- Project Runeberg -  Sundsvalls Tidning / Årgång 1888 /
78

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

SUNDSVALLS TIDNING Torsdag 16 Februari 1888

Ett rum med kök finnes att hyra från den 1
April i gården No. 40 i östra Stenhammaren.
M. A. Fürst.

Ett parti bjelkar och sparrar önskas köpa af
undertecknade.
Jonzén & Nilsson.
Kontor: Byggnadsförbundets hus Sundsvall.
(632)


Billigaste priser i Norden!
Ur och Furnitur m. m.


Genom direkt förbindelse med de förnämsta
fabriker i Schweiz o. Frankrike uti denna bransch,
kan jag tillförsäkra de billigaste priser å alla
sorters Fickur, Väggur, Väckarur

(förnicklade fodral), alla sorters Urkedjor af
äkta talmiguld och af komposition, Urnycklar
och Medaljonger. Alla delar af Furnitur
och Verktyger samt Maskiner för
urmakeriarbeten stort lager och till de billigaste priser
här i landet i parti för Hrr Urmakare och Handlande.
Reqvisitioner från landsorten expedieras
med omgående mot kontant eller postförskott.
Sundsvall i Februari 1888

(606) M. COHN.


Iakttagelser och intryck.

Ett mycket lämpligt skatteobjekt - oemotsägligen
vida att föredraga framför både
spanmål och mjöl - framställes af hr Ludv.
Josephson i en nyligen utgifven skrift om
dagens vigtiga teaterfrågor.

Man borde - menar han - liksom på
flera ställen i utlandet belägga varieté-,
konsert- och sirkusetablissementer med passande skatt,

Förslaget kan måhända vara något att fundera
på, men nog skulle skatten kunna
användas bättre än till nationalteatrarnes
underhåll, såsom hr Josephson föreslår.

Tvärtom borde väl äfven både »national»teatrarne
och andra teatrar drabbas af enahanda skatt.

-

Till den i vårt förra nummer sammanförda
trio af den för Stockholm inprosessade
F. V. Björck - som är ångkvarnsmaskinist
och som har den uppfattningen att en
riksdagsman bör lemna sina åsigter utanför
riksdagen, hr lektor Rundbäck som fann en
diskussion rörande spanmålstullarne otrolig och
hr hemmansegaren A. P. Danielson som vill
förskonas från obehagliga debatter; kan nu
läggas äfven hr Liss Olof Larsson.

Mot slutet af mjöldebatten i Andra
kammaren förklarade hr Liss O. L. att det där
talet om Stockholmsvalet var ett stickande
och retsamt idislande.

Ja, det är nog besvärligt för hrr
protektionister att de 22 stockholmarne icke äro
valde riksdagsmän, utan inprosessade eller
framkommenderade; men huru obehagligt
det än må vara för de nu maktegande, bör
det dock icke förtigas utan tvärtom med all
kraft och ihärdighet upprepas.

Riksdagsmän, mindre partiska och mindre
ensidiga än nyssnämda dubbelspann, äro ock
af den åsigt att en dylik skandal aldrig mera
bör få upprepas.

En af dessa är f. d. statsrådet P. J. von
Ehrenheim
, en af representanterna i Första
kammaren för Upsala läns landsting, och han
har för den skull väckt en motion, som vi
på annat ställe i dag återgifva.

I denna motion säger han alldeles riktigt
och mycket förträffligt bland annat dessa
ord:

»Uppdraget (att vara riksdagsman) är till
sin natur ett af medborgare gifvet
förtroendeuppdrag, och saknaden af majoritetens
förtroende kan icke ersättas genom
myndigheternas formelt riktiga tillämpning af
lagbud, gifna för att förekomma obehöriga val».


Motionären betonar i sin motivering det
olämpliga i att myndigheterna tillsätta
riksdagsman
och det oegentliga, att
riksdagsmannen framgår icke ur ett val, utan ur en
votering.


Då denna motion kommer under kamrarnes
behandling, bör Stockholmsvalet få en
uttömmande behandling.


En brefskrifvare från Stockholm påkallar
uppmärksamhet för det faktum, att
riksdagsdebatten om spanmålstullarne öppnades
i Första kammaren af hr S. A. Hedlund,
Göteborgs Handelstidnings redaktör och i
Andra kammaren af hr Herslow, redaktör
för Sydsvenska Dagbladet i Malmö.

Det var tidningsmännen, som upptogo striden
med hofmännen - säger brefskrifvaren.


Ministären Bildt har satt till sin uppgift
att genomföra »försoning» och »frid» här i
landet. I förbigående sagdt torde våra
importörers ansträngningar att före den stora
»tullfredsställelse-dagen införskaffa så
mycket som möjligt af spanmål och mjöl blifva
kraftigare redskap för frid och försonlighet,
än ministärens lydnad under riksdagsprotektionisternes
herravälde.

Emellertid har hr statsministern satt sig
ett högt mål före och det skall just bli
roligt att se, huru han skall bära sig åt för att
väcka dessa bättre känslor i första rummet
hos protektionistledarne, som onekligen äro
mest i behof däraf.

Hr A. P. Danielsons t. ex. sinnesstämning
tog sig nyligen luft i följande vänliga
yttrande: om städerna voro likstälda med
landet, så skulle vi inte behöfva ha mer än
tre göteborgare här i kammaren.

Aftonbladet gör ock med rätta följande
reflektion:

»Medaljens framsida således: försoning.

Frånsidan: på bekostnad af de svagares
rätt.»



Regeringen anser numera, att utländingen
betalar tullen. Detta är, säger
Aftonbladet, en olika uppfattning mot de
fosterlandsälskande kvarnegarnes, som i noteringarna
vid försäljning förbehållit sig blifvande
tull.



I Amerikas Förenta stater herskar, sade
härom dagen Castelar i sitt lands riksdag,
det industriella systemet och i det gamla
Europa militärsystemet

I Sverge kommer därtill: det nya systemet.
Hvars nyhet består däri, att det upptar
allt sådant gammalt, som varit dödt så
länge, att det luktat af’et.

Om verkan af de olika systemen hänvisa
vi till dagens utrikesafdelning, som
innehåller under »Spanien» en kort redogörelse
för Castelars tal.


Med anledning af prins Oskars »förlofning
med en adlig fröken» och däraf följande
förlust för honom af arfsrätt till krona och tron,
skrifver i baptisttidningen »Svenska Härolden»
en signatur L. en förmanande uppsats
till »unga bröder och systrar, som
tänka förr eller senare att välja en följeslagare
genom lifvet».

Uppsatsen har till öfverskrift den bekanta
meningen: Dragen icke i främmande ok med
de otrogna! - och den går ut på att vi,
som äro köpta att vara arfvingar till kronan
och härligheten, böra vakta oss för att
förlora denna rättighet genom att välja en make
eller maka i de ogudaktigas led.


En af de protektionistiske Stockholmare,
som öfverklagade det ursprungliga riktiga
hufvudstadsvalet och äfven lyckades få det
upphäfdt, är kommendösen m. m. Th.
Arfvidsson
.

Emellertid är hr A. direktör i Bergsunds
mekaniska verkstadsaktiebolag, så som våra
ämbetsmän blott alltför ofta begagna sin
plats i statens och det allmännas tjänst för
att skaffa sig en annan bra aflönad plats
inom affärs- eller industrivärlden - alltid
naturligtvis till förfång för en annan svensk
man, som på denna andra plats kunnat
försörja sig och sin familj.

En »arbetare» vänder sig genom Dag. N.
till hr kommendören och Bergsundsdirektören
med den förväntan, att han med ifver
och framgång skull genomdrifva att alla
samtliga arbetare men isynnerhet och
åtminstone arbetarne vid Bergsunds verkstad måtte
få sina aflöningar så mycket höjda, att de
ej alltför kännbart få lida af svälttullarnes
införande.

Det är nämligen att märka, att det är
protektionisterna, som förespeglat arbetarne
att ökade arbetstillfällen och ökade aflönin-
gar åt dem skola följa af lifsmedeltullarne.

Till dem alltså, till protektionisterna böra
arbetarne vända sig för att få högre löner.

För att rädda Sverge åt svenskarne
föreslår en annan ins. i samma tidning att helt
enkelt genom lag förbjuda all inteckning i
jord och grund.


Ett oerhördt intryck har spanmålstullen
gjort.

Se här huru från Stockholm skrifves till
Malmö därom:

Tio fattiga rösters öfvervigt! Det blef liksom en
dämmare på jublet. Så begynte reservationerna.
Mangrant, den ena efter den andra inlade
frihandlarne sin reservation till protokollet. Endast en af
dem fogade därtill några ord. Det var
borgmästaren Olof Ahlström i Malmö.

Han ville ha till protokollet antecknadt, att
resultatet nu visade att, därest valmännens vilja blifvit
respekterad och stockholmsbänken icke besatt med
sådana män, som ej egde valmännens förtroende,
skulle tullarne fallit.


Det var en allvarlig, en manande protest ända in
i sista ögonblicket öfver den skymfliga orättvisa,
hvarigenom denna skatt nu kommer till verlden.

Det var de orättfärdigt slagnes sista trotsiga rop
till segrarne, som under jublet intet ville höra.
Detta rop: »Och ändå ha vi rätten!» som skall för-
följa dem öfverallt, som skall förlama deras
handlingar och som ändtligen skall göra deras seger den
8 febr. 1888 till en Pyrrhusseger, ett nederlag!



Kärt barn har många namn!

De 22 Stockholmarne ha senast fått titeln
»50-öres-riksdagsmän» till erinran därom att
de krupit in i riksförsamlingen med tillhjälp
af 11 kr. (eller 50 öre för dem hvardera),
som en köksmästare icke mäktat betala i
skatt för flera år sedan.

»Arbetare» i hufvudstaden ha nu genom
de store tidningarne riktat till desse 22 en
erinran om deras löfte att arbetare nu skola
få både arbete och högre daglön. Hittills -
heter - det har löftet endast uppfyllts
till de större jordbrukarnes och
kvarnegarnes samt först och sist presternas vinning.


Svenskt språk?
I en stor tidning läste vi här om dagen
de orden: »materiell aktion involverar
militär responsabilitet».

Det skall föreställa svenska och torde vara
meningen att gälla såsom öfversättning från
engelska språket.


Det är, säger N. P., riksbekant, att
Stockholms kommuns valförrättare, Stockholms
magistrat, genom sin grofva felaktighet att
uppföra i vallängden såsom valbar en icke
valbar person, om hvilken det allmänt var
kändt, att han skulle vid valet ifrågakomma,
beröfvade majoriteten af valmän deras
politiska rättigheter och vred valets utgång på
sned och omstörtade landets ekonomiska och
politiska system. Men i Stockholms
beskedliga kommun väckes ingen rättegång
mot de felaktiga valförrättarne, icke ens
någon opinionsyttring såsom de mer
manhaftige Vadensjöborna gjort.


Aktieegarne i Leipziger-Disconto-
Gesellshaft hafva på bolagsstämma den 27 jan.
med 3,027 röster emot 55 beslutat att
stämma bankens uppsigtsråd med anhållan att
rådets medlemmar måtte dömmas skyldiga
hålla aktieegarne skadelösa för den förlust
de genom direktörernas underslef och
uppsigtsrådets försummelse lidit.

Rättegången bör bli af intresse äfven för
Sverge, så tillvida nämligen som våra
protektionistiska herrar, hvilka hata all import
från utlandet utom importen af tyska idéer,
en vacker dag kunde bli hågade att införa
i Sverge en lag, farlig för diverse styrelser
och revisorer.

Sundsvall 16 Februari

Minneslista

Fredag 17, kl.1 p. d, borgenärsammanräde i handl. E. J.
Bergmans i Röde konkurs å Ljusta tingsställe.
- kl. 2 o. m., d:o i hemmansegaren C. G. Axelssons i Målås
konkurs å d:o

Lördag 18, kl. 10 f. m., ordinarie sammanträde med
hushållningssällskapets ledamöter å stadsfullmäktiges
sessionssal i Hernösand.
- kl. 3 e. m., ordinarie bolagsstämma med
intressententerne i Berge handelsförening å föreningens lokal vid
Bergebom.
- kl. 5 e. m., ordinarie bolagsstämma med delegarne uti
Alnösundets ångbåtsaktiebolag å Skeppsbrokällaren.
- kl. 5 e. m., ordinarie bolagstämma med Grönborgs
bryggeriaktiebolags delegare å bolagets kontor.
Måndag 20, kl. 2 e. m, auktion ? N. Nordvall i Skön och
Målås å hemmanet N 8 derstädes.
Onsdag 22, kl. 10 f.m., sammanträder Sköns pastorats
lärareförening i Gärde.
Torsdag 23, kl. 12 p. d. auktion vid Sköns ångqvarn å en
jordlägenhet med derå uppförd stallbyggnad och smedja
samt ett parti spannmål och diverse inventarier.




<i><b>Stadsfullmäktige</i></b> sammanträdde
härstädes i går afton, hvarvid följande ärenden
handlades:

1) Till ledamöter i bevillningsberedningen
för innevarande år återvaldes hrr Fr.
Tengström, Axel Larsson och J. Johanson
samt till deras suppleanter hrr U.
Zachrisson och C. Kihlman.

2) Till delegerade att afgifva yttrande
öfver af länsstyrelsen infordrat utlåtande
rörande C. Landelius’ ansökan att varda
befriad från kommunalutskylder i Sundsvall
för år 1886, utsågos hrr R. Björck, C. G.
Hay och A. P. Sundquist.

3) Revisionsberättelsen rörande
utskänkningsbolagets räkenskaper öfverlemnades till
drätselkammaren.

4) Brandchefens anmälan att till
öfverordningsmän vid brandkåren blifvit af
honom utsedde hrr A. Bystedt och M.
Granbom och till vise chef för
brandpostkärrorna hr Johannes Heijdenberg, lades med
godkännande till handlingarne.

5) Drätselkammarens förslag att
godkänna fru Björks erbjudande att för 14,000
kr. inköpa Björkska magasinet blef af
stadsfullmäktige bifallet. Köpesumman skall
uppföras på hamnens konto, hvarjämte
drätselkammaren bemyndigades att upptaga ett
tillfälligt lån för köpeskillingens betäckande.

I sammanhang härmed uppdrogs åt
drätselkammaren att underhandla med egarne
af det bredvid Björkska magasinet belägna
s. k. Torpshammars-magasinet rörande
inköp af detsamma för stadens räkning.

6) Hr Arnströms med fleras ansökan
om utläggande af en gata å Stadsmon eller
ock af en körväg, blef, i enlighet med
drätselkammarens förslag, sålunda bifallen, att
ett belopp af 150 kronor stäldes för sagde
ändamål till sökandenas förfogande.

7) Drätselkammarens anhållan om det tillägg
till beslutet om två uppbördsstämmor för
innevarande år, att den som icke erlägger
hälften af kommunalskatten vid första
stämman gör sig förfallen till erläggande af hela
beloppet genast.

Denna fråga gaf anledning till en
längre diskussion med anledning däraf att hr
Zachrisson motsatte sig drätselkammarens
hemställan, hvari han understöddes af hrr
Dehn, Larsson och Lörgren.

Hr Bystedt framhöll däremot att de två
stämmorna ej skulle ha någon som hälst
betydelse utan det ifrågavarande tillägget,
emedan ingen i annat fall skulle bry sig
om att göra någon inbetalning vid första
stämman. Häri förenade sig hrr Björck,
Berggren, Christiernin och Näsman.

Frågan afgjordes genom votering, som
utföll sålunda att 24 röstade för
drätselkammarens förslag och 4 emot detsamma.

Ja röstade hrr Altin, Bern, Boström,
Bystedt, Christiernin, Dalman, Hedberg, B.
Johansson, Kihlman, Lindberg, Lundqvist,
Lyrberg, Näsman, Rothman, Sellstedt,
Strömberg, Sundberg, Sundquist, Tengström,
Thuresson, Wessén, Wickberg, Åslund och
ordföranden.

Nej röstade hrr Dehn, Larsson, Lörgren
och Zachrisson.

8) Drätselkammarens begäran om
bemyndigande att af vreten No 7 upplåta en 10
fot bred remsa för anläggande af en
gångväg emellan nya landsvägen och Norrmalm
öster om lasarettet, förklarades, på
borgmästaren Björcks framställning, hvilande till
nästa sammanträde, på det att
lasarettsdirektionen under tiden må blifva i tillfälle
yttra sig i saken.

9) Hr J. Berglunds s:ors anhållan att
mot tomtören få sig upplåten en
bygnadstomt nedanför norra stadsberget,
remitterades till drätselkammaren för utlåtandes
afgifvande.

10) Drätselkammarens framställning om
upplåtande af plats för en ny materialgård,
jämte uppförandet af förrådsbygnader, bord-
lades till nästa sammanträde. Till plats
föreslås af drätselkammaren antingen planen
vid Selångersån emellan Klockargränden
och Nygränden eller ock vreten mellan lands
vägen och Rullan.

11) Ärendet rörande vitesförbud för
körning öfver nya bron hade nu återkommit
från länsstyrelsen, sedan magistraten i
afgifvet utlåtande förklarat att den för sin
del icke ansåg något vite behöfligt,
emedan hinder för körande öfver bron kan på
annat sätt åstadkommas och infordrade
länsstyrelsen stadfullmäktiges yttrande öfver
magistratens utlåtande. Stadsfullmäktige
beslöto med anledning häraf förklara, att
de vidhålla sitt förut fattade beslut, på
grund däraf att bygnadsentreprenören är
ansvarig för bron under två år efter
uppförandet.

12) Från magistraten hade skrifvelse
ankommit med begäran att återbekomma de
handlingar, som af magistraten för ett par
år sedan blifvit remitterade till
stadsfullmäktige rörande utarbetande af ett nytt
drätselkarmmarreglemente. Ordföranden åtog
sig att öfversända ifrågavarande handlingar.

13) Från bygnadsnämnden hade anmälan
inkommit att rådman Sv. af Sandeberg
blifvit utsedd till nämndens ordförande äfven
för innevarande år.

Frånvarande voro hrr: Arhusiander, Axell,
Berencreutz, Cornell och J. Johanson.


<i><b>Hvem får betala tullen?</i></b> Under de
långa striderna om lifsmedeltullar har från
protektionistisk sida alltid påståtts, att
utländingar skulle betala tullen och att ingen
egentlig prisstegring egentligen skulle
komma i fråga.

Efter riksdagens beslut i förra veckan är
denna sak nu mera afgjord på ett för den
svenske konsumenten ganska kännbart sätt.

Redan i tisdags, sedan underrättelsen om
ministärförändringen kvällen förut inträffat,
stegrades här i Sundsvall prisen på

rysk mjölmatta med 2 kr.

rågsikt pr säck 2 à 3 kr.

hvetemjöl pr säck 3 à 4 kr.

gryn pr 20 skålp. 20 öre.

Detta vid försäljning en gros; hos
minutörerna blir stegringen naturligtvis något
större.

Vid flere sågverk ha arbetarne försökt
att skaffa sig en eller annan säck mjöl före
stegringen.

Artikeln fläsk, på hvilken tull väl med
säkerhet kan emotses och som är en stor
artikel här, har redan börjat stiga. Värre
blir det, om den föreslagna tullen af 25 öre
pr kilo, motsvarande kr. 2.12 pr 20 skålp.,
å fläsk skulle gå igenom.

Förbrukningen af denna artikel för
Medelpad, Jämtland, Ångermanland och
Helsingland uppskattas för vintern till 5,000
lådor amerikanskt fläsk à 5 centner lådan.
Den nu föreslagna tullen skulle öka denna
utgiftspost med kr. 265,000, som därtill ut-
tagas af de fattigaste och styfvast släpande
arbetare.

Maskeradbalen i tisdags afton var
talrikt besökt, ehuru maskernas antal var
mindre då än under föregående år, hvilket
torde ha sin naturliga orsak däruti att ej
något kostymförråd denna gång fans emot
hyra att tillgå. Isynnerhet var
herrmaskerna fåtaliga. Åtskilliga karaktärsmasker
utförde emellertid sina roler väl, däribland
torde en äldre dam vara den som tog
priset. En ung bondspelman väckte särskildt
uppmärksamhet för det sätt hvarpå han
uppbar sin rol. Själf presenterade han sig
för »Kisakalle», men tungomålet röjde att
han torde nog pruta med sig. En liten
jocey eröfrade alla med sitt behagfulla
uppträdande och ett postbud hade åtskilliga
lokalbref att utdela till flera närvarande,
hvilka brefs innehåll voro rätt pikanta. För
öfrigt uppträdde fyra unga damer såsom
medlemmar af en roddklubb och bondgum-
mor, blomsterflickor, m. fl. Det hela hade
pregeln af gemytlighet och en glad
sinnesstämning. Dansen pågick till långt efter
midnatt.


<i><b>Sextio vintrar</i></b> hade kassören i
Sundsvalls enskilda bank L. Boström i går
skådat och hade med anledning deraf på
aftonen inbjudit ett femtiotal vänner till supé
å Hotell Nord.

Det långvariga snöfallet har
ändtligen upphört, men efterträdts af vinter, 22
gr. kallt i morgse.

Rådmansvalet i Hernösand. Vid
stadsfullmäktigesammanträdet i går valdes
till rådman efter aflidne E. F. Holm vise
häradshöfding Ossian Emthén med 16
röster. Vise häradshöfding Sv. Hjertén erhöll
7 röster.

Sundsv.-P:n.


<i><b>Såsom sökande</i></b> till ett ledigt vikariat
vid Hernösands folkskola hade i gar vid
ansökningstidens utgång, anmält sig hos
skolrådet följande:
C. B. Selander från Lidköping, Jenny
Khulin från Kapellshamn, Gotland, K.
Herman Vestergren från Vesened, Ljung,
Emelie Pettersson och Maria Charlotta
Samelius från Stockholm.

<i><b>För en krona</i></b> såldes i går å
Hernösands auktionskammare ett
afverkningskontrakt å ett skogsskifte i Tjäll.
H.-P:n.

<i><b>Arfsmedel,</i></b> Genom svensk-norske
generalkonsuln, i Leit i Storbrittanien, m:r
Anker Bödtker och kommerskollegium har
till Hernösands länsstyrelse anländt pd st.
30’10’10 med afdrag af vexelstämpelkostnader
m. m. utgörande i sv. mynt kr. 551,
som blifvit insatta i Britiska postsparbanken
af sjömannen D. Holmberg Som nämde
H. på 10 à 15 år ej låtit höra af sig, är
beloppet nu att lyfta af hans ännu i ytterst
knappa omständigheter lefvande fader,
torparen Anders Holmberg i Flattoms by i
Högsjö socken,
Hernös.-P:n.


<i><b>En vigtig fråga - icke minst för
Sundsvall.</i></b> Med erinran, hurusom
stadsfullmäktige härstädes tillsatt en komité med
hänsyn till ordnande af vissa detaljer i
renhållningsfrågan, meddela vi efter
Östersundsposten, följande intressanta uppgift.

Prof med torfströ, användt såsom
desinfektionsmedel, hafva under någon tid med
stor framgång anstälts i Östersund af
bandirektören C. F. Sundberg. I fredags
afton voro några af stadsfullmäktige därstä-
des inbjudna att taga del af dessa prof,
hvarvid de närvarande på ett mycket praktiskt
sätt lemnades tillfälle att öfvertyga sig om
metodens förträfflighet. Vid öppnandet af en
med torfströ fyld större plankkista, som
under flere veckor fått mottaga slask- och
spillvattnet från 9 hushåll, befans massan
ofrusen och stadd i varm jäsning, nära
nog luktfri och utan ringaste spår af andra
i upplösning stadda ämnen än det bruna,
fuktiga ströet. Till afträdenas desinficering
hade med samma framgång begagnats
torfmull. Torfströet, som hemtats dit med
järnväg, bör kunna framställas af den torf,
som fås på våra mossar och kostar pr 100
kg 1.50, i vagnslast om 8,300 kilogram
124.50 i Stehag. Frakten uppgår till nära
nog samma belopp eller l.50 pr kg. Priset
på strö och mull är detsamma. För
uppsamling af den flytande orenligheten från
hushållen kan beräknas en årlig konsumtion
af 30 à 40 kg torfströ pr person.
Torfmullen blir för sitt ändamål ändå
billigare.

- Själf lemnar hr Sundberg följande
redogörelse, som väl förtjänar
uppmärksammas :

På grund af svårigheten att, på sätt
hälsovårdsstadgan föreskrifver, tillvarataga spillvattnet och
annan flytande orenlighet från hushållen vid
härvarande station, har jag, med kännedom om det
s. k. torfströets benägenhet för att uppsupa och
kvarhålla vätskor samt den utmärkta egenskap
såsom desinfektionsmedel, för någon tid sedan
börjat här anställa försök med att låta nyss berörda ämne
upptaga den flytande orenligheten, hvarigenom
vunnits två väsentliga fördelar, näml. att den flytande
orenligheten, oaktadt kölden, ej öfvergått till en
ismassa, och att den vidriga lukten i det
närmaste bottagits. Alldenstund jag vågar hysa den
åsigten, att dessa försök och de vunna resultaten böra
bringas till allmänhetens kännedom, ber jag få
lämna en kortfattad redogörelse.

Vid härvarande station har under de senaste
två åren allt slaskvatten och annan flytande
orenlighet från betjäningens hushåll uppsamlats i
flyttbara kärl, som tömts i mån af behof. Vintertid
har innehållet i dessa kärl dock bottenfrusit och
tömningen har varit mycket besvärlig och rätt
kostsam. I anledning häraf har jag för en tid sedan
låtit tillverka en c:a 28 kubikfot rymmande trälår,
som fyldes med s. k. torfströ. Uti denna lår tömde
sedan 9 hushåll, bestående af tillsammans 47
personer, under 11 dagar allt i hushållen
uppkommande slaskvatten. Efter denna tids förlopp var
ströet så mättadt, att nytt måste inläggas. Vid
lårens tömning befans innehållet vara varmt och
tämligen luktfritt.

I afseende på den ekonomiska sidan af
saken, kan jag ej, på grund af för liten erfaren-
het, bestämdt uppgifva kostnaden, hvartill den
flytande orenlighetens tillvaratagande på nyss
omnämda sätt bör beräknas, men jag tror mig ej
begå något misstag, då jag påstår, att den ej gerna
kan belöpa sig till mer än 75 öre per person och
år, förutsatt att torfströet ej betungas med allt för
stora transportkostnader och att renhållningen bör
ordnas på affärsmessigt sätt.

Detta resultat torde få anses vara mycket godt,
synnerligast som torfströet, mättadt med
kväfvehaltiga ämnen, bör blifva ett värdefullt och
eftersökt gödningsämne, hvarjämte ej bör lämnas
obeaktad att, om Östersunds samhälle kommer att för
någon längre tid basera sin renhållning på
torfströ, detta kunde gifva impulsen till en
inkomstbringande industri för Jämtland som torde hafva
rik tillgång på råmaterial för torfströ.

<i><b>Från sjön.</i></b> Hangö 13 februari.
Lotsar hafva lyckats nå den sju sjömil härifrån
fastfrusna ångaren Royal Minstrel»,
kapten Axe, från Hull. Ångaren afgick för l4
dagar sedan med last af hafre från Hull.
Efter att ångaren frusit fast i isen sökte två
man uppnå land och anhålla om undsättning.
Dessa hafva ej framkommit till Hangö;
deras öde är okändt. Kaptenen hade,
genom de återvändande lotsarne, anhållit hos
engelske konsuln att utsända proviant, som
saknas. Lotsar hafva utgått med sådan.
Vinden har nu ändrat, så att det är ovisst,
om fartyget numera kan påträffas.
Kaptenen hade meddelat, att sex ångare varit
synliga fastfrusna i eller drifvande med
isen.


<i><b>Kommerskollegii och
generaltullstyrelsens</i></b> i lördags gemensamt afgifna
utlåtande rörande spanmåls- och mjöl-tullarne
innehåller att

»ämbetsverken, hvilka betänkligheter än
må mot själfva beskattningsåtgärden
förefinnas, anse sig icke böra framställa någon mot
godkännande af riksdagens ifrågavarande
beslut».

<i><b>Godemän vid skiftesverket.</i></b>
Förteckning å godemän vid skiftesverket inom
Medelpads vestra fögderi för år 1888:

Tuna tingslag: Tuna socken: S. Andersson i
Fors, L. M. Öhlén i Lunde, A. Nilsson i Klingsta,
L. O. Larsson i Bällsta, L. Olsson i dito och J.
Jonsson i Runsvik; Stöde socken: J. O. Karlsson i
i Ökne, A. Österlund i Edsta, O. Åström i Kjälsta,
H. Widmark i Vesterlo, J. E. Ulén i Usland, P.
O. Östberg i Östauå och J. O. Åslund i Brattås.

Torps tingslag: Torps socken: H. Ersson i
Hammar, N. J. Persson i Viken, M. Backeus i Kogsta,
P. Persson i Fränsta, A. Persson i Lillboda. och J
Mattsson i Hjältan; Borgsjö socken: M. Ersson i
Borgsjöbyn, M. Fallqvist i Ensillre. P. A.Johnsson
i Ånge och E. M. Olsson i Ö; Hafverö socken: S.
Vikström i Kölsillre, J. Sivertsson i Vallen, J.
Säterberg i Säter och P. O. Jonsson i Viken.

Selångers tingslag: Selångers socken: E. M.
Selander f Knäfland, H. P. Sellén i Kungsnäs, E. G.
Sellberg i Huli och I. Åsenius i Söderåsen; Sättna
socken: N. P. Grafström i Graftjärn, I. Öhlén i
Löfsätt och N. P. Tjernblom i Gårdtjärn.


<i><b>Östersunds rösträttsförening,</i></b> hade
i lördags afton allmänt möte, därvid
diskuterades dässa båda frågor:

Hvilka följder kan ett fortsatt nekande
af allmän rösträtt medföra?

Kan riksdagen anses representera det
svenska folket?

Mötets resolutioner blefvo:

A första frågan: Följderna af ett fortsatt
nekande af allmän rösträtt blifva: brinnande hat till
de nuvarande myndigheterna, förakt för lagarne,
bristande fosterlandskärlek, ökad emigigration -
revolution.
Å andra frågan: Hvarken den nuvarande eller
förutvarande riksdagar kan anses representera
svenska folket, enär endast 6 pros. af svenska
folket ha rätt att deltaga i val af riksdagsman, men
öfriga 94 prosent äro vid riksdagen
orepresenterade.
J. T.


<b><i>Den furstliga björnjagten</b></i> invid
Dockmyrs station, som egde rum i lördags,
slog illa ut, i det att de tre ringade björnarne,
som jagten gälde, icke alls funnos i
uppgifvet ide. Antagligen berodde detta, enligt
erfarne personers utsago, på att några
dagar efter idets upptäckande i höstas
marken blifvit bar och björnarne under tiden
gått ut ur. Kronprinsen, som köpt ringen
af några Stugubor, hade af dem på
förhand underrättats om, att det ej var fullt
säket huruvida björnarne voro kvar i idet,
hvadan missräkningen ej var oväntad, och
uttalade kronprinsen sin belåtenhet med
utflykten äfven utan fäld nalle: »den skulle
komma att göra honom godt under ett par
veckor.»

Sedan man funnit att det var tomt, sökte
man genom en skyttelinie, som drog sig
framåt ungefär en kvarts mil, att möjligen
finna djuren i annat ide, en metod som
slagit väl ut vid en kunglig jag i Helsing-
land, men till följd af terrängens
beskaffenhet och det otillräckliga antalet hundar
nu slog fel.

Dockmyrs station var på aftonen festligt
dekorerad och illuminerad.

I kronprinsens följe märktes hertig
d’Otrante, förste hofstallmästaren, grefve A.
G. Fersen-Gyldenstolpe, öfverhofjägmästaren
C. V. Ankarcrona, hofjägmästaren H. M. af
Petersens, stallmästaren J. E. M. Sager,
jägmästaren i Bollnäs A. G.
Gyllenhammar, hvilken ledde jagten, m. fl. Ifrån
Östersund voro närvarande skogsinspektör
F. W. Tigerhjelm, bandirektör J. A.
Örtendal, boktryckaren J. Sahlin m. fl.
berättar Jämtlands Tdg.


Nytt mejeri skall anläggas i Tossberg,
Mattmar, afsedt för byarne Hållbacken,
Tossberg, Kluk och Offne. Anslag af 400
kr. har begärts af Hushållningssällskapet i
Jämtland. Då frågan i lördags förevar i
förvaltningsutskottet, återremitterades
ansökningshandlingarne, såsom ofullständiga, för
att af vederbörande kompletteras.

En mejeridepot ämnar Vesterbottens
läns hushållningssällskap söka få till stånd
i Stockholm. Länets mejerier hafva genom
en rundskrifvelse meddelats, att 2,000 kr.
kunna för ändamålet af sällskapet erhållas,
om de förena sig om anläggande af en
depot i Stockholm före den 1 nästkommande
augusti och ikläda sig de förbindelser gent
emot depoten, som af komiterade blifvit
föreslagna.

<b><i>Luleå nya kyrka.</b></i> Det är redan kändt
att Luleå församling, som beslutit att en
ny kyrka i den nedbrunnas ställe skyndsamt
skall uppföras, antagit de af arkitekten A.
E. Melander i Stockholm uppgjorda
ritningar och kostnadsförslag. Detta senare
slutar på 150,000 kr., medan de båda i
täflingen deltagande arkitekternas, hrr F.
Boberg och J. W. Carleson, förslag upptoge
respektive 165,000 och 153,000 kr.

Enligt hr Melanders ritningar och förslag
kommer kyrkan att blifva en så kallad korskyrka
i engelsk-götisk stil, med utvändigt synligt,
fogstruket tegel och lister samt orneringar i stampadt
cement. Såväl in- som utvändigt kommer träarki-
tektur att användas, och taket blir »öppet» med
synliga, ornerade takstolar. Rundt hela kyrkan
fram till koret löper en läktare, till hvilken föra
sex särskilda trappuppgångar. Koret blir öppet, i
motsats till hvad förhållandet är i några andra
nya kyrkor, där man fult nog afstängt koret.
Bänkarne blifva likaledes öppna.

Hufvudingången till kyrkan går genom en
storartad portik under tornet, och dessutom finnes en
med portik försedd ingång på hvardera utsprånget.
Till orgelläktaren föra särskilda trappuppgångar,
utbygda invid tornet, hvilka utbygnader samman-
falla med arkitekturen. Två liknande
utbygnader innefatta den ena sakristia och den andra arkiv

Kyrkans största längd blir 180 fot, dess största
bredd 120 fot; sidorummens höjd blir 45 fot och
höjden till taknocken 80 fot. Tornet, hvars spira
blir af trä, beklädt med plåt (enligt hr Melanders
förslag skulle tornet till hela sin höjd uppföras af
tegel), får en höjd af i det allra närmaste 200 fot.
Kyrkan skall rymma 2,000 personer.


<i><b>Ofotenbanan I</i></b> »Verdens Gang» läses
följande uppsats:

Ett telegram från Helsingfors meddelar, att där
inom landtdagen väckts förslag om järnvägens
hastiga förlängning från Uleåborg till svenska
gränsen vid Torneå.

Från Torneå är det icke synnerligen långt till
en station vid Ofoten-Luleåbanan. Det är så
frestande lätt att bygga denna järnvägsbit; den
erbjuder så många fördelar, att man kan vara trygg
för, att den ej låter länge vänta på sig.

Fördelarne vid en sådan förbindelse ligga klart
i dagen, och vi måste begagna oss af alla
fördelarne däri. Hafva vi väl från Ofoten oafbruten
järnvägsförbindelse rakt in i Ryssland, så äro nya
och stora marknader öppna för oss, och Lofotfisket
skall betydligt höjas i värde.

Men i hvems band kommer denna bana till sist?
Är den så enskild, att den kan säljas till hvem
som hälst? Kan Ryssland köpa den? En
järnbana är ej blott ett sammanbindningsmedel. I
utlänningars händer kan den blifva en järnmur, som
bortskär en hel landsdel från ett folk.

Det engelska bolaget har fatt hela grunden vid
Ofoten. Stå vi maktlösa gentemot det? Hvilka
garantier hafva vi tagit emot, att järnvägen t. ex.
blir en främmande stats egendom? Ty ett enskildt
bolag kan ju sälja till en stat, och hvad ha vi då
för trygghet?

Vi äro nog icke illa underrättade, då vi säga,
att statsrådet Astrup, långt innan han inträdde i
regeringen, väckte uppmärksamheten på dessa
faror. Både Sverge och Norge hafva här intressen.
Då allt färdigbygts, är det för sent. Det är bäst
att i tid ha ögonen med sig.



<i><b>Nu börja illusionerna.</i></b> Såsom
»bevis för att skyddstull å jordbruksalster skall
förorsaka en höjning i jordvärdet» anför det
protektionistiska Morgonbladet följande:

För en salubjuden större landtegendom bjöds i
förra veckan såsom maximumpris en summa af
85,000 kr. Dock gjordes af den eventuell köparen
det tilägg, att om tullfrågan segrade, ansåg han
sig kunna betala 5,000 kr. mera.
Egendomen såldes för några dagar sedan för ett
pris af 90,000 kr.

Man får erkänna att det är en
märkvärdigt snabb verkan af spanmålstullarne, då
de kunnat höja ett egendomsvärde med 6
pros. flera dagar innan de ens trädt i kraft!
- Om Morgonbladets berättelse är sann,
så styrkes den i sin mån - hvad
frihandlare alltid påstått - att tull å
jordbruksalster skall komma jordegendomars pris
att stiga och att efter hvarje jordköp den
nye egaren måste finna de genom tullen
stegrade spannmålsprisen ånyo otillräckliga
att »rädda jordbruket från undergång», som
det på protektionistiskt blomstermålningsspråk heter.



<i><b>Genaraltulldirektör Bennich</i></b>
förklarade vid tulldebattcn i onsdags, att om
regeringen utfärdar en lag i den riktning
riksdagen nu beslutar, skall han efter
måttet af sin förmåga tillämpa densamma, så
länge han står i spetsen för vårt tullverk.

Denna förklaring bar väckt mycket
uppseende. Man frågar sig: behöfdes ett
sådant löfte? Eger en statens embetsman och
konungens förtroendeman att efter
godtfinnande ställa sig rikets lagar till
efterrättelse eller icke?



<b><i>Systemet kommer.</b></i> Under professor
J. O. Carlbergs ordförandeskap hölls i
onsdags ett möte med bergsbruksidkare å
rådhussalen i Linde.

Enligt platsens protektionistiska tidning
»Lindesberg» beslöt man uppsätta, trycka
och samla underskrifter på en till
bevillningsutskottet stäld petition, i hvars
motivering framhålles bergsbrukets betryck och
att denna näringsgren är i stort behof af
statsmakternas mellankomst, »Hvad
jordbruket, hvilket är starkt representeradt vid
riksdagen, beträffar, hysa vi intet tvifvel
om, att detsamma erhåller ett för sina
produkter behöfligt skydd, men däremot äro
vi högst bekymrade för bergsbruket, desto
mera som flere af dess representanter ej
hafva samma åsigter i tullfrågan, som den
mycket öfvervägande delen af
bergsbruksidkarne», skrifva petitionärerna. Därför
begära de ett för bergsbrukets behof
afpassadt skydd, så mycket mer som genom
jordbrukstullarne jordbrukets produkter
fördyras och berghandteringen därigenom
kommer i ännu bekymmersammare läge.
»Vid sådant förhållande», heter det vidare, »våga
vi hoppas, att bevillningsutskottet behjärtar
vår ofvan gjorda vördsamma anhållan,
och i denna förhoppning drista vi oss att öppet
tillkännagifva, att vi anse de tullsatser på
järn, koppar och andra metaller, som i hr
Reutersvärds m. fl. motion till
januaririksdagen 1887 påyrkas, vara de lägsta, hvaraf
något märkbart inflytande på
bergshandteringen inom vårt land är att påräkna.»



<i><b>Våra bagerier hotade.</i></b> I
Malmötidningen Skånska Aftonbladet läses:

Då protektionisterna ville genom tull fördyra
den omalna spanmålen för att får ökade inkomster,
voro de äfven nödsakade lägga proportionerlig tull
på den malda spanmålen för att ej utrota
kvarnindustrien. Men våra bagare ha de glömt, och som
en af Malmö stads representanter, konsul Dieden
mycket riktigt under tulldebatten i onsdags
framhöll, torde under spanmålstullregimen komma att
importeras en myckenhet färdigbakadt bröd, speci-
elt till de skånska Öresundsstäderna, som hafva
bekväm ångbåtsförbindelse med Danmark. - Vi
ha i dag (i fredags) mottagit en insänd skrifvelse
hvars författare anser, att då man glömt sätta tull
å färdigbakadt bröd »ingen metod finnes i
galenskapen» och på fullt allvar föreslår det snara
bildandet af ett brödimportbolag.
»Derest ej våra
kapitalister skynda sig att bilda ett dylikt på en
gång lönande och - såsom nedtryckande det
blifvande brödpriset - för den mindre bemedlade högst
gagneligt företag, skola - fortsätter insändaren -
helt säkert de företagsamme danskarne skynda att
sätta ett dylikt företag i gång.»

Plan framkastas äfven för det föreslagna bolaget
hvilket skulle dagligen befrakta en tidig
morgonbåt från Köpenhamn med färskt bröd, som genast
vid framkomsten till Malmö skulle kringköras till
en massa försäljningsställen i olika delar af staden
så att det i Köpenhamn bakade brödet i god tid
på morgonen kunde tillhandahållas allmänheten.
Helst borde bolaget, menar insändaren, anlägga
eget bageri på dansk sida, men då antagligen det
nu inträdande tulltillståndet icke blifver af lång
varaktighet, torde ett kontrakt med ett eller ett
par större danska bagerier för ögonblicket vara
det lämpligaste. Hyrde bolaget egen ångbåt, kun-
de ju möjligen om bord anordnas ugnar för själfva
gräddningen af degen, så att brödet vid
framkomsten till Malmö vore alldeles färskt.



<i><b>Emigrerande värnpliktige.</i></b> I
statsrådet den 27 januari föredrogos icke
mindre än 696 ansökningar af värnpligtige att
få utflytta ur riket.



<i><b>Framlidne fabrikören J. Sääf</i></b> i
Norrköping lär genom testamente donerat
15,000 kr. till den s. k. Wadströmska
fonden (för pauvres honteux.
Norrk. T.



<i><b>Jenny Lind</i></b> har i sitt testamente
donerat 50,000 kr. till hvartdera af
universiteten i Upsala och Lund.



<i><b>Stockholms handtverksförening</i></b>
hade vid detta års början tillgångar till värde
af kr. 184,886.98. Ökningen under fjolåret
var kr. 8,298.37.

Dessutom fans i reservfonden kr. 18,360;
i nödhjälpskassan kr. 2,252,52; och
klubbkassan kr. 112.76.

Till föreningens lotteri hade lotter sålts
för 173,347 kr. och vinster inköpts för kr.
133,365 43. Provisioner, löner och arvoden
hade uppgått till 19,271.06. Lottsedlarne
voro 12,000 och utsålda till samtliga
dragningar.




<i><b>Riksbanken</i></b> har från och med den 13
dennes nedsatt räntesatserna vid utlåning på
följande sätt:

på högst tre månader. på längre tid än tre på högst en månads
högst sex månader uppsägning

för vexlar, diskonto 3 1/2 pros. 4 pros. -
" lån mot säkerhet
af vågförda
effekter......... 3 1/2 pros. 4 pros. 3 1/2 pros.

" lån mot säkerhet
af obligationer,
utfärdade af
svenska staten,
allmänna
hypoteksbanken
eller
hypoteksföreningarna
i riket 3 1/2 pros. 4 pros. 3 1/2 pros.
" lån mot
säkerhet af andra
obligationer..... 4 pros. 4 1/2 pros. 4 pros.
" lån mot säkerhet
af inteckningar
eller aktier..... 4 pros. 4 1/2 pros. - -
" lån mot säkerhet
af löpande
förskrifning... 4 1/2 pros. 5 pros. - -

samt för afbetalningslån och kreditiv 4 1/2 prosent.
hvaremot kreditivafgiften blir oförändrad.



<i><b>Spannmålstullarne och importen.</i></b>
Under dagarne före spanmålstullarnes
införande importerades betydliga mängder
spanmål och mjöl från utlandet till Sverge.
Till Malmö inkom det mesta från
Köpenhamn, emedan isförhållandena lade
hinder i vägen för snabb import direkt från
kornbodarne Reval, Libau m. fl.

Utom öresundsbåtarne, som på på hvarje
tur medförde så mycken spanmålslast
utrymmet medgaf, insattes särskilda
lastångare på denna trade. Och det var icke
endast Malmös egna köpmän, som ombe-
sörjde denna införsel.

Äfven Stockholmsfirmor hopade i Malmö
upplag af spanmål från Köpenhamn.

Ja, t. o. m. Sundsvallsimportörer
begagnade sig af denna utväg att få spannmål och
mjöl öfverförda frän Köpenhamn till Malmö,
innan tullen faststäldes af k. m.

Till Karlskrona inkom i onsdags förra
veckan 265,000 kilo hvete från Danzig

Till Gotland måste åtskilliga ångare
ingå lastade med rysk råg för stora
Stockholms-importörers räkning. På en dag, i
går åtta dagar, inkommo 3 sådana ångare.
Om den betydande importen till Ystad
1,739,399 kg endast under förra veckan -
berättade vi i telegramafdelningen i tisdags.
Det kan tillfogas att införseln skedde för
Ystads franska ångkvarn, konsul C. Gram
och hrr Gust. Westrell &, komp.
En ångare med spanmål till den
sistnämde hindrades af is att utgå från Libau.



<i><b>För hvetemjöl</i></b> noterade Stockholms
grossister i lördags förmiddag 20 à 25 öre
högre pris än de närmast föregående
dagarne.



<i><b>Beslut om upphäfvande af
förordningen</i></b> angående plikt och straff för dem
som försumma katekesförhören, har
Sverges riksdag fattat två gånger. Första
gången år 1886 och andra gången i år.
Återstår nu att se hvad kyrkmötet
kommer att göra åt denna reform.
Slå hjäl den?



<i><b>Nerikes Allehanda</i></b> skall sättas på
aktier.












<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:48:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sundtidn/1888/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free