stockholm.
Norske sjömän hopspara allt mera af
sina hyror, säges det. Under det att 98
sjömän genom konsulerna år 1870 hem-
skickade kronor 16,800 och 830 sjömän år
1880 kronor 101,000, var det under 1887,
fastän ett för sjöfarten ogynsamt år, 702
sjömän som hemsände kr. 110,000 i rundt tal.
Emigrationen öfver Öresundsstä-
derna visar under fjolåret en summa af
6,284 emigranter.
Stockholmsvalet. Vid besvärstidens
utgång i måndags hade fyra besvärsskrif-
ter inkommit mot öfverståthållareembetets
den 27 sistl. desember meddelade utslag i
Stocholms valfråga.
Om, årets riksdag skrifver Dag. Nyh.
»De stora bygnadsfrågorna» komma otvif-
velaktigt att, oberoende af alla systemskif-
ten, taga instundande riksdags uppmärk-
samhet i anspråk. Sedan det på samman-
koppling af olika bygnader grundade k.
förslaget fallit vid senaste riksdag, är man
nu sinnad att »taga hvarje fråga för sig».
Beträffande nytt riksdagskus fans redan vid
riksdagens slut en stark mening för dess
förläggande till Artilleriplanen, hvarigenoro
flera både ekonomiska och andra fördelar
skulle vinnas. Ett förslag i sådant syfte
lär ock vara påtänkt af riksdagsmän ur oli-
ka fraktioner, som på efteråret haft tillfälle
att därom utbyta tankar.
Hvad angår nytt hus för riksbanken —
därom åsigterna likväl äro mindre odelade
— upplyses i senaste statsrevisions berättel-
se, att hrr fullmäktige den 20 sistlidne juli
å nyo aflåtit skrifvelse till Stockholms stads
bemedlingskommiasion med anhållan omupp-
lysning huruvida och på hvilka vilkor det
s. k. Bergstrahlska huset vid Munkbron
kunde för riksbankens räkning förvärlvas,
under förutsättning att egendomen finge till-
trädes den 1 oktober 1888. Enär ett stort
antal rättsegande måste höras, innan kom-
missionen varder i tillfälle att slutligen yttra
sig i frågan, har svar å berörda framställ-
ning ännu ej kunnat erhållas.
Ryktesvis namnes en annan kombination,
hvarigenom Arffurstens palats skulle kunna
upplåtas för riksbankens bebof, men om
några underhandlingar i detta syfte egt
rum, ha de åtminstone icke haft någon offi-
ciell karakter.
Dödsfall. En af vårt lands mest fram-
stående prestmän, prosten och kyrkoherden
i Hällestad af Linköpings stift, kommen-
dören af nordstjerneordens första klass» teo-
logie doktorn och filosofie jubeldoktorn Pehr
Jakob Emanuelsson afled efter en kort sjuk-
dom, i Hällestad i söndags på morgonen
uti den höga åldern af 85 år. ’
Utredning ,,under strecket6’. Af
den i statistiska centralbyrån verkstälda ut-
redning om antalet skattskyldiga, som ej
ega politisk rösträtt, väntas ett nytt häfte
skola utkomma i midten af innevarande må-
nad. Detta häfte skall visa fördelningen
efter yrken, likasom det förra visade fördel-
ningen efter inkomst bland dem som genom
en sänkning af »strecket» skulle bli röstbe-
rättigade.
Kyrka under klubban. Stjernsunds
gamla kyrka såldes å auktion i tisdags till
Klosters aktiebolag för en summa af 250
kronor.
Orgelverket betingade ett relativt högre
värde, nämligen 80 kr.
Exportagenter. Såsom bekant stälde
senast församlade Riksdag till kongl. m:ts
disposition ett extra anslag å 20,000 kr.
att användas för att åt arbeten af svensk
industri och svenska näringar bereda af-
sättning i främmande länder. Kommers-
kollegium, som omedelbart efter riksdagens
slut erhöll befallning att, efter samråd med
landtbruksakademiens för valt ningskomité, af-
gifva förslag till anslagets användande, har
den 4 innevarande månad inkommit med
dylikt förslag. Däri hemställer kollegiet
att af anslaget måtte anvisas 5,000 kr. för
anställandet under ett år af en agent i Tysk-
land med uppdrag att därstädes underlätta
och befrämja afsättning af hufvudsakligen
produkter af den svenska fiskerinäringen
och möjligen alster af någon annan svensk
näring, samt 15,000 kr. för utsändandet till
Indien, Kina och Australien af en reseagent,
som skulle verka för afsättning af svenska
alster. Särskildt framhåller kollegiet önsk-
värdheten af att denne agent besöker den
stora utställningen i Melbourne innevaran-
de års sommar.
Den nya lösdrifvarelagens verk-
ningar. Verkningarne af den nya lagen
angående lösdrifvares behandling af den 12
juni 1885 har, såsom var att vänta, under
tiden efter denna lags tillämpning visat sig
dels i ett minskadt antal häktningar, så att,
då håktningarnes antal år 1884 utgjorde
5,426 detsamma nedgått för år 1885 till
4,131 och för år 1886 till 2,549; och dels
i en icke obetydlig inskränkning i lösdrif-
vares forslande å iångtransport, en gifven
följd af den nya lagens bestämmelse, att
lösdrifvaren i allmänhet bör dömas därhän
häktas. Antalet för lösdrifveri häktade per-
soner, som under år 1886 med fångtrans-
port blifvit forslade från ett län till ett
annat, uppgick år 1886 till endast 324, mot
1,474 år 1885 och 1,938 år 1884.
Skogsafkastningen kan icke be-
täcka skogens indelning För en del
af de kyrkliga boställenas skogar, som nu
förvaltas af stataverket, är Bkogens afkast-
ning så ringa, att denna icke förmår gälda
kostnaden lör skogens indelning. K. m:t
har därför för år 1887 nödgats utöfver de
8,000 kr., som förut anslagits till kyrkliga
boställens skogsindelning, anvisa ytterligare
12,000 kr. Härigenom uppgår statens kost-
nad 1887 för nämda skogar till 39,000 kr.
Uplands frihet, I tidningen »Upsala»
läses: Vid kommunalstämma i Veckholm
den 28 sistl. des. fattades, enligt hvad oss
blifvit meddeladt, bland annat det beslut,
att, då socialistiska agitatorer, däribland också
skräddare A. Palm, två särskilda gånger
uppträdt inom församlingen med föredrags
hållande, en och hvar medlem af kommu-
nen, som upplåter rum på sina egor för
hållande af föredrag eller diskussion i so-
cialistisk syftning, skulle göra sig saker till
en plikt af 20 kr. Att bos konungens be-
fallningshafvande utverka faststäHelse af
detta vitesbelopp valdes tre personer, och,
ehuru åtskilliga uttalade farhåga, att ko-
nung, befallningshafv, skulle afslå en sådan
ansökan på den grund, att de hållna före-
dragen eller de uppträdande sosialisterna
icke bevisligen föranledt några oordningar
inom församlingen, förmenade andra, att ko-
nungens befallningshafvande rimligtvis icke
kunde fordra speciela, handgripliga bevis
på den oordning inom en kommun, som
komme att uppstå, därest sosialismens apost-
lar finge där opåtaldt verka. En dugande
och oförskräckt kronofogde hvarken är el-
ler kan vara allestädes till hands.
Ett 9,nykterhetsfiskalsämbetet( är
Teraplarordens nyårspresent till Stockhol-
marne. »Ämbetet» består af en förste och
en andre fiskal. Bakom fiskalerna, säger
det i Lindesberg utkommande ordensorga-
net Templaren, står ett verkställande råd,
men endast fiskalerna blifva kända för all-
mänheten. Badet engagerar en ute tjänst-
görande nykterhetspoliskår, som först får
förbinda sig att vara fullkomligt detektiv
(hemlig) Fiskalerna komma att åtala alla,
som bli anmälda för olaga försäljning af
sprit, vin, maltdrycker o. s. v., så snart vitt-
nen kunna fås. Angifvarens namn hemlig-
hålles. Ämbetet träder genast i verksamhet,
’ uppgifver samma tidning.
Jskällardricksfrågan. Ett stort an-
tal af Stockholms goodtemplare ha beslutit
att, därest iskällardricksförbudet går ige-
nom, öfvergå till det nya nykterhetssällska-
pet »Fosterlandsvännerna».
För drottningens af Sverge och
Norge räkning är villan Crag Head i
Bournemouth förhyrd, skrifver N. D. Det
är samma villa som h. m:t bebodde vid sin
förra vistelse i England.
Hr L. O. Smith har anländt till den
ryska hufvudstaden för att inleda under-
handlingar med ryska finansmin’Steriet rö-
rande den framtida exporten af sprit till
Sverge.
Själfmord. Hotellvärdinnan, änkefru
Bergqvist i Vexiö fans i fredags hängd i
sitt rum. Då boets ställning är god, tän-
ker man sig orsaken till sjålfmordet vara
ett mer än vanligt tungt och släpsamt lif
samt stora familjebekymmer.
Eldsvåda i Kristiania. I söndags
natt utbröt eldsvåda i ett trevåningshus vid
hörnet af Ruslökveien ochEugensgade. Flera
kastade sig från fönstren i öfre våningarne.
Två personer innebräudes och tolf sårades,
däribland två brandsoldater.
Donationer. I tidningen Upsala läses:
En student, som afled förra året och som
under sin korta lefnad gjort sig känd för
uppriktig och varm religiositet, har af sin
efterlemnade förmögenhet ansl>git en sum-
ma af 50,000 kr. för anordnande af lämp-
lig gudstjänstlokal i Upsala, särskildt afsedd
för stadens fattigare befolkning. Det när-
mare utförandet häraf har blifvit öfverlem-
nadt till en komité, som dock ännu ej träf-
fat de närmare bestämmelserna om huru
den stora gåfvan lämpligast skall användas
i syfte att förverkliga donators uttalade önsk-
ningar.
— Enkefru Sophie Pousette i Gefle har
till en frisäng vid därvarande sjukhem do-
nerat 5,000 kr.
Vasaordens riddarekors, som den
1 sistl. desember tilldelades kanslisekrete-
raren i ecklesiastikdepartementet S. .Nord-
ström- lär denne ha undanbedt sig. Åtmin-
stone står han ej upptagen i statskalendern
såsom vasariddare bland öfriga samtidigt ut-
nämda. Sv. D.
En folkskollärare i hufvudstadens
närhet har, enligt St. Dagblad, under de
4 år postsparbanken verkat, sålt sparmär-
ken hufvudsakligast till barn för 1,036 kr.
Man undrar huru många sparmärken
Sundsvalls stads många folk- och småsko-
lelärare sålt under deuna tid.
Hr förste folkskoleläraren skulle väl icke
vilja vara nog god och lemna åt allmän-
heten en önskad upplysning i detta fall.
Trälastpriserna äro i stigande och
man måste gå flere år tillbaka i tiden för
att finna utsigterna till förbättring så ljusa
som nu, skrifves det ifrån Kristiania. För
särskiläa dimensioner, hvarå det råder efter-
frågan, betalas 2 sh. 6 d. intill 5 sh. mera
än för en månad sedan.
Opinionsyttring för tullar. Af
Kalmar södra landstings 38 ledamöter haf-
va 33 förenat sig att i tullfrågan afgifva
en opinionsyttring, hvilken öfverlemnats till
någon af ortens riksdagsmän.
»Undertecknade, ledamöter af Kalmar
södra landsting, anse nödigt härmed uttala
den öfvertygelsen, att orsaken till de sven-
ska näringarnes betryck icke lägger i en
tillfällig kris, utan i ett felaktigt ekono-
miskt system, som bör öfvergifvas; och anse
vi därjämte, att ett kraftigt tullskydd är
bästa medlet för det allmänna ekonomiska
betryckets lindrande.
Kalmar den 59 sept. 1887.»
Bland undertecknarne märkas naturligt-
vis hrr A. P. Danielsson, rektor Sandberg
i Oskarshamn, f. riksdagsmannen, domkyr-
kosysslomannen Johansson i Kalmar, N.
Pettersson i Runtorp m. fl. Barom.
Sverge dt svenskarne! Från Lofta
skrifver en meddelare till Vesterviks Vecko-
blad: Vid julfestens slut i denna kyrka,
stannade en man (med »gård» och »grund,
och dessutom egare af ett eller annat
tusental kronor) i kyrkan och roffade till
sig några af de obrunna ljusen. Det fans
likväl ögon som varsnade det. Samme man
lär för några år sedan i en angränsande
socken sträckt ut sina långa fingrar för att
lägga sig till med utestående morötter, men
blef ertappad och fick sota med en respek-
tabel penningsumma.
Medlemskap i sällskapet foster-
landsvännerna vinnes genom intagning
i en grupp. För att blifva aktiv medlem
erfordras att vara fyld 18 år, tro på en
allsmäktig och kärleksrik Gud, aflägga och
underteckna sällskapets förbindelse, hafva
medborgerligt förtroende och föra en vär-
dig vandel. »Politiskt omyndige» äro så-
ledes icke, som ett par tidningar vetat be-
rätta, utestängda från sällskapet Däremot
få anhängare af anarkistiskt-sosialietieka sam-
hällsläror på inga vilkor vinna inträde.
Sällskapets förbindelse har följande ly-
delse:
¦Jag, undertecknad, lofvar härmed, att till from-
ma för mitt fos ter I and, mina medmänniskor och
mig själf göra allt hvad i min förmåga står,
att sjäif helt och hållet afhålla mig från alla
berasande drycker;
att på lagligt sätt söka förhindra däras bruk af
andra;
att hos mina medmänniskor söka väcka öfver-
tygelse om rasdryckernas farliga terkan på kropp
att inom gränserna för individens och samhäl-
lets moraliska rätt göra mitt inflytande gällande
för att få ett totalt madryeksförbui till stånd som
lag och denna lag med användande af alla värdiga
medel kraftigt understödja, och upprätthålla;
att såsom röstberättigad vid tillsättandet af alla
medborgerliga förtroendeuppdrag rösta på sädana
personer, som vilja undertrycka den jÖrderfliga
rusdryckshandteringen oegennyttigt befrämja all-
mänt väl och för öfrigt äro lämpliga till berörda
UPfFiU allt detta förbinder jag mig på grund af
liflig öfvertygelse om,
att alla andra medel åro otillräckliga för attaf-
vända rasdryckernaa förbannelse från vårt land;
att dryckenskapen är det mäktigaste hindret för
vårt folks framgång och framåtskridande, samt
att alla som hat va intresse af rusdryckshandte-
ringen äro medansvariga för de brott ocb laster,
hvar till rusdryckernas bruk äro orsak;
och hoppas jag att med Guds hjälp troget och
samvetsgrant kunna hålla denna min allvarliga
förbindelse... F.-V.
Den skånska arbetarkongressen,
till hvilken inbjudning utfärdats af Malmö
fackföreningars centralstyrelse har pågått i
fredags, lördags och söndags. Inalles mötte
ombud från 2?/ olika fackföreningar. Med
undantag af referenter hade inga andra än
de med fullmakt försedda ombuden tillträde
till kongressens förhandlingar, hvilka föras
på ett i allo värdigt, parlamentariskt sätt.
Arbetarne som ett politiskt parti, repre-
senterade genom fackföreningar, och däras
program såsom sådant var kärnfrågan vid
förhandlingarne.
Tvänne meningsströmmar syntes där bry-
tas, foglige i former, men obeveklige i fast-
hållande af åsigter, säger Sk. Ab).
Den ena strömmingen ville obetingadt
antaga det sosialdemokratiska programmet,
å hvilket produktionxmedlena ttoxiuluerantle
står främst. Den andra, mer anslutande
sig till den rent demokratiska rigtningen,
stälde som främsta medlet för programmets
genomförande, altman lösträtl och en nvr-
rnal arbetsdag.
Följande resolution fattades i fredags
beträffande arbetarerörelsens organisation:
1* Om arbetarnes facklig-a sammanslutning.
Då det fortryck, hvarunder arbetsklassen lider
i alla land med borgerlig forfattning och produk-
tion, hufvudsakligen är af ekonomisk art, i det de
for det moderna arbetet nödvändiga produktions-
medlen egas af ett fåtal individer, som tillfgna sig
de frarastalda produkterna, medan de arbetande
massorna äro afstängda från såväl produktions-
medlen som däres egna produkter;
då vidare det lilla fätalets besittning af jorden
och arbetsmedlen måste från arbetarnes sida för-
anleda icke spridda reformssträfvanden, utan en
samfald rörelse eller klasskamp;
men, då den härtill erforderliga nationella orga-
nisationen endast gradvis kan fullbordas och det
sålunda i främsta rummet gäller att finna den
organisationsform som lättast förmår samla arbe-
tarne ;
samt då slutligen fackföreningen utgör den na-
turliga och sig själfmant erbjudande formen för
arbetarnes fasta sammanslutning så väl af histo-
riska som politiska skäl,
så böra arbetarne inom samma yrken organisera
sig i fackföreningar, bvilkas närmaste mal måste
vara arbetarnes skyd lande mot kapitalmakten, så
långt detta är möjligt inom det nuvarande sam-
hället, samt i allmänhet förbättring af arbetarnes
ställning inom respektive yrken.
2. Om fackforeningarnes sammanslutning.
Då icke blott arbetarerörelsens slutliga mål ej
kan ernås genom den isolerade fackföreningen,
utan icke ens höjandet af arbetarnes ställning in-
om ett visst yrke är möjligt utan en mera utsträckt
organisation, så beslutar kongressen att ålägga
ombuden från respektive fackföreningar alt oför-
dröjligen taga initiativ till bildandet af nationela
förbund mellan fackföreningar inom samma yrke,
där detta ej redan påbörjats, samt väcka idén till
lif inom de yrken som ännu ej äro mogna för
denna organisation.
Särskildt vill konkressen fästa uppmärksamhe-
ten vid nödvändigheten af dylika nationella för-
bunds bildande inom sådana yrken, där arbets-
marknaden blott under en viss dei af året är liflig
och efterfrågan på arbetskraft allmän, hvilket har
till följd af en vexling i arbetstjänsten på en viss
ort, som omöjliggör en isolerad fackförenings upp-
rätthållande.
Beträffande dessa fackföreningsförbunds inre
konstiution, så ofverlemnar kongressen åt de olika
foreningarne att diskutera och besluta i denna
fråga.
— I lördags diskuterades öfver frågan:
Kan arbetarefrågan lösas genom en blott
ekonomisk kamp af starkt organiserade ar-
betare mot kapitalist- och godsegareklas-
sen.
Efter slutad diskussion antogs följande
af hr Danielsson föreslagen resolution: Kon-
gressen besvarar denna fråga med ett en-
kelt nej! De samlade erfarenheterna från
såväl Sverge som alla andra siviliserade
land, i all synnerhet England, lemna bevi-
set för det falska i den s. k. rena fackfö-
reningsrörelsen.
— Därpå öfvergicks till diskussion af
följande fråga:
Öra kongressen erkänner nödvändighe-
ten af att ett klassmedvetet politiskt arbe-
tareparti framträder såsom förkämpe för
arbetareklassens intressen, hvilket program
bör då ligga till grund för detta partis verk-
samhet a) med hänsyn till reformer inom
det bestående samhället b) ur synpunkten
af en nödvändig sosial omgestaltning.
Månadsskriften „ Ur Dagens Krö-
nikau9 utgifven af d:r Arvid Ahnfeldt, ut-
kommer äfven i år i 12 månadshäften till
ett pris af 10 kr. pr årgåug och 1 kr. för
eokelhäfte.
Detta är tidskriftens åttonde årgång, hvil-
ket redan det visar att den vunnit bifall
hos allmänheten, hvars begärlighet efter den-
samma visat sig så stark, att den nu utgår
i en upplaga af 5,000 exemplar.
Det redan utkomna l:sta häftet af den
nya årgången visar ock, att redaktionen ej
blott bemödar sig utan äfven lyckas att ge-
nom omvexlande och lättlästa samt ofta myc-
ket kvicka uppsatser af både alvarligare och
»lättare» innehåll fängsla läsarens intresse
och vinna hans sympatier. Till sin grund-
riktning utprägladt frisinnad, innehållerlikväl
»Dagens Krönika» opartiskt bidrag från ta-
langfulla författare i skilda politiska läger
och bereder därigenom den verkligt tän-
kande och själfständigt dömande läsaren ett
förökadt nöje.
Innehållet i detta första häfte utgöres af:
Vittra och politiska stjärnskott från de dö-
das rike (hittills otryckta bref från C. H.
Anckarsvärd, P. D. A. Atterbom, C. "VV.
Bergman, F. F. Björnstjerna, W. F Dal-
man, L. J Hierta, J. H Thomander, If.
G. Trolle-Wachmeister och P. Wieeelgren);
Fattigdom, berättelse af Mathilda Roos;
Huru man bedömer konst, när man är «Ig-
notue» genmäle; På konstens tinnar, några
drag från Jenny Linds triumftåg i utlandet
af Fr. Crpnhatnn; Musikalisk revy af Vo-
lontaire; Än en gång om våra rangförhål-
landen, kulturhistorisk studie af Marcellus;
En kunglig somtnarsaga af Cubicularius;
En filosofs svanesång, tidsdikt i öfversättning
af I. N. Nyman; Från parkett af Gasparone;
Literära notiser.
På förekommen anledning tillkän-
nagifves att Sundsvalls Tidning under vin-
termånaderna expedieras ined morgonda-
gens tåg xuTn?nu dagar d-n utkommer och
fl.tt således prenumeranter ända upp till
Ange bör kunna få sin tidning på förmid-
dagen.
Till belysning af sanmnäerris-
ningsfrågan
meddelar Göt. Hand. Tdg efter en dansk
tidskrift följande erfarenhetsintyg från Ame-
rika, där Barnundervisningen flerestädes ar
i bruk.
»Öberlin College» var banbrytoren och fram-
står i första rummet äfven därigenom, att
denna läroanstalt varit besökt af ett myc-
ket stort antal kvinnor (år 1885 var samt-
liga lärjungarnes antal 1,302* af hvilka 687
voro kvinhga). Detta läroverk är strängt
religiöst, och den teologiska fakulteten, [
hvilken inga kvinnor upptages vid lägre ål-
der än 16 år.
Tillsynen med lärjungarne är ganska
sträng. Öfver studentskorna föres den af
en dam. Efter kl. 8 på aftonen under vår*
och sommarmånaderna samt efter kl. V27 un-
der höst- och vintermånaderna skola alla vara
på sina rum. Hvar fjortonde dag skola de
aflemna vitsord om sitt uppförande från hus-
modern i den familj, som de bo hos. Stu-
denter af ena könet få icke mottaga besök
på sina rum utaf studenter af det andra, eå
vida icke särskild tillåtelse meddelats i hän-
delse af allvarsam sjukdom*).
De allmänna uttalanden, som föreligga
om studierna vid detta läroverk, h vares t er-
farenheten både sträcker sig öfver en lång
tid och öfver hufvud är mycket omfattande,
äro i det hela gynsamma. De unga kvin-
norna hafva i det hela visat sig lika duk-
tiga som ynglingarne. De hafva ej häller
förlorat, något af sin kvinlighet, de hafva
blifvit lika Dra mödrar som deras icke-stu-
derande medsystrar, och de hafva i icke
mindre proportion än dessa inträdt i det
äkta ståndet.
»The Uuiversity of Mtchigah» öppnade år
1870 sina portar för kvinnor. Antalet stu-
denter årligen har sedan dess varit mellan
1,100 och 1,500, och af dem voro 1884 180
kvinliga. Denna läroanstalt har inga sär-
skilda föreskrifter om de manliga och kvin-
liga studerandes uppförande; som all mån
regel gäller att det skall vara »anständigt».
Föreståndaren uttalar om de kvinliga stu-
dierna bland annat:
»Jag kan icke säga, att samstudiet haft något
inflytande på universitetets vetenskapliga stånd*
punkt. Närvaron af kvinnor i auditorierna har otvif-
velaktigt främjat lugn och ordning, enär männen i
flickornas närvaro visa den hoflighet, som alla bil-
dade män här i landet visa kvinnor. Till en bör-
jan hyste jag stora bekymmer med hänsyn till uni-
versitetslifvets inflytande på de unga kvinnornas
hälsa. Någon gång har också en kvinna blifvit
intagen, som ej haft styrka att fortsätta med arbe-
tet här. Men vår erfareuhet har gifvit det resul-
tat, att en kvinna, som är fullkomligt frisk, då hon
börjar studierna, och visar en smula försiktighet,
kan utan skada fullgöra det arbete, som åligger
henne. Lefnadssättets regelbundenhet visar sig i
verkligheten hafva ett godt inflytande på hälsan,
och de flesta kvinnorna aro starkare vid promotio-
nen än då de intogos. De kraf universitetshfvet
ställer på de unga kvinnornas krafter äro för visso
icke så stora, som de kraf sällskapslifvet bar. Jag
tror att man icke lätt skall finna ett lika stort an-
tal unga kvinnor med bättre hälsa än de kvinliga
studenterna vid universitetet. Närvaron af kvin-
nor har icke försvagat den s. k. ..esprit de corps»,
om man tager detta uttryck i en värdig betydelse.»
Till sist anmärkes, att lärarne till sinöf-
verraskning endast funnit liten skilnad mel-
lan de unga kvinnornas och de unge män-
nens anlag och böjelser med hänsyn till
olika studiegrenar.
Ihe (’or a el I University, i Ithaca (staten
Newyork), började 1872 mottaga kvinliga
studenter på samma vilkor som manliga.
Den lägsta inträdesåldern för flickor år 17
år, i medeltal sker deras inträde vid 19 år.
Af omkring 800 lärjungar 1886 voro om-
kring 80 flickor. Umgänget mellan manliga
och kvinliga studenter är mycket obetyd-
ligt.
Läroverkets mångårige föreståndare an-
märker bland annat:
»Om samstudiet öfverhufvud har något inflytande
Så universitetets vetenskapliga ståndpunkt, så har
et höjt detta. — Samstudiet har förbättrat både
seder och moral. Det språk, som så ofta skämmer
de platser, där unge män samlas, blir omöjligt, om
kvinliga studerande äro tillstädes. Inflytandet på
kvinnornas hälsotillstånd har i det hela varit godt».
Icke häller vid detta universitet har man lagt märke
till några särskilda kvinliga anlag. »Det visar sig
— anmärker föreståndaren — att kvinnorna fordra
samma föda för anden som männen, likasom för
kroppen. Någon regel låter sig icke påvisa med
hänsyn till de studier, som kvinliga studenter före-
draga.»
The Uiitversify of Wisconsin (Madison,
Wis.) hade läsåret 1886—87 omkring 500
studerande, af hvilka omkring 100 kviuliga;
vissa år har antalet kvinliga lärjungar upp-
gått till mer än en fjärdedel af det hela.
Föreståndaren Bascom förklarar, att kvin-
norna försumma jämförelsevis mindre på
grund af sjukdom än männen. Om man
vill förklara detta genom flickornas störte
satnvetsgrannhet, så anmärker förestånda-
ren däremot, att de unge män, som för-
dumma undervisningen och aogifva sjukdom
såsom orsak, alltid tillfrågas om sjukdomens
beskaffenhet, hvaremot liknande spörsmål
icke ställas till flickorna. Vidare påpekas,
att de äldre kvinliga eleverna försumma
mindre än de yngre, och att det synes up-
penbart, »det en ung kvinna, som drar sig
från eållskapshfvet och på ett förståndigt
sätt egnar sig åt studier, är långt iiättn> etäld
med hänsyn till hälsan ån det stora flerta-
let af hennes kön.»
I det hela uttalar sig föreståndaren högst
eftertryckligt för samstudium.
Boston Univer*W( mottager eedan 1873
äfven kvinliga studerande, till hvilka läro-
verket intar i det hela alldeles samma stånd-
punkt som till de manlige.
Föreståndaren uttalar sig mycket fördel-
aktigt om samstudiet; i alla riktningar har
det haft goda verkningar. Med hånsyn till
frågan om kvinnornas »särskilda anlag» ytt-
rar han:
..Naturligtvis äro de unga kvinnorna här som öf-
verallt unga kvinnor, och de unge männen aro
unge män Naturligtvis är det skilnad på smak
och förmåga, men man ser den icke, då det ar
fråga om att lösa en ekvation eller lemua en rik-
tig beskrifning på ett Horatianskt metrum I in-
gen studiegren höra de utmärkta till ett sårskildt
kon. I de valfria ämnena kan ingen förutsäga,
om männen eller kvinnorna fekola utgöra flerta-
The Uiiv-emty of Cahfornia (Ockland
Col.) har haft samstudium eedan 1870; uni-
versitetet grundlades 1868. 1883 voro af
223 studerande 52 kunnor. Förre förestån-
daren hade samma erfarenhet, som förut
auförts, att närvaron af kvinnorna icke haft
något inflytande på vetenskapligheten, men
är till nytta för uppförande och moral I
hälsofrågan synes han något tviflande. Han
tror, att kvinnorna ha »ovilja mot matema-
tiska studier», och anser öfver hufvud, att
erfarenheten bekräftat antagandet om kö-
nets inflytande på de intellektuella anla-
gen. Häri afviker hans yttrande något från
de förut anförda.
Umgänget mellan manlige och kvinliga
lärjungar är endast obetydligt. »Många af
de unga kvinnorna bli aldrig förtroligt be-
•) »Oberlin College hör till de allra billigaste
amerikanska högskolor; man kan lefva dar f<>r ett
par hundra dollars om året Sparsamme och ar-
betsamme studenter kunna på åtskilligt satt skaffa
sig inkomst och förtjäna så rnjrket, att de därmed
kunna bestrida alla Bina utgifter. Detta kan ske
icke endast genom att meddela undervisning, eller
genom literärt och annat inteJlektuelt arbete, utan
också genom kroppsarbete, vedsågninK. trädgårds-
tillsyn, handtverksarbete och djl , — de amerikau-
e studenterne hålla 8ig icke för gode att åtaga
sig dylikt arbete.*
Hur underbart! Än år det religionen, ån mo-
ralen, än patriotismen, med b vars namn dåliga per-
soner försköna sina sträfvanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
