Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fest
hålles å Betlehemskapellet naata Söndag klcckaB
h c m.
OBS. Föredrag öfver ämnet: ..Judendomen
i vftr tid", af Israeliten Nath. Rogmthut.
KafTc serveras och musik utfores af östrands
ninsikkär.
Entré 50 öre. Välkomna!
Såsom emfcnf vid försäljning, dip och
beBfething af ångfartyg, ångslnpar och hog-
serMtar samt att utföra öfrige uppdrag hvad
fartyg rörer, erbjuder aig undertecknad, som i fle-
re år tjenstgjort vid Motala Verkstads etnblisse-
mentcr.
Postadress: Kapten Alfred Strömm.
Telegramadress: Strömm, Norrtullsgutan
9 A, Stockholm. (546)
Ett rum och kök, helst i närdeten af torget, ön-
skas hyra från 1 April. Svar till »Rum» af-
v.-iktas å Sundsvalls Tidnings kontor.
Att byrå.
Nu genast eller 1 April detta år ett rum och
kök i östra Stenbammaren. Underrättelse på
Byggmästare Hedvalls kontor (546)
I Axel A. Björkander & C:nis
Ii & der handel
ständigt lager af Läder och Skinnvaror, goda
varor och billiga priser. Telef. J»f 92. (545)
Skeppsvirke
uppköpes vid
(647) Vindskärs Varf.
Iakttagelser och intryck.
I Kristinehainnstidningen »Praktiken» upp-
träder i rösträttsfrågan en ins. med det på-
ståendet att ingen bur ega rösträtt, som icke
kan uppvisa minst godkända afgångsbetyg
från folkskolan eller någon därmed jämför-
lig skola. Detta och dessutom en viss ål-
der, exempelvis 25 år, borde vara allt, som
skulle fordras för rösträttsutöfning. För kvin-
nan bur intet undantagsfall göras.
»Praktiken» tycker att ins. tänkt och ta-
lat som en hel och förståndig karl.
Är detta människokärlek.;
Vid en goodtemplarfest i Jönköping sist-
lidne söndag talade, enligt Smålands Alleh.,
hr Eugen Ståhlgren — en af goodtemplar-
ordens ypperste på följande sätt om »jätte-
lögnens baschi-bosuks» eller med andra ord
pöbeln, hvilken till hela sitt väsens natur
vore afsvuren fiende till allt godt och sålunda
äfven till nykterhet och moral. Det var
pöbeln, som ropade korsfäst öfver Kristus,
det var pöbeln, som spred fasans sken öf
ver franska revolutionen och ’let var slut-
ligen samma pöbel som i september 1885
ökade sitt långa skuldregister genom 18
mord å öppen gata i vår egen hufvudstad.
För dessa vilddjur i människohamn vore
nykterhet naturligtvis en styggelse, och om
de icke glömt bort att de hade en själ, vore
de färdiga att sälja den för bränvin. För
öfrigt särskilde talaren två slags pöbel, olik-
heten röjde eig dock endast i det yttre upp-
trädandet. Det funnes en pöbet i chapeau
bas och glacéhandskar lika väl som en i
trasor och med bara fötter. Arbetsblusen
finge man icke tro nödvändigt vara beviset
nå råhet hos bäraren, nej visst icke; och
lika litet kunde man vara säker på att den
enligt senaste modet tillskurna rocken alltid
eutte på en hederlig karl.
En iakttagare har anmärkt såsom ett
bland de yttersta dagarnes allra egendom-
ligaste tidstecken, att ärkebiskopen i Svergc
arbetar för samma mål som ledaren af vår
tids förnämsta separatistiska rörelser — se-
paratorns uppfinnare ingeniör de Luval.
I Smålandsposten finna vi följande från
Björkö insända notis:
Man får ofta från vissa håll höra framhållas,
att en ntaf orsakerna till allmogens betryckta ställ-
ning är att den för ett mera dyrbart lefnadssätt
än fordom. Detta påstående torde dock i hufvud-
bak sakna grund, och såsom bevis därför medde-
las här förteckning öfver ingredienserna till ett
middagsmål, som mångenstädes denna tiden här i
nejden nästan dagligen ätes af arbetarnc:
Färsk sill, 2 stycken................... 31/, öre.
iiotates, 50 knbiktnm .... 21, »
bröd, •/» baka........................" ""." 2 .,
skummad mjölk, 25 kbt................... 2’/,
Summa 10 "ia öre.
— Sundsvalls Tidning har tillåtit sig i
notisen kursivera två ord, som hafvu hela
tonvigten i det bevis författaren afsett att
lemna.
Man kan i sanning ej upphöra att för-
våna sig öfver den tanklöshet, som våra
protektionister förutsätta hos svenska me-
nigheten. Ty något barockare kan svårli-
gen existera än då man vill bevisa att all-
mogen (= jordegarne) lefver sparsamt och
till den ändan styrker att arbetaren måste
inskränka sin middag till ett par sillar med
potatis.
Men detta oafsedt, kan notisen tjäna ar-
betare i Sundsvall och omnejd till ett oemot-
sägligt bevis på, att desse hafva mycket,
mycket båttre än deras kamrater i Vexiö-
bygden; något som de kanske äro blott allt-
för villige att glömma.
Vid ett i lördags hållet möte i Östersund,
auordnadt af därvarande rösträttsförening
framhölls »känslan af ansvar» såsom en blancl
flere orsaker till de röstberättigades ofta
förekommande uraktlåtenhet att deltaga i
valen. °
Att döma häraf må&te Östersundsborna
vara ytterst finkänsliga och samvetsgranna;
öfverallt annorstädas torde förhållandet vara
alldeles motsatt, eå att det i regeln är brist
på känsla af ansvar som förorsakar likgil-
tighet för allmänna angelägenheter.
Vid behandling af en annan fråga utta-
lades det påståendet
att nykterhet gör folket moget och kom-
petent för att blifva i besittning of rösträtt.
Sålunda formuleradt, håller detta påstå-
ende ingalunda streck, hvarken inför tan-
kelagarne eller inför erfarenheten. Man må
hvsa huru stor hängifvxnhet som hälst för
absolut nykterhet — hvarom det här gäl
ler — och man må beundra dess frukter
än sd mycket: icke bör man för den skull
blunda för den sanningen, att om en per-
son ena dagen är alldeles omogen och full-
t-tändigt inkompetent för att besitta och ut-
-°^fva rösträtt, så kan hans öfver"ån« till
nyK^rhet icke till följande dag trolla
mogeni*t ocn kompetens. Därtill erfordr
•wi «fl nASot ammt därjämte, såsom t.e
ej woujintresse för ullmänna ärenden uti
JJiMflWiagon, må vara nog så liten, kunska
rörande förhållanden som äro under be-
handling och kanske ändå några undra
egenskaper.
Af det, som vid nämda möte enli«t J
P:a referat förekom, fästa vi oss sluttiger
vid den punkt, där anordnande af nöjen
baler o. d.» framhölls såsom lämpligt medel
för att bereda rösträttsföreningen största
möjligu framgång.
Ett dylikt yttrande synas ej vit
synnerlig — mogenhet!
Den sämre karlen passar pa en kväll och tar
sig en kavaj på klä&ängena i någon bättre tai
bur, och går sedan bort,;tyst och anspråkslös, oL
profvar den för sig själf i all sin stillhet, och far
intet nt i skällsord och håller intet täseu om den
intSn?t-JT S& taSaiHde ¥äl kring halsCB’ cller är"
marna¦ aro en smula för korta. Den bättre herrn
går till en skräddare midt på blanka förmiddagen,
smäller i döma och behåfier hatten på hufvudet
och har skräddaren att rifva ner hela sitt l
Och så väljer han och profvar och XrK
nas och får det aldrigbra nog. Och om ett pai
dar går han, lugu och obesvärad, midt på ljusa?
Ken med kavajen på sej och säier: »SÉrif opp
på mej’.» och så-kommer han aldrig tillbaka.
Nr 15
SJNPSVALL8 TIPNINO törftg 4 Febnuri
1888
Sundsvall 4 Februari.
MlnaolUta
- kl/6 «. ro., ordinarie .»mra.uträde med SJfik»i>ten»för-
enlnien I Sandhall å BJönuml.tuet.
TUiJ«» 7, kl. 1 e, »., cntrepr«n»datik«lon InfOrluaretUdlrek-
berg å ett p
tt parti ny» möbler,
rjar »ontoWdelnlug
ik«lon InfOrluartUrk
berg å ett parti ny» möbler.
Torsdag 9, börjar »ontoWdelnlugena andervimtng vid Sunds.
vall* HauoeUlnatitut
Frtdlf 10. f re kl. IS p. d., bevak»» fordringar 1 RödMtrandt
iogoac* »klfebolap öcb Skönt ångqvaru» »ktlobollg*
köukuner å tlneulillet Llnsto
mar Da ltielz» kunkuner.
— fel. 1 e. m., auktion k dirmrie o»akra fordringar * «t»<1«-
Betänkandet t tullfrågan skulle,
enligt hvad från Stockholm skrifves, vara
färdigt att aflemnas i kamrarne redan i dag.
1 tisdags och onsdags behandlades frä- j
in om spaninålstullar inom bevillningsut- i
skottet in pleno.
Sundsvalls sanitära statistik för
anuari månad (meddelad af första stads-
skaren.)
Antalet dödsfall utgjorde 24, deraf 9 man-
cön och 15 qvinkön. De aflidne* ålder var:
rader 6 mån. 3; mellan 6—12 mån. 2; 1—5
r 10; 5—10 år 1; 20—40 år 1; 40—60 år
60-80 år 3; öfver 80 år 2.
Blund dödsorsakerna märkas: ålderdoms-
tyning 3, skarlakansfeber 5, messling 4,
fteri 2, lungsot 2, barnsångsfeber 1, hjern-
inflammation 2.
Dödligheten på 1,000 innevånare, pr år
räknadt, utgjorde 26,1. Beträffande »j,d-
UghettförhåUundenn hafva till Helsovårds-
näraden af stadens läkare anmälts följande
ukdomsfall; messling 91, skarlakansfeber
\ difteri 5, nervfeber 1, barnsängsfeber 1,
:ut magkatarrh och enk. gast. feber 13,
ikut diarrhé 15, ros 3, rheumatisk feber 7,
bröst- och luftstrupskatarrh 40, lung- och
Eungsäcksinflammation 20, halsfluss 35.
Försäkring mot olycksfall vinner
ner och mer insteg, icke minst inom Sunds-
all och dess omnejd; och att dylik för-
läkring icke är onödig, synes bäst därutaf,
itt hos en af bolaget Fylgias härvarande
tgenter under fjolåret anmäldes icke min-
Ire än 29 svårare och lättare olyckshän-
lelser, medförande kroppslig skada och
[rågande rått stora ersättningar. Liksom
fjol har Tunadals aktiebolag äfven i år
låtit försäkra dem af sina arbetare, som
hafva riskabla sysselsättningar. Grosshand-
laren Aug. Sundberg har försäkrat sina
drängar för 1,000 kronor pr man.
Sundsv.-P:n.
En ny landsväg. Helt nära Gefle-
orgs läns nordligaste gräns och från dess
ista järnvägsstation, Mellansjö i Rarasjö
ocken, har Svartviks aktiebolag börjat byg-
;a en aderton kilometer (nära 2 nymil) läng
andsväg österut till 6rnnd*jön i Borg*jö
wken i Vesternorrlands län. Vägen är re-
län i hela sin sträckning »öppnad», såsom
det heter, och skall i vår fullbordas genom
grusning.
I vägen ingår en ny bro öfver Juan nära
Vlellansjö station. För denna bro äro nu
iten och timmer framforslade.
Ännu är det, säger Gefleposten, icke uf-
jordt, huruvida landsvägen skall fortsätta
am till den stora byn Naggen i Torps
)cken i Medelpad, eller om den fortfarande
•r all framtid skall få sin ände i Grund-
yön. Naggboarae äro nämligen icke såin-
:resaerade af att få ordentlig väg som man
skulle tro.
En fordom Sundsvall. Från Cain-
ridgeport i Nordamerika har i enskildt bref
lit begärts upplysningar om en person, som
inder namnet Otto Nystedt uppträder i
Boston och uppgifver sig hafva varit stads-
Fiskal i Sundsvall. Enligt brefskrifvarens
uppgift skall Nvetedt försöka sig på mån-
gahanda svindlerier och hans landsmän kun-
»inte riktigt» få bevis på honom hvad
är för en person hemifrån.
I Sundsvall har verkligen funnits en hand-
lande Otto Hjalmar Nystedt — ined bod i
Stenhammaren — som under åren 1880—
Jl—82 flera gånger var stämd för oloflig
>ränvinsförsäljning m. tn. samt ådömd böter
ich vid ett tillfälle edgång. Ar 1883 be-
jaf han sig till Amerika.
2.700 kronor får länets döfstumslcöla
Hernösand af statsanslaget för år 1888
till understöd och uppmuntran åt mindre
uppfo>tringsanstalterförmedellösadöfstumma
och blinda barn.
Nittonåriga Emma Mel in blef i
>rsdags afton in förpassad^ till kronohäktet
ärstädes.
I går morse gjordes anmälan om ytter-
ligare en stöld, som hon begått, i det hon
tillgripit från en kaféförestånderska en kläd-
ning in. m. och hon erkände äfven inför
direktören på häktet detta tillgrepp.
För Blåviks trävaruaktiebolag har
m. fastställt bolagsordning på ansökning
; O. Norberg, Joh. Norberg och P. We-
in. Styrelsen har sitt säte i Nätra socken
¦ Vesternorrlands län. Aktiekapitalet skall
itgöra minst 30,000 kr. och högst 80,000
kr., fördeladt i aktier å 200 kr till viss man,
med full inbetalning vid teckningen.
En orkanlik storm rasade i Lillhcrr-
ial torsdagen den 19 jon. Hölass kosta-
des öfver ända och dragarne hade full möda
att hålla sig på benen, de personer, som
vågade sig ut, måste hålla sig fast i husknu-
tar och gärdesgårdar för att ej blifva kull-
kastade, hötappar, trästickor och tukspånar
lösrycktes, gmgo som raketer mot höjden
och företogo en vild kappsegling i högan
lufts eky. Jämtl.-p:n.
Från likvidationsmötet i Sollefteå.
^ill V. A. skrifves:
Det s. k. likvidationsmötet i Sollefteå har
år varit mer än vanligt talrikt besökt.
Handelsvaror från Lappland, Jämtland och
södra provinser ha utbjudits, och Norge har
representerats i många artiklar, synnerli-
gast fisk. Om marknaden nu, som flera år
varit fallet, ej kan sägas hafva varit liflig,
så har dock, för den del säljare, som ut-
bjudit de så kallade kuranta varorna, såsom
matvaror och konfekt, affärerna sägas hafva
gått ganska bra. Deras afnämare torde
emellertid räknas talrikast bland de till stor
del lustfarande, som från det öfre landet
medföljt järnbantåget.
Betydligare timmeraffärer hafva ej _ .
m, emedan sågverkspatronerna enligt de-
ras enstämmiga utsago hafva sina behof
uppfylda.
Likvidationsmötet i Bjur åker. Vår
Delsbokorrespondent skrifver den 20 jan.:
Som bekant beslöto ett tiotal Bjuråkersbor,
bosatta omkring den platB där den sedvan-
liga Bjuråkersmarknaden hålles, att för den
nu afslutade marknaden ej upplåta vare si<r
husrum eller ståndplats för de personer aom
trots förbudet ämnade ditresa och hoppades
de att man allmänt skulle ställa si<r förbudet
till efterrättelse. °
Många hade rättat sig efter denna deras
önskan, och de besökande voro de första
dagarne ej många och ett nyktert lif rådde,
men de sista dagarne blef platsen besökt
en stor publik, bland hvilka befann &...
drinkare och slagskämpar den ene värre än
den andre.
Allt hade kunna taflöpa lungt och fredlig
om ej bränvinet som alltid vant framme och
gjort sina verkningar märkbara. Sista mark-
nadsdagen illustrerades af blodiga slagsmål
och blef en individ så svårt skuren med
kmf att läkare måste anlitas. Inne i ett
rum hade ett revolverskott aflossats mot en
innevarande, dock utan att träffa.
Då man blifvit förbjuden att på den gamlb
vanliga platsen uppsätta eina stånd m. m.
drog man 8ig ner till sjöstranden, där
sedan »kureade». Affärerna som gjordes voro
dock ytterst dåliga. De enda^om hafva skäl
att rosa marknaden äro hästbytare och säl-
jare af hastar, hvilka gjorde rätt goda af-
Den vilda och råa karaktär som dylika
marknader eller likvidationsmöten vanligt-
vis brukar antaga har ej häller nu utebRf-
vit. Att söka utrota denna gamla sedvana
tager en rundlig tid.
Fjäll-lappena lif. En lappman från
Frostvikens fjäll han lemnat Jämtlandspo-
sten en skildring af de mödor, lapparne där
på trakten haft att .utstå under innevarande
vinter, hvilken skildring med nödiga språk-
liga ändringar, är af följande lydelse:
I år blefdet tidig höst. Snön föll och
blef liggande. Så lade sig »spek» (skare)
öfver snölagret, så att våra renar icke kunde
arbeta sig genom snön för att erhålla föda.
Vi måste därför flytta nedöfver landet och
söka betesmarker åt renarne. Då vi an-
lände ned till de första nybyggena, upp-
kom strid med bönderna De plågade våra
renar och hotade oss själfva till lifvet.
De ströfvade kring i skogarne, medhaf-
vande stora älghundar, hvilka spridde våra
renhjordar och gjorde skada på renarne.
När de träffade oss, utforo de i hotelser.
Och så hördes det i alla skogar, hvavt vi
än kommo kring nybyggena. Föga roligt
för oss var det att tänka, att vi hvilket
Ögonblick som helst kunde bli ihjälslagna i
skogen. Hade vi endast varit trygga om
natten, hade det varit lyckligt, men det var
sällan vi fingo hvila tryggt en enda natt.
Bådo vi dem vackert, att de skulle lämna
oss i fred för sina hundar, blefvo de onda,
och Både vi, att vi skulle hänvända oss till
någon kronobetjänt, fingo vi till svar, att
»det fins ingen lag för tocket pack».
Alla lappar beklaga sig öfver bönderna
vid fjällfoten, där den källa vintern är så
sträng. Under tiden arbeta vi öfver vår
förmåga, men ändå hjälper det ingenting.
Ofta händer, att vi resa hemifrån på mor-
men utan annan mat än ett par koppar
__ffe med eller utan renost. Måhända
kunna vi till resekost taga med oss en bit
renkött i barmen, och så nödgas vi bli borta
både en och två dagar utan mat. Under-
stundom regnar det eller ock snöar det, så
ryter stormen öfver fjället, och våra kläder
frysa, genomvåta som de äro, till is, så att
det är nästan omöjligt för oss att taga oss
hem. Och så i storm och mörker kanske
vi veta icke ens, åt hvilket håll vår koja
är belägeu.
Det var för en tid sedan. Lapparne
hade samlat sina renar för att bege si"
nedåt bygden. Man såg redan på afstånd
nybyggena och gladde sig åt att få komma
in i ett varmt hus. I allmänhet är det
lappkvinnorna, som köra oxarne, och så är
det 4 ä 5 ackjerenar i hvarje rad, den ena
efter den andra. En lappkvinna, hvilken
befann sig i synnerligen ömmande omstän-
digheter, ledde sista raden och hade kom-
mit ett stycke efter de andra. Det var ute
på en sjö. En nybyggar-hustru, hennes
äldste son och en timmerhuggare kommo
resande, medhafvande hundar. Lappkvin-
nan ropade åt dem, att de icke kommo för
nära, enär hennes renar kunde bli skrämda
för hundarne.
>Håll käft, gemena pack!», blefdet enkla
svaret.
Och de kommo icke blott närmare, utan
en af dem misshandlade och sparkade lapp-
kvinnuu, så att lappgubben måste infinna
sig för att taga henne i försvar.
I skogarne uppe vid fjällen vistas också
allehanda slags folk från skilda orter. När
de gjort något galet, skicka de alltid lap-
parne framför sig och skylla på dem.
Lappska missionen. 1 en öfversigt
uti tidningen »Vårt Land» af de svenska
missionerna redogöres på följande sätt för
lappska missionen:
A. Svenska missionssällskapet. som bedrifvit
denna verksamhet sedan 1836. Missionsarbetet nt-
öfvas i missionsskolor och barnhem. (Medel till
de scmires underhåll insamlas af den s. k. Femöre-
föreniugeu.)
a) Missionsskobr: 1) Gafsele med 22 barn: Lä-
rare: E. Holmberg.
2) Gargnäs med 15 lappbarn (och dessutom 16
svenska barn). Lärare: 8. Ljunglöf.
3) Mattisudden med 12 lappska barn (och dess-
utom 3 svenska). Lärare: O. Forsman.
4) Lappträsk med 16—20 lappska barn (och dess-
utom 12 svenska). Lärarinna: Anna Bergqvist.
Ii) Barnhem: 1) Bäskselc med 22 barn. Lärare:
. D. Lindbom.
2) Vittangi med 9 barn. Lärarinna: B. G. Jo-
hansson.
3) Karesuando med 10 barn. Lärarinna: J. Mört-
4) Ange med 14 barn. Lärarinna: G. Stenson.
B. Svenska statens lappskolor: Tärna,Mala, Jock-
mock och Gellivare.
C. Föreningen »Lappska missionen» vänner», bil-
dad 1880, missionerar genom skolverksamhet, re-
sepredikanter och skriftspridning.
llufvudstation: Lannavaara med 9 skolbarn. Lä-
rare: A. Lundberg och O. W. Zeidlitz. Resepredi-
kanter: K. J. Eriksson och Z. Lindmark.
D. Svenska missionsförbundet verkar sedan 1881
genom resepredikanter: J. E. Ågren (stationerad i
Mala), K. 5. Gustafsson (i Wilhelmina) och J. P.
Nyström (i Sorsele).
Söderhamns stadsfullmäktige och
gooätemplame. Ett bolag har bogärt,
att Söderhamns stud skulle upplåta mark
för ett goodtemplarhus vid Stugsund. Denna
begäran har villfarits af stadsfullmäktige,
under vilkor att ett bolag blir bildadt för
ändamålet.
Ett beredningsutskott inom Söder-
hamns stadsfullmäktige är föreslaget af apo-
tekuren Afzelius. Söderh. T.
Examina i Upsala. Juridisk pre-
liminärexamen har aflagts af Otto Moritz
och Arthur Domeij, teologisk-filosofisk exa-
men af Edvard Undin och filosofisk kan-
didatexamen af Erik Pipon, alla norrlän-
ningar.
Drottningens resa. Drottningen af-
reste åtföljd af prins Oscar samt dennes
trolofvade fröken Ebba Munck i måndags
med extratåg från hufvudstaden för att öf-
ver Helsingborg, Helsingör, Köpenhamn,
Köln och Paris begifva sig till den å Eng-
lands sydkust belägna staden Bournemouth.
Redan en half timme före den för afresan
utsatta tiden började att å sentralplanen
samt i stationshusets vestibul samlas stora
människoskaror, hvilka efter hand så till-
växte, att då de kongliga vagnarne foro
från slottet ned till stationen, detta skedde
genom en mångdubbel häck af personer af
båda könen; hela sentralplanen jämte dit
gränsande gatumynningar voro uppfylda
med människor. I den kongliga och l:a
klassens väntsalar samt å perrongen hade.
för att göra de höga resande sin afskeds-
uppvaktning samlats en stor mängd mili-
tära och sivila funktionärer. De kongliga
personerna underhöllo sig under en längre
stund med de närvarande, hvarefter, sedan
de resande intagit sina platser i waggonen
och signal gifvits till afgång, öfverståthålla-
ren höjde ett lefve för drottningen och prins
Oscar, hvilket efterföljdes af kraftiga hur-
rarop.
— Från Norrköping telegraferas: Vid ex-
tratågets hitkomst H. 8,44, e. m. helsade
en ofantlig människoskara de höga resande
ined väldiga hurrarop. Stadsfullmäktige,
magistraten m. fl. voro närvarande. Justi-
tieborgmästaren Lotbigius lyckönskade å
samhällets vägnar prins Oscar till hans för-
lofning. H. k. h. tackade. Vid tågets af-
gång höjdes ånyo dånande hurrarop. Drott-
ningen, tom syntes öfverraskande frisk, hel-
sade genom waggonfönstret.
— Från Helsingborg telegraferas: Drott-
ningen, prins Oscar och fröken Ebba Munck
jämte uppvaktning hafva ankommit hit och
mottogos af grefvmnan Wachtmeister, som
Afverlemnp.de en praktfull bukett, svensk-
norske ministern i Köpenhamn friherre Beck-
Friis, generallöjtnanten friherre Cederström
och generalmajoren Toll, honoratiores samt
en stor folkskara. I hamnen, från offent-
liga och enskudabygnader flaggades. Af-
resan skedde i nftrväro af en stor folkmassa,
och sedan de höga resande intagit frukost,
med ångaren »Malmd» till Helsingör.
— Från Köpenhamn telegraferas: Drott-
ningen af Sverge-Norge, prins Oscar och
fröfen Munck Inkommo hit i tisdags på
morgonen kl. 10,so med extratåg från Hel-
singör. Vid barngarden mottogos de af hela
konungafamiljen med undantag af drott-
ningen. De reste vidare till Korsör.
Prins Oscars förmätning med frö-
ken Ebba Munk kommer, säger Posttidnin-
gen, att ega ram i England. Det ar ftnnu
feke bestftmdt om vigseln skall försiggå i
svenska kyrkan i London eller på ön Bor-
nemouth, där drottningen under våren vi-
stas. Dagen för den religiösa seremomen
är icke heller ännu utsatt, endast att den
skall ega rum omkring medlet af nästkom-
mande mars månad.
Drottningen kommer att öfvervara akten,
och kronprinsen samt prins Eugen skolo li-
kaledes vara närvarande, för hvilket ända-
damål kronprinsen skall från Sverge och
prins Eugen från Paris afresa till England
strax före den tid, då förmätningen sker.
Måhända kommer jämväl prins Carl att öf-
verresa till England vid denna tid för att
öfvervara sin broders bröllop.
Ministerkrisen. Posttidningen inne-
håller i tisdags följande officiela meddelande:
Då flere tidningar här hafva gjort sig till
tolkar för alldeles obestyrkta och felaktiga
rykten om det egentliga skälet hvarför är-
kebiskopen hr doktor Sundberg skall hafva
afböjt h. m. konungens önskan att hr ärke-
biskopen skulle mottaga kallelse till stats-
ministers-ämbetet, så hafva vi blifvit satta i
tillfälle att meddelar att tidningen »Nya Dag-
ligt Allehandas» uppgifter i gårdagsnumret
(att vid underhandlingarne intet tal ens
förevarit om ministärens sammansättning)
äro med sanningen närmast öfverensstäm-
roande. Inga personer hafva varit föremål
för meningsutbyten emellan h. m. konun-
gen och ärkebiskopen, utan har denne en-
dast haft att svara ja eller nej för sin per-
son; längre kommo ej underhandlingarna.
Något s. k. uppdrag att bilda en ministär,
såsom vissa tidningar uppgifvit, har hr är-
kebiskopen för öfngt lika litet som någon
annan erhållit. Sådant öfverensstämmer
nämligen icke med Sverges regeringsform.
— Omedelbart efter drottningens och prins
Oscars afresa åkte konungen till riksmar-
skalken frih. Bildt. Denne senare var i
tisdags så återstäld från sin sjuklighet att
han på förmiddagen infann sig till rådpläg-
ning1 med konungen å Stockholms slott.
Vivisektionen. Motion angående ex-
periment på djur i vetenskapligt syfte har
väckts i Andra kammaren af rektor Chr.
L. Anjou. Motionären har på angifna grun-
der funnit sig föranlåten hemställa, att riks-
dagen må för sin del besluta utfärdandet
af en lag bland annat bestämmer att pin-
samma experiment på djur i vetenskapligt
syfte må endast ega rum i de offentliga
medisinska läroanstalternas därför afsedda
laboratorier, att djuret skall vara fullt be-
döfvadt och att under inga vilkor rörelse-
förmågan får djuret betagas utom i sam-
manhang med okänslighet samt att experi-
menten ske efter offentligt tillkännagifvande
i närvaro af minst fem särkildt kvalificerade
personer och att behörigt protokoll vid ex-
perimentet föres. Öfverträdelse af sådan
lag föreslår motionären böra straffas med
böter från 100 till 400 kronor.
Ett gif akt för våra gjuterier och me-
kaniska verkstädar. Hofmarskalken P. O.
Reutersvärd har i Första kammaren motio-
nerat om antogandf af alla tullsatser, hvilka
förekommo i bevillningsutskottets beryktade
betänkande vid januaririksdagen i fjol, en-
dast med uteslutande af artiklarna majs, ost
och bly samt med ändring af spannmålstul-
larnas belopp.
Protektionisterna synas sålunda ämna miss-
bruka sin maktställning — uttrycket är in-
galunda för starkt — till att förverkliga äf-
ven det hufvudlösa förslaget om tull på
tackjärn m. fl. för våra gjuterier och meka-
niska verkstäder nödiga råämnen.
Mot dessa förslag afgafs som bekant i fjol
en offentlig protest af hrr J. Bolinder, J.
Keiller, R. Tellander och Hj. Wessberg,
hvilka bland annat ådagalade, att endast
tackjärnstullen skulle utgöra en årlig skatt
för våra gjuterier och mekaniska verkstäder
af icke mindre än 200,000 kronor, och detta
utan att våra bruksegare däräT kunde skör-
da någon nämvärd fördel. Desse sakkun-
nige män förklarade därjämte, att dylika
tullförslag vore »egnade att ruinera våra
mekaniska verkstäder och gjuterier.»
Vi hafva ock — säger Aftonbladet —
fortfarande i vår ego ett 40-tal skrifvelser
från verkstadsegare i olika delar af landet,
hvilka alla i de bittraste ordalag protestera
mot denna del i bevillningsutskottets be-
tänkande, hvars genomförande enligt fleres
utsago icke skulle lem na den annan utväg
öppen än att i stänga verkstaden och afske-
da arbetarne.»
Vi hafva ansett oss i god tid böra fästa
vederbörandes uppmärksamhet på, att dessa
— för att begagna ett af en framstående
talare i Första kammaren användt uttryck
— »okynnestullar» ’åter äro i antågande.
Då protektionisterna denna gång i bevill-
ningsutskottet försäkrat sig mot alla besvär-
liga sakliga utredningar, torde det vara af
vigt, att vederbörande egare af gjuterier
och mekaniska verkstäder själfva vidtaga
mått och steg, för att åtminstone i kam-
rarna sakens verkliga innebörd framhålles.
Visserligen är hr Keutersvärd numera en
mäktig man. Men vi vilja dock i det läng-
sta hoppas, att hans makt icke är så stor,
att sakkunskap och billighet förlorat allt
inflytande i svenska riksdagen.
Landshöfding Wennerberg uppgif-
vea komma att i Första kammaren anhålla
om entledigande från ledamotskapet i kon-
stitutionsutskottet, emedan han själf skall
ogilla, att kammarens protektionistiska ma-
joritet gifvit honom, ehuru förtroendeem-
betsman, plats i det utskott, som det ålig-
ger att granska de i statsrådet förda pro-
tokoll.
En sådan afsägelse skulle väcka så myc-
ket större uppseende, sedan det grundlags-
vårdande utskottet utsett landshövdingen till
sin ordförande.
Fullmäktige i riksbanken hafva ef-
ter afdelningskontorens hörande i ämnet hos
bankoutskottet beslutat af styrka kvinnas an-
ställande vid riksbankens afdelningskontor.
Reservationer afgåfvos af Levenhaupt, Arn-
berg och Fock.
Om själens odödlighet höll d:r Carl
von Bergen den 26 jan. sin tredje föreläs-
ning i Stockholm. Ur Stockholms Dagblads
referat må följande meddelas:
Den store tyske vetenskapsmannen Vir-
chow har en gång sagt att om vetenskapen
kunde förklara, hur människan födes, så
skulle den därigenom bafva i sin hand nvc-
keln till tillvarons gåta. De nya forsknin-
garna på själslifvets område, hvilka tal. i
en föregående föreläsningsserie behandlat,
hade fört svaret på frågan ett steg närmare
sin lösning och öppnat utsigt att i jämn-
bredd med födelsens problem uppställa dö-
dens.
Den moderna experimentalfysiologien ha-
de till fullo ådagalagt, att själen, långt ifrån
att inskränka sig till det klara dagsmedve-
tandet, hvars säte år hjärnan, har sina dju-
paste rötter i de dunkla områden, hvilka
hafva andra fästen än hjärnan. Om man
nu sålunda också skulle kunna frambringa
bevis för, hvilket man dock icke har gjort,
att detta klara medvetande förstöres med
hjärnans undergång, så kan man ju icke
alls påstå, att därmed äfven själen dör, då
den nar sin egentliga kärna i de under dags-
medvetandet belägna områdena.
Man drifves allt mera äfven genom den
rent exakta forskningen öfver till det be-
traktelsesättet, att födelsen och döden blott
äro vexlande åskådningsformer, och att hela
jordelifvet endast är en akt i de olika lifs-
former, som människoanden har att genom-
gå. Sålunda säger Fechner: människan lef-
ver tre gånger. Den första: den slumrande
tillvaron såsom foster före födelsen. Den
andra: den halfvakna tillvaron under det
jordiska lifvet och den tredje: det fullt vakna
lifvet efter döden. Ty det är egentligen
först döden, som är vår egentliga födelse.
Om man skulle taga ett af dessa under
medvetandets tröskel belägna stadier, t. ex.
hypnotismen, så är den till hela sin natur
ett slag riktadt mot materialismen. Denna
senare betonar nämligen ensidigt det stora
inflytande, som kroppen utöfvar på själen:
är kroppen sjuk, så lider äfven själen däraf,
under det att dock själen utöfvar en långt
större inverkan på kroppen. Starka sin-
nesrörelser kunna sålunda till och med döda,
bekymmer och grämelse bleka håren, mo-
dren kan »förse sig», som det heter, hvil-
ket kan hafva ett afgörande inflytande på
fostret. Detta själens herravälde bevisar
ännu mera af hypnotismen, där den ena
människans viljekraft fullständigt kan be-
herrska den andras vilje- och känslolif, ja
hela hennes vegetativa lifsfunktioner.
Tal. ordade därefter om den s. k. orga-
niska projektionen, hvarpå uppmärksam-
heten under den sist ti tiden blifvit fästad,
eller det organiska sammanhanget mellan
människosjälen, hennes kropp och verk samt
om den s. k. »gyllene snittets» lag, enlir1
hvilken inom alla områden för mänsklig ver)
samhet den mindre delen förhåller sig till
den större som den större till det hela. Det
är i kraft af denna lag som själen bygger
åt sig hjärnan och kroppen och bryter in
sina idéer på alla områden.
Materialismen är i våra dagar utdömd från
alla tongifvande vetenskapliga kretsar, och
Sverge är snart sagdt det enda land, där
man ännu håller fast vid den.
K. m:t och kronan förlorande part
Vid Stockholms rådhusrätt hade förre lund<-
kamreraren A. Ande berg yrkat att af k,
m:t och kronan utbekomma 550 kr. jämte
6 prosent ränta sedan 1878, utgörande det
arvode, som tillkomme Anderberg såsom
kronans själfskrifna ombud hos pröfnings-
kotnitén i Vesternorrlands län, äfvensom
för uppgörande af länssammandrag öfver
allmänna bevillningen, hvilka medel af lands-
höfdingeämbetet utbetalats till de personer,
som förordnats att uppehålla landskamrerare-
tjänsten nämda år.
Rådhusrätten biföll käromålet och tiller-
kände Anderberg ersättning för rättegångs-
kostnaderna.
Svea hofrätt, där advokatfiskalen E. Set-
tergren, på förordnande of justitiekansleren,
anfört besvär öfver rådhusrättens utslag,
har faststält underrättens dom samt ålagt
k. m:t och kronan att till Anderberg ut-
gifva ytterligare 50 kr. i rättegångskost
nåder.
Fru Elise Hwasser, Sverges nu lef-
vande främsta dramatiska konstnärinna, er-
höll i onsdags på grund af styrkt sjuklig-
het, sin inlemnade afskedsansökan beviljad.
Fru Hwasser skall uppbära en pension,
uppgående till 3,000 kr.
Nedsatt ränta. Industrikreditaktie bo-
laget i Stockholm har sänkt sina rijntesatsei
med l/i procent, hvarefter desslägstadiskontc
härefter är 4 prosent och lägsta kreditiv-
räntan 5 prosent.
— Skånes enskilda banks kontor i Stock-
holm har från och med i onsdags ned-
satt vexeldiskonto, låneräntor och kreditiy-
ränta med en half prosent, så att lägsta di-
skonto för vexlar blifver 4 pros., för lån
4l/.j pros. och kreditivränta 5 pros. Hög-
sta depositionsränta är fortfarande 3’/2 pros.
på 4 månaders uppsägning och upp- och
afskrifningsränta 2 pros.
Hopplös konkursstat. 1 Eskilstuna
mekaniska snickerifabriksaktiebolags kon-
kurs hölls i måndags första förhöret. I
egenskap af verkställande direktör för bo-
laget beedigade bruksegaren C. U. Berg-
stedt den till rätten ingifna staten, utvi-
sande tillgångar inga och skulder till be-
lopp af kr. 97,895.4 9. Aktieegarne ega
dessutom fordran för sitt i bolaget insatta
aktiebelopp å 84,000 kr.
En öfverraskande underrättelse
e Norge. Såsom af ett enskildt te-
tt från Stockholms Dagblads korre-
spondens i Kristiania framgår, har den be-
ryktade »Hamarresolutionens fader» soren-
skrifver Quain på ett eftertryckligt och
oväntadt sätt prickats v;d presidentvalet till
odelstinget. 1 stället för hr Quam, som
förut i odelstinget, vise talmansposten, har
tinget på denna plats med 45 röster mot
31 valt förre statsrådet Daae.
Sjöfarten i Öresund har upphört för
segelfartyg och är mycket svår för ång-
fartyg.
Dödsfall. Tullöfveruppsyningsraannen
J. V. F. Sandbäck i Göteborg afled i sön-
dags 53’/2 år gammal.
Under år 1887 uppgick Sverges
taxerade telegraf korrespondens till
1,189,607 telegram, af hvilka 539,186 in-
ländska och 650,421 utländska, med en be-
hållen portoinkomst, approximativt beräk-
nad, af 1,183,640 kr. hvaraf 598,116 kr. för
den inländska och 585,524 kr. för den in-
ternationela korrepondensen.
I jämförelse med telegramvexlingen och
portoinkomsten under år 1886, den sist-
nämda liksom den för år 1887 upptagen en-
dast efter den approximativt beräknade, vi-
sar det sig, att under sistlidet år en tillök-
ning egt rum i korrespondensen med 18,108
telegram, eller 1,5 prosent, hvaremot por-
toinkomsten nedgått med 11,011 kr. eller 0,9
prosent.
Likbränningsföreningen i Hel-
singborg hade i fredags sitt första års-
sammanträde. Föreningen räknar f. n. 136
medlemmar, däraf 32 ständiga, som en gång
för alla erlagt stadgad afgift af 10 kr., och
104, hvilka förbundit sig att årligen under
5 år betala en afgift af 5 kr.
Rykten om försnillning. Återigen
omtalas en försnillningsskandal. Denna
gång är det en vid en järnväg i mellersta
Skåne anstäld högre tjänsteman, som man
med fullt anspråk på tillförlitlighet påstår
hafva stoppat i egen ficka omhänderhafda
medel. Ryktet vet berätta, att då två järn-
vägens styrelseledamöter den 26 januari fö-
retogo en revision af kassan, upptäcktes en
brist af omkring 10,000 kr. Personen i
fråga har icke sedan den dagen varit syn-
lig i samhället, hvarför man häller sanno-
likt, att han skuddat stoftet af sina fötter
och begifvit sig till annan marknad, skrif-
ves till tidningen Lund.
Kanont illverkningen vid Finspong
under de tre sistförflutna åren. företer ratt
vackra slutsummor, säger »Östg. Corr.»
Där förfärdigades nämligen under åren 1884
—87 ej mindre än 56 stycken 12- och 15-
centimeters tackjärnskanoner och 90 styc-
ken 8- och 12-centimeters stålkanoner. För
närvarande inneligga dessutom beställnin-
gar på 9 stycken af det förra och 23 af det
senare slaget.
Skånska telefonnätet omfattar vid
årsskiftet icke mindre än 1,305 abonnenter,
fördelade på 21 olika sentralstationer. Ojäm-
förligt största abonnentantalet eller nära
hälften af eamtlige abonnenter kommer på
staden Malmö, som ensamt har 560 abon-
nenter. Sedan går ebonnentantalet med
3 ned till 136, som finnas i Helsingborg,
125 i Lund med Klågerup, 115 i Lands-
krona med Teckomatorp o. s. v.
" Ä Sk. Aftonbl.
Ett treUital svenskar, till största de-
len unga kvinnor från Norrland, åtföljde i
måndags från Stockholm en mormon-»pro-
fet», som skulle föra dem till Utah.
Försigtighetsåtgärder mot svin-
pesten. Ångaren »Thetis» medhade till
Stockholm från Köpenhamn 150 lådor ameri-
kanskt fläsk, som i Köpenhamn lastats å »The-
tis» direkt från en Amerikaångare. Fläsket
har af helsovårdsnämden förklarats fritt
från smitta, men emballaget däremot miss-
tänkt, hvarför det genast skulle brännas
upp. Ett väldigt bål upprestes på den
gamla platformen i Stadsgården och antän-
des af därtill kommenderadt brandsläck-
ningsmanskap i måndags eftermiddag,
tisdags brändes återstoden af emballaget.
Ny nykterhetsorden. I Jönköping
har bildats ett tempel af orden Ȁrans oc
nykterhetens tempelriddare.» Ärans tempel-
riddare äro ansedda såsom verldens mest
aristokratiska nykterhetssällskap, härstam-
mande från Amerika, där det heter »Terap-
iars of Honor and Temperance». Orden är,
enligt Smålands Alleh., fördelad på sju gra-
der, af hvilka de fyra första äro väpnar-
och de tre högsta riddar-grader.
Orden söker äfven utöfva hjälpsamhet:
enkor och barn efter aflidne bröder vill or-
den draga försorg om.
I Amerika finnes en kvinnoafdelning med
fyra grader men tills vidare är endast man-
liga afdelningen införd i Sverge. Intet sam-
band eger rum med orden i Amerika an-
nat än gemensamma ceremonier och tecken
och ej ett endaste öre sändes till utlandet.
Inträdet i orden är af svåraste slag i det
att ingen under 21 års ålder intages, och
skulle fläck på någons rykte eller anseende
förefinnas är detta nog att för alltid neks
inträde; likaledes ifall det kommer till or-
den att medlem brutit sitt löfte, gifvet i
någon annan förening, begår ohedrande hand-
ling eller för omoralisk lefnad,
I af vaktan på det ,,nya systemet".
En af hufvudstadens större skeppsmäklare-
firmor har, natuiligtvis under antagandet af
en inom kort besluten spanmålstull, i.dessi
dagar afslutat råglaster från ryska Öster-
sjöhamnar till Stockholm, uppgående, enligt
A. B., till den ansenliga siffran af 5,000 tons,
eller sirka 50,000 tunnor.
Kondenserad mjölk och mjölkex-
port. För omkring ett tiotal år sedan an-
lade en norsk firma en fabrik för konden-
serad mjölk på Hamar i Norge. Fabriken
arbetade upp sig till en viss betydelse, c
på grund ar en olyckshändelse vid fabri
kationen — ett stort parti mjölk visade ei
vid framkomsten till London hafva surni
— sågo fabrikens egare sig tvungna a
stänga fabriken.
Denna inköptes därpå af engelsmän, soi
småningom drefvo upp affären, så att den
nu är en af de mest betydande i Norge.
Affärsmän i denna bransch i London hafva
sagt, att man nu föredrager den norska
mjölken framför schweizermjölken, som till
en del har utträngts af den norska. En-
grosprisen äro i London 1 £ pr kassa ä 48
lador, af hvilka hvar och en innehåller ett
engelskt skålpund netto. Då jag — säger
St. Dagblads brefskrifvare — icke känner
till huru många prosent socker mjölken in-
nehåller eller huru många liter mjölk åtgi
till att produsera en låda kondenserad mjölk
kan jag icke lemna någon upplysning om
huru detta pris ställer sig i förhållande till
priset på nysilad mjölk. Så mycket är emel-
lertid säkert, att affären är betydande oel
stadd i tillväxt, och det bör därför anses föi
gifvet ut t fabrikens egare finna affären lö-
nande och att de därför se sig i stånd at’
betala så mycket för mjölken, att landtinan-
nen är belåten därmed.
Sjettedelsjordarne i Örebro. Ett
steg till förlikning mellan sjettedelsjords-
innehufvare och Örebro stad togs i onsdags
af stadens fullmäktige, som antogo handlan-
den F. Holmstedts erbjudande till staden of
sjettedelsjord mot lösen.
Sjettedelskomitén hade tvekat att til
styrka förlikning, emedan det förut lemnad<
tillfället till förlikning icke begagnats. Mei
komitéu ansåg dock att staden för undyi
kände af möjliga stridigheter icke borde til!
baka visa erbjudandet.
Stadsfullmäktige beslöto vidare att äfvei
Eriksson har däremot förbundit sig att
under 9 år arrendera jorden mot 8 prosent
på köpeskillingen samt att underhålla logen.
På grund af ofvannämda antaganden be-
slöto, enligt N. A., fullmäktige äfven utt de
sjettedelsjordsinnehafvare, mot hvilka rätte-
gång ej förts och hvilka vilja till staden mo
lösen efter foststälda tariffen och därmed för-
bundna vilkor afträda jorden, skola anmäla
sig hos drätselkammaren före den 1 oktober
innevarande år.
Hemmet för sjuksköterskor i Stock-
holm. Vid styrelsesammanträde sistlidne
lördag under drottningens ordförandeskap
faststäldes de af hofintendenten Kumlien
framlagda ritningar till det bostadshus för
sjuksköterskor och sjuksköterske-elever, som
är afsedt att uppföras å den tomt vid Val-
hallavägen, hvarest nyligen grundstenen la-
des till det af konungen och drottningen
bekostade sjukhuset. At de vid samman-
trädet jämväl närvarande bvgnadskomite-
rade, professor John Berg, hofintendenten
Kumlien, förste stadsläkaren K. Lindroth
och grosshandlaren Hans Sundström, hvilka
hafva sig tillsynen å uppförandet af nämda
sjukhus anförtrodd, beslöt styrelsen att jäm-
väl uppdraga ledningen af nu ifrågavarande
bvgnadsarbete. Kronprinsessan var af en
tillfällig förkylning förhindrad närvara vid
sammanträdet.
Tullverkets hufvudbokför år 1887
är den 28 denna månad fullständigt afslu-
tad:
Den angifver exakt den för året debite-
rade bruttouppbörd: af tullmedel kronor
30,704,393.22 samt af fyr- och båkmedel
kr. 1,321,852.75. 1887 års uppbörd af tull-
medel understiger den för år 1886 med kr.
1,529,134.65, hvaremot den af båkmedel öf-
verstiger den senare med kr. 14,589.66.
I förhållande till den i riksstaten för året
beräknade bruttouppbörden af 29,000,000
kr. tullmedel och 1,200,000 kr. fyr- och båk-
medel uppkommer således ett öfverskott af
respektive kronor 1,704,393.22 och kronor
121,852.75.
Efter afdrag af särskilda anslag af tull-
medlen: till handelsflottans pensionsanstalt
95,000 kr. och tolagsersättning till rikets
stapelstäder kr. 1,810,710.87 samt öfriga af-
kortningar: af tullmedlen kr. 66,886.72 och
af båkmedlen kr. 5,940.88, åfvensom om-
kostnader: af tullmedlen kr. 2,436,884.82
och af båkmedlen kr, 26,459.7 1, utgör net-
tobehållningen respektive kr. 26,294,910.8)
och 1,289,452.16.
A omkostnadsanslagen för uret har upp-
stått en besparing å tullmedlen af kronor
26,115.18.
Likbränningsföreningens Göte-
borgsafdelning hade i lördags afton möte
å Börsen, hvarvid 216 personer hafva teck-
nat bidrag till uppförande af ett kremato-
rium i Göteborg, och de insamlade medlen
uppgingo den 31 den. 1887 med upplupna
räntor till kr. 17.232.03, hvartill komma kr.
2,000, anslagna af Svenska likbränningsför-
nmgeu under förutsättning, att grunden till
krematoriet skall vara lagd innan mars må-
nads utgång. Medlemmarne i lokalafdel-
mgen äro nu 464, af hvilka 51 äro boende
ji samhället. Under förra året hade
65 nya tillkommit.
Styreke och revisorer omvaldes. .
Vid härefter hållet sammanträde med
tecknarne beslöts efter en stunds öfverlägg-
ning att lemna styrelsen fria händer att be-
dritva frågan om krematoriets uppförande.
G5tb.-p:n.
SvagdHeksfrågan, som på sista tiden
i så hög grad upprört våra goodtemplare,
skulle utgöra ämnet för en till i måndags
afton utlyst diskussion i Stockholm. Ett
60-tal personer hade, berättar D. N., in-
funnit sig, och diskussionen skulle börja.
Denna urartade emellertid inom kort till en
ytterst hetsig polemik mellan goodtemplare
och nykterhetsvänner å ena sidan samt f.
d. goodtemplare icke goodtemplare och
rnötesinbjudare å andra sidan. Det befans
nämligen att dessa senare icke voro good-
templare, utan antagligen velat göra geschäft
med den till 15 öre satta entrén. På för-
slag af redaktör O. Eklund beslöt mötet,
efter att ha fortgått till fram mot midnatt,
att protestera mot det »oblyga försöket att
draga folk vid näsan».
skrifves till Ö. C. — nu snart komma att
på allvar förebringas. Den tilltänkta stora
prosessen om donationsjorden är så att säga
samhällets lifsfråga. En kompromiss, som
bjuder jordinnehafvarne 40 års afträdestid,
hvarunder arrende skulle till staden betalas
för bortsåld donationsjord, lär vara i gör-
ningen. Afslås gjorda erbjudandet, torde
prosess snart komma i gång rörande dona-
tionsjorden, hvilken af Carl LX donerades
och sedermera af drottning Christina stad-
fästes såsom en gåfva till Vimmerby stad
för everldig egendom. Jorden i fråga, hvar-
på inga säkra fastighetsbref till köparne
utgifvits, utgör 9 hela hemman, för några
hundra år sedan nästan värdelösa, men nu-
mera uppodlade och värda bortåt en milli-
on krbnor. Sinnena inom staden ha länge
varit upprörda med anledning af den stun-
dande jordprosessen.
Inga mellanhänder! Den 19 jan.
sammanträdde den komité, som af Hällestads
och Tjeilmo hushållningsgille i Östergötland
blifvit utsedd för att rådgöra om sättet att
till möjligast lägsta pris anskaffa hrr jord-
brukare inom gillet artificiella gödningsäm-
nen.
Följande beslut fattades: Förfrågan göres
hos ett par superfosfatbolag samt ett par
enskilda firmor om lägsta pris på deras göd-
ningsämnen samt betalningsvilkor, då på
samma gång den önskan framställes, att
gödningsämnen, som rekvireras på hösten,
måtte få betalas föist 3 månader efter vår-
sådden, men att ränta å det kapital, hvartill
gödningsämnena belöpa sig, ej beräknas för
mer ån d>: ofvannämda 3 månaderna.
Komiterade upptaga order från den en-
skilde jordbrukaren inom hvar sitt distrikt
och betona särskildt i skrifvelserna till le-
verantörerna, att de ej ingifva order från
andra personer än dem som af komiterade
anses fullt säkra. Säljarne få utställa växel
till hvarje köpare, ty till någon solidarisk
ansvarighet vill man ej förbinda sig.
e. Östg. Corr.
Från trävaruindustrien 1887.
, Ur sågverks- och trävaruexportför-
eningens årsberättelse.
I den berättelse, styrelsen för nämda för-
ening aflåtit till årsmötet i lördags, yttras
med afseende å
Trävarumarhiaden :
Ehuru mot slutet af år 1886 tecken till
den allmänna verldshandelns förbättring ej
saknades och man t. o. m. började hysa en
svag förhoppning om, att åfven trävarumark-
naden skulle röna inflytande däraf, så in-
träffade dock händelser, som störande in-
verkade dels på handelns i allmänhet väl-
befinnande, dels ock särskildt på trävaruin-
dustriens. #Till de förra må i synnerhet
räknas den under fjolårets första månader
hotande faran af ett vidt utseende krig, till
de senare åtskilliga i desember år 1886 in-
träffade större fallissementer bland träim-
portörerna i London samt en till England
på senhösten samma år gjord, men först
något längre fram allmänt bekant, uppse-
endeväckande försäljning af, som det sa-
des, 10,000 standards sågade varor af myc-
ket ansedd Gefletillverkning, till ett under
all rimlighet lågt pris.
Genom dessa och ännu flere orsaker in-
fann sig köplusten tämligen sent, i synner-
het hvad Frankrike beträffar, där den för
öfrigt under hela årets lopp aldrig visade
sig liflig. Försigtighet synes hafva varit
träimportörernas lösen, i Frankrike kanske
i ännu högre grad än i andra länder. Xä-
gon nämvärd spekulation fans ej; man in-
skränkte sig blott till fyllandet af de ound-
gängliga behofven, en omständighet som
huft det goda med sig, att trävarulagren i
England och Frankrike vid detta års början
voro mycket små.
Såsom en glädjande företeelse i årets för
öfrigt mycket dåliga resultat kvarstår dock
det faktum, att dessa behof varit ganska
stora.
Exporten af hyflade och ohyflade plankor,
battens och bräder utgjorde i standards;
739,189 stånd, för hela Sverge, hvaraf Norr-
land (Haparanda t. o. m. Gefle) Icmnude
640,008 stånd. Motsvarande siffror för 1886
voro 689,929 och 595,661 stånd. Totalsiff-
ran är högre än för något af de föregående
tre åren, men ungefär 300 standards niia-
dre ån 1883.
Största exporten, 286,062 stånd., har gått
till England; därnäst kommer Frankrike och
Algeriet med 195,839 stånd., Tyskland med
54,676, Belgien med 47,492, Holland med
42,054, Danmark med 37,947, Spanien med
31,365 o. s. v. Till Australien ha utskep-
pats 8,512 och till Kapstaden 7,117 stånd.
Vi stå här, säger styrelsen, inför det an-
märkningsvärda förhållandet, att, trots från-
varon at all egentlig spekulation, utlandet
under år 1887 behöfts köpa i det närmaste
lika mycket svenskt hyfladt och sågadt virke
som under år 1883, då exporten hade nått
"itt maximum.
Hvad priserna beträffar hafvu de öfver
ufvud tagit varit omkring 5 shillings lägre
n under år 1886, utom hvad möjligen an-
går granbattens och vissa dimensioner gran-
bräder, hvilka tack vare Tysklands förbruk-
ning af desea varor, bäst hölio sig uppe. Den
vara, som däremot på den svenska marknaden
rönte den minsta efterfrågan och fick vid-
kännas det största prisfallet, var 3/9 gran-
plankor, hvilkiis mest betydande afsättmngb-
ort är Nordmandie. Orsaken hårtill är dock
ej att söka i minskadt behof, utan fahtmer
den starka konkurrens, vi haft att uthär-
u med Kiga. Som bekant är, stod näm-
ligen rubelns värde under hela fjolåret ovan-
•~* lågt, hvarigenom exportörerna kunde
råvaran mycket billigt och följaktligen
„ den försågade i förhållande dårtiJJ.
Jen ej nog härmed Timmerleverantörerna,
[»vilka efter Dunafloden hufvudsakligast äro
judar, började äfven att fursåga sitt timmer
och ejåifve exportera de sågade varorna till
utlandet, hvarigenom en högst fördårflig
conkurrens uppstod emellan dem och de
sgentliga exportörerna.
Man får af 1887 ars ttävartimarknad det
Jlmänna intryck, att de bästa priserna er-
löllos i början af försäljningsperioden, att
en lifligaete omsättningen inträffade när-
lare våren och att försäljnängarne, men
ka anbuden, aftogo tidigare än vanligt.
\nledningen till detta suttnämda förhållande
ir ej svårt att finna. Nordsjöfrakterna, som
>å våren voro ytterst låga, stegrades från
•ch med midt en" af augusti högst betydligt.
På senhösten 1887 egde stora försäljnin-
tar rum från Gefle till abnormt låga priser,
»ch detta virke, eom dock sannolikt aidrig
ar ärnnadt att skeppas under fjolåret, torde
»g, åtminstone till största delen, kvarligga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
