Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Född:
En SON.
Sundsvall den 2 Mars 1888.
O. F. Hedström.
Damklubb
å Sällskapet Torsdagen
den 8 Mars. / <
Dag«.yheter G gånger,
HOTELL
Hl
RLAND
erbjuder resp.
billigaste priser.
Wllard och/Telefon finne*.
ira rim till platsens
(768;
NORRLAND.
Agent.
Fred fort Fabriks Aktiiboixg. Storkiioliu, -n-
akar en respekt; b«!, driltijf »<;ent lör titt mot
provision upp ara order i Sundivall och de*s
omnejd å fabriken» väikSafla tillv.vkniJijr.ir af
maskinretnmar in. rit Reflekterande beungade
meddela sisr med falirikskoutorrt, under ndrrss
Strekbolni. (697)
Må OM-Porter
Påle Ale
i Ångbryggeriets Filial
Telefon 170.
Billig hyra
Ett rum och kök uthyres fr«".n den 1 April å
Stadsmon hos ./. Arnströut. (767)
E",
ram och kök finnes att hyru i gården JU.
14 B Norrmalrasgatan.
En ny gård
iimehålaude tre ruin och nödiga uthus tinnes till
salu å Stadsmon. Uppgörelse sker med Plankbä-
rare ./. G. Pettersson.
(766) Mona ångsåg.
torr, god och billig ho:
Hemkörning ombesörjes
Telefon M 242.
Victor Svensson.
Trädgårdsgatan 17.
l:a Bönedagens predikotexter:
OUesången: Jer. 17: 9, 10. Ett argt, illfnn-
digt ting öfver all ting är hjertat, ho kan utransa-
kat? Jag Herren kan raiisaka hjertat och pröfva
njurarna; och gifver hvar och en efter lians vägar
och efter hans gerningars frakt.
Högmesmn: Ps. 143: 1, 2. Herre, hör min
bön, förnim min bön för din sannings skull;
bönhör nr» för din rättfärdighets skull. Och
gå icke till doms med din tjenare; ty för dig är
ingen lefvande rättfärdig.
Aftonsången: Ps. 7: 2, 3. Fräls mig genom
din rättfärdighet och hjelp mig ut: böj dina öron
till mig och hjelp mig. Var mig en stark tröst,
dit jag alltid fly må, du som lofvat hafver att
bjelpa mig; ty du är min klippa och min borg.
Ofullständigt fördag. AUdenatund vid
senare ansökningstidens utgång till kyrko-
herdebefattningen i Öhrtråsks lappmarks-
pastorat ingen sökande sig anmält, skall
församlingen tillfrågas huruvida denåtnöjea
med ende sökanden, f. kapellpredikanten å
platsen A. F. Westerlund.
Af*ked. Kontraktsprosten O. A. Staaif
har på egen begäran erhållit afsked från
prostaämbetet i Jämtlands vestra kontrakt
och har biskopen uppdragit åt kyrkoherden
i Oviken M. Bergman att under ledigheten
bestrida prostaämbetet.
Tjänstledighet. Utnämde kyrkoherden i
Luleå stads pastorat, kapellpredikanten vid
Sandarne O. A. Wester, som skall tillträda
sagde pastorat den 1 instundande maj, har
för flyttning ni. m. erhållit tjänstledighet
under maj och juni månader.
18S8 års Riksdag.
Om förvaltningen af kronans domäner i
öfre Norrland har i riksdagens Andre kam-
mare väckts följande motion:
Det torde väl böra få anses såsom ett obe-
stridligt faktum att inom statens vidsträckta
områden i öfre Norrland finnas betydliga
områden, som till sin beskaffenhet äro sä-
dana, att de mycket väl lämpa sig för od-
ling, men däremot lemna föga af kastning
såsom skogsmark. Stora arealer afsattes
nämligen till kronoparker före afvittringen
och blefvo därför ej föremål för någon nog-
grannare undersökning. Den tidens upp-
fattning om hvilken mark som vore till od-
ling tjänlig var ej häller densamma som
den nu rådande. Nu kunna till ocb med
företrädesvis för odling användas snnkare
trakter, som ej bära någon skog af näm-
värdt värde och därför såsom verklig skogs-
mark befinnas otjänliga. Någon uppmärk-
samhet torde därför böra fästas på tillgo-
dogörandet af å kronomark belägna odlings-
marker till gagn för såväl stat som enskilda
och detta så mycket mer som kommunika-
tioner numera börja genomskura dylika mar-
ker. Att vare sig direkt eller indirekt för-
hindra uppodling af mark invid eller i när-
heten af järnväg, exempelvis Luleå—Gelli-
vara-banan, torde väl näppeligen af någon
kunna förordas, men sådant blifver ovilkor-
ligen följden, därest ej några bestämmel-
ser i motsatt syfte komma till stånd. Det
må väl vara sant, att ej så många stora lä-
genheter finnas å kronans områden, som
lämpa sig för bildandet af hela hemman,
men därmed är alls icke sagdt, att ej en
massa lagenheter finnas, som rätt tillgodo-
gjorda skulle lemna staten ökade fördelar
på samma gång som de lemnade tillfälle
till skapande af hem, arbete och utkomst
för en ökad befolkning. I och fur skogs-
vården vore det otvif velaktigt af direkt gagn
för staten att genom lätnpli" upplåtelse af
till odling tjänlig mark öka Dosättningarna
och därigenom anskaffa en befolkning, som
vore nära att tillgå till biträde vid sk<
bevakning, skogseldars släckande m. fl.
skogsvården nödiga arbeten.
Med anledning af de antydningar, vi nu
i största korthet haft äran meddela, få
härmed vördsamt hemställa,
att riksdagen ville taga uti öfvervägande
huruvida icke det skulle vara fördelaktigt
att på statens skogsdomäner uti Norrland
få bosättningar tilf stånd genom upplåtelse
iiå vissa vilkor af mark for odling och
lämpliga platser till bebyggande.
Skulle riksdagen finna sådant önskvärdt
få vi härmed lika vördsamt hemställa
det riksdagen ville härför bestämma föl-
jande grunder att lända till efterrättelse
vid sådana upplåtelsers meddelande af k
domänstvrelsen:
l:o) Ätt å kronopark belägna odlings-
lägenheter skola till den begränsning som
pröfvas lämplig under namn af skogstorp
af k. domänstvrelsen upplåtas till sö-
kande, som hafva god fräjd och äro fulli
arbetsföra.
¦* Att de l&genheter, som sålunda till
3:o) Att för skogstorpet erford
nåder får virke, efter utsvning,
kronopajken åfvensom efter ir*
brand af vindfäld och torr si
4:o) Ätt i afseende å bei "
hettar, odlings- oeh bygt
de bestämmelser, som för u>
för krononybyggen, skola i
Sr 27
SUNDSVALLS TIDNING Lördag 3 Mars
1888
lagens
Efte
lar för skogstorpen äfven vara gällande,
•öro) Att skogstorpare skall mot betel-
bete inom knonopark Ifvensora genast in-
ställa sig vid brandstället, når skogseld
5l$5"iBt skogstorparen efter frihetså-
rens siat skall erlägga de onera till stat
och kommun, som komma att skogstorpet
påföras
7:o) Att k. domänstyrelsen i öfrigt skall
ega att meddela de bestämmelser rörande
torpet och torparen, som kunna pröfvas
erforderliga.
Stockholm den 29 januari 1888.
J.KWikstén. N.______
Nils Wailmark. J. A. Lundström.
Joh. Andersson. O. H. Ström.
— För de motioner som vid riksdagens
middagsplena i fredags väcktes af hr J.
Mankéll i Första ocS hr A. Gumslius i
Andra kammaren om inskränkande af den
akademiska domsrätten lemna vi här en sam*
landragen redogörelse.
Motionärerna framhålla till en början, att
den disciplinära myndigheten vid universi-
teten har en omfattning, som gör, att stu-
denterna i vissa hänseenden erhålla en fram-
för andra medborgare gynnad ställning, i
andra åter beröfvas en medborgares all-
männa rättigheter och i sitt enskilda lif äro
föremål för öfvervakande och eventuell in-
blandning. Hvarför gäller ej äfven i detta
fall -allas likhet inför lagen»? Handlingar,
som äro straffbara enligt allmän lag, be-
dömas, då det gäller akademiska medbor-
gare, efter en undantagslagstiftning, som
måste anses som en kvarlefva från stånds-
skilnadens tider. Men härtill kommer, att
rätteligen tillåtna handlingar af denna undan-
tagslagstiftning göras till formliga brott.
»Det torde i detta fall vara nog att er-
Jnra om», säga motionärerna, »de under se-
nare åren timade, allmänt kända fall, då till
mogen ålder komne, för stadgad och akt-
ningsvärd vandel kände, vid Upsala uni-
versitet studerande vetenskapsidkare drab-
bats af skymfliga straffåtgärder dels därför
att de i nationalekonomiska, religiösa eller
filosofiska frågor offentligen uttalat teoreti-
ska åsigter, som icke alltid fallit vissa aka-
demiska myndigheter i smaken, dels blott
och bart därför att de föranstaltat offent-
liga meningsutbyten, hvartill universitetets
egna lärare inbjudits och hvari de deltagit,
ja, till och med därför att de underlåtit att
såsom anordnare eller ledare af dylika me-
ningsutbyten framhålla vissa åsigter och un-
dertrycka andra: allt handlingar, som ej blott
inför allmän lag äro fullkomligt ostraffbara
utan ock moraliskt otadliga. Härigenom
beröfvas de vid universiteten studerande den
yttrandefrihet, som är hvarje svensk med-
borgares lagliga egendom, och vederböran-
de se sig till och med i stånd att bestraffa
dem, som ej vilja göra sig till verktyg fur
undertryckande af andra, för de akademi-
ska myndigheterna oåtkomliga samhällsmed-
lemmars bruk af det offentliga ordet inom
’ sns gränser.»
"ter att ha betonat, att de särskilda be-
tygen öfver uppförande, som nu fordras af
den, som varit borta från universitetet, äro
lika opraktiska som onödiga, fortsätta mo-
;ionfirerna: »Att bibehålla stadganden, som
med minderårige likställa alla dem, hvilka
"ur studiers idkande vilja betjäna sig af sta-
ens högskolor, måste väl erkännas vara en
ippenbar orimlighet — så framt man ej vill
påstii, att resultatet af den uppfostran, som
meddelas vid statens allmänna läroverk, är
så uselt, att’ de som erhållit denna uppfo-
itran blifvit mer oförmögne att sköta sig
ijälfva än andra bildade eller obildade per-
oner.
De akademiska disciplinärstadgarne äro
less utom af den beskaffenhet, att de lemna
aindre nogräknade handhafvare tillfälle att
;enom en vidsträckt tolkning använda de-
samma såsom förföljelsemedel mot olika tän-
cande.
Slutligen erinras om, att till och med kan-
slern låtit förstå, att en dylik »patriarkalisk
myndighet öfver bildade män af mogen ål-
der» icke längre är tidsenlig, samt framhål-
ls den stora frihet, som råder vid de hö-
specialläroverken, till och med vid Ka-
rolinska institutet, som till på köpet ligger
Stockholm med dess större frestelser.
På dessa grunder yrka motionärerna:
att riksdagen måtte besluta aflåtandet af en skiif-
velse till k. m:t med anhållan, att de dels i uni-
versitetens statuter befintliga, dels genom särskil-
da k. bref och förordningar meddelade så kallade
disciplinära stadganden beträffande de studerande
rid rikets universitet, måtte ändras därhän, att,
tom tydliga och bestämda föreskrifter rörande den
inom nationernas och stipendiernas inspektörer
töfvade kontroll öfver de studerandes uppförande
Iler studier, endast sådana bestämmelser där in-
rymmas, som äro nödiga för upprätthållandet af
akademiska påbud och ordningsregler, hvilka afse
mdervisningen och hvad därtill hör, så att åt stu-
derande beredes likställighet med svensk medbor-
gare i allmänhet och särskildt med öfriga jämnå-
iga och i motsvarande ställning befintliga lärjun-
gar i riket.
— Åtskilliga besparingar och nedprut-
ningar äro bragta på tal inom statsutskot-
tets första utgiftaafdelning vid dess behand-
ling af budgeten för landtfursvaret. Men
snår Första kammarens ledamöter icke vilja
rå in på sparsamhetsförslagen och således
ifdelningens ledamöter stå tre mot tre, kom-
na alternativa förslag att framställas till ut-
skottet i följande frågor :
I fråga om anklaget för indelta armén*
•apeitöfnmg föreslås åf ena sidan att ett från
1887 befintligt öfverskott skall tagas i be-
räkning och riksdagen endast bevilja skil-
naden mellan den äskade summan och näm-
ia öfverskott. Den andra sidan yrkar där-
emot anslagets bibehållande vid dess nuva-
rande belopp.
Det är för nästa år äskade anslaget af
400,000 kr. till fältartillenmaterial vilja be-
sparingsmännen furdela på två år, medan
motsidan yrkar dess utbetalande på ett ar.
Angående det begärda anslaget till en
fäslini-gsartillfritiataljon på Oscar-Fredriks-
borg lyder det ena alternativet på afsla"
t)ch det andra på bifall.
De besparingar, hvarom här är fråga,
torde kunna anslås till omkring en half mil-
lion kronor på en hufvudtitel af nära 21
millioner kronor. På anslagen till sjöför-
svaret lära inga nedprutningar ha föresla-
Andra kammarens första tillfälliga ut-
skott har med anledning af motionen utaf
lir (t. F. Ostberg hemstält, att riksdagen
måtte hos k. m:t anhålla, att den agrikul-
’.urkemiska försökan9talten vid Ultuna måtte
indragas och att den af anstaltens förestån-
dare utarbetade sammanfattningen af de vid
anstalten vunna resultat måtte till de delar,
som kunna vara den jordbrukande allmän-
heten till nytta, genom tryck offentliggöras.
— Den under förra ministären framlagda
propositionen om höjning af bränvinsskat-
ten (med 5 öre pr liter) och bränvinstullen
har af bevillningsutskottet afstyrkts. För-
modligen anses brödskatten ha gjort brän-
vinsskattens höjande öfverflödigt.
— Andra kammarens första tillfälliga ut-
skott har med anledning af motion af hr
P. Larsson i Fohle hemstält, att riksdagen
ville för sin del besluta, att § 1, punkten 1
och 2 i kungörelsen angående lärare och
lärarinnor vid folkskolor och småskolor må
erhålla följande lydelse:
»1. Ordinarie lärare eller lärarinnor— —
skall åtnjuta i årlig lön dels 13 hekto-
liter 25 liter spanmål in natura, hälften i
råg och hälften i det eller de andra sädes-
slag, i hvilka kronotionden inom orten utgå,
dels ock penningar till eå stort belopp, att
hela lönen, mberäknadt epanmålena värde
efter länets markegång för året (Litt. A),
uppgår till minst 600 kr.
2. Sådan lärare eller lärarinna skall ock
af skoldistriktet förse.? med tjänlig bostad
och nödigt bränsle. Afvenledes bör åt ho-
nom eller henne anskaffas sommarbete
eller vinterfoder för en ko, eller ock, där
hinder eller svårighet af lokala eller andra
förhållanden därför möter, minst värdet af
8 hektoliter 25 liter snanmål af förenämda
sädesslag i ersättning Iemnas.
3. Dessutom–––––––––––skolträdgår-
den.»
Vidare har utskottet med anledning a!
hr M. Arhuaianders motion i ämnet hem-
stält, att riksdagen ville anhålla, det k. m:t
täcktes taga i öfvervägande, huruvida icke
ett lämpligt anslag af statsmedel borde äskas
att årligen utså såsom bidras till de kom-
muner, hvilka anordna undervisning i slöjd-
och handarbeten åt flickor i skolåldern —
samt att k. m:t täcktes, därest k. m:t finner sa-
ken värd understöd, till nästkommande riks-
dag inkomma med förslag dertill — äfvensoru
till vilkoren för sådant bidragserhållande.
Hrr E. Westin och C. G. Borgman ha
reserverat sig.
Iakttagelser och intryck.
Fackföreningarnes nedåtgående synes vara
ett faktum öfver allt i vårt land och Sunds-
vall är, som bekant, intet undantag i detta
hänseende. Denna företeelse och orsakerna
därtill voro
ning vid ett möte med Träarbeti
gen i Stockholm. Efter en timmes diskus-
sion enade sig mötet därom, att fackför-
eningarnas nedåtgående väsendtligen beror
på det under en längre tid fortgående hat
som gjort sig gällande mellan de ledande
personerna inom fackföreningsrörelsen, till
följd hvaraf rörelsen betraktas från den
stora massan såsom endast urartande till små
partistrider och prat.
Det är en alvarsam anklagelse, som här
riktas mot de arbetare, hvilka uppträda som
sina kamraters ledare och som chefer för
arbetarerörelsen och något liknande ha vi
äfven hört från arbetarekretsar inom vår
egen ort. Här tillägger dock missnöjet,
att en och annan »ledare» skall visa sig
nog hersklysten och öfversittareaktig, så att
han ej vill* tåla kritik och än mindre oppo-
sition.
Öfver allt dyker jordfrågan frurii. 1 Ame-
rika fordrar man en lagstiftning, som skall
hindra enskilda personer att kupa åt sig
allt för stora jordvidder. I Ryssland tyc-
kes man vilja gå motsatta vägen, i det att
nuvarande inrikesministern har fur afsi
att genoinföra en lag, hvarigenom det ski
förbjuda* bönderna att sälja du jordlott.
Får han sin vilja fram och det lär finnas
utsigt därtill, så blifva bönderna helt enkelt
jordslafvar. Där åter stöta possessioner bil-
das, blir jordarbetaren slaf under egen-
domsherren.
Båda ytterligheterna äro eländiga!
Fredssträfvandena ha i hufvudstaden hit-
tills haft blott ringa framgång. Därför fö-
reslog ock i lördags ordföranden i fredsför-
eningens Stockholmskrets pastor E. J. Ek-
man att kretsen skulle upplösas. Och då
mötet beslöt att ännu en sista ansträngning
skulle göras på ett nytt — sammanträde,
så reserverade sig däremot en annan pastor,
hr J. M. Eriksson.
Ekman är »Valdenströmare»; Eriksson me-
todist.
Båda ha varit riksdagsmän i Andra kam-
maren.
Upplösningen torde ej hindras ai’ svårig-
het att komma öfveréns om kassans öde;
ty den innehåller för närvarande blott kr.
10..? 2.
Öfverallt således brist på enighet; öfver-
allt intresselöshet och upplösning.
Hvadan detta?
Sverdrup — den norske statsministern —
har om någon fått pröfva tidernas oinbyt-
lighet.
I måndags, årsdagen af f. statsministern
Selmers riksrättsdom, var hr Sverdrup ut-
latt för ett våldsamt anfall i stortinget af
lina egna forna anhängare. Ullman kallade
ministären Sverdrup för de »svikna förhopp-
ningarnes» ministär. Och Sverdrups egna
rainisterkolleger ännu fur blott några dugar
sedan —har Arctander, Astrup och Kildal
— läto genom hr Konow uppläsa en skrif-
velse, som i hög grad var nedsättande för
Sverdrup och mot sanningen hvaraf Sver-
drup äfven protesterade under hänvisning
till hela sitt lifs arbete i framåtskridandets
tjänst.
Man kan icke utan rörelse läsa följande
yttrande om de afgångne ministrarnes skrif-
velse af den gamle frihetskämpen:
»Det blefve — sade han — så, att hans person-
Jiga försvar därigenom blefve inneslutet inom trånga
gränser. Han förstode detta till fyllest. Han för-
stode också, hvilket bruk som skulle komma att
göras häraf. Han hvste i det hänseendet icke nå-
got tvifvel. Men — han ville uppoffra det lilla,
det personliga för det stora. Det finge därför gå
Mitt lif, hr president — tillade han - hade va-
ritten lång arbetsdag i fosterlandets tjänst Denna
skulle icke blifvit så lång, och den skulle icke ha
kunnat uppvisa en mans dagsverk, om jag ej hade
förstått att utstå personliga angrepp och att uthärda
arbete, ansträngningar och lidanden.»
— Intet har i Sverge så mycket skadat
lorska vensterns sak; som dess beteende
mot gamle Sverdrup. Om de lägga i da-
gen en sådan hänsynslös hätskhet mot de
bäste af sitt eget folk; till hvad skola de
icke vara i stånd emot sina grannar?
Så frågar man sig och svaret utfaller säl-
lan till de norskes fördel.
En trakt, gripen af träaffärssviudel, skil-
dras på följande sätt af Jonas Lie:
Solen sken om sommaren öfver äker och äng;
men om säden torkade bort och förbrändes i axen
eller gaf god äring, det blef nu mångenstädes blott
in bisak.
Hufvudsaken var skogen... skogen ...
Den föresväfvade med trädtopparne fantasien i en
yrsel, låg som en svindel i luften, upphetsade blo-
det. I den spekulerades det, for dess skull gjor-
des resor oeh körde bonden i sin karriol med^af-
refodrad häst. medan gårdsbruket fick ga sin gilla
gång under tillsyn af hustrun eller den vuxne so-
nen, som dref omkring hemma sysslolös, upphöjd
öfver det tunga arbetet, och blott grubblade på,
hur han skulle komma till att spekulera på egen
Det var icke godt att veta, hur stor förmögen-
het de voro i besittning af. som nu egde skog.
Trävarupriserna hade oafbrutet stigit och med
dem egendomsvärdet. Det ena uppseendeväckande
stora köpet ^afslöts efter det andra och afträddes
ofta igen strax därefter till tredje man med en
-inst, som angafs i tusenden. Det hade redan
ange sett ut. som om fastigheten höll på att blifva
-örfig. Jordegendomar, som innehafts i arf från
ar till son, begynte att gä ur hand ocb i hand,
liksom insatserna på ett spelbord, och skogarne
att skifta ägare nästan lika fort som platser bytas
i den jullek, hvilken kallas »låna eld».
Och om och om igen bekräftade det sig, att den
sisu nya platsen också var den bästa. Hvad som
på våren varit en äfventyrlig handel, kunde redan
om hösten visa sig vara spottpris och röfvarköp.
Distriktet själft hade icke haft någon aning om de
vården, egendomarne på dess område represente-
rade, hette det.
Jämtlandsposten, ett slags offisiöst organ
för nykterhetsabsolutisterna i vår grannpro-
vins,’ anmärker på tal om ett diskussions-
möte i Mattmar sistlidne söndag där good-
templarnes stvfvaste diskutörer från 4 sock-
nar infunnit sig att om »de ej varit så kloka
att på förhand komma öfveréns om, att in-
gen finge tala längre ån 5 min. i ett kör,
så hade de troligtvis suttit där ännu (i ons-
dags)».
Och dock hade de »styfvaste diskutö-
rerna» att behandla den synnerligen enkla
frågan om man medels nöjande af brän-
vinstillverkningsskatten kan värka i nykter-
hetens intresse. Men man bör kanske ej
undra på talträngdheten, då man får höra
att de styfve karlarne — på ett par talare
när — drefvo den ohållbara satsen att »hö-
jandet af bränvinsskatten icke alls kunde an-
ses värka till nykterhetens tjänst».
De styfva diskutörerna behöfde värkligen
lära sig att tänka, innan de talade; så skulle
kanske de där besluten, att ingen får tala
längre än 5 minuter, blifva öfverflödiga.
Vår n. v. regering kallas än »ångköks-
ministären», än angkvarnsregeringen», än vår
Dsammanmalda» riksstyrelse.
PåfvedGmet reser upp sitt hufvud. Skall
det ännu en gång slå världen i bojor?
I torsdags firade påfven årsdagen af sin
»kröning» och det väntades då af honom
ett uttalande om utsigterna till krig eller
fred och ett förslag
att statsmakterna »kulle underkasta sig
hans skiljedom.
Det är ju möjligt att denna plan icke kom-
mit till utförande; redan det att den kun-
nat påtänkas visar, hvad påfvedömet nu till-
tror sig.
I Sverge ha vi i dagarne haft en påmin-
nelse om dess dolda arbete och dess ljus-
skygga vägar.
I landets hufvudstad försvinner inidt på
dagen en äldre dam under omständigheter
som skulle antyda själfmord eller olycksfall.
Men en tidning — Aftonbladet — vågar
antyda att dessa omständigheter varit an-
ordnade fur att vilseleda och att fru Lind-
ström, det är om henne vi tala, blifvit
snärjd af de romerska katolske och nu hål-
les gömd i ett kloster. Och ingen veder-
läggning höres af. Och det sker i ett land,
som tror sig vara härd och värn för pro-
testantismeu!
Men vi skola nog få upplefva värre sa-
ker. De, som fatt någon kännedom om de
påfviskes verksamhet, betvifla ej att de ju
umgås med allvarsamma planer, särskildt på
Sverge.
Sundsvall 3 Mars.
Mioneslista
LOrdag 3, kl. 10 f. m., försäljes å auktionskamma-
ren diverse ’lösegendom samt bageriiuveuta-
— före kl. 12 p. d., inställelse i Ernst Lind’
bergers och C. O. Carlanders konkurser.
— kl. 2 e. m., auktion å Ax. G. Anderssons kon-
tor å diverse värdehandlingar.
— kl. 6 e. m., extra bolagsstämma med G:__
brini bryggeriaktiebolags delegare å bolagets
Mnnoug 5, ’kl. 10 f. m., auktion i N. M. Nilssons
gård i Ängom å diverse lösegendom.
Tisdag 6, kl. 1 p. d., auktion å rådhuset å föi
utspisning vid härvarande lasarett erfordei-
derliga artiklar.
— kl. 5 e. m., sammanträde i Rödestrands ång-
sågsaktiebolags konkurs i rådstufvurätteui
förmak.
— kl. 5 e. m., bolagsstämma med delegarne i
Sundsvall—Wasa ångfartygs-aktiebolag å
Skeppsbrokällaren.
Freda? 9- Börjar bokbålleriafdelningens under-
visning vid Sundsvalls Handelsinstitut.
— kl. 10 f. m.. auktion å stället å diverse Ko-
destrands ångsågsaktiebolags konkursmi
tillhörig lösegendom.
Lördag 10, kl. 2 e. m.. auktion hos Erik Bergman
i Granlo å diverse lösegendom.
— kl. 3 e. m., Norrlands maskiniatsförenings
ordinarie årssammanträde å Skeppsbrokälla-
ren.
— kl. 4 e. ni., sammanträda Högoms intressen-
ter hos L. Eriksson i Nyhem.
— kl. 5 e. m., ordinarie bolagsstämma med del-
egarne i Sundsvalls ångfartvgsakticbolag å
Skeppsbrokällaren.
Medelpads folkbanks verksamhet
under år 1887- är nu reviderad och berät-
telser därom både af styrelse och revisorer
afgifna till den stämma, som skall hållas den
23 mars.
Bankens egna fonder vid årets början voro
tillsammans 115,000 kr., fördelade så:
Grundfonden...................... 50,000.oo
Reservfonden........... 50,000.oo
Besparingsfonden............. 15.000.oo
Inlåningsräkningar ne visude vid årets bör-
jan följande belopp:
Deposition.................... 645,602.oo
Sparkassa....................... 118,079.84
Upp- och afskrifning........... 57.415.to
och vid årets slut, visande
7t"3,21ö!oo + 153,013.^ o
lU.235.Ba + 37,175.78
99222 + 41,807.n
Deposition........
Sparkassa.........
Upp-ochafskrifn.
Langes härtill postremissvexelräkningen,
i hvilken vid årets början voro utelöpande
\ 4,437,34 och vid dess slut kr. 2,511.bi,
(inner man att bankens inlån af allmänhi
utgjorde vid årets början kr. 825,534.8 8
och vid slutet kr. 966,205.04.
Under årets lopp ha insatts tillsammai
kr. 1,895,574.07, fördelade sålunda:
Deposition........................... l,O66,752.oo
Sparkassa.......................... 107,554.02
Upp- och afskrifning........ 721,268.03
och uttagits tillsammans kr. 1,752,978.1
fördelade’ mellan
Deposition............. l,003,139.oo
Sparkassa...................... 70,378.24
Upp- och afskrifning...... 679,460.04
hvadan inlånen på dessa räkningar ökats
med tillsammans kr. 142,595.89.
Vid dessa siffror är att märka, att depo-
sitionsräntan under årets sista hälft nedsat-
te* till 4’,, pros. — till hvilket belopp äf-
ven sparkasseräntan blifvit med detta års
ingång nedsatt — en åtgärd, som påkallats
af förhållandet mellan tillgången på löst ka-
pital och möjligheten att -göra det fruktbä-
rande till säker plattet ing oeh hvilken följ-
aktligen är både i bankens och allmänhetens
intresse.
Att allmänheten visat sig åtminstone börja
inse detta, det framgår däraf att oaktadt
räntenedsättningarna, nafva depositions- och
sparkasseräkningarna icke blott kunnat und-
gå att minskas utan till och med något ökuts.
Detta må framhållas såsom en omstän-
dighet, vittnande om ökadt bankförstånd hos
allmänheten, den vi tillönska en ansenlig
tillväxt i denna gren af visdom. livad ban-
ken 8jälf beträffar, anse vi honom varit att
lyckönska till den kloka åtgärden af ränte-
nedsättning, äfven för den händelse att däraf
följt ett nedgående i allmänhetens insättnin-
far. Det länder till mycket större trygg-
et för bankens både delegare och insät-
iare.
Under årets lopp har banken mot vexel
och revers utlemnat 12,936 Lin till belopp
af kr. 3,914,845.24 samt beviljat 35 kassa-
kreditiv å tillsammans kr. 160,100.
Enligt styrelsens berättelse har konkur-
sernas antal i följd af de tryckta tiderna
varit större under detta är än under något
af de närmast furegående åren men ha det
oaktadt förlusterna varit mindre och behåll-
ningen större.
På diskonträkningen hade under året in-
betalts kr. 3,898,093.08 och afföringen på
konkursräkning inskränktesägtill kr. 1,532.88.
Vid årets slut utestodo på denna räknino-
fordringar till belopp af kr. 956,584.40.
På kassakreditivråkuingen hade uttagits kr.
266,496.28 och insatts kr. 213,827.37. Vid
årets slut utestodo här kr. 133,025.31.
Fur resultatet af rörelsen under år 1887
lemna revisorerna — hrr C. O. Groth, R.
Ekholm och A. Strandberg — följande öf-
vereigt:
Inkomster:
Räntor och provisioner........... 74,230.71
Kreditivafgifter.................. 1.559.33
Förtjente men ej influtne räntor . 10,283 o«
......... -_... 08.72
Kr." 86471T4
Utgifter:
Utbetalde och upplupne räntor . ... 55.148.36
Löner och arvoden....... ––-
Hyror m. m...........
Utskylder m m..............
Postporto
Afskrifning å inventarier .
^- å kon&ursräkning
Styrelst’ och revisorer äro eniga att fö-
reslå att denna behållning må så användas,
-tt
8 pros. utdelas åt lottegarne med.. 4,000. o o
Resten afäättes till besparingsfonden ll,750.oo
Härigenom uppbringas besparingefonden,
med tillägg af den för året å reservfonden
upplupna räntan 2,500 kr., till 30,000 kr.
Bifalles detta förslag, blifva bankens egna
fonder tillsammans kr. 130,000, däraf på
Grandfonden....................... 50,000ioo
Reservfonden..................... 50,000.oo
Besparingsfondet.................. 30,000.oo
ges i
det
Hvilket i eanning är ett storartadt resul-
tat efter blott åtta års verksamhet.
Två lärarinnetjänster vid Sunds-
valls läroverk för flickor blifva vid början
af nästa läsår lediga. Undervisningsämnen
för ena tjänssen med lön af 1,000 och se-
dan 1,200 kr. äro tyska och modersmålet,
för den andra med 900 kronors lön ett par
s. k. svenska ämnen. Platserna sökas före
den 15 april hos adj. A. Bystedt.
Föreläsning hålles i morgon söndag
stadshusets stora sal af redaktör J. Lind-
ström. Föreläsaren behandlar det nya Sver-
— insats i den literära utvecklingen och
_.. blifvande öfverskottet användes till väl-
görande ändamål. Både ämnet och syfte
äro således af beskaffenhet att uppmuntn
allmänbeten till talrikt besök.
Sköns tingslags sista hösteting bi
meddelat lagfart å följande fastighetsfång
nämligen:
hälften af en under 8</9 mål af hemmanet _ _
1 Öde lydande torplägenhet, som P. Wiklund en
ligt afhandling den 22 okt. 1887 för 1,000 kr. *s"
handlat sig af R. R. Renström;
en bygnadstomt om 19,200 kv.-fot, afsöndrad flå
ett under 1 och ett femtedels mål af hemmanet Jl.
2 i Byn lydande skogsskifte, som Karl Axel Pet-
tersson och Nils Nilsson enligt affaandling den S"
okt. 1887 för 600 kr. och årlig afgäld tiflhandli
sig af Eric Sjöström ocb dennes barn;
en jordlägenhet om 327, alnars längd ocb 24
närs bredd, afsöndrad från en under 6 mål afhc
manet Jtf 4 i Valknytt lydande bvgnadstomt, soi
Märta Englund enligt afhandling den 9 jan. 1883
för 200 kr. tillhaudlat sig af Carl Andersson oel
Kristina Magdalena Jansdotter;
en under 6 mål af hemmanet M 4 i Valkny
lydande jordlägenhet, som Gustaf Bernhard Modi
enligt salubret den 27 aug. 1887 å exekutiva au"
tion den 2 därforutgångua juli för 100 kr. inr
pat från Märta Englund;
en under 6 mål af hemmanet M 4 i Valknyti
lydande jordlägenhet, som Märta Englund enlig
transport den 26 sept. 1887 tör 100 kr. fått å si<
ofverfåten af Gustaf Bernhad Modin;
en från ett under hemmanet JU 2 i Byn lydandi
skogsskifte afsöndrad tomtlägenhet, som S. Nilssoi
enligt salubref den 29 mars 1887 å exekutiv auk
tion den 1 febr. 1887 for 1,455 kronor inropat fråi
Gustaf Larsson och dennes hustru;
en från ett under hemmanet Jtf 2 i Byn lydant
skogsskifte afsöndrad tomtlägenhet, som Johan Lui
din och hans hustru enligt transport den 29 mai
1887 för 1,455 kr. fått åt sig öfverlåten af S. Nili
81’/. mål af hemmanet Jl? 1 och 21 mål af hem
manet M 2 i Hillsta, som Johan Axel Holmström,
ocb Anders Holmström enligt afhandling den 6 maj
1887 för 6,000 kr. och vilkor om födoråds- och for-
delsförmåner tillhandlat sig af Anders Holmströ:
och dennes hustru;
en under hemmanet M 2 i Farsta lydande torp
lägenhet, som Brita Cajsa Anderssons ’sterbhusdél
egare enligt bouppteckningsinstrument den 7 jui
1886 i giftorätt och arf bekommit efter bemäld
Brita Cajsa Andersson;
en under hemmanet Jl? 2 i Farsta lydande torp-
lägenhet, som P. O. Häggstrom och hans hustr
enligt afhandling den 28 aug. 1886 för 1,000 ki
tillhandlat sig af Brita Cajsa Anderssons sterbhus-
delegare;
en under 101/, mål af hemmanet .>! 2 i Röi
lydande jordlägenhet, som Magnus Ångström enligl
af handling den 28 juni 1887 for 500 kr. tillhandli
sig af Georg Ångström och dennes hustru;
en från 8 mål af hemmanet JK 1 i Smedsgårdi
afsöndrad jordlägenhet om 13 kv.-refvar och 8 ku
stänger, »Krångmvran» kallad, som Per Olof Ström-
kvist enligt afhandling den 20 april 1886 för 2U
kr. tillhandlat sig af Johan Erik Åslund;
en under hemmanet M 1 i Valknytt lydand
jordlägenhet, som Gustaf Bernhard Modin enlig
salubref den 27 aug. 1887 å exekutiv auktion dei
2 juli 1887 för 75 kr. inropat från Mathias Sjödin
en under hemmanet Jlf 1 i Römsta och M 1
Hillsta lydande bygnadstomt, som Sundsvalls Folt
bank enligt salupref den 14 maj 1887 å exekuti
auktion den 19 mars 1887 för 1.410 kr. inropat frf
Helena Lovisa Fernqvist:
en under hemmanen M 1 Römsta och M 1
Hillsta lydande bygnadstomt, som J. G. Pettersso
enligt transport den 9 aug. 1887 för 1.410 kr. fått
å sig öfverlåten af Sundsvalls Folkbank:
en från 8V4 mål af hemmanet JK 1 i Hilista af
sundrad bygnadstomt om 110 fots längd, som Ola
Andersson* enligt afhandling den 30 juli 1887 f<
100 kr tillhandlat sig af Lars Näslund:
e» under 10 mål af hemmanet JU 2 i Sörberg<
lydande lägenhet om 30 alnar i fyrkant, som E. ’
Ölund enligt afhandling den 16 april 1887 för 1!
kr. tillhandlat sig af E Ålander:
en under 10 mål af hemmanet »>l 2 i Sörberge
lydande lägenhet om 50 alnar i fyrkant, som C
Gummesson enligt afhaudling den’ 19 sept. 188;
* 90 kr. tillhandlat sig af E. A. Olund;
en bygnadstomt om 5.120 kv.-fot afsöndrad iråi
2:ne uiider 10’ <4 mål af hemmanet J*f 1 i Vifsti
lydande lägenketcr, som Johanna Faxen och Edl
Faxen enligt athandling den 14 aug. 1887 f(
kr. tillhandlat sig af Thcodor Wiström.
Inskrifning af värnpligtige mec
Tuna, .Attmars, Stude, Selångers och Sättm
socknar försiggår i Nedansjö den 28 i stal
let för 27 mars, såsom förut uppgifvits.
Hernos.-P:n.
Lagsökningarnavid Hernösands lands-
kansli utgjorde under årets första månade i
657, däraf 291 under februari. Motsva-
rande siffror i fjol voro 625 och 261.
Hernosan d—Sollefteå ångbåtsbo-
lags ångare »Strömkarlen» gjorde undei
fjolåret 161 resor och inseglade kr. 28,005.7 4.
Omkostnaderna stego till kr. 23,362.60. Ml
tillägg af behållningen från 1886 hvilken ut-
jorde netto 2,418.12 och med afdrag för
38 kr. utestående frukt fordringar, utgjorde
fjolårets behållning kr. 6.873.2 6. I larnf af-
sattes kr. 2,100, nvarom bolaget prosei
med Hernösunds. mekaniska verkstad, 852
kr. lades till reservfonden; 2,256 kr. utde-
lades till aktieegarne hvilka sålunda få 3
pros. och resten kr. 1,553.2 6 reserverades
:ill ångarens utrustning. Styrelsens arvode
bestämdes till I1/, pros. af den inseglade
summan och revisorernas till 30 kr.
e. V. A.
Gårdsegareföreningen i Hemö
sand, som redan räknar ett stort auta
medlemmar, hade i tisdags årsmöte. Sty-
relsen klagar i sin årsberättelse#öfver Helso-
vårdsnämdens sAtt att behandla gårdsegarne
men hoppas utt Nämden hädanefter icke
ställer sig fullt e;i kavaljeremang vis ä vis
gårdsegarne utan känner sig manad att äf-
ven höra de senares invändningar och upp-
lysningar - berättar Vesternorrlunds Alleli.
511 föremål ha under år 1887 inlem-
uats till undersökning vid kemiska statio-
nen i Hernusand, enligt föreståndarens be-
rättelse till hushållningssällskapet, nämligen:
gp g
h jordförbättringsmedel: hand- och
benmjöl
1
jordarter
jordprof 10;
goduiugsämm-n: benmjöl ’2. superfosfat G. Cliili-
salpeter 1, kalisalt 1, mussgödning 1 och Thoi
fosfat 1, summa 12;
fodermedel: korn 11, hafre 5. råg 1, gronhafre
2 och hö 11, summa 30;
vatten: \ätten 5 och is 1, summa 6;
raejeriartiklar: mjölk 8. ost 1 och smör 6. sum-
ta 15;
andra närings-och njutningsmedel: kött och fläsk
1, sigarrer 1, ättika 1, punsch 7 och mjöl 1, sum-
giftundersökningar: föremål att pröfvas på arse-
nik 168, råttgift 1, foglar ocb fogelfoda 2, mjölk
* summa 172;
tekniska ämnen m. m: malraprof 11, tegel 2,
fönsterglas 4, soda-ask (natronhydrat) 1, koksalt
\, färger 3, smörjoljor 10. beck 1, asfaltpapp 2,urin
och diverse % bumma 38; samt
utsädesfrö och spanmål: 216. \ A
Från Sillre fiskodlingsanstalt ut-
planterades under försommaren 1884 i en
mindre sjö, Wecke sjön inom Indals-Li-
dens socken några tusen sikyngel. Följande
\x infångades några som vägde 37 ort st.
1886 fångades ytterligare ratt många, som
då vägde 85 ort st. De år 1887 fångade
rägde 1 skalp. 30 ort st. Detta är af syn-
lerligt intresse för fiskodlare m. fl. då fisk-
literaturen ej lär innehålla några uppgif-
>m sikens tillväxt och vigt vid olika
ålder.
Från en annan af länets fiskodlingsan-
stalter, den i Njurunda, omtalas äfven en
frukt af fiskodlingen. För några år sedan
itslåptes nämligen sikyngel i två omgångar
Armsjön, där sik förut ej fans. Itu är
siken spridd till alla delar af sjön och fisket
"ir mycket lönande.
Norrländska stambanan. Uti k.
proposition, föreslår — som vi nåtnt — k.
m:t riksdagen besluta, att stambanan genom
öfre Norrland skall mellan Skorped i Ve-
sternorrlands lån och Vännes i VeBterbot-
tens län framdragas öfver Anuodsjö, Björna,
Trehönxiogejö och Nyåker, med rätt för k.
ra:t att närmare bestämma de orter, banan
skall genomgå. Af de två, vid preliminära
undersökningar utstakade alternativa lini-
erna Björnalimen, eller den inre, och Gideå-
linien, eller den yttre linien, förordar k. m:t
den förra.
Hr staterådet och chefen för sivildeparte-
mentet anför i stadsrådsprotokollet, som åt-
följer den k. propositionen, bland annat, i
afseende på de nämda två iinierna:
Om än å den yttre linien på grund af
den något tätare befolkningen hos de trak-
ter, den berör, persontrafiken och till en
början möjligen äfven godstrafiken skulle
blifva större än å den inre linien och såle-
des det finansiella utbytet af den förra blifva
något mera tillfredsställande än af den se-
nare, synes mig dock denna omständighet
icke uppväga de af våg- och vattenbygg-
nadsstyrelsen framhållna beaktansvärda före-
trädena hos Björnalinien:
ll fdl
Föreningens styrelse bar, på uppdrag af
föreningen, i dagarne ute&ndt en cirkulår-
skrifVelse till bankstyrelser med förfrågan,
huruvida dessa hade något att erinra mot
att föreningen genom dess ledamöter er-
hölle upplysning, huru arbetssättet i afse-
ende å kontrollen vore beskaffad i de resp.
bankerna, innan föreningen till diskussion
npptoge följande fråga: Huru beskaffad
bör arbetsordningen för banktjänsteman
vara för att kunna befordra ömsesidighets-
kontrollen på ett verksamt och praktiskt
sätt?
____________ åtnjöt
„ . R under tiden den 15 juni—
\ september 1886, däraf »för helsans vår-
dande»’ till och med den 14 augusti (inalles
58 dagar) samt för enskilda angelägenheter
den återstående delen af tiden. Under hela
tjänstledigheten uppbar han dagaflöning med
3 kr. pr dag. Vederbörande revisorer an-
märkte, att gällande bestämmelser om dag-
flöi åd d jldihet för
märkte, att gällande bestä
aflönings åtnjutande under
sjnkdomej ega tillämpli
j
att till fördel för den genomgående trafiken för-
korta förbindelsen med det öfre Norrland med 6,634
meter;
att bäst motsvara den för en lång stambana vig-
tiga prinsipeu, att göra så små afvikningar som
möjligt från hufvadriktningen;
att erbjuda bättre krökmngs- och lutningsförhål-
landen än Gideå-linien och därigenom äfven vara
billigare i afseende å drifts- och underhållskost-
nad;
att bättre gagna det inre, å goda kommunikatio-
ner vanlottade landet; samt
att öfverensstämma med den grundsats, som för-
ut följts vid anläggning af stambana på statens be-
kostnad, nämligen att den bör framdragas förnäm-
ligast genom de orter, hvilka, i anseende till sin
afiägseuhet från vattenkommunikationer, icke kunna
af dessa kommunikationer draga någon fördel.
Då hårtill komma de af chefen för gene-
ralstaben med sjrnnerlig styrka framhållna
militära skäl, hvilka synas mig utgöra ett
alldeles afgjordt hinder att välja kustlinien,
så vida man ej vill helt och hållet lemna
ur sigte ett af hufvudändamålen med den
öfre norrländska stambanan, tvekar jag ej
att förorda Björnalinien, därvid dock, då den
af chefen för generalstaben påyrkade ännu
vestligare linien öfver Agnas är dyrare och
i tekniskt hänseende ofördelaktigare än den
af väg- och vattenbygnadsstyrelsen förordade
linien öfver Nyåker och denna senare i allt
fall ligger på ganska betydligt afstånd från
kusten, sistnämda linie torde böra väljas för
den nordligaste sträckningen af banan.
Till extra, biträden, med fasta arvo-
den å postverkets stat, hafva antagits frök-
narna Selma A. Widfors och Kristlana U.
Sommelius, med anställning för den förra
i Östersund och den senare i Örnsköldsvik.
Välvilja mot skolbarn. Ett släd-
parti var, skrifves till Helsingb. Dagbl., i
lördags anordnadt för Mörarps församlings
skolbarn med lärare af landtbrukarne Olof
Magnusson och Olaus Nilsson. Färden
stäldes frän Mörarps skolhus till hr Mag-
nussons hem i Benarp, där värden frikostigt
undfägnade samtliga slädpartiets deltagare
med kaffe och kakor.
Frälsningsarmén har i dagarne fått
under tak ett nytt kapell i Gefle. Det rym-
mer 1,000 personer och skall tagas i bruk
den 1 maj. X. P.
I Gefle arbetareförening har en
»palatsrevolution» egt rum. Styrelsen hade
beslutit gifva en medlem en varning men
föreningen befriade honom med 70 röster
mot 17 från denna varning och följden däraf
blef att af styrelsens 9 medlemmar afgi
5, däribland både ordföranden och vice ord
föranden. De afgående voro en öfverlärare,
en skollärare, en godsexpeditör och två fa-
brikörer. De kvarstående äro en järnarbe-
tare, en schaktmästare, en bygnadsfurman
och en snickare. e. Norrl.-P:n.
Samfundet Hjelpsamiieten i Gefle
har 414 medlemmar och 12,752 kr. i kassan.
X. P.
Foderbrist. Uppåt socknarna inom
Helsingland har, säger Söderhamns Tidning,
redan stor foderbrist uppstått, så att priset
för hö gått upp till en krona och för halm
till 60 öre, allt för lispund råknadt. Under
sådana förhållanden är det naturligt, att man
genom nedslagtning minskar kreaturens an-
tal, hvilket har till följd, att köttpriset för
närvarande är särdeles lågt.
Med. d:r A. G. Wide är antagen till
föreståndare för gymnastiskt-ortopediska in
stitutet från och med den 1 instundande april
i ledigheten efter till professor och öfver-
lärare vid gymnastiska centralinstitutet ut-
nämde medisine licentiaten R. Murray.
Riksgäldskontorets 3,f> prosents
obligationer. Enligt annons utbjöd riks-
gäldskontoret 3,6 prosents statsobligationer
tiil kurs af 97 pros. Det mindre betydan-
de belopp (500,000 kr.) kontoret hade till
afsalu motsvarande ej på långt när efter-
frågan, oeh var detsamma redan kort efter
kl. 10 i torsdags på f. m. slutsåldt, berät-
tar A. B.
Nekadt tillstånd att besitta fast
egendom. K. nv.t har icke funnit skäl
bifalla en af storbritanuiske undersåten Tom
Nicholl gjord ansökning att få besitta egen-
domarne l/2 mantal Skalstugan Jki 1 i Åre
sucken, Jämtlands län, samt ’ e mantal af
samma hemman, hviiku lian på olika tider
köpt af däras förre egare.
Länsstyrelsen i Östersund har i inhmlrudt utlå-
tante afstyrkt bifall till ansökningen, enar auda-
lålet med besittningen af egendomen icke kunde
»radet uppgifna.attidkajordbiuks-oilimejrrihand-
jring, enär egendomen därtill låge for högt of\er
hafvet. Den sträckte sig nämligen oi\aufor " "
gränsen. Afsigten s\ntes i
skaffa sig *—* –""•"¦ ––-
sig fast rätt "till .jagt t
mligen sjnnerligt rik
larne haft a stor tillyun;
nämligen sjnncrligt rik ]>.i >>.ir»kiMt ripor och
yoarne haft a "stor tillgäng pa fjallsjohsk. Häraf
skulle länet emellertid icke h ’
__________ ______ .jtt haft____
got gagn hvarför bifall till ansökningen afstyrkes.
A. B.
Statens järnvägstrafik har under
nAstlidne januari månad lemnat en brutto-
inkomst af kr. 1,003,156.2 9 mot 1,395,699 kr.
*2 öre under samma tid i fjol, således en
Ökning i inkomster af 107,457 kr. 17 öre.
Föreningen för religionsfrihet ut-
lemnar, den af osa förut umnämdu statisti-
ken öfver nut’\ ardsgången i Stockholm till
för saken intresserade, mot insändande af
aostporto.
Tolf deltagare i kanalarbetare-
uppträdena i Örebro i november 1886,
hvilka aftjäna sitt två-årigu straffarbete på
Örebro cellfängelse, ha nu genom låns»ty-
relsen ingifvit nådeansökan till konungen
med begäran om nedsättning i strafftiden,
iom snart är halfliden. Såsom skäl för den
ukta nåden anföras dels den 14 månader
långa fängelsetiden och ftlels att futtiga fa-
miljer, orkeslösa mödrar äru beroende af
Jeras arbetskraft. Ansökningen förordras
if fängelsedirektören och fängelsepredi-
:anten.
Sköfde arbetareförening beslöt å
ttmnanträde i söndags att söka verka för
Eldandet af en förening i Sköfde och dess
mnejd, hvurs medlemmar förpligtade sig
tt köpa och förbruka enda-t *ri7ieka varor
jr att eåmedels »tmt,, de utländska life-
jrnödenheterna uch industrialstren.
Frågans upphofsmän förmenade, säger Af-
onbladets brefskrifvare, att om arbetare-
ureningarne icke förut på sitt program skrif-
it: »arbeta för tullars införande!» $å borde
låta detta moment intaga ett af de
igtigare rummen.
Svenska bank manna förening en i
itockholm hade i måndags ett talrikt be-
ökt sammanträde, hvarvid föredrag hölls af
sjukdom.ej ega tillämplighet å dem, som
fått ledighet »för helsans vårdande», i följd
hvaraf återgäldande till statsverket yrkades
a belopp af 174 kr.
Armeförvaltningens civila departement
godkände anmärkningen, och kammarrätten
har faststält detta utslag.
En följd af Lagerbergska målet.
Den 8 nov. förlidet år höll generaldirektören
S. Wieselgren förhör å Malmö länssellfän-
gelse i anledning af den angifvelse, som
inkommit mot fängelsedirektören. Af för-
höret framgick, att fängelsedirektören räk-
nat sig till godo skilnaden mellan för-
säljningspris och arbetsgodtgörelse för ett
antal säckar, som af fångarne tillverkats,
samt att han härtill ansett sig berättigad i
egenskap af arbetsgifvare och i de af fång-
vårdsstyrelsen lemnade föreskrifterna icke
funnit något som förbjöde ett sådant för-
farande. Därjämte framhölls från den an-
anklagades sida, att samma uppfattning va-
rit rådande äfven vid andra fängelser.
Fängelsedirektören, som omedelbart för-
sattes ur tjänstgöring tills vidare, dömdes
sedan af Malmö rådhusrätt att för »oförstånd»
i tolkningen af honom meddelade föreskrif-
ter mista tjänsten på 6 månader, hvilket ut-
slag fångvårdsstyrelsen förklarade sig icke
ämna öfverklaga.
Nu har emellertid fångvårdsstyrelsen med
anledning af de vid förhöret vunna upplys-
ningarna ansett sig böra förebygga de »ore-
gelbundenheter», som egt ruin under till-
lämpningen af de gamla föreskrifterna. Sty-
relsen har nämligen uppdragit åt sin kam-
rerare att, efter samråd och biträde af di-
rektörerna vid länssellfängelserna i Stock-
holm och Upsala samt tillförordnade bevak-
ningsbefälhafvaren vid kronohäktet å Lång-
holmen, öfverse gällande bestämmelser och
formulär angående arbeten, redovisning af
arbetsinkomster och kontrollen å densamma
vid läns- och kronosellfängelserna, och till
styrelsen afgifva det förslag till ändring i
sagda bestämmelser, som kan anses af be-
hofvet påkalladt.
Studenterna och arbeta me. Filo-
sofie kandidaten M. Hellberg har nyligen
påbörjat en gratisundervisningskurs i men-
ska språket för medlemmar af Upsala fack -
föreningar. Kursen, som fortgår 2 gånger
i veckan, bevistas redan af ett 40-fal ar-
betare.
Af järnvägarne till Gefle ha två,
Fgingo I Upsala och Ockelbo-banorna under jami-
e ord- I an månad haft större men Dala banan min-
dre trafikinkomst än samma månad i fjol.
N. P.
Studenterna äro denna termin i Up-
sala 1,689 — däraf 188 tillhöra Norrlands
nation och i Lund 804. De studerandes
fördelning mellan de särskilda fakulteterna
kan vara af intresse.
Af dem tillhörde
i Cpula i Land
teologiska fak. 200 97
juridiska » 462 146
medisinska » 231 138
filosofiska ¦ 796 423
Eldsvåda. Skräddare Uttkes hus i Ny-
köping nedbrann i tisdags natt. Det var
fursäkradt i Skandia för 18,200 kronor. 20
graders köld försvårade släckningen.
Svenska fornminnesföreningenha-
de vid detta års början en behållning af kr.
2,841.47. Under fjolåret voro inkomäterntt kr.
6,008.48 och utgifterna kr. 3,167.01.
Professor M. Johansson i Upsala
namnes såsom kandidat till biskopsämbetet
i Göteborg.
Källarmästare D. Stö hr, innehaf-
vure af den mycket berömde restauranten i
Norrbrobasaren i Stockholm, har gjort kon-
kurs med 9,576 kr. i tillgångar och 46,776
kr. skulder.
Stockholms sjökaptenssosietet egde
vid fjolårets slut kronor 69,493 och hade
under året utdelat kronor 2,326.20 till 41
personer.
Hr J. P. Fröberg, goodtemplarstor-
logens nykterhetstalare höll i måndags i lo-
gen Stockholm ett föredrag öfver absolut
mkterhet såsom nödvändigt vilkor för un-
derklassens liujnnde till likntflllishet med
ufverklussen. Talaren skildrade «,.*wli*U’k
uppfattning den nu rådande skilnadeu mel-
lan dessa båda klasser, anförde underklä-
dens berättigade önskan att ernå de förmå-
ner öfverklassen nu en^um åtnjuter, dock
icke »a mycket de ekonomiska som de in-
tellektuella", och förfäktade lUiderkJa^in.-
uförytterliga r5tt till sisttiäuidu förmåner,
sökte i kraftfulla ordulug visa nudtäudigh’’-
ten uf absolut nykterhet för både öfver-
och underklass, på det tann jämlikhet och
broderlighet må blifva rådande i samhäl-
let, samt slutade med uttalande af ilen öf-
vertvgelsen att det sanna och goda en gån«r
skall segra.
Talaren belönades af de talrika åhönirnc
med en liHig applåd. I) N
Svenska lifförsäkringsnnstaltcn sr
namnet på en nr lifTörgfikringsföreninir >
Stockholm, hvartifl inbjudning i dessa da-
gar utfärdats af trettio fruniftående pen-u-
ner. Inbjudarne kunna eå uppdelas:
hofinän 2
jurister 8 (med ett liofrättsråd i Htietiui)
professorer o d. 8
militärer ’¦’<
kansliråd -’
prot.-s>ekr. 1
f. d. statsrad 1
bolagsdirektörer .*>
£od segare 1
fabrikant 1:
däraf således icke mindre ån 22 »jånstemSn
Pastor C. Hurtig har uttrådt ur good-
templarordcn, berättar Norrlandsposten.
Det är sorgligt att icke kunna undgå att
se den mörka sidan af händelserna.
Hr Hurtig har nu fått sig ett brödstycke
— det var, om vi ej missminna oss, en
komnmifctratur. Till de** detta mål ""
upphunnit, stod han ihärdigt kvar inom
goodtemplarordeu, oaktadt han störtats från
den chefj«plats han där en gång innehaft,
Men han hinner ej val bli försörjd, förr fln
han lemnar den förening, som åtminstone
indirekt hulpit honom fram mer fln nurktt.
Det ser icke vidare trefligt ut; men det kan
ju vara en tillfällighet.
, edrag hölls af
jånstemannen i aktiebolaget Stockholms
nndelebank, hr Lundberg, om Lavvskasy-
smets uppkomst och fall. Vid samma
illfälle företogs till öfverlåggning väckt fråga
m bildande af en pensions- eller under-
tödsfond, och beslöte att åt föreningens sty-
else öfverlemna den vidare utredningen för
Å kristliga föreningen af unge
\n i Stockholm höll d.r E. W. Wret-
»ildandet af
ödefond.
ividnre endast en under-
niäi_________......______
lind i lördags e. in. ett föredrag ><Om kyek-
hetebudet för eamhflllet och individen.» l*r
medicinsk, ekonomisk och kristlig m. ti-
synpunkter behandlande frågans allvarligs
innebörd för individen, hflfdade tal. staten*
rätt att — för barnens och kvinnans ekuJJ
— värna eig ajalf emot »dan fria karlekens^
för HimhäJlet eå menliga konsekvenser samt
framhöll med skärpa det grundfuiska, emot
all läkarevetenskapens resultat stridande i
..:..,„ ––––, gkrjftgUUlareg påståenden (»»»
återhållsamhetens hiisofarlighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
