Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arbetarnes och de mindre bemedlades ekolo;
dessa äro hufvudmassan, men dock ej alla.
Det är emellertid icke lätt att få detta ordnadt,
ty hvarje skola är ordnad på sitt vis med sin sär-
skilda plan och sitt särskilda mål. Det kan icke
ske rent mekaniskt genom en yttre omdaning,
utan det måste försiggå en inre omdaning af hela
skolans plan och bygnad från ofvan till nedan, en
omdaning både af den högre och lägre skolan. I
den lärda skolan t. ex. börjar man na att lära
språk — tyska — vid 9 å 10 års ålder, men
skalle alla barn gå tillsammans, kunde det ej bör-
jas med språk så tidigt, ty tillsammans i folksko-
lan kunde det ej vara Jal om att lära språk. Då
blefve det revolution i den högre skolan; därför
är det, som sagdt, en svår fråga. Men framstående
skolman mena dock, att det skall gå, ja att
det skall blifva till skolans fördel. Än värre
ställer det sig dock, då vi se till de ekonomiska vil-
kor, hvari vi befinna oss, ty om denna sak skall
ordnas, måste äfven den ekonomiska hänsynen
tagas med i beräkningen. Skulle det nämligen
ordnas så, att vi finge en sammanhängande folkskola,
så måste vi ha en starkare allmogeskola med
flere lärare, längre skoltid och större utredning;
men detta kostar och därför kan det ej gå så fort,
men det måste dock komma. Man har på enstaka
ställen gjort försök i denna riktning. I
folkskolan mötas alltså alla barn, och man är på dessa
ställen mycket glad och nöjd med sin skola. Det
drager folkskolan uppåt, men hon blir dyrare.
Dock är det min tro och mitt hopp, att folkskole-
tanken skall arbeta sig uppåt allt mer och mer
samt slutligen segra, trots de små vilkor, hvari
vårt folk lefver, ty blott en riktig folkskola är ett
fritt, ett jämlikhetens folk värdig. Men tanken
på jämlikhet kräfver äfven något mera, nämligen
att äfven kvinnorna äro med och få del i samma
allmänupplysning som männen. På landet är det
lika, skolan är gemensam för både gossar och
flickor, men lifvets skola lär männen mera, som
kvinnorna ej komma ut i. Men längre ute i
bildningen hafva flickorna »gått för lut och kallt vatten»,
som det heter. Man har fruktat för att gå för
långt här, det kände förstöra kvinligheten.
Kvinnorna skola först och främst lära sticka och
stoppa, koka maten och sköta huset o. s. v.
Detta är alltsammans godt och väl, men det är
knappast nog, om kvinnan skall blifva för
mannen hvad hon kau och bör vara på själsutvecklingens
och kunskapens område. Hon har en märkvärdigt
fin känsla att följa med, och hon känner
därför snart när hon står tillbaka för mannen i
själsbildning. Men det är underligt, att det skulle
vara det bästa, om männen vore upplysta och
kvinnorna okunniga. Då finner icke mannen hvad
han söker hos kvinnan och ej häller kvinnan hvad
hon söker hos mannen. Det, att de fått en olika
själsbildning, att de lärt olika, gör, att de ej
förstå hvarandra, att de hafva olika uppfattningar af
lifvet. Det är mödrarne i hemmen, som skola
börja och grundlägga uppfostran, därför är det
icke bra att hafva okunniga mödrar. — De böra
ha samma allmänna själsbildning som männen.
Ända upp till bildningens och upplysningens hög-
sta punkt böra de följa männen. Därom borde
kvinnosakens män samla sig. Det hjälper aldrig
det minsta att gifva kvinnorna rösträtt i likhet
med männen, utan att man först gifver dem sam-
ma upplysning som männen. Frågan om att gifva
kvinnorna samma utbildning som männen är un-
der behandling, men något bestämdt ordnande är
ännu ej faststäldt. Man har tänkt sig det så: först
att flickorna gingo samma väg som gossarne. Men
nian fruktade då, att få skulle gå den vägen. Där-
för har man också tänkt, att gossar och flickor
skulle gå tillsammans i allmoge- och mellansko-
lan, men ofvanpå mellanskolan skulle man då
uprätta en kvinlig högskola i allmänbildande rikt-
ning. Men äfven här måste vi taga den ekonomi-
ska frågan i betraktande. Skulle vi ha särskilda
skolor för gossar och flickor, så skulle det kosta
ungefär dubbelt så mycket som om de ginge till-
sammans, och vårt fattiga samhälle kunde ej bära
detta. Därför måste gossar och flickor sitta till-
sammans i skolan. Detta skulle ej vara något be-
synnerligt på landet, men däremot i städerna, där
förut varit en skola för gossar och en för flickor.
I städerna tog man bort borgarskolan, till hvilken
äfven kvinnorna hade tillträde, och upprättade
mellanskolan för gossarne, medan flickorna måste
nöja sig med allt privat kram. Detta går icke an;
äfven kvinnorna måste få tillfälle att gå tillsam-
mans med gossarne, för att få samma upplysning
som de. Man brukar mycket taga det på detta
sätt i Amerika. De gå tillsammans tills det ader-
tonde året, och det går i det stora hela mycket
bra; man hör sällan någon klaga öfver, att det
har skadliga följder. Spörjer man, hvad som i
Amerika varit skälet till detta ordnande, så är det
åter den ekonomiska frågan. Man har fruktat för,
att det kunde verka skadligt i sedligt afseende,
men i nio fall af tio har det visat sig vara nyttigt
i detta hänseende. Gossarne blifva finare, mera
bildade i sitt sätt att skicka sig, och flickorna
mera kraftiga och själfständiga. Denna gemen-
samhets-undervisning verkar således fördelaktigt
på karaktären, på personligheten. Men den har
en farlig punkt, hvaröfver ständigt höras klago-
mål: den främjar öfver ansträng ningen. Det är
nämligen så, att kvinnorna äro mycket ärelystna,
därför lägga de skolarbetet så tungt på sig för att
vara de första, men därigenom förstöra de sin
hälsa. Gossarne däremot äro mera likgiltiga och
taga det makligare. Men nu kunna vi inse, att
det är öfvermåttan viktigt, att barnen ej komma
ur skolan med bruten hälsa. Det är ingen likgil-
tig sak, att de, som skola blifva mödrar, hafva en
klen och dålig hälsa. Skälet till gemensamhets-
undervisningen hos oss är äfven pänningfrågan.
Det enda farliga är, som sagdt, öfveransträngnin-
gen. Intet annat är att frukta. Men så är det då
en ny fråga, om man för att undgå detta bör om-
bilda skolans plan. Ja, därtill blifva vi tvungna.
När det så ofta klagas på öfveransträngning, så
är det icke därför, att för mycket måste läras,
utan emedan man måste kasta sig öfver för
många ting; detta leder lätt till öfveransträng-
ning. En annan sak, som leder till detsamma, är
klassindelningen med facklärare. Hvarje lärare
vill naturligtvis uppdrifva eleverna mest i sitt
fack, och när nu alla lärarne sålunda jaga på, blir
följden den, att eleven förlorar sin hälsa. Man
måste därför mera än förr samla sig kring sär-
skilda hufvudfack. Man blir nödsakad att göra
ett urval. Ju mer vetenskapen bryter sig nya
banor och lägger under sig allt flere fält, desto
nödvändigare blifver detta, ty en ande kan ej oi
spänna allt. Det är äfven den fördelen vid att
samla sina krafter kring enskilda hudvudfack, att
man kan få taga dem desto grundligare.
Skolan vill som sitt mål icke eusamt meddela
en viss kunskapsmängd, utan hon vill äfven på-
verka karaktären, bilda personligheten.
Det är två hufvudmakter, med hvilka skolan
ständigt har att föra krig, nämligen okunnighet
och råhet. Kunskapen skall uttränga okunnigheten
och bilda karaktären; flickornas införande i
goss-skolan skall åstadkomma, att råheten försvinner.
Jag tror för öfrigt, att vår skola är för litet
bygd på egen grund. Frankrike och Tyskland
t. ex. hafva bygdt hela sin skolordning och upp-
fostringsmetod fullständigt på hemländsk grund.
Hos 8ig själfva taga de allt hvad de behöfva föi
att främja sin andliga bildning och utveckling,
Detta är lätt för ett stort folk, men det är däremot
icke så lätt för de små folken. Det är sannt, att
de små nationerna måste lära mera af de stora äi
de stora af de små, men vi behöfva dock ej hemta
allt från de stora. I vår litteratur från fornnor-
skan ned till vårt nuvarande skriftspråk hafva
gömd en så rik och stor skatt, att vi böra kunne
hjälpa oss långt själtVa, om blott vårt eget blir
tillräckligt och rätt nyttjadt. Vi måste därför hä-
danefter gifva vårt eget en bredare plats i under-
visningen som grundval för uppfostran. Vi må-
ste få tillräcklig hännedom om vårt eget land och
folk samt hvad därtill hör, så få vi äfven ögat
öppnadt och sinne för hvad som är vår nationella
egendomlighet. Denna kunna vi då bevara som
vår egendom och därigenom lemna vår skärf till
folkutvecklingen, till världsutvecklingen.
Så vill jag härmed sluta med den önskan, att vi
må hafva framgång i arbetet, det stora och herrliga
arbetet för ett själfständigt, upplyst och
oafhängigt folk. Detta arbete är så stort och
betydelsefullt, betydelsefullt för ett folks framtid,
att det aldrig blir för väl gjordt, lika litet som det
blir tillräckligt uppskattadt.
Den, som sår i de ungas sinne, bygger Norges framtid.
*
Iatttagelser och intryck.
Kommunalordföranden Kristen Andersson i
Vadensjö, som genom uraktlåtenhet
att insända ordentligt valprotokoll från sin
kommun är orsaken till att flertalets
frihandelsinnade riksdagskandidat för Rönebergs
härad blef slopad till förmån för en protek-
tionistisk meningsfrände till hr ordföranden,
har i sin bygd uppväckt stor ovilja mot sig
och bedömes mycket hårdt. Och därpå må
man ej undra, då man får höra de
upplysningar som Sk. Alleh. erhållit om det sätt
hvarpå denne ordförande nu och tidigare
fullgjort sitt värf som valförrättare.
Vid valet till majriksdagen fungerade
äfven hr A. som valförrättare och då visade
han sig känna till hvad som kräfves samt
insända behörigt valprotokoll till
domhafvanden. Också öfver den senaste
valförrättningen har fullständigt protokoll förts
och behörigen justerats men denna gång
lar Kristen Andersson icke insändt
protokollet utan blott de statistiska uppgifterna.
Hvadan denna olikhet i förfaringssätt nu
och några månader förut?
Och hvartill skulle protokollet affattas
sch justeras?
-— På dessa frågor kan nu hr Andersson
svara, om han så finner för godt men han
kan ock tiga, om det bättre passar honom.
Och åt klandret kan han skratta, ty han är
oåtkomlig i sin oansvarighet.
Den icke valde men riksdagsuppdraget
tilldömde Jöns Andersson i Öhrstorp är
emellertid på dylikt otillbörligt sätt, vorden
en af våra lagstiftare och skall i sin mån
bidraga till införande af det -— nya systemet.
Det är snygga faddrar detta system har?
Trots all otro och förnekelse är — säger en
iakttagare -— det mystiska och
öfvernaturliga tidens svaga sida.
En egendomlig åtgärd hafva presterna in-
om Trögds kontrakt i ärkestiftet vidtagit
mot kringresande nykterhetstalare för att
få anledning stänga både kyrkor och skol-
salar för dem. Närmast synes åtgärden —
för hvilken vi utförligen redogöra på annat
ställe i dag under rubrik »det nya systemet»
— vara riktad mot goodtemplarne. Nog
kan en och annan gång bland nykterhets-
taiarne påträffas ett »rötägg», men vi för-
moda att goodtemplarne själfva äro icke
minst angelägna att frigöra sig från sådana
personager, så snart deras dålighet varder
upptäckt. Mot skrymtare kunna förmodli-
gen goodtemplarne icke värja sig bättre än
presterne.
I Köpenhamn utkommer ett månadsblad,
som sysslar med att genom lysande beskrif-
ningar öfver de argentinska staterna i syd-
amerika locka emigranter dit. För så vidt
detta blad, som kallar sig »de argentinska
staternas revue» och är tryckt älven med
svensk text, kommit upp i våra bygder, så
tunna vi nämna att Köpenhamns jSational-
jdende innehåller ett af en i Tandil bosatt
lansk skrifvet och af danska vicekonsuln
på platsen godkändt bref, som upplyser att
revuens ljufliga skildringar äro sanningslösa.
Utvandringslystna böra således taga sig till vara.
*
Sundsvall 17 Januari.
Minneslista
lärovprket.
läroverk för flickor.
— Börjar Josefina Billströms skola.
Dnsd&g 18, k!. 10 f. m., auktion i åkare Wadells magasin å
Norrmalm & diverse lösegendom.
Fredag 80, kl. 11 f. m , börjar Elvira Dalenins skola.
Lördag 2i, börjar Amaiia Tornbergs skola.
kl. 12 p. d., försaljes & auktionskammaren osäkra fordringar.
Vid stadsfullmäktiges sammanträde
i går afton voro 32 medlemmar närvarande.
Den ende frånvarande var stadens
riksdagsman, hr M. Arhusiander.
Sedan protokollen för den 16 och 29 desember
blifvit uppläste företogs val af
ordförande. Till ordförande återvaldes
bankdirektör E. Berggren med 31 röster och
till vise dito grosshandlaren
M. Arhusiander likaledes med 31 röster.
— Till revisorer för granskning af
stadens räkenskaper för år 1888 valdes hrr
C. M. Ullman, S. Axell, Th. R. Thuresson,
R. Stenmark samt Fr. Jeansson och
Carl Stark. Till revisorssuppleanter
valdes hrr G. Nygren, G. Knaust och G. Ferner.
— Drätselkammarens förslag till reglering
af magasinstomterna på norra sidan
af belångersån godkändes.
— Från drätselkammaren hade anmälan
inkommit att hr A. P. Sundquist blifvit
vald till kammarens ordförande och hr Aug.
Bystedt till vise dito.
— På grund af drätselkammarens i äm-
net inkomna utlåtande blef en af styrelsen
för Sundsvalls läselokal gjord framställning
om efterskänkning eller nedsättning af af-
giften för inom läselokalen förbrukad gas
af fullmäktige afelagen. Hr Dehn föror-
dade ansökningen och Bystedt försvarade
kammarens utlåtande.
— Styrelsens för Sundsvalls läroverk för
flickor till fullmäktige gjorda framställning
afseende att möjliggöra byggandet af ett
läroverkshus och kammarens i ämnet af-
gifna förslag blefvo af slagne, efter votering
med 22 ny mot 10 ja. Däremot bifölls
kammarens förslag om upplåtelse af den
för ändamålet föreslagna bygnadstomten.
För läroverksstyrelsens förslag talade hrr
Bystedt och Axell, ordföranden talade för
afslag. Hr Christiernin föreslog att skänka
tomten.
— Drätselkammarens hemställan, att in-
nevarande års anslag till fortsättning af pål-
ningsarbetet på Selångereåna norra sida
måtte få användas till pålning på åns södra
sida, blef bifallen.
— Sedan föredragningslistan blifvit ge-
nomgången anmälde ordföraden. att han af
fullmäktiges protokoll för de senare åren
funnit att följande ärenden befunnos hvi-
lande, nämligen:
Instruktion och taxa för stadsingeniören,
hvilket ärende 1886 blifvit remiteradttillbyg-
nadanäinden för utlåtandes afgifvande, men
ännu icke återkommit. Beslöts aflåta skrif-
velse till näraden med påminnelse i ämnet,
Liknande skrifvelse beslöts att afeändas
till magistraten med anledning af från den-
na myndighet 1883 infordrat föralag till nytt
reglemente för drätselkammaren.
Däremot skulle icke någon påminnelse
göras angående det hos magistraten hvi-
lande förslaget till nytt brandreglemente;
och ej heller till drätselkammaren rörande
det 1883 dit remitterade förslaget till slagt-
hall vid hamnen.
Nykterhetsadress till Sundsvalls
stad och ortens riksdagsmän. I sön-
dags afton hölls ett af nykterhetskomitén
utlyst möte »med stadens och ortens alla
nykterhetsvänner för att rådgöra om skrif-
velse till ortens riksdagsmän om deras med-
verkan för på dagordningen stående
reformer i gällande rusdryckslagstiftning» m. m.
Sedan hr A. Björkman å inbjudarnes
vägnar öppnat mötet med ett inledande
föredrag blef, eftersom komiténs ordförande,
grosshandl J. Röst af bortresa hindrats att
närvara, till mötesordförande utsedd sko-
handlare R. Ekholm och till dess sekrete-
rare hr C. Lychou.
Efter föredragning af och debatt öfver ett
af hr Björkman uppsatt skrifvelseförslag
antogs följande adress, som skall ofversändas
af mötets funktionärer:
»Herr riksdagsman!
Det är Eder icke obekant att fastän
under senaste årtionden åtskilliga
lagbestämmelser till nykterhetssakens fromma
tillkommit, nykterhetsvännerna likväl anse att
man i fråga om en undantagslagstiftning
mot ett delvis tolereradt ondt icke bör nöja
sig förr än det onda alldeles utrotats. Men
all lagstiftning måste, om den skall blifva
något annat än ett tomt bländverk, vara ett
uttryck af tidsmedvetandet. Och detta tids-
medvetande pekar, efter hvad vi och säker-
ligen äfven Ni funnit, mot dels rättelse af
ett eller annat misstag som gjorts i gällande
rusdryckslagstiftning, dels skärpning af vissa
lagens bestämmelser.
Ni erinrar Eder, herr riksdagsman, hvilka
obehag som på mer än ett ställe orsakades
af mom. 4 i 26 § af kongl. .förordningen
den 29 maj 1885 angående vil koren för för-
säljning af spirituösa drycker, huru den af
åtskillige betraktats som ett uttryck af en
förhastlig klasslagsstiftning och på hvilka
sväfvande grunder det af lagstiftaren
åsyftade undantagsfallet utan att några
»särskilda omständigheter» därtill gifvit
anledning i vårt lands flesta städer till fromma
endast för krogintresset blifvit regel.
Ett annat undantagsförhållande, hvilket
särskild t för denna provins är af ödesdiger
art än den i § 13 af samma förordning.
Länsstyrelserna medgifna rätt, att tillåta för-
säljning af spirituösa drycker i en kommun
mot kommunens vilja, ja utan dess hörande.
Att detta ej är förenligt med resp. kommu-
ners själfstyrelserätt och därför för ändras,
ligger enligt vår mening i öppen dag.
I samband härmed vilja vi påpeka det
egendomliga däruti, att trafikstyrelsen l>r
ega rätt anordna krogrörelse vid statens
järnvägsstationer. Detta är enl. af vår me-
ning i strid med gällande rusdryckslagstift-
ningen och om detta är lagligt bör denna
rätt kongl. trafikstyrelsen fråntagas. Vi
vilja likaledes fästa Eder uppmärksamhet
på hviika samhällsolägenheter förorsakas
därigenom att kvinnor, särskildt yngre med
tilldragande utseende, i allmänhet använ-
das i lokaler där alkoholhaltiga drycker
utskänkas och vi anse oss ej behöfva mer än
antyda det ur sedlig synpunkt rent af nöd-
vändiga att hos oss liksom i andra länder
lagstiftningen lägger hinder i vägen för
vinningslystnadens ocker på lasten.
Det är säkerligen Eder icke obekant, att
å en del särskildt norrländska apotek sprit-
drycker säljas under namn af Hoffmans
droppar, eau de cologne m. m. att detta
icke vara enligt med gällande lagsyfte är
obestridligt, fastän lagens bokstaf ej lägger
hinder därför. Lagens ordalydelse bör
därför ändras i syfte att hindra sådan
rusdrycksförsäljning.
Gällande lag medgifver den, som har
handelsrätt, att sälja starkare alkoholhaltiga
drycker i parti och svagare i minut till
afhemtning. Våra domstolsannaler ge vid han-
den, hvem som detta medgifvande orsakar
tusentals lagöfverträdelser och särskildt å
landsbygden alltmer artat sig att blifva ett
formligt kräftsår, hvars verkningar det säl-
lan lyckas ordningsmakten att stäfja. Ett
upphäfvande af detta medgifvande och
rusdryckshandelns lokala skiljande från annan
handel torde därför vara alldeles i sin ordning.
Det påstås med anspråk på tillförlitlighet,
att man fur statskassans behof skulle under
den närmaste framtiden nödga se sig om
efter nya skattekällor och vårt folk har af
detta jämte andra skäl hugnats med utsig-
ten till dels ökade dela nya skatter å de
vigtigaste lifsförnödenheterna. En sådan
skattekälla torde ligga nära till hands och
som för staten skulle kunna inbringa lika
mycket som de föreslagna skatterna på lifs-
medel, gent emot hvilka "den skulle hafva
den stora fördelen att drabba en vara, som
lindrigast bedömd måste betraktas som ett
njutningsmedel. Vi åsyfta skatt å malt-
drycker Och då rusdrycker med större
alkoholhalt droge sin särskilda tillverknings-
skatt, som är dem pålagd tillföljd af och
beräknas efter deras alkoholhalt, bör rim-
ligtvis äfven öl och andra därmed jämför-
liga alkoholhaltiga drycker draga denna
(motsvarande) skatt.
Vi ha här ofvan påpekat det förhållande
att en kommun kan mot sin vilja få rus-
dryckshandel å sitt område tillfölje den i §
13 af ofta åberopade kongl. förordning läns-
styrelsen medgifna rätt. Men icke nog här-
med. Kommunerna särskildt i Sundävalis-
orten stå alldeles rättslöse gent emot den
rusdryckshandel som bedrifves å vägar och
stigar af s. k. ölutkörare från ortens bryg-
gerier. Motiven om ändring i förhållandet
förelåg vid fjolårets riksdag och visst är
att lagstiftningen skulle genom att förhin-
dra denna rusdryckshandel eller åtminstone
likställa den med annan sådan verka otro-
ligt mycket godt för sedlighet och välstånd
i de kommuner, belägna i närheten af öl-
bryggerier, i hvilka rusdryckshandel af detta
Sist men icke minst våga vi fästa Eder
uppmärksamhet å den vid fjolårets riksdag
väckta motionen om rusdrycksförbud inom
20 år. Vi anse oss icke behöfva för Eder
framhålla dels att ett sådant förbud med
för land och folk välsignelserika resultat
genomförts i andra länder och på betydligt
kortare tid än hos oss föreslagits, utan de
farhågor, som af mera betänksamme reform-
vänner befarats, gifvit sig till känna, dels
att dylikt förbud är frågan för dagen i verl-
dens största och mäktigaste land, Nordame-
rikas förenta stater, dels äfven att icke ens
för vårt land ett sådant förbud vore någon
nyhet, ehuru det, då det förut hos oss till-
lämpatB, icke uppburits af en så upplyst,
allmän folkmening som nu, hvadan vi äro
öfvertygade att ett sådant förbud, hur ra-
dikalt det än för en mera betänksam kan
synas och hur ingripande det än skulle
blifva i åtskilliga förhållanden, där man
otvifvelaktigt kommer att, eggad af vinst-
begär och vana, ropar på förtryck oeh in-
skränkning i den persenliga friheten, skall
mer än någon annan på dagordningen stå-
ende reform föra vårt land en ljusare fram-
tid till mötes.
På grund af hvad vi sålunda antydt våga
vi, hr riksdagsman, öfvertygade att Ni bättre
än vi inser nödvändigheten af att alla möj-
liga lagstiftningsåtgärder, som uppbäras af
folkmedvetandet, måste vidtagas för vårt
folks räddning ur och bevarande för de
otaliga faror, som åtfölja rusdryckshandte-
ringen, hos Eder ödmjukligen anhålla om
Eder medverkan för följande ändringar i nu
gällande lagstiftning:
Ätt mom. 4 § 26 af kongl. förordningen af
maj 1885 angående vilkoren för försäljning af spi-
rituösa drycker må utgå;
att § 13 af samma förordning antingen må alde-
les utgå, eller ändras så att den länsstyrelsen med-
gifna rättigheten att meddela utskänkningsrätt för
kortare tid än år må varda beroende af vederbö-
rande kommuners bifall;
att, om kongl. trafikstyrelsen eger rätt låta an-
ordna krogar vid järnvägsstationerna, denna rätt
må trafikstyrelsen fråntagas;
att det måtte varda förbjudet, att i lokaler, där
alkohlohaltiga drycker tillhandahållas allmänheten
använda kvinnor under 40 år för serveringen;
att § 36 af ofta åberopade förordning må få så-
dan lydelse att läkemedel som till hufvudsaklig del
af sprit t. ex. Hoffmans droppar samt s. k. eau de
cologne och därmed likstälda varor ej må utan lä-
kares recept utlémnas;
att handel med alkoholhaltiga drycker (således
äfven vin- och maltdrycker) må skiljas från han-
deln med andra varor;
att äfven ölet och därmed svagare alkoholhaltiga
drycker må beläggas med tillverkningsskatt;
att bryggeriegare, som själfve eller genom om
bud kringföra sina tillverkningar af rusdrycker, ma
likställas med andre personer, som önska tillhan-
dahålla allmänheten dylika drycker och
att Ni behagade gifva Edert varmaste understöd
för lagförslag i syfte att allas tillverkning och för-
säljning af alkoholhaltiga drycker för andra än
tekniska och medisinska ändamål må upphöra in-
nan 20 år».
Gambrini bryggeriaktiebolag höll
i lördags afton sin första ordinarie stämma,
inför hvilken interirasstyrelsen afgaf en be-
rättelse om sin verksamhet.
Till ledamöter i ordinarie styrelsen val-
des med acklamation doktor A. F. Chri-
stiernin, v. häradshöfding C. G. Haij och
inspektor C. M. Ullman samt till supplean-
ter handlanden A. Österberg och bokbin-
daren R. Sahlin.
Till revisorer utsagos handlanden P. Ols-
son och byggmästaren J. "W. Wallin.
Disponentens lön bestämdes till 3,500 kr.;
styrelsearvodet till 100 kr. och revisorernas
till 50 kr.
Sundsvalls skridskoklubb beslöt vid
i söndags hållet nytt sammanträde att klub-
ben skall fortfarande ega bestånd.
För färska ägg begärdes på Sunds-
valls torg i lördags kr. 2.5 o pr tjog.
Slagsmålet vid Naggnäset i Torp
aflopp — skrifver Sundsvalls Tidnings för-
ste meddelare — lyckligare än hvad mån-
gen trodde, att döma af genmälet från H.
Hansson af den 7 dennes. Ingen kan dju-
pare än brefskrifvaren beklaga, att notisen
insändes, innan det blifvit närmare konsta-
teradt huruvida Hansson skulle varda enögd
af slaget eller endast tills vidare lida men
däraf. Faktum är dock att slagsmålet exi-
sterade, samt att den äldre Hansson erhöll
blodvite vid ögat och att skadan i början
troddes blifva af al varsam måste slag. Att
katastrofen aflopp iitan svårare följder, är
ju godt och väl. Äfven uppe i skogsbyg-
den torde det likväl vara godt, att berser-
karnes öfvermod prickas i tidningarne.
Mördaren Olof Olsson i Hernösand,
som bekant sig hafva dödat kvinnan Sand-
lund, misstankes — enligt Vestemorrlands
Allehanda — äfven för mordet på den
gamla brödförsäljerskan Dahlqvist och för
mordet på en gosse i allmänna låroverks-
bygnaden, samt för mordbrandsanläggnin-
garne i åkaren Jonssons och rådman Lied-
bergs uthus.
Generalstaben- Underlöjtnanten vid
Jämtlands fältjägarekår G. B. Raquette har
förordnats att tjänstgöra vid generalstaben
från och med den 16 dennes till vapenöf-
ningarnas början vid kåren innevarande år.
Broafgifter. Ramsele socknemän ha
af k. m:t erhållit berättigande att emot för-
bindelse att fortfarande underhålla en af
dem öfver Ångermanelfvens norra gren vid
Nordantjäls by uppförd bro, af dem som
färdas däröfver, intill 1892 års utgång upp-
bära afgifter enligt följande taxa:
för ett åkdon med två eller flere hästar samt
två eller flere åkande personer ............. 75 öre
för ett åkdon med en häst och en eller två
personer..................................... 30 »
för en gående person ........................ 7 »
för en ridhäst............................... 15 »
för en ko eller oxe ......................... 7 »
för ett småkreatur eller kalf, får och svin 3 »
Kongl. och furstliga personer med deras
sviter, embets- och tjänstemän, då de i äm-
betsärenden färdas, kurirer, postförare och
brefbärare i kronans och allmänna ärenden,
tågande trupper samt barn, då de äro stadde
på väg till och från folkskola äro befriade
från dessa afgifter. Nordantjäls byamän
skola vara berättigade till brons begagnande
för sig och sina kreatur emot hälften af
sagda afgifter.
Till ett sjömanshem i Stockholm ha
insamlats i sparbössor på Nordstjernan kr.
16.75, Runeberg kr. 16.87, Gustaf II Adolf
kr. 6, Yesternorrland kr. 6.81, Carl XV kr.
10.36, Ångermanland kr. 10, Hernösand II
kr. 4.7 3, Thule kr. 8.20, Norrbotten kr.
20.4 7, Vesterbotten kr. 3.7 5, Luleå kr. 12.2 5,
Norra Sverige kr4. .35, Niord kr. 15.30.
Borgerligt, äktenskap ingicks inför
magistraten i Östersund i torsdags af loko-
motiveldaren I. A. Kåhlin och fröken Em-
ma Ulin, båda östereundsbor och medlem-
mar af härvarande baptistförsamling.
Ljus frän Hammar for sen. Till Ö.
P. skrifves från Ragunda: Inom »kyrk-
slåtten» eirkulerar en anteckningelista för
vinnande af medel till förberedande under-
sökning och kostnadsförslag för anläggning
af elektrisk belysning inom de byar, som
ligga närmast intill Hammarsforsen. Kraf-
ten skulle nämligen ledas från fallet.
Östersunds rösträttsförening hade
i lördags anordnat ett offentligt möte för
diskussion af nedannämde frågor:
1. Ar det till nytta eller skada för arbetare att
befatta sig med politik?
2. Skulle utsträckt rösträtt skada vårt nuvarande
samhällsskick?
Till C. von Bergens föreläsningar
i Östersund ha på 19 listor tecknats 100
biljetter. Vilkoret för d:r v. B:s ditkomst
var att minst 240 biljetter skulle tecknas.
Vid senare kommunalstämman i
Hackas (Jämtland) vägrades en del där bo-
satte »norrm/in» att utöfva rösträtt. Håröf-
ver ha de besvärat sig hos k. befhde. En
af de besvärande är svenskfödd, likaså hans
fader men hans farfar flyttade in till landet
för 60 år sedan.
Lefnadstrött. Omkring 25-årige arbe-
taren Edvin Svedborg från Värmland af-
hände sig lifvet den 29 sistl. des. i en smedja,
hos nämdemannen Gr. Gustin i Gussvatt-
net, Frostvikens socken, genom skjutning.
Orsaken till själfmordet antages vara
olycklig kärlek. Kl. half 8 hade G. Gustin
gått ut på gården, då han hörde, att nå-
gon jämrade sig i smedjan, hvarför han,
åtföljd af sonen Jöns Gustin och drängen
Erik Edlund, skyndade dit och påträffade
Svedborg liggande strax innanför dörren
till smedjan med en dubbelpipig hagelbössa
bredvid sig. På en hylla stod ett brinnande
stearinljus. Då Gustin frågade, huru han
kunde bära sig åt på sådant sätt, hade han
svarat, att han tänkt skjuta ihjäl sig, men
skjutit fel, så han knappast trodde, att han
skulle dö. Svedborg infraktades nu på en
kälke och dog af sitt sår klockan half 11
på natten.
Vid besigtningen af liket märktes sår
efter kulan på bröstet strax nedanför vän-
stra bröstvårtan. Innan Svedborg utförde
själfmordet, hade han skrifvit bref till sin
fästmö med afskedshälsning och antydan,
att han ej ansåg sig kunna lefva längre,
emedan hon narrat honom, förmanande hen-
ne att ej bedraga flere ynglingar. Brefvet,
adresserat till Jöns Gustin, uppbrändes på
Svedborgs begäran, innan han dog, så att
fästmön ej fick läsa det samma själf.
Jämtl.-P.
Såsom lönetillskott för komministern
i Sundsjö församling af Refsunds pastorat i
Jämtland har k. m:t medgifvit att från pre-
sterskapets löneregleringsfond må utgå 300
kr. intill dess den af k. m:t faststälda löne-
regleringen börjar tillämpas.
Vargarne anställa i vinter stora för-
ödelser bland lapparnes renar, klagas det
från Herjeådalen, och man fruktar det vär-
sta äfven till våren; då de bofastes kreatur
skola utsläppas. Äfven så långt fram på
bygden som i O viken och Hackas lära var-
gar varit synliga. ö. P.
Ny ansökningstid. Sedan stadsläka-
ren i Skellefteå A. Wennerström, hvilken
af medisinalstyrelsen uppförts i första rum-
met på förslaget till provinsialläkaretjän-
sten i Lycksele distrikt och till densamma
erhållit inedisinalstyrelsens förord, återkal-
lat sin ansökning, har k. m:t förordnat, att
tjänsten skall ånyo kungöras till ansökning
ledig.
Ett tredag årsmöte skall i denna må-
nad hållas i Stockholm mellan föreståndarne
för försöksstationen vid Ultuna samt för de
kemiska stationerna i Hemö^mä, Jönköping,
Kalmar, Halmstad, Skara, Örebro och Ve-
sterås äfvensom landtbruksakademiens agri-
kulturkeinist för öfverläggning om likartade
analysmetoder.
Kom itékost nåder. K. m:t har d. 22
sistlidne desember förordnat, att åtskilliga
af statskontoret förskjutna kostnader för ko-
mitén för afgifvande af yttrande i fråga om
bygnadssättet m. ni. för stambanan genom
öfre Norrland mellan Sollefteå och Luleå
till sammanlagdt belopp af kr. 17,620.86 må
godtgöras af 1887 års anslag till stambane-
bygnaden genom öfre Norrland.
Petroleum som bränsle börjar tillvinna
sig allt större uppmärksamhet. Dess för-
delar äro att det kan förvaras både i fly-
tande och gasform, det är rent och utveck-
lar ingen rök, 1 ton petroleum utför sam-
ma arbete som 2—3 tons kol men uppta-
ger blott hälften utrymme.
Vesternorrlands Allehanda frågar om icke
saken tål att tänka på äfven hos oss.
Betydande bergarelön. Från Hö-
ganäs skrifves till »Helsingb. Dagbl.»: En
god nyårsgåfva erhöllo Höganäs och Ler-
bergets bergarlag dagen efter nyårsdagen,
då de fingo sin bergarelön för förut om-
nämde ångaren »Thurso». Beloppet uppgick
till 21,000 kr., hvilket gör pr lott i Höga-
näs 132 kr. och i Lerberget omkring 100
kronor.
I svår nöd befinner sig hustrun och de
14 oförsörjda barnen efter aflidne barnvak-
ten vid södra stambanan P. Wiberg. Af
denna barnskara äro 7 stycken under 12
år och det yngsta endast 9 månader gam-
malt. Hustrun, som i detta äktenskap fram-
födt ej mindre än 16 barn, af hvilka 14
ännu lefva, har två gånger varit sinnesrub-
bad.
En lista är utfärdad af doktor Axel Strid-
beck och stationsinspektor O. F. Lenander
i Nässjö, hvari de påkalla allmänhetens
hjälp för de arme.
Frän sjön. Helsingfors den 13 janu-
ari. Uandkomne besättninge^arlar från »Ju-
ana Nancy» berätta att sedan ångaren ut-
såga’8 från Luleå älfs iskorn den Kort där-
efter bland drifis, från hvilken den ett par
dagar senare frigjorde sig. En svår storm
uppstod under julnatten, kaptenen föll från
bryggan och skadade sig. 3 ankare förlo-
rades, däraf 2 på en natt. Ångaren har
drifvit 3 veckor mellan Qvarken och Tan-
kars fyrbåk. Kolförrådet från Luleå var
170 tons; den 11 dennes voro 20 kvar.
Provianten är slut, i fall utsänd sådan ej
kunnat fås om bord. Besättningen har 3
gånger sökt öfvergifva fartyget och dröjde
sista gången 3 dygn på isen, under hvilka
4 man ledo frostskada. Dessa räddades af
Skäriboar, som åt de om bord blifva lem-
nade sitt ringa proviantförråd. De skadade
äro nu å lasarettet i Gamla Karleby. Ån-
garen förde rails till Luleå och återvände
barlastad med 19 mans besättning, men in-
gen passagerare samt var i fullt skick.
Han hade proviantförråd från Luleå för 8
dagar.
En från Gamla Karleby utsänd proviant-
expedition, åtföljd af två från ångaren tidi-
gare räddade ejötnän, har ännu ej lyckats
nå fartyget, som åter är i drift norrut, orn-
gifvet af isfält af 2 mils diameter och 20
tums tjocklek.
Om prins Oskars förlofning med
fröken Ebba Munck innehåller Dagens Ny-
heter bland annat följande:
Sträng är Nya Dagligt Allehanda, gom anser,
att »hjärtats böjelse» Bör underordnas tronföljdens
kraf, att förbindelsen är »stridande mot den upp-
fattning, som grundlagsstiitarne lagt i dagen
genom den undantagsställning de gifvit åt konun-
gafamiljen» och att »ett bland monarkiens stora
företräden framför republiken» består däri, att »det
kungliga huset »står öfver alla familjeförbindelser
med öfriga samhällsmedlemmar».
Märkvärdigt nog tyckes detta stora företräde
icke skattas synnerligen högt i ett annat monarkiskt
land med mycket förnäm regentslägt, nämligen Eng-
land, där drottningens dotter, syster till tronföl-
jaren och själf enligt engelsk lag ärfsberättigad till
riket, för nära 17 år sedan gifte sig med en enskild
bri tisk man, en markis. livad tronföljden angår,
torde den i alla händelser redan vara betryggad i
Sverge och med hänsyn till »grundlagsstiitarnes
uppfattning» kan det starkt ifrågasättas, om icke
denna afsåg helt andra förhållanden än de nuva-
rande. . Då succesBionsordningen skrefB, bygde
man på traditioner från tider, då vi hade ett mäk-
tigt med konungamakten rivaliserande adelsstånd
och då följaktligen slägtförbindelser mellan konun-
gahuBet och enskilda ätter kunde medföra fara för
riket.
Na däremot äro samhälle och samhållsförfatt-
ning så omgestaltade, att några betänkligbeter rf
dylflc art icke mera äro för handen. ""W*"*
— En man och man emellan mycket debatterad
fråga är den, om prins Oscars titel och värdieW
under den nya ställning han ämnar intaga wff
bestämmelse, som härvid närmast kommer i betrafr
tände, är § 5 af successionsordningen, som ataiW
Prins af det k. huset må ej gifta sig uft
nungens vetskap och samtycke. Sker det ändnX
hafve han förverkat arfsrått till riket för sig fi
och efterkommande. Lag samma vare, om w
med eller utan konungens vetskap och samtvX
tager till gemål enskild svensk eller utländsk W
dotter. ^
Med förlust af arfsrätt till riket följer antasli
gen äfven upphörande af titeln »kunglig höehet
så vida ej denna genom någon särskild akt af kn!
nungen kan åt honom bibehållas, hvaremot hö»
hetstiteln och prinsvärdigheten stå kvar för nrii
sen såsom svensk medborgare. Åtminstone svn*>
han ha full rättighet därtill på grund dåraf »b
hans stamfader före sitt val till överges tronföi
jare var furste af Ponte-Corvo. I Norge däremot
upphör äfven prinsvärdigheten enligt Grandlovena
§ 34. Apanaget är naturligtvis i båda landen el
riksdagsangelägenhet, men man kan vara temlin*
förvissad om, att de respektiva riksförsamlinÄ
i detta fall skola gifva ett bevis på sitt erkännand»
åt en vacker, sant mensklig handling.
— Med hänsyn till prinsens blifvande ställnins
uppgifves för öfrigt, att prinsen efter sitt atitJ
mål skall bosätta sig i Karlskrona där han £
vara designerad till chef för skeppsgossekåren, i
hvilken egenskap han skulle få ett både vidsträckt
och tacksamt verksamhetsfält. Härom är emell»
tid, såsom vi nyligen omtalat, ännu ingenting m
offisiell väg afgjordt. 8 pi>
Efter omkring tvä drs förhand
lingar är det, säger Vårt Land, som ko-
nungen och drottningen gifvit sitt samtycke
till prins Oskars förlofning med fröken Ebba
Munck. Samma tidning säger att fröken
M. beskrifves af alla, som känna henne,
såsom en i ordets bästa mening ädel kvinna
gudfruktig, trohjärtad, älsklig.
I Blasieholmskifrkan i Stockholm
firades i torsdags minnet af dess 20-åriffå
bestånd. P
Fröken Nelly Hall uppträdde i föm
veckan två gånger inför talrik publik.
Ett folkmöte i Filipstad den 11 da
uttalade sig för statsunderstöd åt nykter-
hets-, fredsförenings- och religionsfrihets-
frågor, allmän politisk och 20-gradig kom-
munat rösträtt, grundskatternas ofiösning
m. m.; samt mot dyrtidstillägget åt ämbets-
män, statsanslag till k. teatrarne, pastors
själfskrifvenhet till skolrådsordförande och
mot skyddstull.
Föreningen för religionsfrihet, \
Stockholm, skulle i söndags diskutera frågan
om »kyrkotvånget».
Upplösta äktenskap. Enligt domka-
pitlens redogörelser upplöstes år 1886 ge-
nom skiljobref 226 med vigsel fullbordade
äktenskap. Af dessa upplöstes 122 genom
mannens, 60 genom hustruns och 44 genom
bägge makarnes förvållande.
Trafikhinder. Natten till i onsdags
hade banvallen å Merakerbanan i Norge
blifvit så urhålkad på ömse sider om Hagre
station, att tåget från Trondhjem till Stor-
lien icke kunde komma fram utan måste
stanna vid Hell station. Först klockan 5 i
onsdagsafton voro skadorna reparerade.
Samma morgon hade äfven banvallen å
Kristiania-banan i närheten af Stör station
förstörts af ett snöskred.
Hypoteksräntan. Från norra Skåne
skrifves till Skånes Alleh.: För närvarande
cirkulerar här i bygderna och i södra Hal»
land en af riksdagsmannen, kammarherre
Th. Carlheim Gyllenskiöld på Vallen, ut-
stäld petitionslista, hvari anhålles om hy-
poteksräntans nedsättande l’/2 procent an-
tingen genom statsbidrag till rikshypoteken
eller ock på annat sätt, hvarigenom en lik-
nande räntenedsättning kunde åstadkommas
i privatbankerna, och framhålles särskildt
att en så hög räntefot som 6 prosent i en
bank för landtbrukets upphjälpande under
dessa bistra tider står på gränsen af ocker-
ränta.
De skånska handtverksförenin-
garne äro på väg att bilda en gemensam
pensionskassa. Förslag därom v-Scktes på
senaste handtverkaremötec i Lund, som till-
satte komiterade, hvilka redan utarbetat för-
slag till stadgar, som antagits af förenin-
garne i Ystad, Simrishamn och Helsing-
borg.
Riksbankens fullmäktige ha funde-
rat på det s. k. Bergstralska huset tiJJ nytt
riksbankshus. Stockholms beraedliDgskoni-
mission säger sig ej kunna sälja egendomen
under 1,269,375 kr.
Vetenskapsakademien har nu fått
mottaga fil. lic. E. Hennings berättelse om
den resa han med understöd af akademien
förlidet år utfört till vestra Jämtland för
mykologiska undersökningar.
Lokalföreningarne af ,,Svemka
folkskolans vänner" få i år från före-
ningens förvaltningsutskott sig tillsända föl-
jande två frågor att diskutera:
1. Hvad kan folkskolläraren göra för att främja
söndagens helighållande?
2. Kan folkskolan mera än hittills skett motverka
osedlighet och råhet blaud ungdomen V
Riksbankens kommitisiomanstalt
i Stockholm har under fjolåret utfört 23,424
olika uppdrag omfattande ett belopp af kr.
36,049,066.
Bland de 1,076 personer, som i 16
byar bo vid Murmanska kusten vid norra
Ishafvet åro 4 svenskar och 154 norrman.
De öfrige äro 147 lappar ocli 770 finnar. I
följd af att fisket gått tillbaka är deras exi-
stens dålig.
Arbetare vid Bjuftt grufva och tegel-
bruk i Malmöhus län ha beelutit att änder
en viss tid upphöra med all handel hos en
handl. Thulin i Bjuf, därför att han sökt
hindra den" torghandel, som två gånger i
månaden eger rum i Bjuf med födoämnen.
Sista återstoden af Sågmvre bruk i
Bjursås, hvilket för hälft annat tiotal år till-
baka af ett af de tyska bolag, som då hade
det i sina händer, skall hafva betalts med
3 millioner mark, bortslogs på exekutiv auk-
tion den 30 sistl. des. for 4,000 kr. berät-
tar Falu L. T.
Grufvor och skog, som förut tillhörde
bruket, hafva de genaste åren hvart efter
annat gått under klubban, till dess intet
mera återstod än bruket med omgifvande
platser, byggnader, hyttor och vattenfall.
Jet var denna återstod, eom ofvannfunde
dag försåldes till förvaltaren på platsen in-
geniör E. Eckerbom. I ett sorn allt har
hela bruket jemte grufvor m. ni. å de exe-
kutiva auktioner, vid hvilka det efter hand
försålts, betingat en köpeskilling af omkring
22,000 kr.
Men en gång torde väl Sågmyre bruk
komma att lefva upp igen. Sverges, eå vidt
vi veta, rikaste nickelgrufvor ha tillhört detta
bruk, och när en gång tidsenlig kommuni-
kation genom Falu—Kättviksbanan vunnits,
eå är det väl att antaga, det bruksdriften
kommer att återupptagas, visserligen under
mindre storslagna förutsättningar men kanske
med båttre resultat
Alla kuggade. Vid den muntliga mo-
genhetsexamen i Karlskrona blefvo stttntlige
examinander underkända.
Medicine kandidaten Carolina
Widerström har förordnats att under ett
år vara amanuens vid gvnekologiska klini-
ken å Sabbatsbergs sjukhus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:48:03 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sundtidn/1888/0026.html
