Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nr 6
SUNDSVALLS TIDNING Lördag 14 Januari 1888
Sista Familje-Soiréen
gifver
Kuplettsångaren John Berthmann
i Stadshusets Lilla Sal
i dag Lördag den 14 Januari, kl. 7—11 e. m.,
i förening med
Direktör Hammers Kapell.
Entré 50 öre. Servering vid småbord.
OBS. Från och med i morgon Söndag uppträder Hr Berthman
i Schweitzeriet några få aftnar i förening med Direktör
Hammers Kapell. Fri entré.
Född:
En DOTTER
Sundsvall den 13 Januari 1888.
Emma Larsson. B. M. Larsson
född Forssman.
Genom offentlig auktion, som förrättas å
auktionskammaren Lördagen den 14 innevarande
månad, klockan 10 förmidd., försäljes:
En bättre promenadpels med bisamfoder.
Sundsvalls Rådhus den 10 Januari 1887.
Magistraten. (259)
För diskussion af frågan
om anläggande af en elektrisk
belysnings-station i
Sundsvall få undertecknade
härmed vördsamt inbjuda
intresserade personer att
sammanträda i Börsföreningens lokal
Torsdagen den 19 Januari, kl.
5 e. m.
Isidor Dehn. Th. R. Thuresson.
J. F. Cornell. Aug. Bystedt.
G. W. Dahlström. (396)
Iakttagelser och intryck.
Till nöje och kanske äfven till någon nytta
för hrr stadsfullmäktige, som om måndag
hafva att diskutera frågan om anslag till
härvarande högre läroverk för flickor,
hitsätta vi följande bit, som vi funnit i
Aftonbladet:
Hvad böra vi lära våra döttrar? En tidning
i det praktiska Amerika besvarar denna
fråga på följande sätt.
Gif dem en ordentlig skolbildning. Lär dem
tvätta, stoppa strumpor, sy sina kläder själfva.
Lär dem baka bröd och lär dem, att väl
tillagad mat inbesparar många medikamenter.
Lär dem, att en krona är 100 öre, och
att blott den spar, som gifver ut mindre än
han förtjänar, och att alla, som gifva ut
mera, måste blifva fattiga. Lär dem, att
en betalad kattunsklädning är mera klädsam
än en sidenklädning, i fall man har
skulder. Lär dem, att ett fylligt ansigte är
mera värdt än femtio »intressant» bleka
skönheter. Lär dem, att nyttja passande,
starka skodon. Lär dem, att göra inköp och
räkna efter, om räkningen stämmer. Lär
dem, att de genom att snöra sig endast
fördärfva Guds afbild. Lär dem, att lita på
sig själfva. Lär dem, att en rättskaffens,
arbetande person utan ett öres förmögenhet
är mera värd, än ett dussin fint klädda och
förnäma dagdrifvare. Lär dem, om ni har
råd därtill, äfven musik, måleri o. d., men
betänk alltid att detta är en bisak Lär
dem, att förakta skenet och att, när man
säger »ja» eller »nej» man verkligen bör
mena det. Lär dem, att äktenskapets lycka
ej beror af mannens förmögenhet, utan endast
af hans karaktär.
Har ni lärt dem allt detta och hafva de
förstått det, låt dem då, när tiden kommer,
gifta sig: de skola då kunna vandra sin väg
fram!
Apropos! Om styrelsen för flickläroverket
får sin vilja igenom hos stadsfullmäktige
nästa måndag; frågas:
Huru mycket kommer styrelsen sedan att
begära af staden i bidrag till blifvande
nybygnad?
Frågan torde böra besvaras inför stadsfullmäktige!
Där torde ock andra frågor, som härmed
hafva sammanhang, böra upptagas.
T. ex. om donationen af gamla utskänkningsbolaget;
om köpet af flickskolans nuvarande lägenhet o. s. v.
Det vore önskvärdt att de, som privatim
tala något och antyda mera, då ville taga
bladet från munnen.
Rent spel är det bästa.
Förbittringen i Nordamerika mot anarkisterna
tyckes skola leda till betydliga inskränkningar
i flere fall mot invandrarne från
Europa.
Så har i Newyork bildats en förening med
stark anslutning från befolkningen i syfte att
inskränka invandringen så mycket som möjligt.
På föreningens program står äfven att
invandraren först efter 14 års vistelse i
landet skall få full medborgarerätt.
En ins. i Jämntlandsposten gör en framställning
till samtlige riksdagsmän, om icke
lagen för skuldfordringamål tarfvar
omarbetning i syfte att värdepapper och
skuldsedlar skola gälla tills betalning sker, utan
att inteckning eller revers behöfde hvart
tionde år förnyas.
Som mönster åberopar insändaren Norge,
där förhållandet lär vara så, som han
önskar få det äfven i Sverge.
Om ändring skall ske, tycker S. T., att
man snarare borde efterlikna hvad i gamla
testamentet berättas om tillståndet hos Guds
egendomsfolk, där skulderna vid vissa tider
afplanades.
Så tyckes åtminstone vara Guds vilja.
Om bankkontrollen har Luleåtidningen
Malmberget en uppsats, hvari påstås att
riksbanken vid sina afdelningskontor i
Luleå, Östersund etc. sammanslagit kamrers-
och kassörsbefattningarna, sannolikt af
sparsamhetshänsyn. Tidningen fruktar att denna
sammanslagning »i ett enda tag kan bli
ganska dyrbar.»
— I saknad af spesiel kännedom om
denna detalj, ha vi knappt rätt — huru
god lust vi än ha — att betvifla denna
Malmbergets uppgift.
I Helsingborg är man i förlägenhet för
att få en lämplig person till ordförandeskapet
i fattigvårdsstyrelsen och saken anses
vara af så mycket större betydelse, som
— enligt en tidningen där på platsen —
»ingen vet när han själf blir kund i den
inrättningen». En bitter skämtare har föreslagit
att valet måtte falla på någon af de
tomtegare, som genom skicklighet att
förvandla fattighjon till husegare och husegare
till fattighjon aflagt prof på anlag för
facket.
Tomtegare lyckas göra sig omtyckta lite
hvarstädes, synes det!
»Det nya systemet», som protektionisterna
skola införa i Sverge, kommer enligt Kölnische
Ztg att förbindas med — ombyte af
unionspolitik. Grefve Ehrensvärd säges
nämligen icke vara omtyckt af protektionisterna,
på grund af sin tillmötesgående hållning
mot det norska regementet.
Skall folket vakna, om protektionisterna
söka drifva det till en upplösning af
unionen mellan Sverge och Norge? Låtom oss
hoppas, att det skall resa sig innan sakerna
hunnit så långt!
Erinrande om de angrepp, som i sedlighetens
och samhällsordningens missbrukade
namn under de senare åren rigtats mot den
fria yttranderätten, angrepp som äro för-
känningar af »det nya systemet»; anser
Dag. Nyh. att man har fullt skäl att anse
yttrande ätten vara i fara.
Gärds härads presterskaps angrepp mot
kyrkoherden P Nymanson, Jönköpingsborgmästarens
och Linköpingsmagistratens förbud mot kandidat
Wicksells föreläsningar
visa hvad bildat folk i den vägen kunna
våga.
Från Veckholm i det af protektionism
genompyrda Upland — som numera icke
anses vara bebodt af afkomlingar efter de
gamle frihetsälskande Svearne utan
fasthällre efter de tidernas trälar — ha vi
nyligen haft att inregistrera underrättelsen,
att kommunalstämman därstädes beslutit en
plikt af 20 kr. å hvarje kommunalmedlem,
som upplåter rum eller gratis sina egor för
hållande af föredrag eller diskussion i
sosialistisk syftning!
Ett sådant beslut är naturligtvis och
lyckligtvis olagligt samt upphäfves, om det
öfverklagas; men det visar i alla fall böjelsen
hos visst folk att undertrycka yttranderätten.
Det samma gäller ock om vissa magistratens
tilltag att förbjuda frälsningsarmén att
hålla sammanträden efter kl. 8 på aftnarne,
af skäl att pöbel ställer till oväsen på
gatorna utanför arméns samlingslokaler, o.
s. v.
Så att nog är yttrandefriheten i fara och
nog gäller det att se upp.
Ett bevingadt ord — har Dag. Nyh. upp-
funnit, då tidningen i en uppsats om sena-
ste läroverkskomiténs förslag att inrätta
»kommunalskolor», af ecklesiastikministern
omändradt till ett förslag om en »praktisk
bildningslinie» inom allmänna läroverken,
karakteriserar både »kommunalskolan» och
den »praktiska bildningslinien» såsom
ett krottobtigeri för praktiskt bildnings-
bröd.
Dagens Nyheter kalfatrar dessutom för-
slaget på följande lämpliga sätt:
»Hvilka medborgare är det då, åt livilka man
vill bestå en sådan »praktisk» bildning? Jo, mäng-
den af dem som nu vid konfirmationsåldern lem na
den »lärda» skolan for att bli köpmän, jordbrukare
eller annat slag af yrkesidkare.
Och hvilka skulle icke bli »praktiska»? Jo, alla
de som vilja taga roaturitetsexamen för att bli ve-
tenskapsmän, läkarejurister, embetsmän, ingeniörer
o. s. v.
En professor skall vara opraktisk efter den gamla
typen, så vida han ej händelsevis får ett prebende
a*tt öfva sig på.
Prestena böra syssla med himmelska ting och ej
med jordiska, tills de upprepade gånger fått orätt
på kommunalstämmor och börjat agitera för span-
målstullar.
Läkaren, juristen, byråchefen har ingen skyldighfit
att förstå den verld" de verka i, så vida icke de
lära känna den genom »enskilda uppdrag».
I stället för lärda och olärda, bildade och half-
bildade eller obildade, skola vi få opraktiska och
praktiska medborgare.
Den »lärda» skolan med sin latin och grekiska,
sina tre lefvande språk, som ingen lär tala eller
farstå, sin teologi och kyrkohistoria, sin analys och
trigonometri, sina tusentals årtal, slagfält och
kunganamn skall bibringa den opraktiska bild-
ningen.
Folkskolan med sin katekes och bibliska histo-
ria och den »praktiska bilduingslinien» eller ukom-
munalskolan» med sitt minimum af elementarbild-
ning plus några språkglosor, litet bokhålleri och
(kanske) en smula statskunskap skulle tillfreds-
ställa alla rimliga kraf på danande af praktiska
samhällsmedlemmar, som ej vilja eller behöfva ge-
nomgå en fackskola.
Den största fördelen med den nya anordningen
har dock icke blifvit nämd. Med det kronobageri
för praktiskt bildningsbröd, som nu skulle upprät-
tas, blefve den i gammal mening »lärda» skolan fri-
gjord från obehörigt inflytande. Klassicitet och
teologi skulle komma i lä för alla opinionsstormar
från lekmännens sida. Hvarje försök till inbland-
ning i den »lärda» skolans organisation kunde af-
spisas med ett: Ni har ju den "praktiska» bild-
ningslinien, sysselsätt er med den och lerana lati-
net i fred! I stället för två slags skolor att re-
formera skulle det finnas tre, och ju mera reforui-
krafterna delas desto mera motstånd ha de att öf-
vervinna.
Utan att förbise den säkerligen goda afsigten
med forslaget om en praktisk skola eller bildniugs-
linie, kan man således därom — i den form det
hittills framträdt — säga att det tillfredsställer
alla fordringar — utom den praktiska bildningens.»
Om den af läroverkskomitén förordade
»kommunalskolan» kallas ett • kronobageri
för praktisk bildningsbröd» — hvad namn
förtjänar då ett elementarläroverk för flic-
kor,, t. ex. det i Sundsvall?
»Angbageri för delikatessbröd»?
I anledning af ifrågasatta förbudet för
goodtemplarne att förtära svagdricka och
högsta chefen Turnbulls åtgärd att för slut-
ligt afgörande hånskjuta frågan till Chica-
gomötet, — gör »Vårt Land» den hånfulla
anmärkningen:
»Så att nu få våra goodtemplare besked
från Chicago oro de tillåtas förtära svag-
dricka» 8
Hånet tyckes dock vara tämligen öfver-
flödigt; ty i denna punkt åtminstone ha en
del af de svenska g. t, rest sig upp mot
det amerikanska förmynderskapet.
Och skulle Chicagomötets beslut utfalla
i den strängare riktningen, så torde, om ej
ställningen och åeigterna har hemma ovän-
tadt ändras, en splittring af g. t.-orden
knappt kunna undvikas.
Posttidningens Paris-korrespondent på-
står att Gambetta är alldeles dömd och att
furlusten af honom var så god% som förgä-
ten innan bullret af den pompösa likfärden
som staten föranstaltade hunnit skingra
sig.
Också sätter korrespondenten i fråga, huru
vida ej Gambettas stora rol var utspelad,
när han bortgick.
Korrespondenten är naturligtvis mycket
konservativ och tycker ej om att en repu-
blik har stora män.
Sverges unionspolitik må«te nu — säger
protektionisttidningen Jämtlands Tdg —
beträda andra banor. Då man hör denna
karskhet, blir man något häpen af den för-
klaringen att därmed afses endast att »göra
front mot oberättigade anspråk och föröd-
mjukande förslag ifrån våra norska bröder.’)
Det skulle vara ganska lärorikt att få
veta, hvilka de oberättigade anspråk och
förödmjukande förslag äro, hvilka n. v. re-
geringen tillmötesgått.
Jämtlands Tidning skall ha svårt att peka
ut några dylika.
I Stockholm finnes en katolsk handtoer-
h>r föremn-t, som särskildt för sig firade
påfvens jubileum och därvid utbragte ett
underdånigt »Lefve Leo den trettonde!»
Man torde märka den egendomligheten
att de katolske handtverkarne icke sluta sig
till den allmänna handtverksföreningen, utan
bilda en enkom for sig, därmed yppande
att de i första rummet afse att främja katol-
ska intressen.
Allt flere tecken visa sig, som gifva vid
handen, att den planmässiga agitation, som
katolikerna länge bedrifvit i det tysta, nu
anses hafva gjort så stora framsteg, att den
kan i sina mänga skilda former framträda
öppet och någon gång äfven anspråksfullt.
Suart blir den nog hotande och då gäl-
ler det att se upp för alla tankefrihetens
vänner.
I Gefle har i dessa dagar utspelats en
högst intressant scen i detta hänseende, i
en polemik mellan lektor N. P. Odman och
katolske presten Moro. Det gälde de ka-
tolska, s. k. bekännelselösa skolor, af hvilka
katolikerna inrättat en i Gefle. Lektor O.
varnar med rätta och på goda grunder pro-
testantiska föräldrar för att sända sina barn
dit, och pastor Moro har däröfver blifvit
helt ursinnig.
Men striden förtjänar och skall äfven få
sitt eget kapitel, så snart den utkämpats.
Sundsvall 14 Januari.
Minneslista
Lördag 14, kl. 10 f m., försälj eg 4 aaktionskaa-maren diverae
handelsvaror, två bäs kreatur in. ni.
— kl. 12 p. d , inställelse i P. Z. Ekangren* samt J. E
Bloms och håna firmas Petterson & Blom kon kur-er
— kl. 6 e. m . sam man t rada akti.tecknare i Gaiubrini bryg-
ff^-riaktietiolag ä bulagets kontor.
Söndag l.\ kl. t p. d , sammanträde med Sundsvalls skrid ko-
klubbs ledamöter å stadshusets lilla sal
Måndag 16, Indals tiugslaga lagtioia vinterting i Mickaäter.
— kl. 1» f. in., börjar »tadeux tolk- och suiåakolor.
Tildag 17, kl. 12 p d., börjar a lmänna lärov. rket.
— kl 1 e m., börjar Sundsvalls läroverk för flickor.
— B«r ar Josefina Billströms siola. ’
Onsdag 18, kl. 10 f in., ankio,, i Skam WadelU raagaslji å
Norrmalm å divor-e lösegendom. |
Fredag iO, kl. 11 f. m , börjar Elvira Dalenias skela.
Löioag 21, börjar Amalia Tjernb^rgs skola.
Sundsvalls läroverk för flickor. I
skrifvelse af den 8 sistlidne november an-
förde styrelsen för detta läroverk, att lär-
jungeantalet ständigt ökats och då uppgick
till 190 samt att n. v. lokalen icke utan syn-
nerlig svårighet lemnar utrymme åt detta
antal och således icke häller tillåter motta-
gandet af nya lärjungar och att följaktligen
frågan om uppförandet af ett nytt och tids-
enligt läroverkshus för denna skola icke
längre kan uppskjutas.
Men då n. v. lägenhet är »med lärover-
kets egna medel af staden i dess namn in-
köpt», så kan styrelsen icke med full egan-
derätt förfoga öfver densamma och föreslår
ityrelsen fördenskull, att hrr stadsfullmäktige
måtte förbinda sig dels att öfvertaga läro-
verkets n. v. egendom till det pris af 45,000
kr. hvarför densamma inköpts, dels att till
tomt för blifvande nytt läroverkshus upp-
låta behöflig areal af den mark, som ligger
mellan Trädgårdsgatans vestra fortsättning
och läroverkets n. v. gårdstomt.
Stadsfullmäktige remitterade saken till
drätselkammaren, som den 11 dennes vörd-
imt anför följande:
Då tillvaron nf en läroanstalt af ifråga-
varande beskaffenhet onekligen utgör ett
samhällsbehof, finner kammaren det vara i
sin ordning att kommunen, då läroverket
kommit i behof af utvidgning, underlättar
de för detta måls ernående nödiga åtgär-
derna och därför, då läroverket icke vi-
dare kan betjäna sig af den n. v. lågenhe-
ten, öfvertager densamma, isvnnerhet som
egendomen nog måste anses hafva förlorat
något i värde genom det å dess tom t upp-
förda slöjdskolehuset, som åter genom en-
skild mans frikostighet kommit staden till
godo för ett annat samhällsbehof. Där-
emot kan kammaren icke alls erkänna skyl-
digheten för staden att i detta hänseende
understödja läroverket utöfver det belopp
af 45,000 kr. hvarför n. v. lägenheten på
grund af stadsfullmäktiges beslut för sko
lans egna medel till läroverkshus inköptes,
något som ju tydligen i hög grad blefve
fallet, om styrelsens nu framstälda förslag
i hela dess omfattning bifölles. Staden
skulle nämligen då, utöfver penninge-er-
såttningen, för det första lemna den nya
bygnadstomten gratis, och för det andra
utan ersättning återtaga den n. v. lägenhe-
ten i det antagligen mycket försämrade
skick, hvari densamma måste befinna sig
efter att under 7 å 8 års tid hafva användts
till skollokal.
Kammaren anser följaktligen, att nå»on
afprutning bör göras i det af styrelsen De-
gärda ersättningsbeloppet, i någon mån
motsvarande värdet dels af den nya byo–
nadstomt som lemnas, dels af den försäm-
ring n. v. lägenhet undergått genom att
användas till skollokal. Lämplig plats för
nytt läroverkshus finnes, såsom styrelsen
påpekat, på planen mellan Trädgårdsgatan
och n. v. läroverkstomten. I följd af dessa
åsigter får kammaren föreslå, att hrr stads-
fullmäktige behagade besluta
l:o att, mot en ersättning af 40,000 kr.
till läroverket för flickor, öfvertaga läro-
verkets n. v. egendom, då det tillämnade
nya läroverkshuset blifvit å den därför af
stadsfullmäktige anvisade plats färdigt upp-
2:o att till tomt för nytt läroverkshus gra-
tis upplåta den mellan Trådgårdsgatan och
läroverkets n. v gårdstomt belägna areal,
(som å bifogad karta betecknas med figu-
ren L.) e
Sundsvalls läselokal. Hrr stadsfull-
mäktige mottogo vid sitt sammanträde den
20 sistlidne desember en ansökning af sty-
relsen för namde läselokal om beviljande af
antingen afgiftsfri gasförbrukning eller ock
nedsättning af afgiften till det beräknade
gastillverkningapriset. Stadsfullmäktige re-
mitterade ärendet till drätselkammaren, som
den 11 dennes beslöt hemställa att,
då här i staden funnes en hel mängd
föreningar och inrättningar, som i fråga om
anspråk på mer eller mindre afgiftsfri gas-
förbrukning stode i paritet med sökan-
dena,
och då sålunda beviljandet af före-
varande ansökning genom konsekvensens
makt torde komma att draga med sig rätt
många dylika prisnedsättningar och därige-
nom vålla ett alltför känbart afbräck i
gasverkets inkomster,
ansökningen i fråga icke måtte af stads-
fullmäktige bifallas.
I sin ansökning anförde styrelsen att kost-
naden för gas utgjort 9 kr. under oktober
och 14 kr. under november månad; att för
tidningsprenumeration utgifvits omkring 100
kr. och till vaktmästaren 200 kr. samt att
inkomsterna, oaktadt tämligen talrika be-
sök näppeligen betäcka dessa utgifter.
Landshöfding G. Hyding anlände
i går eftermiddag till Sundsvall och tog in
på hotell Nord samt afreste med dagens
bantåg till hufvudstadeu, för att bevista in-
nevarande års riksdag, såsom representant
för Hernösand och Umeå.
Fråi/an om anläggande af en Cen-
tralstation för elelctrisk belysning i
Sundsvall kommer att dryftas på ett till
nästa torsdag kl. 5 e. ra, å börsföreningen
utlyst möte. Inbjudarne äro hrr Is. Dehn,
Th. R. Thuresson, J. F. Cornell, Aug. By-
stedt och G. W. Dahlström.
En privat undervisningsanstalt i
skrifning och bokföring, hvilken fortgått
härs t ad es under en följd år och förvärfvat
sig rättvist anseende och stort samt välför-
tjänt förtroende, är den skola som eges och
förestås af hr P. C. Holby.
Ny kurs börjas den 16 dennes, till hvil-
ken tid anmälningar om inträde mottagas.
Se för öfrigt annonsen.
Fil. d:r L. M. Neuman i Sundsvall
är en af fem sökande till lektoratet i natu-
ralhistoria och kemi vid allmänna lärover-
ket i Kalmar.
Hushållningssällskapets slöjdskola
som i två år varit förlagd i Sundsvall, har
slöjdkomitén förslagit att flyttas till Hernö-
sand för detta år. Förvaltningsutskottet har
tillstyrkt förslaget hos sällskapet.
Konkurs. Förhör hölls i torsdags in-
för Sundsvalls rådhusrätt med fonlrings-
egarne i handlanden Ernst Lindbergers kon-
kurs. Den vid tillfället beedigade staten
upptager i tillgångar 22,000 kr. och i skul-
der 31,500 kr. samt bristen sålunda till
9,500 kr. Till godemän utsagos kamrer Ad.
Sandelin och agenten Gust, Nygren. Till
rättens ombudsman förordnades vice härads-
höfding Ax. G. Andersson.
Frän Tynderö skrifves till Sundsvalls
Tidning. Den under nämda rubrik i J\fi.
151 af denna tidning omnämde Finnjakob
har ånyo gjort ett besök hos vårMellbybo
M. U. Tjernberg.
Jakob kom för andra gången till T. den
29 desember, och berättade att han åter-
funnit sin kusin Anna och hade af henne
medelst polisens hjälp återfått »depositions-
beviset» men tillade att han ej vågat bära
det, utan lemnat det åt en person å Sten-
hammaren, hvarest T. fick hemta det så-
vida han ingick på det omnämda anbudet.
T., som efter den förra resan varit mindre
glad, fick nu ett annat sinne, gick till en
granne med hvilken han af välvillighet fick
åka till Sundsvall, hvarifrån han begaf sig
till Stenhammaren på upptäcksresa efter
den för honom namngifne personen — men
förgäfves, nan nödgades återvända hem med
oförrättadt ärende. Den blifvande födo-
rådstagaren blef den 2 dennes trakterad
med mat och dryck, men fick då begifva
sig i väg.
Direktör ITovander, den gamle ak-
tade teaterveteranen, som sedan några må-
nader uppehållit sig här i staden och där-
under inöfvat det s. k. amatörsällskapet,
kommer att om onsdag gifva en soaré å
teatern, för hvilken vi tillåta oss påkalla
allmänhetens allra benägnaste välvilja.
Hr Novander har på sistone drabbats af
stora sorger och bekymmer och är väl för-
tjänt af uppmuntran och deltagande.
Musikaliska-humoristiska famil-
je-soaréer gif vas hvarje afton å stadshu-
sets mindre salong af hr John Berthmann.
Under de få aftnar konsertgifvaren hittills
uppträdt har salongen varit fullsatt af en
tacksam publik. Hr B:s prestationer äro
också af det slag utt litet hvar gerna ser
dem och hans föredra» förtjänar allt be-
röm. Hans utförande af Wallmarks utmärkt
lyckade parodi, solo-operan »Doktor Faust»,
i hvilken snickaregesällen Kalle Knubb re-
dogör för den uppfattning han fått från
»femte radens sida» af Gounods härliga mu-
sikverk — är mera värdt än den ringa en-
tré, som erlägges.
Mycket bifall väcka åfven visorna om
»Gjutaren Larsson» och »den sosialistiske
skräddaren.»
Hushållningasällskapets förvalt-
ningsutskott hade i måndags och tisdags
sammanträden i Hernösand.
Utskottet beslöt därvid hos sällskapet till-
styrka anslag i år åt
fiskeriöfveruppsyningsman Person ......... 1,200 kr.
länets fröodliugsförening ..................... 500 „
ränte- och kapitalforsäkringsantalten i
Hernösand ...................................... 500 „
samt under fem år till p emler for rof-
djurs dödande ................................... 1,000
Vidare beslöt utsk jttet tillstyrka en an-
sökan om anslag åt fiskodlingsanstalten i
Kamsele, samt föreslå till ledamot af sty-
relsen för länets trädgårdsförening doktor
Bergstöm (efter aflidne rådman Holm).
För att närmare utreda frägau om lämp-
ligaste sättet att förbättra nötboskapsafveln
tillsattes en komité, bestående af kyrko-
herden Edvall, mejeriinstruktören Anders-
son och länsveterinär Vikström.
Begärdt anslag till landtbruks- och
fiskeriutställningen i Köpenhamn har för-
valtningsutskottet beslutit tillstyrka nfslag af.
— Hushållningssällskapet i länet håller
sitt vintersammanträde 18 febr. i Hernö-
sand kl. 10 f. m.
— För trogen tjänst erhålla ladugårds-
eköterekorna Stina Greta Vesterlund och
Krietina Sjödin i Styrnäs af hushållnings-
sällskapet hvardera en sparbanksbok.
— Belöning för trädgårdsodling har hus-
hållningssällskapets förvaltningsutskott be-
slutit tilldela hemmansegaren M. Mikaels-
sou i Tuna (medalj) och skräddaren J.
Eriksso. i Torp (två silfverskedar).
— En utställning af mejeriprodukter och
strömming kommer att ordnas vid hushål-
ningseällskapets som marsam mänt rade.
Till mindre pris har förvaltningsutskot-
tet beslutit tillstyrka hushållningssällskapet
att lemna 150 kr.
__ Som plats för mejeriskolan för kom-
mande 3 år har förvaltningsutskottet till-
styrkt hushållningssällskapet att välja Tors-
åkers mejeri, hvilket erbjudit sig att mot-
taga skolan.
Mejeriskolans styrelse har omvalts.
— Till Torsjö mejeriförening har förvalt-
ningsutskottet beviljat ett anslag af 400
kronor.
— Ett reseanslag af 300 kr. har förvalt-
ningsutskottet beslutit tillstyrka hushåll-
ningssällskapet att bevilja mejeriinstruktö-
ren för resa till England. Detta med an-
lednin" af svenske mejeriagenten därstädes,
kand. ° Vedins skrifvelse i ämnet till hus-
hållningssällskapet. V. A.
Årets böndagstexter meddelas nu i
Posttidningen.
Första böndagen: OttesSngen Jer. 17: 9, 10; -
Högmessan Ps. 143: 1, 2; — Aftonsången Ps.
Andra böndagen: Ottesången Ps. 130; 5, 6; —
Högmessan Es. 48: 17, 18; — Aftonsången Ps.
Tredje böndagen: Ottesången 1 Job. 5: 11, 12;
— Högmessan Jerem. 16: 19—21; — Aftonsången
Matt 24: 12, 13.
Fjärde böndagen: Ottesången 1 Tessal. 5: 18;
— Högmessan Kol. 3: 16, 17; — Aftonsången Ps.
72: 18, 19.
Jämtlands barnmorskeförening har
till sitt läns riksdagsmän insändt en skrif-
velse med anhållan att hrr riksdagsmän med
sitt stora inflytande ville understödja den
k. proposition, som antagligen inlemnas till
nästa riksdag om statsanslag till grundfond
för en blifvande pensionskassa för rikets
barnmorskor.
Östersunds stads riksdagsman, lektor Kar-
dell, har lofvat att understödja saken.
Brunflo och Lobkne kommuner i
Jämtland, hvilka ha landat ngsman gemen
samt med Marieby, ha valt protektionistiska
elektorer.
Teori och praktik. Ostersundsposten
riktar i sitt lördagsnummer ett kraftigt hugg
mot det nuvarande befordringssystemet »med
dess nära nog till löjlighet drifna fordrin-
garne på examens- och betygsmeriter för
hållande af de simplaste praktiska syssel-
sättningar i statens tjänst». »Genom de s.
k. kompetens-fordringarne har man — skrif-
ver tidningen — sökt förekomma den öf-
verhandtagande trängseln bland sökande
på tjänstemannabanan; i själfva verket har
man ingenting annat vunnit än en ytterli-
gare stegring af skolarbetet och tänan om
betyg, en ytterligare nedsättning af det
praktiska arbetets värde och en oeklaglig
inskränkning af det område, där självstudi-
um, medfödda praktiska egenskaper och
anlag kunna komma till full användning, till
gagn för folk och land.
Vi föranledes till betraktelser däraf att
just i dessa dagar, inom ett af våra yngre
verk och så nära inpå oss som möjligt, man
fått bevittna, huru formliga ansträngningar
måst göras för att åt en arbetsam, i sitt
fack utmärkt, af både förmän, kamrater och
och underlydande högt skattad tjänsteman
häfda en plats, som göres honom stridig af
yngre, mindre dugliga och för förmännen
inom tjänsten helt främmande sökande, de
där emellertid anse sig så godt som själf-
skrifna på grund af betygskompetens.»
öatersundsposten lofvar att återkomma
till ämnet.
léé älgar skötos i fjol i Vesternorr-
lands län. 71 älgar skötos i Gefleborgs län,
nämligen 32 i Gestrikland, 26 i norra Hel-
singland, 4 i vestra Helsingland och 9 i söd-
ra Helsingland.
Siffrorna firo lånade ur Svenska jägare-
förbundets nya tidskrift, som påpekar, att
de äro komna från jägeristaten samt således
pålitliga, åtminstone såsom minimi-siffror.
I Kopparbergs län skötos under året 202
älgar, i Jämtlands 415 och i Vesterbottens
655.
I Norrbottens län var all älgjagt under
1887 förbjuden.
Jägare förbundets tidskrift yttrar om älg-
jagtssiffrorna för riket bland annat följande:
»Det märkligaste i tabelllen är utan tvihel de så
betydliga summorna för Vesterbottens och Jämt-
lands län, i kvilka älgjagt detta år ånyo blifut
tillåten, sedan densamma i Vesterbotten varit för-
bjuden under sju år samt i Jämtland och Herje-
dalen under tre år. Minst 655 fälda älgar i förra
och minst 415 i senare iänet äro i sanning öfver-
raskande stora summor, vittnande om ansenligt ill—
gång men troligen ändå mer om hejdlös förföljelse.
Så t. ex. lärer en s. k. landtbandlare i Åsele inom
åtta dagar fått sälja 10 ¦ simplare remingtonstud-
sare endast och allenast för an\ andning vid den
stundande vilda jagten.
Att älgtillgången inom de båda nämda länen växt
ej obetydligt under förbudstiden är en gifven sak,
men lika säkert är, att densamma ej kan hålla
stånd mot en förföljelselusta, som drifver man ur
hnse när jagttiden kommer, och så kommer det
nog att fortgå så länge det lönar mödan att gå till
skogs efter älg. Denna gifua utsigt föranleder oss
att ånyo upptaga den mer än en gång härafhand-
lade frågan: är det verkligen skäl att fortsätta med
de fullständiga älgjagtsforbuden? Sant är att
de medföra en tillfällig ökning af älgtillgången,
men då de alltid tillika föra med sig en stegrad
förfoljelselusta, bvilkct räcker lika länge som al-
garne räcka till, så innebära de ingen verklig vinst,
utan i stället en gifven skada, nämligen att befolk-
ningen alldeles kommer ifrån all älghushållning
for egen del. Det blir ingenting annat än en vex-
ling mellan förmynderskap vissa år och vildt lef-
verne, älgjagtssaturnalier, andra år; nödtv ungen
älgbesparing somliga år och utrotningskrig andra
år — en dålig, mycket dålig kretsgång».
Tullverket. Öfveruppsyningsraanuen O.
E. Andersson i Nordmaling år utnämd till
tullförvaltare i Sölvesborg.
Om prins Oscars förlofning med
fröken E. Munck yttrar Dagens Nyheter för
torsdagen: Under några dagar har det ryk-
tesvis försports att prins Oscar ämnade ingå
äktenskap med en svensk dam af adlig börd
och därmed enligt successionsordningens §
5 uppgifva sin arfsrätt till de Förenade ri-
kenas troner.
Sedan norska statsministerns hal i tisdags
har ryktet ta^it en stadgad form, och det be-
traktas i de bäst underrättade kretsar såsom
»en offentlighet hemlighet» att prins Oscars
utvalda är en för sin älskvärdhet och hjär-
tegodhet bekant hoffröken hus kronprinses-
san, nämligen fröken Ebba Munck, dotter
till amdne öfversten Carl Jakob Munck af
Fulkila och hans maka friherrinnan Hen-
riette Munck, född Cederström, samt så-
lunda dotterdotter till segraren vid Born-
höft. Trots de starka kriterierna på ryk-
tets simning skulle vi dock tvekat att eå
tidigt återgifva detsamma, om icke tystna-
den redan brutits på andra håll, där man
haft rätt att vänta takifulihet i ett dylikt
fall. Våra efterforskningar för att få reda
på fulla sanningen ha icke häller ledt till
sådant resultat, som skulle innebära ett för-
nekande af det som nu berättats. Tvärtom
ha vi därigenom kommit närmare det an-
tagandet, att den bebådade trolofningen skull
koincidero med det festliga firandet af ko-
nungens födelsedag. Det tillägga, natur-
ligtvis allt jämt easom ett on tiv, att vig-
seln skall ega rum på engelska ön Wight
och således ställas i samband med drott-
ningens vistelse i Bornemouth, möjligen åf-
ven med en unnan kunglig utflygt, hvarom
nyligen talats.
Det skulle således här vara fråga om ett
äktenskap af verklig, ömsesidig böjelse, ett
äktenskap som står öfver alla successions-
ordningar och furstliga etikettshänsyn. Det
skulle vara en ny insatts i den romantik
som hvilat öfver Sverges konungaborg allt
sedan den nuvarande dynastiens stamfader
där gjorde sitt intåg.
För dem som känna prins Oscars öppnf>
manliga väsen utgör det nu omtalade iq.
gen källa till öfverraskning. De ha sig väl
bekant att den unge prinsen ingenting högre
eftersträfvar än att få lefva ett sainhäUg-
nyttigt lif såsom andra medborgare, obun-
den af tronföljdens och den furstliga glan.
sens hämmande kraf. Den förbindelse, som
han nu uppgifves skola knyta, är för Ofrigt
af det slag, som hans poetiskt begåfvufe
fader med djup känsla besjungit och hvar.
om den hurtige Carl XV helt säkert skulle
ha utropat: »bra gjordt min gosse!»
— Stockholms Dagblad skrifver bland
annat härom:
En prins, som - med eller utan konun-
gens samtycke — tager till gemål enskild
svensk eller utländsk mans dotter, förver-
kar därigenom enligt § 5 successionsord-
ningen arfsrätt till riket för sig, barn och
efterkommande. Och betraktar man ett så-
dant giftermål från allmän eller politisk syn-
punkt, så måste det erkännas att mycket
goda grunder finnas för detta successions-
ordningens stadgande, isynnerhet om det
gäller en furste som står tronen ml ra, och
ännu mer, om han tillika är högt aktad och
uppburen samt väl utrustad för höga of-
fentliga värf. Därtill skola vi här endast
lägga, att arfsrättens förlust visserligen kan
minska, men icke undan rödj a de ölägenhe-
ter, som kunna blifva följder af ett dylikt
äktenskap.
Ser man däremot saken ur rent mänsk-
lig synpunkt, skulle man svårligen kunna
annat än med de varmaste sympatier följa
just en sådan furste, om han själfmant af.
hände sig höghetsråttigheter och ekonomi-
ska förmåner för att vinna till brud sitt
hjertas utkorade.
— Aftoubladet yttrar sig sålunda:
För vår del kunna vi ej annat än uttala,
att vi finna det hedrande för den unge
fursten, då han pä detta sätt afhänder sig
företrädesrättigheter och ekonomiska för-
måner för att följa sitt hjertas val.
Det kan ej heller vara i konungahusets
eller landets intresse, att det förra blir allt
för talrikt. I andra länder förmedlar man
öfvergången från furstehuset till privatstån-
det genom s. k. morganatiska äktenskap.
Men sådant äktenskap lemnar fursten fort-
farande i åtnjutande af de med hans börd
förbundna förmåner.
Det synes oss då vara en långt värdi-
gare våg den furste beträder som i en-
lighet med svensk lag ingår ett äktenskap,
hvilket likställer honom och den brud han
korat.
Till arbetsbristens i Gefle afhjälpan-
de har magistraten — på grund of en till
densamma inkommen framställning och se-
dan fattigvårdsstyrelsen vitsordat, att ar-
betsföra personer där sakna tillfälle till ar-
betsförtjänst — beslutit hos stadsfullmäktige
göra framställning om 10 tusen kronors an-
slag till stenarbeten åt Gefle mantalskrifna
personer. g. P.
Äter en likbränning. Bokhandlaren
A. M. Godhes i Bollnäs jordiska kvarlef-
vor komma att brännas i Stockholm, be-
rättas Norrlandsposten.
Gefle fackföreningar hafva beslutit
afsända till riksdagsmannen Julius Mankell
i första och till rektor P. Waldenström i
andra kammaren följande skrifvelse:
På uppdrag af Getie fackföreningar, bestående
af 350 personer, få undertecknade härmed vända
sig till Eder med vördsam begäran det Ni godhets-
fullt ville vid instundande riksdag framlägga föl-
jande, af ofvanstående föreningar, antagna resolu-
tioner i de reformer i lagstiftningen, lniikas lyck-
liga lösning ligga arbeturne här som annorstädes
for närvarande varmast om hjärtat.
1). Då det är orättfärdigt att största delen af
samhällets myndiga medlemmar skola hafva tunga
skyldigheter, men inga rättigheter; att de skola
vara afskurna från hvarje mediuflytande på till-
komsten af de lagar, de själfva skola lyda, på an-
vändningen af de skatter, de själfva skola betala;
då ensamt den allmänna rustratteu kau göra slut
på denna orättvisa; då slutligen den allmänna rost-
rätten är en oundgänglig förutsättning för att folk
på laglig väg kan bli herre i sitt eget hus ocli
ombilda samhället efter sina behof, i stället för att
det nu väsentligen endast tjänar öfverklasseus för-
del. Då sålunda den allmänna rösträttens snara
beviljande är deu enda vägen till en fredlig Jös-
ning på den stora sosiala frågan, så fordra vi for
vår del allmän, lika och direkt rösträtt med till-
räckliga garantier för denna rätts fria utöfning
vid alla politiska och kommuna val for alla myn-
diga och välfräjdade män och kvinnor, utan näera
sådana inskränkningar och förbehåll, genom hwlka
någon klass af oförvitlige medborgare allt fram-
gent skulle förbli rättslös.
2). Då det onekligen för den lugna utvecklin-
gen och for den fria forskningens bestånd är at
största vigt att landet äger fullständig religiony
frihet samt att yttrande-, tryck-, förenings- och
församlings-rätt finnes betryggad, fordra vi af riks-
dag och regering, det de besluta att fastställa full
garanti for dessa rättigheters fria utofvande.
3). Om skyddslagstiftning och normal arbets-
dag närmare motiveradt i närliggande tnckta
sirkulär.
bälumia anförtro vi och öfverJemna saken i Edra
händer, under forhoppning att I hrr riksdagsmän
goren hvad I kunnen for dessa våra önskningars
förverkligande. Noirl. F;n.
Trött på lifret. Med blandade tå-
get å Stockholm— Vesterås—Bergslagsbanan,
som ankom till Stockholm i tisdags kväll
kl. 10. i o, följde i en första klassens kupé
en person, som strax innan tåget framkom
till Sundbybergs station beröfvade sig Ii/—
vet medelst ett revolverskott vid högra tin-
ningen. Skottet hade hörts af konduktö-
ren, och då tåget stannade vid Sundbyberg,
öppnades kupén, hvarvid man fann perso-
nen i fråga liggande död, stödd mot ku-
péns ena soffhörn.
Han synes varit en man af omkring 50
års ålder, var väl klådd, med ljust, grå-
sprSngdt, slätt hår samt dito mustapcher
och pipskägg. När tåget framkom, tillva-
ratogos af på grund af telefonbud mötande
polis den aHidnes papper ni. in. Man fann
däribland ett bref adresseradt till gro-s-
hundlaren E. Norman, ett visitkort med
samma namn, afvensom ett kvitto från En-
köpnings postkontor å en därstädes inlcin-
nud värdeförsändelee till fröken Kdla Xor-
inan i Gefle. Vid kvittot var fo^ad en för-
teckning å de afsända eedlarne, underteck-
nad Fr. E. Norman. Den renande hade
stigit på tåget i Enköpning och då begärt
att få ensam kupé. Ilvern han i lifMiden
varit, är ännu icke med full eftkerhet kändt.
— Det har sedermera utrönts, att den
sålunda omkomne är hundlandet) Fredrik
Edvard Norman, eom under de 8<*u:i»te
åren idkat agenturaffAr härstfidce, Norman,
som var född 1839 i Gefle eamt efterlenmar
enka och en dotter, hade under sieta tiden
.jrit grubblande och dyster till lynnet.
Han reste i måndags till Enköping, och
det var på hemvägen därifrån som han för-
kortade sitt lif.
Den UiiHalaHtudent, som testamente-
rat 50,000 kr. till en ny kyrka i Svart-
bäcken, var frih. A. M. Posse, eon till
grundlåggaren af tidningen »Väktaren".
Hans nior har under märket B. E—g ekrif-
vit många andliga sånger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
