- Project Runeberg -  Sundsvalls Tidning / Årgång 1888 /
34

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 9

SUNDSVALLS TIDNING Lördag 21 Januari

18*8

tillhandahållis hypoteksföreningarne och, ge-
nom dem, landets jordbrukare förskotta-och
amorteringslån till sammanlagdt belopp af
318,898,548 kr., däraf under de tre sista
åren 28,887,309 kr. Dessutom är bekant,
att banken förfogar öfver en icke obetydlig
fond lånemedel, som icke af hypoteksföre-
ningarne eller deras delegare tagits i an-
språk och därför måst tills vidare på annat
sätt fruktbargöras.

Vidare anföres, att taxeringsvärdet för fa-
stighet, som år 1866 utgjorde tillsamman-
lagdt 2,368,273,261 kr., år 1886 stigit till
3,798,068,125 kr. och att uppskattade inkom-
sten af kapital, tjänst, rörelse eller yrke un-
der samma tid ökats från 162,521,154 kr.
till 344,964,998 kr.

Beträffande årsväxten och skördeförhål-
landena påpekas, att skörden, reducerad i
rågvärde efter angifven grund, utgjort i me-
deltal för år, under perioden 1876—1880:
32,356,100 hektoliter; under perioden 1881
—1885:34,092,000 och för år 1886:34,786,600
hektoliter.

Den brukade jordens vidd har från 1875
till och med 1884 ökats med 1,579,967 hek-
tar och ehuru relativ minskning inträdt i
odlingen af höstsäd, balj- och spånadsväx-
ter samt potatis, har odlingen däremot i fullt
motsvarande mån ökats af vårsäd och foder-
växter, hvilket senare, såsom betecknande
en utvidgad ladugårdsskötsel, torde utmärka
ett obestridligt framsteg.

Kreatursstocken har från år 1866—1884 i
det hela ökats från 2,667,058 till 3,040,264,
eller med 373,206. Kreatursstocken mot-
svarade år 1884 pr 1,000 invånare 655 st.
Detta tal är högre än under samtliga före-
gående år under perioden utom 1873, då
antalet uppgick till 665 st. pr 1,000 invånare.

I afseende på värdet af handelsomsättnin-
gen åren 1866—1885 inhemtas, att detta på
det hela i årligt medeltal utgjorde:

åren 1866—1870.........kr. 209,349,000

- 1881—1885......... » 561,231,< 00

och 1885 pnsamt ...... »> 586.301,» 00

Detta senare värde öf versteg alla de före-
gående årens utom 1883, då värdet uppgick
till 590,460,000.

Tages hänsyn särskildt till införsel och
särskfldt tiD utförsel, så utgjorde:

införselvärdet, i årligt medeltal

åren 1866-1870 .....................kr. 132,626,000

» 1881—1885 ökades det till » 317,531,000

och 1885.............................. » 340,1)30,000

hvilket är det högsta värdet under perioden.

Utförselvärdet utgjorde:

åren 1866—1870......kr. 126,723,000

» 1881—1885...... » 243,7UO,000

och 1885............... » 246,271,000

hvilket väl understiger värdena 1882 och
1883, men är högre än utförselvärdena un-
der alla öfriga år af perioden.

Värdena hafva således under denna pe-
riod ungefärligen fördubblats; hvaremot i
procent af den samfålda omsättningen inför-
selvärdet stigit från 51,3 proc. år 1866 till
58 proc. år 1885; men utförselvärdet fallit
från 48,7 proc. förstnämda år till 42,o proc.
år 1885.

Hvad angår bergsbruket, så har brytnin-
gen af järnmalm ökats från 11,557,988 cent-
ner år 1866 till 20,546,016 centner 1885.
Brytningen af stenkol har ökats fr. 1,670,186
kubf. år 1866 till 8,313,821 kubf. år 1885.
Tillverkningen af stångjärn har under samma
period vuxit från 3,923,985 ctr till 6,269,042;
af stål från 94,486 ctr till 1,815,511 ctr; af
stål- och järnmanufakturer från 454,867 ctr
till 1,003,962 ctr o. s. v.

Angående svenska handelsflottan visas,
från åren 1875—1885 hade hela flottans an-
tal visserligen minskats från 4,237 till 3,968
men att tontalet samtidigt ökats från 507,049
til! 517,061.

Koraitén framhåller, att de stora fram-
stegen på alla områden icke kunnat åstad-
kommas utan såväl ett bindande af landets
egna tillgångar som ett jämförelsevis starkt
anlitande af den utländska krediten. Be-
tecknande i detta hänseende är, säger ko-
mitén, den alltjämt fortgående stegringen af
den intecknade gälden. Under åren 1866—
1870 beviljades inteckningar till belopp af
i medeltal pr år: 49,143,841. Beloppet har
därefter ständigt ökats och utgjorde åren
1881—1885 i medeltal pr år: 104,300,793.

Från 1881 till 1885 har det intecknade be-
loppet i det hela vuxit från kr. 1,188,500,000
till 1,405,326,000.

Iakttagelser och ii» ryck.

En af våra vänner har eåndt oss följande
anteckning ur gamla papper:

Ludvig Philip blef regent år......... 1830

Hans födelseår är 1773. 1

Adderas dessa siffror på följande 7

sätt till hvarandra bar man årtalet 7

för______________§

revolutionen 1848

Drottning Ameli blef regentinna ... 1830

var född 1782. 1

7

8

____________2

Resolutionen 1848
Eejsar Napoleon kröntes till kejsare

år.............................................. 1853

Föddes år 1808. 1

8
0

______________8

Revolutionen 1870
Kejsarinnan Eugeni kröntes till kejsarinna

år ................;............................ 1853

Föddes år 1826. 1

8
2

______________6

Revolutionen 1870

Alexander Kiellands »Sankt Hans Fest»,
af många berömd såsom en väl befogad
och briljant gjord satir mot den beryktade
norske presten Lars Oftedahl, får intet gyn-
samt omdöme af svenska akademiens se-
kreterare hr C. D. af Wirsén-

Denna säger i T T. att det är en föga
spännande händelse, som bildar innehållet i
denna bittra berättelse, som för öfrigt ärskrif-
ven med all den talang i »mått, som ut-
märker förf. Skildringen förefaller som en
karrikatyr; undantagsförhållanden upphöjas
tendentiöst till regel. Men det gälde för
Kielland att framställa kyrkan som makt-
lysten och själfvisk, presterskapet som ett
band af hycklare och högdragna skrymtare,
det andliga ståndet såsom besjälat af nit
icke för sanningen men för inflytande och
förmåner.

Och hr Wirsén slutar sin kritik så-
lunda:

»Framställningen är för öfrigt torr och kall sam
röjer ingen skymt af humor; elakheten blifver all
mer ett utmärkande drag i Kiellands skrifsätt.
Vårmen är förvisad, glädjens vin perlar aldrig i
berättelsen; författarens enda vara är uialftrt pa is
Drycken har kanske sina »amatörer». Glaset bar
slipade facetter, fabriksmärket är på många håll
värderat; men vänner af det ädla, rena och upp-
höjda äro tveksamma i sitt bifall och pruta på
»dikter-gaget» i konstens rike.»

— Se, eå blir en förf. åtgången, där han
vågar skildra en hersklysten, intrigant pre ’
man.

Förebuden för det »nya systemet» äro
värda att uppmärksammas.

Bland sagde systems fördelar skulle, har
det sagts, äfven komma att räknas ett mera
grannlaga begagnande af tryckfriheten, åstad-
kommet i värsta fall genom en ännu strän-
gare s. k. tryckfrihetsförordning än den vi
nu hafva. ^ ,

Månne det är för att i sin mån bidraga
till trycktvång, som en protektionistisk tid-
ning i dessa dagar beredt plats för följande
lömska utgjutelse, skrifven i sammanhang
med resonnemang om prins Oskars förlof-
ning med enskild svensk mans dotter?

Vi sitera:

»I förtäckta ordalag omtalade för en tid sedan
en stockholmstidning, att å barnhus inlösts ett myc-
ket högättadt barn. Och ett annat ryckte berät-
tade en gång, att en framstående person inom de
högre klasserna vändt sig till en ännu högre och
mer framstående med begäran att den senares son
måtte äkta den förres dotter, för hvilken begäran
framlades som skäl inbördes böjelse mellan de unga
samt därtill — något annat, som kunde få namn
af skyldighet att fullborda hjonelag. Vi vilja icke
påstå, att dessa »historier» vare sig äro sanna el-
ler stå i samband med ryktena om våra unga prin-
sars äktenskapsfunderingar, men det behöfva de ej
heller. Alla kunna förstå, att om prins Oskar
nedstiger från sin höga samhällsställning och in-
går äktenskap med fröken Munck, så är det hjär-
tats röst han lyder.»

Ett sådant skrifsätt är gement och under
tryckfrihet alldeles oursäktligt.

Folket i Göteborgs stift är, under biskop
Björcks styrelse så uppfostradt att det nu-
mera endast vill hafva schartauanska pre-
ster — säger en af biskopens lefnadstecknare.

Göteborgs Handelstidning fruktar icke
för att det »nya systemet» skall blifva re-
aktionärt i un-at afseende än tullfrågan.
Ty, säger H. T., i de,, riktningen går helt
visst (!?) icke andra kammarens flertal.

Sedan H. T. satte dessa sina förhopp-
ningar har emellertid inträffat att landt-
mannapartiet öppet konstaterat sin spränts-
ning och det nya landtmannapartiet» är
högst antagligt icke mindre reaktionärt än
hr Liss Olof Larsson och h>n, har på si-
stone blifvit en långt gående baklängesman.

Om inrikes situationen har Norrlands-
Posten ett meddelande från Stockholm,
hvari det bland annat heter:

Hvem vet, om ej till slut konungen kom-
ler att finna sig vid en »ny» viinutiir-lhenif -
tmnier och därmed sammanhängande ovil-
korlig upplösning uf Andra kuintnurei,.

När man drar på den strängen på vissa
håll, så mötes man med tystnad, men en
tystnad som man ofrivilligt misstänker vilja
säga något. Ju närmare afgörandets stund
kommer, desto mer torde vederbörande känna
sig tveksamma att bilda en regering på grund-
valen af en makt, som de fått af en f. d.
gjut are för kr. 11.85.

Nya Dagligt Allehanda, som vill att
krigsministernPeyron, Helsingborgarnes tull-
fiendtlige riksdagsman i Andra kammaren,
icke på några vflkor skall sitta kvar i mi-
nistären, anför till stöd för denna sin åsigt
att hr P. å ena sidan icke kan få rösta mot
den tullvänliga regering hvari han skulle
möjligen blifva sittande men å andra sidan
icke häller bör svika sina frihandelsvånliga
valmäns förtroende.

Enligt N. D. A:s åsigt »anstår» det så-
lunda icke medlemmarne af ministären att
såsom riksdagsmän nedlägga sina röster i en
tullvotering.

Aftonbladet griper fast i sin tullifrande
kollega och påminner honom om att »det
?cke lät så, när några af de nuvarande
itatsråden vid fjolårets januaririksdag del-
ogo i voteringen mot rågtullen.

Då ville nämligen N. D. A., att statsrå-
den skulle nedlagt sina röster!

Det kan nu anses nära nog säkert, att
un högsta domstolen upphäfver Stockholms-
valet, så att hufvudstadens 22 riksdagsmän
i Andra kammaren blifva frihandlare; då
blir ministären Themptander kvar och riks-
dagen upplöses.

Sundsvall 21 Januari.

Minnealista

Lördag 21, börjar Ama.ia TK-rnb-rgs skola

— kl. 12 p d., försälj es a auktionskammaren osäkra for-

OnsdBg 25, bl. Il f. ni., ordinarie årssammankom-it med före-
ningen Skogskullar i Norrland å tingshuset i Sollefteä.

— fnro kl. 1!! p d., bevakas fordringar i Jon Peterssons i
Pedersaker konkurs å ting-s ället Näset

Fredag 27, kl u—t p. d., uppbörd afUundikatt idräiaelkam-
uiareos lokal.

— före kl. U p. d., bevakas fordringar i handl. A. O. Ny-

lördag8 J!8^ töro0»;!8^0" d^inslälfels^^even^Heilstr^nis. Jo-
nas Bodings samt R. Malmborg och bana firmas Lande-
lins & co konkurser.

— kl 1 e. m., borgonärssaramanträde i handl. C. O. Car-
landers konkurs i rättens förmak å rådhuset.

Stockholm den 21 jun. Andre kam-
marens motståndare till lifsmedeistul-
lar hade i går afton sammanträde å ho-
tel Rydberg. 80 deltagare. Arhnsian-
der öppnade sammanträdet. Ordförande
blef Herslow. Till förtroendemän nt-
sågos: Arhnsiander, Herslow, Melin,
Stor-Matts Olsson, N. Boström, Anders-
son från Malmö och Farnp.

Mötet om elektrisk belysningssta-
tion i Sundsvall hölls i torsdags eftermid-
dag under ordförandeskap af hr Th. R.
Thuresson med hr G. W. Dahlström som
sekreterare.

Det upplystes att J. E. Eriksons me-
kaniska verkstad beräknat kostnaden för
sin sentralanläggning i Stockholm för 1,000
lampor om 16 normalljus stycket och med
isolerade nfverji>r<h*k-i ledningar till 50,000
kr. utom maskinhuset; att belysningsbo-
laget går med tråd till abonnentens hus-
vägg men att abonnenten själf bekostar

ledningen och nätet inomhus, hvilket
kostar c:a 20 kr. pr lampa, häri ej inräk-
nadt kostnaden för armatur; att abonnen-
ten betalar för belynningen ut.tmgen 30 kr.
pr år för hvar lampa om 16 normalljus och
en belysningstid ora 1,600 timmar ertrr 3,5
öre pr lampa efter verklig förbrukning.
Lystiden slutar hvarje dag kl. 10,15 e. ni.
men börjar olika, under augusti kl. 6,15,
september 5,so, oktober 4,15, november 3,
desember 2,15, januari 3, februari 4, mara
5,i5, april 6,3O allt eftermiddag. Furmid-
dagsbelysning förekommer endast under
november kl. 8—9, samt desember och ja-
nuari kl. 8—10 f. m.

Efter en stunds diskussion beslöt mötet
att anmoda de hrr som tagit initiativ i den
na sak — 1. Dehn. Th. K. Thuresson, J.
F. Cornell, A. Bystedt, G. W. Dahlström
— att utfärda motiverad inbjudning till
abonnentsteckning, att sammankalla teck-
narne till nytt möte och att hos hr stadsfull-
mäktige anhålla om konsession för anläg-
gande af elektrisk belysning. Därjämte
ekall drätselkammaren underrättas om fö-
retaget, i anledning af det beslutade upp-
förandet af två gasbloss vid hamnen där
elektriskt ljus ansågs bättre.

Gasblosset på Stortorget i Sundsvall
kostar 31 öre i timmen.

Öfverlotsen H. G Schröder i Sunds-
vall har fått ålderstillågg med 500 kr.

,,8ällskapet8" styrelse har vidtagit åt-
gärder för att anordna en »herrklubb» med
ordinarie sammanträden hvar tisdag. Man
lär därjämte vara betänkt på att få till stånd
en damklubb med sammanträden en gång i
månaden.

Dödsfall. Postexpeditören Johan Au-
gust Norberg* sedan i maj sistlidet år an-
stäld vid Sundsvalls postkontor, afled i mån-
dags efter någon tids sjukdom i en ålder
af 41 år. Under den korta tid, han här
haft sin verksamhet, hade han genom sitt
flärdlösa, sympatiska väsen förvärfvat många
vänner, hvarom ock det vid hans bår åda-
galagda deltagandet bar ett oförtydbart vit-
nesbörd. Han afled ogift och sörjes när-
mast af en åldrig moder.

— Uofmarskalken frih. Joachim Beck-
Friis på Harg afled i måndags kl. 9 f. m.
i lunginflammation.

Teater, Dir. No vanders andra abonne-
mentsspektakel gifves i morgon och anbe-
falles till allmänhetens välvilja.

Olyckshändelse. I söndags råkade
Per Larssons vid Svartvik hustru att halka
med påföljd att hon föll omkull och bröt
sig i ena fotleden, så att hon måste forslas
till läkare. ;

Från Vestemorrlands län emigre-
rade förlidet år 465 personer, från Jämt-
landa 41, fråu Vesterbottens 136 och från
Norrbottens 245.

Från hela riket utvandrade 37,756 sven-
ske undersåtar.

Med 2 kr. 30 öre för hvarje hundratal
kr. af försäkringsbeloppet uttaxeras årsaf-
giften för år 1887 af delegarne i länets häst-
försäkringsbolag.

Besestipendium af 750 kr., af det för
1888 beviljade anslag till sådana stipendier
för lärare i främmande lefvande språk vid
de allmänna läroverken, har k. ra:t tilldelat
lektorn vid läroverket i Hernösand A. T.
Malmberg.

Agrikulturkemiska stationen i
Hernösand har under året 1886 behandlat
262 till undersökning insända prof och 151
under förra hälften af 1887.
i Från Jämtland. Marknaden i Öster-
sund tog i onsdags sin början. 20 bod-
stånd voio då utplanterade på ömse sidor om
Drottninggatans lopp öfver torget. Dessutom
var torget öfverfylt af ett stort antal mång
larebora inom skilda branscher och affärs-
grenar.

— Stor skogsdrifning bedrifves denna
vinter inom Ragunda, i det att handlanden
J. Nilsson i Krångede ämnar afverka 50 å
60,000 timmer, på sin inom samma by in-
köpta egendom.

—..1,080 tvistemål ha förra året afgjorts
vid Östersunds rådhusrätt.

— »Trettondagstö» har det varit i Ra-
gunda liksom på många andra ställen. In-
dalselfven »skar upp» på åtskilliga ställen
tillfölje af blidvädret. Denna tö tro många
af de gamla skall vara osvikligt tecken till
ett »goår».

— Ifrågasatt är försäljning till ett en-
gelskt konsortium af de öster om sjön
Ann belägna, till åtskilliga byar inom östra
delen af Åre hörande, stora s. k. fyllnads-
jordarna, utgörande en areal af närmare
20,000 tunnland.

— En björn sköts i tisdags i Hällesjö.
Han föll redan för andraskottet. Björnen,
en gammal hane, väl 20 år gammal, har
under en lång tid gjort stora skador där
i trakten, slagit såväl boskap som skogens
högdjur älgen. Han vägde 20 lispund 5
skålpund. Hans päls var nästan svart, ut-
mark vacker. Gamla björnjägare tro sig
kunna påstå, att han är ett af de allra
största och vackraste exemplar, som i man-
naminne fälts i Jämtland. Den som gaf
björnen det dödande skottet — på 8 k 10
alnars håll — var torparen Ol. Sundberg,
Ramsjö.

— Det hade så när blifvit en dubbel
högtid nyårsdagen för Storsjö kapellför-
samling. Komminister Hasselberg i Vem-
dalen hade genom kungörelse gifvit kapel-
lagsborna tillkänna, att han skulle förrätta
gudstjänst i kyrkan därstädes nyårsdagen
1888.

Folk samlades dit från när och fjärran,
2—3 mil, som de hade släpat sig genom
snödrifvorna, för att få komma till kyrkan,
men komministern hade förmodligen glömt
sin resa och blef således kvar i Vemdalen.
De som hade sträfvat sig fram till Stor-
sjön fingo nöja sig utan" prest. I stället
hade ett teatersällskap infunnit sig, hvil-
ket lofvade att på kvällen förevisa åtskil-
liga märkvärdigheter. Ett hundratal män-
niskor infann sig på det utsatta stället, där
de fingo lösa biljett för 50 öre, men till all
olycka råkade konstnärerna i delo med hvar-
andra och ett vildt slagsmål blef allt hvad
som förevisades. Det var mellan man och
hustru, som de sade sig vara, som slags-
målet uppstod. Jämtl.-P:n.

Donationer. Vid stadsfullmäktiges i
Umeå sammanträde i onsdags, det första
sedan kyrkans brand, inlemnades två gåf-
vobref: ett af borgmästaren i staden Johan
Gustaf Rothoff å 50,000 kronor och ett af
grosshandlaren Carl Oscar Scharin å 25,000
kr. Begge dessa donationer skola för fram-
tiden bilda stående fonder, hvaraf räntan
skall användas för allmännyttiga ändamål,
men tillsvidare få summorna mot framtida
återbetalning användas till kyrkans återupp-
byggande. Fonderna skola, enligt stads-
fullmäktiges beslut, bära gifvames namn.

Riksdagen* Vid fullmaktsgranskningen
i tisdags aflemnades af hr Johan Carlsson
i Nystter från Medelpads östra domsaga i
stället för fullmakt ett af k. m:t meddelat
utslag, enligt hvilket Carlsson vore till le-
damot af andra kammaren utsedd. Men
som ifrågavarande granskning hade till fö-
remål att undersöka, huruvida företedda full-
makter voro i föreskrifven form utfärdade
och någon fullmakt för Carlsson icke blif-
vit förevisad, ansågs det böra till kamma-
rens pröfning öfverlemnas huruvida Carls-
son ändock på grund af nämda utslag må
anses behörig att riksdagsmannakallet utufva.

— Mot den af hr Jöns Rundbäck aflem-
nade fullmakten anmärktes att. däri såsom
valdistrikt angåfves Vestra och Östra Hisings
härad i stället för Vestra och Östra Hisings
tingslag, om hvilket förhållande anteckning
uti protokollet gjordes, på det att kamnia-
ren måtte komma i tillfälle att utöfva sin
pröfningsrätt, huruvida fullmakten ändock
finge såsom giltig antagas.

I öfrigt förekommo endast några smärre
anmärkningar mot de aflemnade fullmak-
terna.

— Nya landtmannapartiets första sarn-
( manträde öppnades af hr E. G. Boström,
I och förhandlingarna leddes af hr Liss Olof
’ Larsson.

Bland de närvarande märktes hufvudrta-
denn representanter och två af första kam-
marens ledamöter.

Som bekant uppgå protektionisterna i
Andra kammaren, om man medräknar de
22 Stockholmsrepresentanterna, till minst

115. Således deltogo ej alla i samman-
trädet. Det nybildade tullskyddspartiet,
hvilket nu antagit namnet »nya landtman-
napartiet), utgör sålunda i motsats till det
gamla rätta landtmannapartiet, åtminstone
om man frånräknar stockholmsrepresen-
tanterna, endast minoriteten af Andra kam-
maren.

— Konungens trontal: Anledningarne till
oro för verldsfredens störande äro numera
tillbakaskjutna. Andra förslag framläggas
ej, än sådana, hvilka ej kunna uppskju-
tas. Förslag’till organisation af ett statsde-
partement för landtbruk, industri och handel
skall meddelas samt samtidigt förslag till in-
dragning af kommerskollegium. Ytterligare
försäljning af mindre jordbruksdomäner be-
bådas, likaså förslag att öfverlemna åt järn-
vägstrafikstyrelsen befattningen med järn-
vägsbygnader. Serafimerlasarettets bygna-
ders utvidgande och förbättring föreslås. Ej
obetydliga öfverskott från föregående år
kunna påräknas, hvadan inga andra skat-
tehöjningar kräfvas än något ökade afgif-
ter å bränvin och tobak.

— Riksbudgeten:

Inkomster.

Öfverskott från 1886 och föregående års regle-
ringar samt öf verskottet af postmedlen 3,472,000

Ordinarie inkomster........................... 18,929,000

Bevillningar...................................... 58,38u,000

Riksbankens vinst för 1887................ 2,000,000

Summa 82,781,000
Utgifter.

Första hufvudtiteln (Hofstaten).......... 1,338,000

Andra hufvudtiteln (Justitiedepartemen-
tet) ordinarie................................. 3,814,700

extra................................................ 70,000

Tredje hufvudtiteln (Utrikesdeparte-
mentet) ordinarie........................... 613,800

extra................................................ 4.500

Landsförsvaret, ordinarie................... 19,963,250

extra................................................ 910,150

Sjöförsvaret, ordinarie....................... 6,115,200

extra................................................ 932,000

Civildepartementet, ordinarie........„..... 4,676,749

extra................................................ 1,573,251

Finansdepartementet, ordinarie........... 14,627,500

extra................................................ 208,500

Ecklesiastikdepartementet ordinarie.... 11,178,609

extra................................................ 1,370,391

Nionde hufvudtiteln, ordinarie............ 2,632,000

extra ............................................ 1,325,000

Utom hufvudtitlarne:

Riksdagskostnad, aflöningar............... 613,400

Riksgäldskontorets utgifter................ 10,267,000

Afsättning till skattefrälseräntans in-
lösen............................................. 547,000

Summa 82,781,000

— Bland begärda extra anslag märkas:
fyrahundratusen till fältartillerimateriel,
50,000 till fästningsartillerimateriel, hundra
feratiotusen till Karlsborg, hundra tusen till
barackbygnader å lägerplatserna, 350,000
till nybygnader och anläggningar för sta-
tens järnvägstrafik, 2,500,000 till fortsätt-
ning af stambanan norr om Sollefteå.

Kongl. teatrarnes verksamhet föreslås
fortsättas tre spelar från 1 sept. med samma
anslag som förut och därutöfver extra 32,750
för åtgärderna mot eldfara.

Hr J. Carlsson i Nysäter — riks-
dagsman för Medelpads vestra domsaga —
blef på yrkande af professor Rydin förkla-
rad berättigad att intaga sin plats i Andra
kammaren, ehuru han saknade fullmakt.

Om Första kammaren för hvilken
landstingen utgöra valkollegier skrifver G
H. T.: Det var aldrig riksdagsordningens
mening, att dessa val skulle göras till po-
litiska val i sträng mening, eller till parti-
val, utan att valen skulle i Första kamma-
ren införa orternas och landets mest be-
trodde och aktade män utan afgjord hänsyn
till deras politiska ståndpunkt för tillfället.

Den Första kammaren borde sålunda stå
höjd öfver dagens partistrider och bilda det
återhållande elementet i riksdagen mot de
växlingar och tidsströmningar, sam skulle
kunna, förestälde man sig, komma att stun-
dom råda i Andra kammaren.

Denna Första kammarens afsedda och na-
turliga ställning — i själfva verket den,
som allena gör tillvaron af en Förste kam-
mare berättigad — har under de två sista
årens val blifvit betydligt förryckt. Och
det är icke den minsta skada, som dessa
hänsynslösa protektionistiska ansatser vållat.

För öfrigt står nog äfven något annat
här bakom. Det sttngudsegwivaHc, som
gjort sig gällande i Tyskland och Danmark,
med och utan adliga namn, har ej kunnat
undgå att åverka pä Sverge. Det har, åt-
minstone för tillfället, skaffat sig understöd
äfven hos den samhällsklass, som länge var
af de mäktige godsegarne både förtryckt
och missaktad, nämligen bönderna. De ge-
mensamme motståndarne ha blifvit embets-
mannaväldet, eller byråkratien, och pen-
ningväldet, eller plutokratien. Och det ge-
mensamma intresset har blifvit tull å landt-
m annaprodukter.

I Danmark är detta förbund längesedan
upplöst, men i Tyskland lefver och blom-
strar det under namn af »Agrarier». Huru
länge det skall varda hos oss beståndande
är väl ganska ovisst.

Emellertid är det det detta svensk-agrari-
sku parti, som nu med stora ord låter
verlden veta, a t nu är det de som ha
makten.

Dock möter därvid en hake. Makten be-
ror dock ännu, i högst väsentlig mån, af
förbundet med de tullvänlige industriidkarne.
När jordbrukarne blifvit tillräckligt starke,
lära de väl dock snart göra sig oberoende af
förbundet med desse »penningemän» och
stadsinvånare.

Frälsningsarmén har köpt egen tomt
i Ävik vid Hudiksvall och håller på att
lägga grund till ett högkvarter, som får en
mycket vacker utsigt öfver Hudiksvalls stora
fjärd och järnvägen. Hud. A.

Geijersntoden har nu anlåndt till Up-
sala Förberedande arbeten för monumen-
tets uppsättande äro redan vidtagna, och
gjälfva stöden skall resas, när kälen gått ur
marken. L*

Tankar fyr. Finska senaten har af
allmänna statsmedel anslagit en summa af
200,000 mark för uppförande af ett järn-
fyrtorn å Tankar holme i Bottniska viken.

Prins Oskars förmätning lär, en-
ligt hvad med säkerhet förljudes, komma
att äga rum under mars månad i Bourne-
mouth. Förlofningen kommer att eklate-
ras någon af de närmaste dagarne före
drottningens afresa till England, hviJken nu
lär vara bestämd att ega rum den 30 den-
nes Vägen lär komma att tagas öfver Pa-
ris, där ett 4 å 5 dagars uppehåll göres
hos prins Eugen. A.-B.

Biskopsstolen i Göteborg. De till
biskop Björcks begrafning talrikt samlade
pre8terna rådslogo om biskopsvalet. Bland
kandidaterna näriides kontraktsprosten Thu-
reeson i Krokstad.

In naturaskatter. Inom vida kret-
sar af södra delen af Kalmar län, har
mycket diskuterats att få återgå till att lemna
in naturaskatter till isynnerhet prest, men
äfven till klockare m. fl. tjänstemän; man
har ämnat ställa en petition i detta syfte
till regering och rikedag. V. L.

Baptistpredikanten C. H. Spur-
g»on mottog den 13 dennes i sin villa i
södra London en deputation från baptist-

samfundet. Han vidhöll sitt beslut att skilja
sig från »baptistunionen» men lofvade att
understödja baptisternas hednamission.

Om statsverkspropositionen med-
delas från Stockholm att regeringen före-
slår

l:o telefonskatt;

2:o bränvinsskatt af 45 öre litern (5 öres
förhöjning);

3:o tobakstullens förhöjning till kr. 1.25
för oarbetad (ökning 25 öre) och kr. 1.5o
för arbetad (ökning 25 öre) tobak pr kilo-
gram.

Ändå en förenkling. Posttidningen
för i onsdags afton innehåller en på nära
tre spalter gående »underrättelse» från
riksmarskalksämbetet angående hvad riks-
dagen, konungen, hans söner, hofvet, sta-
berna och »kammarråden» ha att iakttaga
vid riksdagens öppnande. I minutiös nog-
grannhet och gammaldags pertentlighet är
denna »underrättelse» fullt jämbördig med
sina föregångare. En förenkling innehål-
ler den emellertid, i det nämligen

»HANS MAJ:T KONUNGEN har i Nå-
der befallt, att den vid Riksdagens öpp-
nande förr vanliga procession frän Kongl.
Slottet till Storkyrkan och, efter slutad
Gudstjänst, därifrån tillbaka till Kongl.
Slottet ej skall ega rum».

Förenkligen kan visserligen för många
synas obetydlig, men den är icke så, då
man tänker på allt det hufvudbry, all den
oro och alla de strider denna reform måste
ha kostat riksmnrskalksämbetet. Låtom oss
hoppas utt nästa stora åtgärd af samma
ämbete blir — afskaffande af hela cereuio-
nielet vid riksdagens öppnande.

Trälast fr akt erna. En dansk tidning
yttrar att det nu ser ut, som om de dåliga
trälastfrakterna hade nått sin lägsta punkt,
så att redan i år en moderat stigning kan
motses.

Trävarumarknåden. Svensk Trä varu-
tidning skrifver i sitt nummer för den 16
januari:

Trävaruindustrien går det nya året till
mötes med goda förhoppningar och i inånga
fall torde dessa redan till en de i hafva för-
verkligats. En faktisk prisstegring har re-
dan inträdt.

Den efterfrågan af spruce, som i Eng-
land och synnerligast Skotland ägt rum,
har för denna vara framkallat en prisförhöj-
ning, hvaraf vår granbattens redan haft en
angenäm känning. Försäljningar till Skot-
land hafva redan skett till 4 p. st. 17 sh.

6 d. för 6l/2 och 7 tums och vi hafva oss
bekant, att noteringarne nu mera allmänt
börja hålla sig kring 5 p. st. Detta sist-
nämda är ock ett pris, som granbattens all-
tid böra betinga för att kunna åt exportö-
ren bereda någon vinst.

I furuplankor är efterfrågan störst för 4:a
och köparne vilja gerna draga ut denna
kvalitit ur stocknotorna. Det är dock san-
nolikt, att säljarne icke härför skola hysa
stor benägenhet äfven om priset är frestande,
ty, om så sker, skall det kvarvarande blifva
betydligt svårare att sälja till gängse pris.

Vi hafva erfarit, att Ljusne för omkring
3,000 stds erhållit för furuplankor 12, 10,

7 och 6 p. st. och för furubattens 9, 7, 6
och 5 p. st.

Afverkningarne i hela Norrland gynnas
af godt och ändamålsenligt väder och före.

Bespisningen af fattiga folksko-
lebarn i Göteborg började i måndags på
elfva ställen i olika delar af staden. Till-
sammans få 1,000 barn mat hvarannan dag,
eller 500 om dagen.

62 fall af dilerium förekommo i fjol
i Göteborg.

Om biskop Björck, den nyligen aflidne
Göteborgsbiskopen, skrifver en sakkunnig
lefnadstecknare i Dag. Nyh. bland annat:
Medan vi tala om Björcks enskilda lif, få
vi icke underlåta att peka på den outtrött-
liga välgörenhet, som han utöfvade i det ty-
sta, och hvarmed han aftorkat många tu»en-
dens tårar, men som genom sin planlöshet
och på grund af en föga utvecklad kritisk
blick ofta gjorde honom till offer för bedrä-
gerier. Hade han icke i sin fru, född Pripp,
haft en starkt återhållande hämsko på sin
välgörenhet, så hade väl den betydliga lönen
helt och hållet öfvertagits af tiggare och
hjälpsökande. Men, som sagdt, fru Björck
var mera praktiskt anlagd och öfvervakade
biskopens mottagningar med den lyckliga
verkan, att biskop Björcks enskilda förmö-
genhet ansågs vara den största som någon
svensk biskop var i besittning af. De tal-
rika tiggarne kände också till detta mer än
väl, och genom ett väl organiseradt spione-
risystem förstodo de alltid utforska, på hvilka
tider biskopen skulle begifva sig ut och hvart
han styrde kosan. Var biskopinnan med,
viste de nog att hålla sig undan. Men ve den
arme bispen, om han var ensam eller åtföljd
af någon person utan nödig skärpa för att
kunna afvisa! Då komrao de framstörtande
från gömställen, kastade sig öfver den värn-
löse mannen, kysste hans händer och ryckte
honom i rocken, då han icke skänkte dem till-
börlig uppmärksamhet. Och generad af den
offentlighet hans välgörenhet sålunda fick,
gick han med sänkt hufvud, blyg och förvir-
rad som ett barn, hvilket är utsatt för all-
män uppmärksamhet, och utdelade sina pan-
gar åt höger och vänster. När då allt var
slut, och den arme mannen icke ännu hun-
nit målet för sin promenad, var det rörande
att höra honom med nästan kvidande röst
och under synbar pina besvara dessa böner,
som haglade öfver honom: »Söta go’a bisko-
pen, jag är så sjuk och har intet ätit på .. .»
— med ett: »Min kära vän, nu har iag inga
pangar, men du kan ju gå upp i köket eller
kan du komma till mig i eftermiddag», eller
dylikt.

Betecknande är anekdoten om mannen, som
hade lyckats komma in till biskopen, oak-
tadt det var förbjudet. Förtvinad öfver att
icke ha några pengar, eller i allt fall icke så
mycket som mannen uppgaf sig nödvändigt
behöfva, gick biskopen bort till Klädesskåpet
och tog fram en splitter ny kaftan, som nyss
kommit från skräddaren.

»Tag den då. Du kan väl sälja den och
få så mycket du behöfver.»

Mannen pmyger sig af med sitt byte under
armen, då biskopinnan, som anat oråd, alltid
påpasslig, springer efter honom, ropande:
»Hör nu, vänta han! livad har han där?»
Och den arme syndaren rycker fram med
rocken, som åter hamnade i biskopans kläd-
skåp.

Lnderstundom var trappuppgången i bi-
skopshuset formligt belägrad, sa att det var
med största svårighet den besökande kunde
bana eig väg upp.

Icke blott i stiftsstaden, utan äfven ute på
landet togs biskopens hjälpsamhet i anspråk,
och under sina resor fick ofta den, som åt-
följde honom, formligen fungera som almose-
utdelare.

I rösträttsfrågan talade på mötet i
Filipstad den 11 dennes folkskolläraren S.
A. Lönnqvist från Gåsborn. Efter att hafva
uttryckt sin förundran öfver att vederbö- j

rande myndigheter icke för länge sedan
lemnat det lägre folket tillfälle att utöfva
inflytande på rikets angelägenheter, höll ta-
laren ett längre, väl ra o ti verad t föredra»
hvari han påvisade, att ingen skada, men
väl gagn hade uppstått af att folket fått
deltaga i lagstiftningen. Frihet foder an-
svar, ansvar föder eftertanke och försigt!».
het. Var det till Sverges skada, det En.
gelbrekt och folket gjorde på 1430-talet?
Var det ett missgrepp af Sturarne att rådl
fråga folket? Var det skada för riket, att
Gustaf Vasa stäckte prästernas makt år 1527?
Led Sverge men af Carl den niondes väd-
jan till folket i vigtigare ärenden? Begick
denpes son en dumhet, då han 1617 ga/all.
mogen laglig rätt att deltaga i riksdag
ärendena? Voro 1680, 1789, 1809 och l§%
års riksdagsbeslut lika många politiska fe],
då de högre ståndens öfverraakt inskränktes
och de lägres rätt utvidgades? frågade ta-
laren. Hvem djärfdes väl påstå, att la»!
stiftningen och tryggheten i landet gått bakut
sedan landtmannapurtiet vunnit inflytande?
Är det ryska och tyska lagarnas mildhet
eller despotiska stränghet som skapat nihi-
lister, sosialister och anarkister? Hvar upp.
stå skandalskrifvare och samhällsomstörtare?
Månne de uppstå ibland de rike och röst-
berättigade? Nej, det är ur de upplystes men
förtrycktes leder. Nu står ett femte stånd,
mer "upplyst än de förra voro, då de kom-
mo till inflytande, och klappar på rösträtkj-
porten. Vill man icke frukta för det, $4
visa det mildhet och rättvisa. Ned med det
politiska strecket till hvarje ärlig och s\<t
sjalf försörjande person. (Bifall och instämt
manden)

Mötet understödde ett förslag om strec-
kets sänkning till 500 kr.

Beträffande den kommunala rösträtten
inleddes afven den frågan af skoll. Lönn-
qvist som ausåg den nuvarande rösträtten
högst orättvis. Talaren sade sig känna en
person, hvilkens ekonomiska ställning årli-
gen tillförsäkrar honom säte i taxerinirsko-
mitéerna. Om denne fattar ovilja till sin
granne, så kan han utan minsta juridiska
ansvar utarma denne genom att taxera ho-
nom för diktade inkomster. Skulle deu fat-
tigare efter årslånga prosesser vinna resti-
tution, så ha dock omkostnaderna stigit till
lika mycket som det återvunna beloppet,
och ingenting hindrar den orättvise taxe-
ringsmannen att förnya sitt utprässnin<r$ar-
bete, tills den nrme icke har mer an 7o kr.
värde kvar. Tal. föreslog därför en 20-
gradig röstskala och mötet uttalade sig för
samma.

Till historiarum professor i Lund
har e. o. professor Martin Weibull kallats
af humanistiska sektionen därstädes.

Marklint yttrande af myndighet
öfver tjänstesökande. Magistraten i
Kristianstad har nu, enligt Morgonbladet,
afgifvit utlåtande öfver de sökande till siauV
läkaretjånsten därstädes. Den förmfiler sig
icke kunna yttra sig öfver annat än pap-
persmeriterna hos hrr Ehnbom, Gerell och
Pettersson, medan angående de i staden
bosatte läkarne, Ekberg och Falck, mot dm
f,rre ej Jon kommit *är*kiUl uiil,d>ni,(j ull
anmärkning, medan den senare, understödd
af de utmårktaste vitsord frän framstående
läkare vid Lunds universitet, under den tid
han praktiserat i staden lyckats tillvinna sig
uppmärksamhet, särskildt genom de egen-
skaper, som böra utmärka en fattigläkare;
hvarefter magistraten kommer till det re-
sultat, att krafvet på en insig^full läkare
synes blifva väl tillgodosedt, om stadsfull-
mäktiges val faller på b vilkendera som helst
af hrr Gerell, Pettersson, Ehnbom eller
Falck.

Om utsigterna för sjöfarten skrif-
ver en dansk tidning att en vändning nu
med sannolikhe* är att vänta från den etän-
diga sjunkning i frakten, särskildt för trä-
laster, som pågått sedan 1883. Trots alla
inskränkningar i utgifterna har merendels
förlust uppstått af sjöfarten under de se-
naste åren.

Vi tro — skrifver den danska tidningen
— att tiden för stigningen är kommen.
Detta skönjdes redan i höstas. Oaktadt
frakterna dä stego ända till 6*0 proc. öfver
sommarens frakter oeh således nådde sam-
ma höjd som under 1883, kunde jfupmfin-
nen ej erhålla så många tat tyg de hehöfde,
icke eus så många, gom varit i hruk de
föregående höstarne. Och detta var IieJt
naturligt. Det var icke ondt om furtvjr,
men det var ondt om sådana, hvilkas ut-
rustning och sjöduglighet tiJJäto en vinter-
resa. Under sommaren dugde de nog, men
att trotsa vinterstormarne med dem - det
var det samma som ett pjalfmord.

Några nya fartyg ha icke bygte för att
fylla de luckor, söm de senare Aren gjort i
de svenska, norska, tveka och ilum-ku m;-
gelflottorna. Det ar för deu *kull tvifvel-
aktigt, huru % ida det finnes ett tillräckligt
antal fartyg äfven för en måttlig omwUt-
uing af trävarulaster, i synnerhet som de
ångare, hvilka under de senaste åren af de
låga frakterna tvingats att frakta »rä. nu
säkerligen komma att upptagas på andra
håM. "Åtminstone gifva de stigande trans-
atlantiska och sädesfrakterna stöd åt denna
åsi"t. Kommer sä härtill att trävaruhigren
i England äro ovanligt små men köplu-tcu
stor, så synes det nödvändigt, att trakter-
na å trä mån te stiga redan i år och de far-
tyg, som legat stilla i brist på frakt och
medel till utrustning, i år åter skola plöja
hafven under gynsaimuare konjunkturer äo
de den eieta tiden varit vana vid.

Neutraliserad förfölfelae. A de af
hrr C. Wallis och N. O. Hotet sictJidne juli
månad utsända listor för tecknande af bi-
dra" att bereda fil. kand. \V. Carlheiiii-
Gyllenskjöld ekonomisk ersättning fur drt
af riddarhusdirektionen honom fråntagna
stipendiet (med anledning af Verdandimalet;.
har nu inlcmnats redovisning, hvilker) v i-ar
en teckning af 945 kr.

Då den förlust, som drabbat hr (.’arlheiiu-
Gyllenskiöld, uppgår till 030 kr., har det
afsedda beloppet sålunda öfvertecknat* ni’j’l
315 kr., om hvilkun användande beslut kom-
mer att fattas på ett sammanträde, «o:n hål-
les fredagen den 27 januari å hotel W 6
lilla sal i Stockholm kl. •/* 8 e. in., och In ar-
till de poni tecknat bidrag inbjuda».

Omedelbart efter detta sammanträde kom-
mer, enligt livad ohs berattat-, den fur hr
Carlheim-GylJeuskjöld insamlade ciitiiiiian
att till honom öiverlerunas vid en enkel
fest, uti hvilken äfven andra .In tecknare
ega rAtt att deltaga.

Det ekonomiska tillståndet i Xorr-
htiphuj tyckes ändå ej vara t-k !il]<l’l"
furtvirladt, «om man kunde vänta fr.iri <l’*t
ruinerade 0-j’ergötland och hå«om å<-t v fil
bort vara under de.«sa »frihanddn-» olyk-
liga tider. (Man vet ju, att Norrköj» ny»
fabrikanter bafva få obetydliga .«kvdd«tul)«r.
att ej stort mer än arbetslönen a en del tif
deras tillverkningar betalas af landet* för-
brukare! 1 allt fall synas, få-om Kiffdt.
förhållandena ej ännu hafva »bragt dem nära
tiggaretafven». Stadens tidning lem nar eu
öfversigt af den allmänua bevillningen i
Norrköping, och man finner däraf, att den-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:46:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sundtidn/1888/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free