Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stadshusets Schweizeri.
I dag Torsdag den 2 Februari, kl. y.8-11 e. m.,
samt några få följande aftnar
uppträdande af Sångerskorna Fröknarne
Hermine Siebert
och
Marie von Tonozza
(från Bern Salong i Stockholm)
i förening med
Direktor Hammers kapell.
Fri Entré
OBS. Fröknarne Siebert och von Tonozza uppträda en-
dast några få aftnar.
på ett sådant sätt att inteckningen förblifver gäl-
lande för framtiden utan att behöfva förnyas;
af densamme: om skärpt bestämmelse rdrande
import, tillverkning och försäljning af konstsmör,
af densamme: om att i händelse lifsmedelstullar
Nya Bostadsföreningen
sammanträder å vanligt ställe Lördagen den 4
Februari, kl. 5 e. ra., för slutredovisning.
(526) Kassören.
Nykterhetsmöte
hålles af »Hoppets Här» å Elirakapellet Sönda-
gen den 12 Februari, kl. 6 e. m.
STYRELSEN. (528)
Pantsedlarne N:ris 8063, 8478, 8554 & 8955.
utfärdade af E. W. Cohn, äro förkomne och
varda härmed dödade. (527)
En välbelägen egendom strax utom staden som
vinterfoder 5 à 6 kor är till salu.
Åbyggnaderna nästan nya. Betalningsvilkoren kan
ställas efter köparens önskan. Anvisning å
Sundsvalls Tidnings kontor. (530)
1888 års Riksdag.
Då kgl. propositionen angående statsverkets
tillstånd och behof i Första kammaren skulle
remitteras, begärdes ordet af friherre Klinkowström,
som i ett längre föredrag kritiserade den kgl. propositionen
särskildt att regeringen föreslagit höjning
af skatten på bran vin och tobak, i det talaren
uttryckte som sin mening att lämpligare varit
för statsutgifternas reglering att sparsamhet
iakttagits. Härefter remitterades
propositionen utan vidare yttrande.
I Andra kammaren öppnades den s. k.
remissdebatten af hr Waldenström, hvilken
i ett längre tal yttrade sig om uppbärandet
af stämpelafgift för ordensutnämningar, om
den föreslagna afgiften å telefonapparater,
om reparationsanslaget å kgl. teatrarne samt
om prostitutionen, hr Redelius talade om
statens finansiela ställning och om teater-
anslaget samt hr Brodin om fraktnedsätt-
ningarnas vid statens järnvägar inverkan
på de enskilde järnvägarnes trafik.
Hr statsrådet och chefen för finansdeparte-
mentet frih. Tamm upptog till besvarande
några af de mot vissa delar af statsverks-
propositionen af föregående talare gjorda
deniärkningar. Han bemötte härvid först
ann af hr Waldenström framstälda kritiken
of det kgl. förslaget om afgift för telefon-
apparater under påpekande däraf, att det
varit fördelaktigare om dessa anmärkningar
framkommit längre fram, enär flere af dem
erhöllo sin förklaring i den nu afgifna pro-
positionen. Sålunda hade det ingalunda
varit regeringens mening att på något sätt
försvåra anläggningen af enskilda telefon-
förbindelser och än mindre att undertrycka
detta nödvändiga och gagneliga samfärdsine
del. I det kgl. förslaget föreslås icke nå-
gon skatt å sådana telefonapparater, som
stå i förbindelse med statens telegrafnät, ej
heller å sådaua, som direkt förbinda en-
skilda orter, utan blott å sådana, som stå
i förening med sentraltelefonstation. Den
af talaren gjorda liknelsen mellan den kon-
kurrens, som telegrafen hade att uthärda
med telefonen, och den som järnvägarne
hade att utkämpa med andra anordningar
för gods- och passageraretrafik vore ej träf-
fande. Ifall riksdagen funne lämpligt att
förse rikets telegrafverk med andra inkom-
ster än dem, som härflöte af telegrampor-
tot, såsom i flere andra länder egde rum,
så blefve särskild beskattning å telefonen
obehöfiig, men då dessa inkomster icke räckte
till, hade regeringen nu ansett sig böra anvisa
den väg, som af kgl. förslaget betecknades, för
att skydda telegrafverket från förlust.
Talaren öfvergick härefter till att granska
de af såväl hr Waldenström som hr Redelius
framstälda anmärkningar mot utanordnandet af
statsmedel för verkställande af vissa
anordningar å k. teatrarne i syfte
att skydda dessa mot eldfara. Såsom af
statsrådsprotokollet framginge hade hr
statsrådet först efter mycken tvekan och besin-
ning beslutit sig för denna åtgärd. På grund
af 1887 års riksdags beslut att de kgl.
teatrarnes verksamhet skulle fortgå under
spelåret 1887-1888 hade kontrakt upp-
gjorts med artisterna, men när sedan öfver-
ståthållare-embetet gjort framställning till
kgl. m:t om vidtagande af vissa försigtighets-
mått till de uppträdandes och åskådarnes
säkerhet, hade regeringen intet annat val
än att antingen utföra dessa åtgärder, hvilka
icke finge förvexlas med de af förra årets
riksdag afslagna reparationer å teaterhuset
utan uteslutande afsågo skydd mot eldfara,
eller ock låta teatrarnes verksamhet ligga
nere, men dock utbetala de kontraktsenliga
lönerna till teaterpersonalen, hvarigenom
en långt större kostnad skulle uppkommit.
Hr statsrådet öfvergick härefter till ett
bemötande af de af hr Redelius framstälda
påståendena om befintligheten af statsbrist m. m.
Hr statsrådet och chefen för sivil-departementet
von Krusenstjerna begärde omedelbart härefter
ordet och upptog till besvarande hr Brodins yttrande
om den skadliga inverkan de å statens järnvägar
tilllämpade fraktnedsättningar skulle hafva
utöfvat på de enskilda järnvägarne. Om denna
inverkans art voro åsigterna ingalunda eniga;
de förut rådande frakterna hade för en mängd
trafikanter verkat hindrande för afsåttnin-
gen af jordbrukets alster, och talaren trodde
att om kgl. m:t påbjudit en återgång till 1880
års frakttaxa skulle däraf en ojämförligt
större skada hafva åstadkommits än genom
den minskning i järnvägarnes inkomster,
som det fortfarande tillämpandet af de ned-
satta frakterna medfört. Denna fråga hade
emellertid tarfvat en allsidig utredning och
kgl. m:t hade därför år 1886 uppdragit åt
sakkunniga personer att med hänsyn till
trafikens intresse ej mindre än järnvägar-
nes kraf undersöka hithörande angelägen-
heter. I denna komité uade såväl jordbruk
och industri som de enskilda järnvägarne
varit representerade och på grund af dess
utlåtande hade hufvudgrundema för en ny
frakttaxa utarbetats, hvilket förslag därefter
remitterats till, styrelserna för de enskilda
järnvägarne. A ett i dessa dagar af repre-
sentanter för dessa järnvägar i hufvudsta-
den hållet möte hade desse förklarat sig i
hufvudsakliga delar vara ense med förslaget.
Hr C. O. Berg yttrade sig härefter om
bränvinsskattens förhöjning och replikera-
des af hr O. Jonsson i Hof.
- Den stora tullmotionen aflemnades i
lördags afton i Andra kammaren af hr
Johan Andersson i Tenhult. I denna motion
hade 52 af kammarens ledamöter instämt,
de allra fleste af desse hemmansegare.
Motiveringen och de hufvudsakligaste
yrkandena i denna motion äro följande:
»Under åberopande af motiveringen i hvad den
rör jordbruket och dess alster, uti den af hrr J.
Örwall, J. Rundbäck och I. Wallberg ra. ti. vid 1887
års januaririksdag väckta motion samt med sär-
skildt fästadt afseende dels på det stora prisfall å
landtmauuaprodukter, som sedan dess ytterligare
sänkt priset å desamma till fullkomligt vanvärde,
dels på de stora förhöjningar å spaumålstullarnc som
äfven sedau dess skett i Tyskland och Frankrike,
och hvilkas följder måste blifva ödesdigra för vårt
lands jordbruk om ej detta skyddas genom verk-
ligt verksamma, d. v. s. med förutnämde länders i
någon mån jämförliga tullsatser, få undertecknade,
för vinnande af det stora målet — jordbrukets räd-
dande från undergång och för att gifva uttryck åt
de önskningar och uttalanden, hvilka i sådant hän-
seende gjort sig hörda från våra resp. hemorter,
härmed vördsamt föreslå,
att riksdagen ville besluta ncdannämda tullsatser:
Ehuru innerligt öfvertygade, att såväl den sven-
ska bergshandteringen som ock all svensk industri
är i lika stort behof af skyddstullar som jordbru-
ket, hafva dock vi, såsom ej varande uti alla dessa
skilda näringar tillräckligt hemmastadde, därom i
motionsväg ej ansett oss böra göra någon framställ-
ning, i förhoppning att dessa näringars målsmän
eller bevillningsutskottet härom drager forsorg.
För den händelse förestående motion vinner riks-
dagens bifall, föreslå vi, att de tullsatser som kom-
ma att bestämmas må. så snart ske kan, varda till-
lämpade».
Spanmål omalen:
Hvete.......................pr 100 kg. kr. 4.00
majs..........................» 4.00
råg och korn............» 3.50
hafre...................» 2.00
vicker..................» fri
ärter och bönor, ej spec... 3.30
andra slag, ej specif..... 3.00
Spanmål målen:
Mjöl och gryn, alla slag .. » » 0.76
» af arrowrot och andra vegetabilier................... » » 5.00
potatis......................... » 1.50
kli alla slag...................... .. 0.70
malt............................... » » 3.50
risgryn och rismjöl............. pr kilog. » 0.6
potatismjöl och stärkelse m. m. » » 0.25
Fläsk......................... » 0.25
kött................................ 0.10
smör................. » » 0.15
- Motionsfloden medförde till motions-
tidens utgång i Första kammaren 69 och i
den Andra 165 motioner. Förlidet år vid
januaririksdagen väcktes respektive 43 och
179. Sammanlagda antalet är således i år
12 större än då, eller alldeles lika med an-
talet vid 1886 års riksdag.
- Landshöfdingar och kronofogdar ha
fått en svår fiende i hr Peterson i Hamra,
hvilken i två väckta motioner föreslår att
19 af de förra skola som öfverflödiga suc-
cessivt indragas, samt att alldeles rent hus
skall göras med kronofogdetjänsterna.
- Bankfrågan drogs i söndags i hela sin
utsträckning af hr Dahn under denna riks-
dags behandling. Motionären yrkar på skrif-
velse till k. m:t med begäran att med för-
sta få motse k. proposition om ny banklag,
där de enskilda bankernas sedelutgifnings-
rätt icke vidare skulle förekomma.
- Indelta arméns vapenöfningar hotas i
år från flera håll, antagligen till stor upp-
byggelse för en blifvande protektionistisk
krigsminister. Samtliga Örebro läns repre-
sentanter ha utan hänsyn till meningsskilj-
aktigheter i andra frågor enats om ett af
hr Gumælius framburet förslag till deras
inställande i år, hvarigenom statsverket skulle
besparas en utgift af inemot 1,300,000 kr.
Ett par andra motionärer ha sedan uttalat
sig i samma syfte.
*
Motioner:
Första kammaren:
af hr L. M. Carlsson: om anslag till skogsädlingens befrämjande:
af hr Reutersvärd: om ändringar i tulltaxan:
af hr Carlheim-Gyllensköld: om inrättande af
ett riksbankens afdelningskontor i Halmstad;
af br Strokirch: om inköp af tomt och uppfö-
rande af ny bygnad därå för riksbankens afdel-
ningskontor i Jönköping;
af hr Spångberg: om iörhojdt anslag till kemiska
stationen i Jönköping;
af hr Holm: om tillägg till 73 § konkurslagen:
at hr L. O. Smith: om anslag af 50,000 kr. till
aflöning åt bankinspektörer, en för hvarje län:
af densamme: om upphörande af enskilda ban-
kers rätt att utgifva egna tiokronosedlar från och
med den 1 januari 1889:
af densamme: om inrättande af särskilda riks-
bankens afdelningskontor i Kristianstad o. Karlstad;
af densamme: om att bibehålla åt riksbanken
hela dess vinst för 1887:
af densamme: om förhöjd beskattning af enskilda
banker med sedelutgifningsrätt;
Andra kammaren:
af hr Wahlin: om skrifvelse till kgl, m:tmed be-
gäran om föreskrifter rörande läge och anordning
tor bygnader för kreatur till förekommande af
dessas innebrännande;
af hr Jöns Bengtsson i Gullåkra: om ändring
i förordningen angående tiugshusbyguadsskyldighet-
af densamme: om ändring i § 8 f förordningen an-
gående den kommunala rösträtten på landet:
af hr Östberg: om anslag till skogsodlingens
befrämjande;
af densamme: om ändring af §§ 4 och 59 i för-
ordningen angående kommunalstyrelse på landet;
af densamme: om indragning af den agrikultur-
kemiska försöksanstalten vid Ultuna landtbruks-
institut:
af densamme: om afskrifningaf grundskatter och
indelningsverk i sammanhang med införande af en
ny fastighetsskatt;
af hr Hans Andersson i Nöbbelöf: angående af-
skrifning af grundskatter samt lindring af rust-
och roteringsbesvär:
af hr Eriksson i Myckelgård: om ändring af
stadgandena angående statens bidrag till folkunder-
visningen;
af densamme: angående ändring af skyldigheten
att bidraga till och underhålla skolhus:
af densamme: angående utarbetande af en ny
kyrkolag; *
af hr Redelius: om ändring af 10 kap. handels-
bal ken i de delar som handla om borgen;
af hr O. Ericson i Bjersby: om ändring af § 14
riksdagsordningen;
af hr E. V. Carlson från Stockholm: om utar-
betande af en vallag:
af densamme: om ändring af tullsatserna i mu-
sikaliska instrument.
af hr O. W. Redelius m. fl.: om vägrande af alla
anslag till de k. teatrarne;
af hr Per Ersson i Vestlandaholm: om tillägg
till sista punkten i bevillningsförordningens 12 §
om prestmäns löner:
af densamme: om ändring i 57 § i kgl. förord-
ningen om kouimunalstyrelse på landet af den 21
mars 1862;
af hr John Sjöberg i Bodaryd: om ytterligare af-
skrifning af grundskatterna;
af hr Alfred Kilberg: angående förenkling af kgl.
kungörelsen af den 11 maj 1885 om grunderna för
markegångsprisens bestämmande:
af hr Ollas A. Erickson: om ytterligare afskrif-
mng af grundskatterna samt lindring i rustnings-
och roteringsbesvären:
af hr Olof Andersson i Hasselbol och O. Olsson
i Södra Stensdalen: om revision af gällande
resereglemente af den 11 februari 1881:
af hr P. A. H. Stjernspetz: om rättighet för
fastighetsegare att låta inteckna fast egendom äfven
på ett sådant sätt att inteckningen förblifver
gällande för framtoiden uttan att behöfva förnuyas;
af densamme: om skärpt bestämmelse rörande
import, tillverkning och försäljning af konstsmör,
samt
af densamme: om att i händelse lifsmedelstullar
komma att af riksdagen antagas, riksdagen täcktes
besluta om särskild bokföring af statsinkomster
för dylika tullar för att uteslutande användas
till arbetsklassens och fattiga enkors och barns bästa.
af hr Nils Åkeson: om tillägg af ett andra moment
till 31 § af kgl. legostadgan den 23 november
1833 om insättande i sparbank eller ränteanstalt
för tjänstehjonets räkning af viss prosent af dei
betingade kontanta lönen;
af hr Max Kilman: att riksdagen måtte besluta
att vid biifvande utarrenderingar af statens jord-
egendomar, från och med innevarande ar, arrende-
utgifterna skola bestämmas i spanmål, att lösas
efter löpande årets markegångspris;
af densamme, att riksdagen måtte besluta: att
från och med är 1887 den kontanta delen afhvane
arrendeafgift bör evalveras i spanmål efter det vid
arrendets ingående gällandetioårsmedelmarkegångs-
pris, och att den sålunda i spanmål förvandlade
arrendeatgiften bör lösas med penningar efter lö-
pande årets marhegångspris, eller att riksdagen
måtte bevilja kronoarrendatorerna tretio procents
afskrifning å arrendeafgifterna för år 1887;
af hr Will. Gibson om beviljande af ett anslag
af 15,000 kronor till komitén för Sverges deltagande
i utställningen i Köpenhamn;
af hr Gustaf Ryding m. fl.: om inrättande af ett
riksbankens afdelningskontor i Hernösand;
af hr O. A. Brodin om förändring i k. m:ts för-
ordning af den 18 november 1881 angående min-
derårigas användande i arbete vid fabrik, handt-
verk eller annan handtering;
af densamme om befriande från och med år 1889
för svenska fartyg från att erlägga i § 103 af kgl.
m:ts forordning angående konsulatväsendet afäen
4 nov. 1886 bestämda afgift af 6 kr. 35 öre pr re-
gisterton, samt att motsvarande belopp må konsu-
latkassan tillskjutas af statsverket.
af densamme: om att svenska rederier måtte be-
frias från dem nu åliggande skyldighet att bekosta
sjöfolkets hemförskaffmng i vissa fall, och att denna
hemförskaffning måtte bekostas af svenska stats-
verket från och med 1889 års början;
af hr A. F. Martin: om atlåtande till kgl. m:t
af skrifvelse med anhållan om utarbetande af för-
slag till ändring och tillägg i lagen om skydd för
varumärken;
af hr G. Jansson i Krakerud ni. fl.: om inrät-
tandet af ett riksbankens afdelningskontor i Karl
af hr G. F. Östberg: om inskränkning af den
nu brukliga katekesutanläsning vid rikets folk-
skolor och allmänna läroverk samt vid nattvards-
undervisningen.
*
Iakttagelser och intryck.
Appetiten växer! I dag hålles i i
Småland, ett af därvarande protektionisti-
ska valkretskomité anordnat möte, hvarvid
bland annat skall diskuteras frågan om de
tullar, som föreslogos af januariksdagens i
fjol bevillningsutskott, äro tillräckliga för
att kunna rädda vår modernäring» och in-
dust i från undergång.
Inom riksdagen har redan svar afgifvits
i detta hänseende. I första%kammaren t.
ex. hafva framlemnats motioner om 5 kro-
nors rågtull, då fjolårets bevillningsutskott
ej sträckte sig längre än till 2.50
I huru hög grad vårt mäktiga grannrike,
Ryssland, är fiendtligt mot de grundsatser,
som känneteckna Vest-Europas kultur, fram-
går på ett slående sätt af den notis, som
vi i dagens utrikesafdelning meddela angå-
ende bildandet af en ny ämbetsmannakår
af uti el sw än, hvilka skulle hålla uppsigt
öfver bönder och småborgare.
Medgifvom i hvarje fall att vi här i
Sverge, huru mycket vi än med skäl kunna
önska förändradt, likväl hafva stora anled;-
ningar att älska och försvara den frihet vi
redan ega. Medgifvom äfven, att till oqli
med den varmaste fredsvän har svårt om ej
omöjligt att blifva afväpningsifrare.
»En tarflig måltid vänner emellan är kostligare
än ett gästabud med feta oxar ibland fiender.»
Polisen och kvinnorna. Rörande denna
kitsliga question skrifves från Stockholm
till Sundsvalls Tidning:
Som bekant är den patrullerande polisen
beordrad ha uppsigt öfver sent ute vistande
ensamma fruntimmer. Ordern är svår att
utan öfvergrepp nöjaktigt fullgöra, det må-
ste erkännas, men — ehuru det sällan kom-
mer till allmänhetens kännedom — begås
ofta rått svåra misstag. Så hände för en
kort tid sedan att ett antal tjänstflickor, som
»kulle »hemta» sina bortavarande husbonde-
familjers medlemmar, anammades och fingo
tillbringa natten »i säkerhet.»
Ej länge sedan påstås det ha inträffat att
en yngre barnmorska, som sent en afton
var på väg till en förlossning, anhölls. Hon
förklarade att hennes yrke fordrade det hon
ej valde tid för sina vandringar, men må-
ste dock följa med. Inkommen på polis-
kontoret radade hon upp sina penater
och frågade om hon behöfde stå till tjänst.
Då gafs hon lös. Ryktet förmäler att en
ung adlig fru ensam på hemvägen, blef
anhållen och måste följa med. Inkommen
begärde hon få telefonera och telefonerade
hem efter sin man och skjuts. Då bad man
henne gå, men hon slog sig ned och invän-
tade sin make. Tablå!
P. B.
I ett omnämnande af frih. Klinckowströms
vid remissdebatten fälda yttrande om det
goda, som ministären Themptander uträttat,
säger Nya Dagligt Allehanda:
»Såsom ett godt fann frih. Klinckowström den
började grundskatteafskrifningen, i hvilket vi
tyvärr ej kunna instämma med honom». (Vår kursivering.)
Det skall bli intressant att se, om detta
»ty värr» inskrifves på den partifana, som
höjts af det s. k. nya landtmannapartiet —
menar D. N.
Sundsvall 2 Februari.
Minneslista
Torsdag 2. Tuna tingalags lagtima vinterting i Wattjom.
- kl. half 5 e m., syföreningauktion å Sjömanskapellet.
Lördag 4, kl. 5 e. m., borgenärasammanträde uti tegelslagare
P. Lundgrens i Högom konkurs å Medelpads folkbanks lokal.
- kl. 5 e. m., ordinarie sammanträde med Sjökaptener-
enfngeo i Sundsvall å Sjömanshuset.
Tisdag 7. kl 1 e. m., entreprenadauktion inför läsaretudirek-
tionen å uppförande af ett vedskjul k lasarettatomten.
Torsdag 9, börjar kontorsafdelningens undervisning vid Sunds-
valla Handelsinstitut.
Af »Sundsvalls stads kommunala
handlingar» har 3:je häftet för år 1887
utkommit. Bland däri intagna acta före-
kommer ett synnerligt intressant alfabetiskt
register till Sundsvalls Borgarematrikel för
åren 1805-1860. Det går dock i vissa fall
tillbaka till år 1760 och upptager tillsam-
man 864 namn. Vid en hastig öfversigt
hafva vi där funnit följande namn på ännu
lefvande personer, hvilka inskrefvos nedan-
nämda år:
Sjökapten L. M. Altin....... 1857
Handl. H. Axling............ 1860
Färgaren L. F. Bern ........ 1848
Målaren E. Burman........... 1848
Handl. J. A. Béve........... 1856
Kapten J. Berglund.......... 1857
» Chr. Bredenberg ....... 1858
Handl. Dan. Bredenberg...... 1858
» L. F. Bern............ 1859
Repslagare O. Bergström .. .1860
Handl. C. F. Cavallin........1853
Skomakare H. Claesson .......1856
Handl. A. G. Dahlman ........1858
Smed. F. Edvall..............1859
Garfvare L. P. Hamriu........1848
Handl. O. W. Horney..........1850
» A. Hammarberg............1858
Körsnär P. F. Hejdenberg.....1857
Handl. J. Johansson......... 1859
» J. Kållberg.............1854
» C Kilman................1859
.. P. D. Moberg.......... 1849
Glasmästare J. W. Malmberg...1851
Snickare E. Nordin.......... 1857
Smed. L. Nordlöf............ 1860
» L. F. Olsson............ 1860
Skräddare F. W. Tjernberg....1855
Bokbindare A. F. O. Tengström......1858
Sjökapten C. M. Åberg............. 1849
Sockerbagare S. Åkerlund.......... 1852
Bygnadsverlesamheten i Sundsvall
nedanskrifne år har utgjorts af:
1887....... ________________________
Summa 202 1,974 527 187 228
Fastighetsköp. Vid konkursauktion
går inför magistraten försåldes gården och
tomten N. 162, med adressnummer 30 vid
Gamla kyrkogatan (Hotell Norrland) till
ombudsman Carl Béve för 49,000 kr.
- Handelsidkerskan Olivia Sjödin hai
för 10,000 kronor af bankkassör Fr. Teng-
ström tillhandlat sig gården +M 231 med
adressnummer 56 vid Trädgårdsgatan.
Frälsningsarmén ämnar, enligt an-
nons, börja sina möten inne i vår stad i af-
ton i Goodtemplarhusets stora sal,
I går lät emellertid »Goodtemplars hyres-
komité» genom två poliskonstaplar aflemna
till goodtemplars chef härstädes en skriftlig
protest, hvari till förekommande af obehag
meddelas att lokalen är af bemälde komité
förhyrd till den 1 nästkommande oktober.
Denna skrifvelse är undertecknad af A. Björkman
Armén säger sig dock ha hyrt lokalen af
goodtemplarnes bygnadskomité hvars
ordförande skall vara hr R. Ekholm.
För den utanför stående ser hela denna
transaktion minst sagdt underlig: ut.
Antingen vittnar den om något slags intres-
sekollision inom gooptemplarne och i så fall
står det illa till med broderligheten bland
dem; eller ock äro de eniga sinsemellan,
men hvad namn får då deras beteende mot
den tredje parten, frälsningsarmen?
Bedrägeri och stöld. Under någon
tid ha på flera ställen i staden, mest
handelsbodar, öfvats bedrägeri på det sätt, att
en ung rätt väl klädd flicka inkommit med
helsningar från än en än en annan fru med
anhållan att till påseende få hemtaga klä-
despersedlar och andra varor, men de
sålunda bortförda sakerna återlemnades icke
och då handlanden gjorde förfrågan hos dei
uppgifna rekvirenten, befans det att denm
ej visste om saken.
På så sätt hemtades i fröken Elise Johanssons
bod den 26 sistlidne november 3
yllekoftor, från Percy Luck 2 flaskor vin
och 1/2 $ biscuits, från guldsmed Serander
den 24 desember 6 matskedar af nysilfver,
från vinfabrikens filial i enkefru Rahms gård
1 flaska vin, diverse matvaror i enkefru
Örnbergs och fru Gustafssons försäljnings-
ställen m. m.
I måndags togs af poliskonstapel Öberg
19-åriga Emma Kristina Viktoria Melin frår
Skönsmon nu inneboende hos en arbetare
staden och då hon sedermera förhördes,
erkände hon det mesta af hvad henne lagts
till last.
Emma Melin säger sig vara född den 2
okt. 1868 vid Tunadal af föräldrarne A. E.
Melin nu i Amerika och hans aflidna hustru
J. C. Eriksson. Redan vid 14 års ålder
skall hon kommit ut att tjäna.
Hon står nu under tilltal för suatteri in-
för Sköns häradsrätt, dit hon vid hemtnings-
äfventyr kallats.
Ny ångbåt mellan Sundsvall och
Bergeforsen. I oktober månad
förlidet år utfärdade, rörande denna sak,
hrr Ad. Nordberg, O. M. Hellström, Axel
Larsson, N. O. Ydén och C. O. Bohlin en så
lydande inbjudning till aktieteckning:
»Som kändt är har trafiken å Indalselfven under
senare åren uppehållits af en ångare emellan Lunne
färjställe och Lidens färjställe; kändt är ock att
denna trafik lemnat åtskilligt öfrigt att öuska, syn-
nerligen på grund af att någon ordnad trafikför-
bindelse med Sundsvall icke kommit till stånd.
Den erfarenhet, som under årets sommar vuunits
af ångbåtsfarteu å Indalselfven. är dock af synner-
lig vigt i två afseenden, nämligen, dels att det
visat sig möjligt att trafikera detta vattendrag så sent
som in i slutet af oktober, dels ock att några större
hinder för tradens utstrackniug till Forsstrand i
Jämtland icke förefinnas. Om därför en lämplig
ångbåt insattes på traden Sundsvall—Bergeforsen,
förbi hvilken senare en rälsbana på några huudra
alnars längd anordnades, och turerna emellan denna
båt och den å Indalselfven (f. n. Indalen) stäldes
i förening med hvarandra. förefaller det, som om
denna trafikled borde blifva en ibland de mest för-
delaktiga. Ändamålsenligt ordnad, och med sam-
manbindningspunkt vid nu föreslagna bron ofver
Bergeforsen, är det mer än antagligt, att den bor
kunna påräkna betydlig, såväl varu- som person-
trafik å Sundsvall ffån och med Forsstrand till och
med elfvens utlopp. Den betydelse nåmde trade
kommer att erhålla som turistled kan ju med be-
stämdhet ej åtgöras, men såsom en af Sverges vack-
raste floddalar, är det mycket antagligt att den förr
eller senare kommer att intaga en bland de mest
framstående. Hvad nu den nedom Bergeforsen gå-
ende båten särskildt vidkommer, och hwlken båt
med bekvämlighet kan göra två turer mellan Berge
och Sundsvall, anlöpande Stafreviken, Lofudden och
några lämpliga platser efter Alnösundet. bor den,
förutom inkomsten af hela traden genomgående gods-
och passagerareafgifter, äfven kunna påräkna be-
tydlig inkomst af gods och persontrafik på Hässjo
och Ljustorp, hvartill kommer intrader af trafiken
å Alnösundet, samt den för lustresor under helg-
dagar. Undertecknade anse sig därför inleda en
för orten önskvärd trafiklod och for framtiden vinst-
gifvande affär, då de härmed inbjuda till aktieteck-
ning i en lämplig ångbåt for traden Sundsvall-
Bergeforsen med ett aktiekapital af omkring 45,000
kr. fördeladt på 225 aktier å 200 kr.
Då emellertid ångaren Indalen, som under året
trafikerat Indalselfven ofvanför Bergeforsen eges af
Skönviks aktiebolag, och det är at synnerlig vigt
att en ordnad samtrafik eger rum mellan ångarne
ofvanför och nedanför Berge, hafva inbjudarne an-
sett aktieteckningen vara bindande endast under
förutsättning alt nämde aktiebolag äfven ingår så-
som delegare i den nya båten hvilket anses såsom
garanti for samarbetets framtida betryggande. Så
snart aktier till ett belopp af 35,000 kr. äro teck-
nade, sammankallas aktietecknarne genom annons
i ortens tidningar till Sundsvall, för att konstituera
sig som bolag.»
I öfverensstämmelse med sista punkten i
inbjudningen, hade inbjudarne sammankallat
aktietecknarne till konstituerande stämma i
tisdags afton på börslokalen härstädes. Mö-
tet, som bevistades af 18 aktieegare, öpp-
nades af kapten Ad. Nordberg gom utsågs
till ordförande för aftonens förhandlingar,
hvarjämte grosshandlare Ax. Larsson an-
modades föra protokollet.
Herr ordföranden inledde förhandlingarne
med en historik öfver förberedelserna till
det nya företaget, som vunnit liflig
tillslutning både här på platsen och efter ådalen.
Å de inkomna listorna hade tecknats 220
aktier till belopp af kr. 44,000, däraf Skön-
viks aktiebolag genom grosshandlaren Fr.
Bunsow tecknat 10,000 kr. med vilkor att
reglementet af bolaget godkännes, Sunds
bolag 10,000 kr. med vilkor att aktiekapi-
talet blir tillräckligt att till fullo betala bå-
ten och disponenten P. Olsson Alafors 1,000
kr. med vilkor att hela minimikapitalet är
fulltecknadt innan bolaget konstitueras.
På grund af senast nämda förbehåll an-
höll kapten Nordberg att få till protokollel
antecknadt, att han öfvertog återstående 30
aktier till belopp af 6,000 kr., hvarigenom
således det i uppgjordt och under aftonen
antaget reglemente faststälda minimikapital
af 50,000 kr. blef fulltecknadt.
Härefter befilötos att konstituera bolaget
under namn: »Ångbåtsaktiebolaget Sundsvall
- Indalselfven.»
Till interimsstyrelse valdes kapten A.
Nordberg med 16 röster, grosshandlare W.
Bünsow med 15 och grosshandlare A. Lars-
son med 12 röster. Närmast voro grossh
N. O. Ydén med 7 röster och kapten A
Åström med 1 röst.
Därefter antogs med några ändringar ett
af kapten A. Nordberg och vice häradsh.
C. G. Hay uppgjordt förslag till bolags-
ordning, hvarå kunglig stadfåstelse skall eö-
kas genom interimsstyrelsen, som efter er-
hållen sådan skall sammankalla aktieteck
narne för val af ordinarie styrelse ni. m
Aktiekapitalet bestämdes till minst 50,00C
och högst 100,000 kr., fördeladt i aktier
200 kr. stycket.
Åt interimsstyrelsen uppdrogs att, om der
så ansåg nödigt efter samråd med fackmän
anskaffa båt; att underhandla och träffa af-
tal med Skönviks aktiebolag angående ord-
nande af samtrafiken förbi Bergeforsen; oel
att indrifva tecknade aktiekapitalet.
Kapten A. Aström och kommissionär B.
Joachimsson utsågs att justera protokollet
- Af särskilda upplysningar som ordfö
randen lemnade framgick att Bergsunds
mekaniska verkstad förklarat sig villig at
för 47,000 kr. bygga en 100 fot lång och
20 fot bred ångbåt af svenskt bessemerstål
som med 200 passagerare och 2 l/2 fots djup-
gående skulle göra 10 1/2 knop samt att mei
fullständig inredning leverera den i Stock
hohn den 1 juli 1888.
Gasförgiftning. Natten mot sistlidne
måndag insjuknade flera i åkaren P. O
Norrboms gård N. 32 vid Köpmangatai
boende personer, därigenom att gasröret
gatan sprungit sönder, så att gasen inträngi
i källaren och därifrån upp i huset. Ill
Norrboms hushållerska angreps af gasför-
giftningen så allvarsamt, att fara för lifvel
ansågs vara för handen. Genom läkarehjälj
har hon dock blifvit återstäld. Hos borg-
mästaren Björck, som bor i öfra våninger
af samma hus, blefvo två af barnen af sam
ma anledning sjuka, dock lindrigt.
Suudsv.-p:n.
Vid Sundsvalls arbetareklubbi
möte i söndags behandlades följande
signaturen Hässjöbor i Sundsvalls Tidning
intagna frågor till svenska nationen:
1. Hvarför kunna icke jordegare låta uppodla all
sin odlingsbara jord och därigenom bereda bröd
för den behöfvande?
2. Hvarför kunna icke bruks- och särdeles järn-
bruksegarne hålla sina bruk i verksamhet och där-
med förskaffa sig själfva och andra arbetsförtjänst?
3. Hvarför kunna icke manufaktorier, fabriker och
verkstäder som äro i full gång, på bättre sätt er-
sätta sina egare. än att dessa, som nu är händel-
sen, ofta få inställa sina betalningar?
4. Hvad är det, som tillbakasätter och betrycker
den idoge, sträfsamme affärsmannens verksamhet
och tvingar honom att i otid sälja sina varor ~*
väl utomlands som inom riket till underpris
därigenom framkalla nöd och arbetsbrist i hela
samhället?
5. Hvilka åtgärder böra vidtagas for att afhjälpa di
ofvannämdes, ja öfver hufvud hela svenska folket;
betryck?
- Som svar härpå vidtog klubben föl
jande resolutioner:
1:a frågans resolution: Mötet anser att de
varande jordegarne ej tycka sig hafva något direkt
intresse af att uppodla sin jord, och att den jord.
de för närvarande ega, om den delades i smärre
for den obemedlade tillgängliga stycken, skulle,
större mån än hvad nu är händelsen, lemna erfor-
derlig afkastning åt flertalet af befolkningen.
2:a frågans resolution: Mötet anser att den of-
ver höfvan utsträckta, till svindleri gränsande
borsspekulationen, hvarpå tyvärr diplomatien utofvai
ett alltför stort inflytande, förorsakar den för lång!
drifna ofverproduktionen, hvilket i sin tur verkai
arbetslöshet, som har till följd minskad köpfor-
måga hos den stora allmänbeten, allt orsaker till
att i synnerhet järnbruksegarne ej kunna hålla sina
bruk i jämn sysselsättning, hvadan mötet uttalar
den skarpaste " protest mot en samhällsordning,
bygd på dylika grundprinsiper.
3:e frågans resolution: Mötet anser att arbe-
tarne hafva så mycket att göra att i första rum-
met forsörja sina s. k. arbetsgifvare. egarne af ma-
nufaktorier. fabriker och verkstäder — samt där-
till sig själfva, att det öfverstiga arbetarnes kraf-
ter att ännu ytterligare finna ett medel att för all
framtid betrygga nämda arbetsgifvares existens.
4:e frågans resolution: Mötet anser alt det svar.
iom afgitwts å den här ofvan stående andra frå-
gan, bör gälla såsom svar afven å denna tjerde.
ehuru med det tillägg att koukurslajrcu.s slapphet
och kreditsystemets förderflighet iiiUii-ab: mm kun
mötet dock ej underlåta att vid sidan af denna
fråga framställa en ny. så lydande: »Ihad i
som tillbakasätter och" betrycker den idoge.
samme arbetaren och tvingar honom att i både tid
och otid sälja sina muskler <5å\al utomlands» som
inom riket till underpris och därigenom framkalla
nod hos arbetarne och hans leda vid samhället?»
5:e frågans resolution: Ehuru såväl denna som
föregående frågor utgått från arbetsgifvarne *) och
därför af desse helst ses besvarade till egen fördel,
tvekar möter dock icke att afgifva Mtt svar ur en-
dast arhetareklass synpunkt, på hvilken grund rno-
tet anser att allmän lika och direkt rosträtt, med
fri utotning af densamma, utan hvilken våra råd
duga till intet, enär vi ej tå vara med att bidraga
till deras verkställande eller kontrollerande af de-
sammas utförande, år enda sättet att afhjälpa sven-
ska folkets betryck för såvidt ett verkligt godt re-
sultat afses med dessa frågors framställande och ej
endast ett visst klassintresses främjande; hvarjämte
mötet uttalar sig for nödvändigheten af arbetare-
klassens organisation.
*) Här har mötet oratt; frågorna lia kommit frän arbetare
Red. af S. T
Medelpads vestra häst försäkrings-
bolag är namnet pa ett i slutet af föregå-
ende år bildadt bolag, hvars ändamål nam-
net angifver. Bolaget, som ökall omfatta
Stude, Torps, Borgsjö och Hafverö socknar
räder i verksamhet på fort ansvarighetH-
mmman uppgår till 50,000 kr. Hos k. be-
fhde söker i dagarne hr S. F. Ehinger a
styrelsens vägnar, fastställelse å regle-
mentet.
För järnvägsarbetarne vid Luleå–Ofotenbanan
skola konsessionsinnehafarne bekosta prest. Då nu
arbetet skall uitsträckas i ödemarken ofvan Gellivare,
hvadan ordinarie prästerskapet ej anses kunna
[ledhinna det ökade arbetet, har länsty-
elsen i Luleå i skrifvelse till domkapitlet i
lernösand framhållit nödvändigheten af att
särskild prest förordnas dit.
Sågverks- och trävaruexport för-
eningen höll i lördags fitt årsmöte å Bör-
sen i Stockholm.
Konsul Vilh. Kempe från Härnösand
öppnade mötet och utsågs till dess ordförande.
Därefter föredrogos styrelsens berättelse
och revisionsberättelsen. Af revisorerna till-
styrkt décharge beviljades. Årsafgiften för
1888 bestämdes till 25 kronor och skepp-
ingsafgiften för samma ar till I öre per
standard. Ett understöd af 500 kr. beviljades
åt Svensk Trävarutidning för innevarande år.
Till styrelseledamöter återvaldes hrr Vilh
Kempe, P. M. Wikström, D. Hummel, ?
Axell och H. Wilms samt till suppleanter
hrr C. Wikström och R. Francke.
Revisorer blefvo hrr L. O. Kinberg och Frans
Kempe med hr F. Stålhand till supple
Till ombudsman återvaldes hr Alb. Jahnke
Sammanträdet var ej talrikt besökt, enär
de norrländska sågverksegare, som äro
ledamöter af riksdagen, samtidigt hade
sammanträde i kamrarne.
Af styrelsens berättelse inhämtas att exporten af
hyflade och ohyflade plankor, battens och bräder
utgjorde från hela Sverge 789,189 standards, £
lika mycket som 1883 års export och ansenligt me*
än de mellanliggande årens.
Hvad prisen beträffar anses de öfver hufvud ha
varit omkring 5 shillings lägre än under 1886, utom
möjligen för granbattens och vissa dimensioner
granbräder , som höllo sig uppe i följd av Tysklands
förbrukning.
»Man får af 1887 års trävarumarknad det alhM,
na intryck att de bästa prisen crhöllos i början af
försäljningsperioden, att den lifligaste omsättning
gen inträffade närmare våren och att försäiinjj
garna, men icke anbuden, aftogo tidigare än vanligt.»
Under fjolåret hafva stora och härjande eldsob
kor drabbat sågar och trävarulager både i Sverge
och Finland. På grund häraf yrkas att de ved
brännande ångbåtar som trafikera våra skeppnings
distrikt, måtte »göras så oskadliga som möjligt»
Enär trävarulagren vid detta års början voro
mycket små både i England och Frankrike, ocj,
en uppblomstring börjat i verldshaudeln, väntss
att detta skall få ett godt inflytande på 1888 års
skeppningspcriod.
Malmbrytningen vid Gellivare malmberg.
Genom kontrakt med Gellivare aktiebolag har
Luleå-Ofoten-järnvägsbolaget förskaffat sig rätt
till brytning af så stora kvantiteter malm från
Gellivarebolagets utmål att järnvägens frakttrafik
därigenom i rikligaste måtto skulle varda
tillgodosedd. I kontraktet står dock att
denna malmbrytning först då skulle tara
sin början, när järnvägen blifvit för afl.
män trafik öppnad. Enligt nådigt tillstånd
med tiden för banans öppnande till augu-
sti 1889, då hon skall vara fullt färtk
Men som järnvägsbolaget önskat att den
nu provisoriska järnbanan under den tid
marken är frusen och banan utan olägen-
het förmår bära den tungu malmtrausporten
få draga vinst af banan redan under byg-
nadstiden har järnvägsbolaget hos Gellivare
aktiebolags styrelse i Stockholm sökt vinnj
medgifvande att redan denna vinter 1
börja malmbrytningen och transporten t
malm till Luleå hamn för att sedan undet
sommarens lopp få utskeppa densamma i
returfrakt med de ångare, som hit införa
järnvägsmateriel oeh kol. Styrelsen i Stock-
holm har dock ej för .sin del beviljat denna
ansökan utan häuskjuut frågan till styrelsen
i London. Så snart medgifvande därifrån
erhålles, lärer det vara järnvägsbolagets me-
ning att genast börja brytningen och malm-
transporten.
Den förut omtalade förändringen i egau-
derättsförhållandena vid Malmberget, i det
att överstelöjtnanten C. O. Bergman in-
mutat 130 af Gelli varebolagets bästa utrnå],
kommer ej att medföra någon rubbning med
hänsyn till järnvägsbolagets operationer, ity
att Gellivarebolaget disponerar öfver ut-
målen intilldess vederbörande rätt fält ut-
slag rörande eganderätten. Och äfven om
öfverstelöjtnant Bergman sedan blir den
verklige egaren är det så uppgjort att järn-
vägsbolagets för bemälde operationer och
planer ej kommu att rubbas. M.
Svenska likbränningsföreningens
lokalafdelniug i Gefle hade årsmöte å Getje
rådhus i lördags afton under ordförande-
skap af förste stadsläkaren Sandberg.
I styrelsen nyvaldes konsul Oskar Flens-
burg efter afl. disponenten Ernst Kjeller-
stedt. Styrelsens öfriga ledamöter äro dr
Sandberg, grosshandlaren N. J. Kjellerstedt,
magistratssekreteraren Troilius och ingeniör
Wilhelm Lindahl.
Till revisorer återvaldes apotekaren Vän-
nerdahl och boktryckaren Serrander, med
bokhandlaren Nordin till suppleant.
Lokalafdelningen biföll för sin del de
förändringar i stadgarne, som orsakas däraf,
att numera ett krematorium finnes uppfördt
i Stockholm.
Så instämde också lokalafdelningen i för-
slaget att nedsätta bränningsaf^iffen för le-
damöter från 40 till 25 kr. och icke leda-
möter från 75 till 50 kr.
Förr hafva alla lokalafdelningens behållna
inkomster remitterats till föreningen i Stock-
holm men numera skola tvä tredjedelar
stanna i Gefle, där man icke är ollddc»
främmande för tanken att med tiden upp-
föra en egen likbränninjrsiign.
Antalet ledamöter i lokalföreningen där
växer också ganska starkt. Norrl-P:n
Prins Oscars äktenskap. Posttid-
ningen innehåller följande meddelande: I
svenska statsrådet i lördags tillkännagaf
conuugen, att prins Osear förklarat sig
komma att efter ingående af äktenskap med
fröken Munck afsäga sig titlarne kunglig
höghet och hertig af Gotland samt alla ho-
nom sa&oin medlem af konungahuset till-
kommande företrädesrättigheter. Prinsen
lar begärt att få bibehålla sin svenska
nationalitet äfvensom att efter giftermålet
å åtnjuta alla svensk undersåtes rättig-
heter.
Konungens afsigt lär vara, att prinsen
skall efter äktenskapets ingående frånträda
titlarne kunglig höghet, arffurste och her-
tig af Gotland men däremot bibehålla titeln
prins (hans gemål benämnes prinsessa).
Dässa titlar öfverga ej på barn och
efterkommande. Prinsen skall, ensamt svensk
medborgare, begagna slägtnamnet Bernadotte.
Sundsv.-P:n.
Prins Oscars förlofning. Följand-
extranummer utgafs i söndags af Post- och
Inrikes Tidningar:
»Trolofning mellan H K. H. prins Oscar och
fröken Ebba Henrietta Munck egde rum i dag kl
2 å Stockholms slott.
Sedan de unga i fleras Majestäters närvaro utlät
ringar, begåfvo sig DD. MM. och DD KK HH
kronprinsen och kronprinsessan. åtföljda af de
nyförlfvade och H. K. H. prins Carl till de rum i
drottningenb våning, där de till eklateringen of-
vervärande inbjudna voro församlade.
Sedan H. M:t där tillkännagivit förlofningen
föreslog H. M:t en skål for de nyförlofvade-
Inbjudna voro fröken Munckh närmaste anhöriga,
däras excellenser svenske och norske stats-
ministrarne, ministern för utrikes ärendena samt
riksmarakalken, vid hofvet uppvaktande damer och
herrar, åtskilliga högre hoffunktionärer äftensom
alla H. K. H. prins Oscars förre lärare samt
honom till tjänstgöring kommenderade offiserare
hvilka sedan samtliga framförde sina lyckönskningar.
Kronprinsessan, som i lördag
sjuk-nade i feber förenad med en gastrisk åkomma.
måste, nedan hon i söndags beti-tat prin-
’skarn förlofning, åter intaga sängen.
1 måndags var, enligt V. L., henne-till-
and fortfarande mindre tillfredfc.-tällandc
Prins Oskar lät i måndags afton
kosta utspisning åt 150 fattiga inom
af hufvudstadens församlingar.
I Skellefteå firades med fackeltåg och
fyrverkeri i söndags afton prins Oskars förlofning.
Riksmarskalken frih. Bildt var af
sjukdom hindrad att vara närvarande vid
prins Oscars förlofning. Efter hvad S. D.
meddelats, lär man kunna hoppas att sjuk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:48:03 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sundtidn/1888/0054.html
