- Project Runeberg -  Sundsvalls Tidning / Årgång 1888 /
110

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nr 28

SUNDSVALLS TIDNING tisdag 6 Mars

1888 |

Soaré.

F

På mångas begäran

John Hertlnnan

under medverkan af Direktör Kammers kapell

före ein atom

En Famöje-Soaré, efter utvaldt program

d Stadshotellets Lilla Sal

a t dag Tisdag d<n 6 Mars, kl, half 8—11*
Servering vid småbord! Entré 50 öre._________Servering vid småbord

En mindre

butik med ram önskat hyra nu genast. Svar til!
»Butik» å Sundsvalls Tidnings kontor._________

FTlvå handeUbodar med kontor och källare fin’
-*- nes att hyra från 1 April hos E. A. Hansson,
östra Stenhommoren M 223. (787)

1888 Års Riksdag.

För debatten i onsdags om bränvinstill-
verkningflafgiftens höjande lemnar D. N.
följande referat.

Bevillningsutskottet herastälde att tillverk-
ningsafgiften skulle oförändrad bibehållas
och att såväl k. m.ts proposition om 5 öres
höjning per liter, som hr Wretlinds m.
fl. motion om 10 öres höjning, icke måtte
bifallas.

Utan diskussion godkändes detta i För-
sta kammaren; i Andra kammaren uppstod
däremot en öfverläggning, som inleddes af

hr Wretlind. Han började med att uttala sin
förvåning öfver att ingen reservation åtföljde ut-
skottsbetänkandet ens trån den af de verldsberyk-
tade 22, som år 1885 valdes in i kammaren som
representant för Stockholms nykterhetsvänner; men
han har väl funnit det klokt att ändra seglet ef-
ter vinden. Målet är: bort med bränvinet, men äf-
ven de som ej vilja gå så långt borde åtminstone
hålla på att vi ej skola vara sämre än andra folk,
t. ex. ’Norge. Med utförliga statistiska siffror, del-
vis efter ti. Sundbärg, »hvilken väl som protektio-
nist borde ha auktoritet i denna kammare», fram-
höll talaren bvilket fördärf bränvinet ännu alltjämt
sprider i vårt land, och då så är kunde vi väl ej
vara framme vid målet. Ej för skatteinkomstens
skull, utan i rusdrycksminskningens intresse ville
tal. yrka bifall till sin motion.

Hr Lyth (från Stockholm) fann förhöjningen ur
statsekonomisk synpunkt onödig. Ur individuell
synpunkt vore det oklokt och orättvist att för den
mindre bemedlade försvåra tillgången till ett njut-
ningsmedel, som han sätter ett så ofantligt värde
på. Ur filantropisk synpunkt vore hr Wretlinds
motion vacker, men tal, sökte med siffror visa att
skattehöjningen ej verkat minskning i spridningen;
den stora strömaingen för nykterhet i vårt land
skulle göra långt mera än 10 öres skattehöjning.
Yrkade bifall till utskottets förslag

Hr C. O. Berg utdömde förs

l d mördad if
l

skulle göra långt mera än 10 öres
Yrkade bifall till utskottets förslag.

Hr C. O. Berg utdömde först i de skarpaste or-
dalag »det mördande gift», som hette bränvin, men
framhöll att lagstiftning om detsamma r å å
df

skarpaste or-
g öade gift, som hette bränvin, men
framhöll att lagstiftning om detsamma vore så svår,
därför att superiet vid sin triumfvagn genom ti-
derna bundit med gyllene bojor staternas h k

derna bundit med gyllene bojor staternas och kom-
munernas budgeter. Det för en kristen stat na-
turligaste vore ju ett totalt förbud mot en vara,
som icke bereder en enda verklig fördel, men detta
är lika svårt att utföra, som det vore klokt.

Genom skatten af 50 öre på en gång och en lif-
lig nykterhetsverksamhet sjönk konsumtionen från
22 liter per individ till 9, men ej ens denna stora
höjning af 50 öre hjälpte länge. Skulle riksdagen
emellertid konsekvent na fortgått på denna vag, så
skulle vi nu stå på en helt annan ståndpunkt. Se-
dan har det tagits små tuppfjät af 10 öre per kanna,
men ej för att minska superiet utan för att skaffa
staten inkomster. För min del har jag ej mycket
förtroende för den där vägen att hvart 10:e år höja
priset med 10 öre, jag tror ej att det kan verka
mycket i sedligt afseende, ocb därför var det jag tog
mig fribeten att vid remissdebatten tala om den
gamla mjölkkon bränvinet. Då Stockholm på denna
eländiga haudtering hade en inkomst af l’/2 mil-
lion, så är det upprörande att samtidigt tusentals
människor gå utan bröd. Därför kan jag ej på
vilkor vara med om k. m;ts 5 öre, och kanske hrr
vänta jag skulle säga detsamma om hr Wretlinds
10 öre, men därvid är dock förhållandet något an-
nat. Vore det möjligt skulle jag helst vilja före-
slå 50 öre med ens, men nu kan jag gå med på hr
Wretlinds motion i förhoppning att vi nu slagit
in på en ny väg, så att det blir 10 öre om året
hädanefter. På samma gång vill jag uttala min
allvarligaste gensaga mot att jag skulle vara för
bränvinsskatt som statsinkomst; detta är ovärdigt
en kristen stat. Yrkade bifall till hr Wretlinds
motion.

Hr E. V. Carlsson: När jag särskildt hedrats med
motionärens uppmärksamhet, vill jag säga att jag
icke är ense med motionärerna om sättet för lag-
stiftningen mot bränvinet. Om utskottet funnit ett
bifall för närvarande till motionerna främja nyk-
terheten, skulle det helt visst ha förordat dem, men
nu visar erfarenheten att det är nykterhetsverk-
samheten som varit afgörande. Utskottet har där-
för trott att fortare en allvarlig opinion mot brän-
vinet skulle uppkomma, om det finge gå som hit-
tills. Beslut om höjande af skatten bör föregås af
beslut om dess anslående till en särskild fond, som
hr C. O. Berg antydt som skulle bli till gagn för
de klasser som nu lida mest af bränvinet. Yrkade
bifall till utskottets förslag.

Hr Redelius^villeockså yrka bifall till utskotts-

traktaterna tillåta införsel af sprit under namn af
un, och ett bifall till hr Wretlinds motion skulle
–––-Äfii«. »"-mligasDritkonsumentergingefria

från skatteförhöjningen
i Pt ,Yaldeuström
3?T t

Jlket vore orättvist.
Hfr är ej blott fråga om
- -edlighetsfråga. Gladstone
.-¦t7 tniu°-%} P"l»n»entet, att spritdryckerna vål-

«L*$ i iT, oIyckor än k"S’ Pest oc« hun-
gersnöd, och det kan man lugnt underskrifva "
yertygelsens väg utesluter icke; UDU-er8Kniva-
hvarje nytt steg har det hetat
vi ej gå längre i lagstiftning,
man gått vidare. Efter min u8lgl ar lortiyrannci
af varans pris en ganska god väg till superiets
hämmande. Men kommer detta att uträtta något?

äw»det*»bl.ir d*°CH ?5 .örc Pft kannan’ och det är
båttre att ta något än intet Yrkade bifall till hr
Wrethnds motion. (Hrr Schöning, Stjernspetx, M
Huss Ersson i Vestlandaholm, Bjölkman frih
Bonde, Cederschiöld, A. V. Carlsson; S. M. Olsson,

g

vg, nu kunna
men hur det är har
igt är fördyrandet
väg till suerit

Svensson i
H B

ensson i Rydaholm m. fl. instämde.)
Hr Boström till Ostanå var tacksa
åndarnc för att d j ii

sam mot mot-
å fid

Hr Boström till Ostanå var tacksam mot mot-
Htåndarnc för att de ej insinuerat om någon fiendt-
lighet mot nykterhetsarbetet. Bräuvinets fördy-
rande har alltid gjorts af finansiella skäl och det
har ej alls motsvarat minskad förbrukning. Deu
nu föreslagna höjningen skulle icke ha någon ef-
fekt. Yrkade bifall till utsottcts förslag.

Hr Widström fann att fördyrandet af en förderf-
ig vara var ett steg till dess inskränkande hafö

r Widström fan att fördyrandet af en förderf-
lig vara var ett steg till dess inskränkande, hvarför
han yrkade bifall till hr Wretlinds motion.

Hr Stockenberg yrkade bifall till hr Wretlinds
motion, för hvilken han fann »den folkets röst upp-
stiga, som tillika är Guds».

H Wtlid l ågra föregående ta-

han fan
tiga, som tillika är Guds».

Hr Wretlind replikerade
lare.

H

are.

Hr Jöns Rundbäck trodde att bränvinet skulle
följa obs så länge vi lefva. Bemötte utförligt hr
Wretlind, ansåg att folket i själfca verket icke ville
bli af med bränvinet, och slutade med att yrka bi-
fall till utskottets förslag.

Hr C. Erickson i Bjersby skulle helst velat rö-
sta för den k. propositionen, men ville nu yrka bi-
fall till hr Wretlinds motion.

Vice talmannen Sv. Nilsson: Om den föreslagna
höjningen skulle gagna nykterheten, skulle ingen
här motsätta sig den. UtskUnkningsbolagens sty-
relser skulle om så vore ej underlåta att höja pri-
set. Nykterhetvännerna borde därför vända sig till
dessa bolag. Jag skulle vilja anvisa dem den nyc-
keln till deras mål: skaffa bort lifsmedlen från ut-
skänkningsställena! Yrkade bifall till utskottets
hemställan, helst som intet behof funnes från stats-
verkets sida.

Hr Bruce talade för motionen.
Hr Anjou ville att något skulle göras för nyk-
terheten och yrkade därför bifall til? motionen.

Hr Liss O. Larsson gladde sig öfver att alla sagt
Big vara nykterhetsvänner, men tillämpningen var
kleu hos somliga. Hr Wretlinds förslag vore ett
»teg till målet. Man bör ej göra sig onödiga be-
kymmer för de ökade statsinkomsterna, ty nog ha
vi råd för penuingarne. En ökad skatt minskar
faktiskt superiet. Aldrig lyckas nykterhets vännerna
bjuda lagom, än är det för mycket, än för litet-
detta ser ut som de obotfårdigas förhinder. Yr;
kade bifall till motionen.

Sedan hr Wretlind replikerat vice talman-
nen och hr Andersson i Högkil talat för hr

Wretlinds motion, förklarades diskussionen
afelutad.

Med 115 röster mot 76 biträdde katnmi
ren därpå hr Wretlinds motion och afelog
utskottets hemställan.

— Båda kamrarna hafva bifallit, i öfver-
ensstämmelse med k. m:te proposition, samt-
liga ordinarie och extra anslag under an-
dra hufvudtiteln. I fråga om statsutskot-
tets hemställan, i anledning af väckt mo-
tion, om skrifvelse i syfte att k. m:t tack-
tes vid utarbetande af förslag till ny ratte-
gångsordning låta till behandling företaga
jämväl frågan om krigshofrättens indragning
eller ombildning, uppstod inom Andra kam-
maren en längre diskussion, hvarunder stats-
rådet och chefen för landtförsvarsdeparte-
mentet frih. Palmstierna, hr Widström m.
fl. yrkade afslag, medan motionären, hr O.
Erickson i Bjersby, m. fl. talade för bifall.
Båda kamrarna biföllo utan votering utskot-
tets hemställan.

— Riksdagens båda kamrar hafva bifal-
lit samtliga under tredje hufvudtiteln äska-
de anslag.

— Efter det valet af elektorer för ut-
seende af riksgälds- och bankofullmäktige
egt rum, begärdes ordet i Andra kamma-
ren af

hr P. Waldenström: |Med afseende nå det ny
skedda valet känner jag mig uppfordrad att till pro-
tokollet göra den anmärkningen, att hr A. P. Da-
nielson såsom bekant är ledamot i styrelsen för
riksbankens afdelningskontor i Kalmar och såsom
sådan underordnad bankofullmäktige. Nästan sam-
ma är förhållandet med hr Hans Andersson i Briug-
åsen som suppleant i styrelsen för afdelningskon-
toret i Östersund. Ehuru det icke möter några
formella hinder, så har det dock hittills aldrig
händt, att underordnade blifvit af riksdagen ut-
sedda till valmän för att välja sina egna förmän.
Detta val måste således äfven höra till det »nya
systemet». Jag har icke något yrkande att göra,
men jag bar icke ansett det sakna skäl att om det
nu nämda förhållandet göra en särskild anmärk-
ning till protokollet. Denna utgång kan i någon
mån tjäna till att illustrera den »afveckling» af
den politiska spänningen, som h. exc. statsmini-
stern vid sin början bär i kammareu talade om
och till hvilken hans meningsfrände, som nyss seg-
rat i voteringen, ropade bravo.

Hr Boström till Ostanå påpekade, att de valmän,
som nu utses, välja fullmäktige, och dessa senare
först därefter styrelserna för afdelningskontoren.

— Kamrarne fattade olika beslut angå-
ende bevillningsutskottets afstyrkande utlå-
tande beträffande k. m:ts proposition angå-
ende förhöjning af brånvimtillverknivgmf-
giften med 5 öre per liter. I1 örsta kamma-
ren godkände nämligen utskottets hemstäl-
lan redan på förmiddagen utan diskussion,
under det Andra kammaren efter tre tim-
mars debatt vid midnatt biföll hr Wretlinds
motion om höjning af tillverkningsskatten
från 40 till 50 öre per liter med ll5 röster
mot 76. hvilka voro för bifall till utskottets
hemställan.

Frågan kommer sålunda att afgöras me-
dels gemensam votering.

Iakttagelser och intryck.

Huru Sundsvalls »Barnkrubba» verkat under
år 1887 är nu af styrelsens berättelse
kändt. Vi ha här blott velat framhålla att
oaktadt frikostiga gåfvor af ved, matvaror och
andra förnödenheter influtit under året, så
hafva likväl de återstående kontanta utgifterna
kr. 2,026.96 med kr. 413.32 öfverstigit de till
kr. 1,613.64 uppgående kontanta inkomsterna.
Om icke krubbans verksamhet tidvis
varit på grund af barnsjukdomar instäld,
så skulle följaktligen utgifterna ännu mera
öfverskjutit inkomsterna och således krubbans
i sparbanken insatta kontanta medel
ännu mera minskats. Häraf kan nu den
slutsats dragas att, därest krubban i år blir
utan afbrott tillgänglig, erfordras kraftigare
understöd af den offervilliga allmänheten.

Styrelsen har uträknat dagkostnaden för
hvarje barn till 88 öre eller, om de under
nätterna vårdade barnen inbegripas, till 80
öre. Af denna kostnad faller i förra fallet
43.7 öre och i senare fallet 39.8 öre pr barn
på de kontanta hushållskostnaderna, hvilket
motsvarar en årlig kostnad af resp. kronor
159.50 eller kr. 144.27 för hvarje barn endast
i hushållskostnad. Detta kan ju synas
den utanförstående nog högt; man föreställer
sig åtminstone att i en arbetarefamilj
eller i en något så när bergad medelklassfamilj
får hvarje barn icke kosta så mycket.
Eller om det verkligen kostar så pass, då
har man rätt däraf draga den slutsatsen att
t. ex. arbetarne icke förtjäna så litet som
det allmänneligen antages.

Fruntimmerna ha förhand. Af 40 inom
postverket under förlidet år antagne e. o.
postsxpeditörer vore, enligt St. Dagbl. tju-
guåtta fruntimmer.

Det är nästan mer än likställighet.

Med anledning af detstundandesjöfartsmö-
tet i Köpenhamn skrifyes från England till
G. H. T. att fartygens sjövärdighet, denna den
_.!_.• -,agte egenskap hos ett fartyg, oftast totalt
tes i Skandinavien. Brefskrifvaren sä-
hafva flerfaldiga gånger observerat
turusom fartyg, isynnerhet i Norrland, läm-
ijat hamn i ett oförsvarligt öfverlastadt till-
stånd och således i ett allt annat än sjövärdigt
skick, till stor fara för lif och gods. För
att hindra detta, böra s. k. »free-boards»-
tabeller utarbetas.

Hr Lies Olof Larsson spelar diplomat.
Man har anmärkt att, i fråga om nedsätt-
ning af ämbetsmännens löner, han visserli-
gen reserverat sig mot statsutskottets af-
styrkande utlåtande, men att hans reserva-
tion saknade motivering och att han, under
frågans behandling i Andra kammaren, iakt-
tog en förvånande tystnad.

vädrar hr Liss 01. Larsson någon fara?

Från debatten om denna sak, ämbetsman-
nalönerna — förtjänar ett och annat att
upptecknas.

I Första kammaren framhöll t. ex. herr
Klinckowström enligt A. B:s referat, hur i
synnerhet innehafvare af de större lönerna
vetat på sista tiden öka sina inkomster ge-
nom att mottaga enskilda uppdrag i stor
skala, så funnes Kungliga förtroendemän med
ända till 18,000 kronors lön, hvilka vid si-
dan af sin statstjänst förskaffat sig enskilda
tjänster med afkastning uppgående ända till
20 å 30,000 kronor.

Det är gifvet — fortsatte tal. enligt V.
L. — att dylika tjänstemän, som hafva ex-

tra sytslor pA 6, 7, 8 ställen, eöka att göra
statstjänsten, som dock skulle vara det för-
ntttnstu, så litet betungade som mö"’
Och därjämte hinna dessa herrar mec
under 4 månader deltaga i riksdagens arbeten
och så — återställa sin förstörda helsa un-
der 3 månaders s. k, semester.

Det borde förbjudas ämbete- och tjftn
stomön att jämte sin statstjänst innehafva
andra sysslor.

— Gifvet Ar att dylika ord skulle ljud
skärande i den af högre ämbetsman befol-
kade Första kammaren. Också uppstod
början af hr Klinckowatröme anförande e
sådan sorl, att tal. fann sig föranlåten yttra
»Jag får be herrarne vara lite tystare!)
och att talmannen ansåg sig böra Aska tyst-
nad med klubban.

Och så mAktiga Aro nu Ambets- och tjän
stemännen i Sverge och i Första kammaren
att hr P. Reutersvärd afrådde bifall till
nedsättningsförslaget, emedan det —endast
skulle reta.

Men Afven i denna kammare funnos det
oaktadt 25 ledamöter, som vid af hr Klinc
kowström begärd votering, röstade för reser-
vanternas förslag oro begäran hos k. in. a
utredning om och i livad mån lönenedsatt-
ning kunde genomföras. Då 102 Andra
kammarledamöter röstade för detsamma,
fans alltså för en dylik utredning en mino-
ritet af 127 mot majoritet af 170 (66 4-104).

Så oberäknelig som vår riksdag är, har
man dock svårt att beräkna den verklige
betydelse af dessa röster.

För närvarande tyckes majoriteten hålli
med professor Hudin som, efter att hafvi
gått igenom hvarje särskild ämbetsmanna-
klass funnit, att ingen af prutning kan göras
någonstcldes!

I anledning; af uppropet till insamling och
basaren för »Nordiska museets husvilla till-
hörigheter» omtalar en riksdagsman i Dag.
Nyh. att ban här om aftonen såg 14 indi-
vider, för hvilka plats saknats i herbergel
vid David Bagares gata för husvilla män stå
huttrande och frysande utanför herberget i
femton graders kyla utan mat och utan hus-
rum i den bistra vinternatten.

Under sådana förhållanden synes det ho-
nom som en bitter ironi att sörja för her-
bergerandet af döda föremål och hemstäl-
ler att hällre använda basarinkomsterna
till att bereda tak öfver hufvudet åt hus-
villa medmänniskor.

Det är reson i det resonnemanget.

Går det »för fort»?

Redan år 1822 föreslog en regeringsko-
mité att kommerskollegium skulle upphöra
och en särskild representation för närin-
garna tillsättas.

1823 års riksdag tillstyrkte förslaget och
»anhöll» om dess verkställande.

Till 1847—1848 års riksdag aflät rege-
ringen proposition om kollegiets afskaffaude,
men då sade riksens ständer nej.

1858 ökades kommerskollegiets personal
ledan bergskollegium indragits.

1859 kom en ny regermgskomité med
förslag om kommerskollegii indragning och
ersättande med en »styrelse för handel, berg-
verk och slöjder.»

1867 väcktes i Andra kammaren motion
om kommerskollegii indragning »så fort som
möjligt»; men riksdagen saknade erforder-
lig utredning och anhöll därför att alla äm-
beten och tjänster inom kommerskollegium
måtte tillsattas endast på förordnande och
tills vidare. Härpå gick regeringen in. %

1868 proponerade regeringen ett statsde-
partement för näringar och allmänna arbe-
ten; men riksdagen sa’ då nej. I följd
hvaraf regeringen ansåg frågan om kom-
merskollegii indragning förfallen och till-
satte ånyo det lediga presidentämbetet.

1869 afslog riksdagen frågan om kollegi-
ets indragning.

Likaså 1871.

1874 anhöll riksdagen att regeringen ville
iga frågan under ny pröfning.

En komité tillsattes och ingaf 1875 för-
slag om kollegiets ersättning med en sty-
relse för handel och näringar. Regeringen
f ock därom proposition till 1875 års
dag, som — afslog den.

Riksdagarne 1876 och 1877 skrefvo åter
till regeringen och begärde kollegiets in-
dragning eller åtminstone ombildning.

1883 tillsattes den fjärde regeringskomi-
tén rörande kommerskollegium och äfven
den föreslog dess indragning.

1885 föreslogregeringenindr
kommerskollegiura och landtl
samt inrättande af ett »statsdepartement för
landtbruk, industri och handel.» Riksdagen
samma år antog förslaget att hvila och

Första kammaren i år förkastade det!

Går det för fort i Sverge?

Sandsvall 6 Mars.

Minnesltata

Tisdag: 6, kl. 1 p. d., auktion å rådhuset å för
utspisning vid härvarande lasarett erforder-
derliga artiklar.

kl. 5 e. m., sammanträde i Rödestrands ång-
sågsaktiebolags konkurs i rådstufvurättens
förmak.

kl. 5 e. m., bolagsstämma med delegarne i
Sundsvall-Wasa ångfartygs-aktiebolag å
Skeppsbrokällaren.

Fredag 9. Börjar bokhålleriafdelningens under-
visning vid Sundsvalls Handelsinstitut.

— kl. 10 f. m., auktion å stället å diverse Rö-
destrands ångsågsaktiebolags konkursmassa
tillhörig lösegendom.

Lördag 10, kl 2 e. m., auktion hos Erik Bergman
i Granlo å diverse lösegendom.

— kl. 3 e. m., Norrlands maskinistsförenings
ordinarie årssammanträde å Skeppsbrokälla-
ren.

— kl. 4 e. m.. sammanträda Högoms intressen-
ter hos L. Eriksson i Nyhem.

— kl. 5 e. m., ordinarie bolagsstämma med del-
egarne i Sundsvalls ångfartygsaktiebolag å
Skeppsbrokällaren.

Jämn vinter fortfar. I söndags visade
profvaren 27, i går 26 och i dag 23 gr. un-
ier fryspunkten, allt kl. 7 f. m.

Sundsvalls sanitära statistik för

februari månad (meddelad af förste stads-
läkaren).

Antalet dödsfall under månaden utgjorde
8, deraf 4 mankön och 14 qvinkön. De
aflidnes ålder var under 6 mån. 3; 6—12
mån. 1; 1—5 år 2; 5—10 år 3; 10—20 år
"; 20—40 år 2; 40—60 år 1; 60—80 år 2:
fver 80 år 1.

Bland dödsorsakerna märkas: messling 1,
difteri 1, skarlakansfeber 2, lunginflamma-
tion 4, lungsot 2, tarmkatarrh 2, magin-
flammation 1, barnsängsfeber 1, hjernhiu-
neinflamraation 1.

Dödligheten på 1,000 innevånare, pr år
räknadt, utgjorde 18,o. \

Beträffande *j’iklighetsfö>hållandena hafva ’
till helsovårdsnämden 4 stadens läkare an-
mälts följande sjukdomsfall: vattkoppor 2,
messling 7, rach. 4, skarlakansfeber 14, dif-
leri 5, akut magkatarrh och enk. gastr. fe-
Her 9, tarminflammation och akut diarrhé
0, ros 2, rheumatisk feber 8, bröst- och
luftstrupskatarrh 36, lung- och lungsäcks-
Inflammation 10, halefluss 28.

ndragningaf både
tbruksakudemien

. 48
6:9 »
......... 3

...............82
7:i « ...


...............85 ...............24
7:s » ..
........... 2

4:de och 5:te kläs-

Katalog öfver Sundsvalls högre
allmänna läroverk vårterminen 1888
har kommit oss till hända. Enligt densam-
ma är antalet antecknade lärjungar 200, däraf
185 närvarande.
Desse senare äro så fördelade:
1 klass...............85 6:1 kluas..............4

3

5

Af dem tillhöra 7
serna latinlinien.

Statsrevisorerna ha i sin berättelse rörande
af dem verkstäld granskning af statsverkets
förvaltning under år 1886 anmärkt, att då
lärjungarnes antal vid allmänna läroverken
nätnde år utgjort i medeltal 14,252 och då
till läroverken utgått af allmänna medel
kr. 3,201,727.^6 samt af särskilda donerade
medel kr. 43,604.38, si kan kostnaden för
hvarje lärjunges undervisning vid allmänna
läroverken beräknas hafva uppgått till kr.
227.71.

Det förefaller oss emellertid som om denna
beräkning icke vore fullt riktig. Det är ju
nämligen så, att lärjungeantalet är störst i
de lägre klasserna och i de högre aftager
på ett högst an märknings värd t sätt, såsom
ock visas af tablån här ofvan från härva-
rande läroverk. Därjämte torde väl ock få
anses att de lärare, som besörja undervis-
ningen i de högre klasserna på grund af
sin högre aflöning kosta statsverket mer än
lärarne i de lägre klasserna. Och följaktli-
gen vill det synas, som om medelkostnaden
för lärjunge blir i de lägre klasserna min-
dre men i de högre klasserna betydligt mera
än enligt statsrevisorernas kalkyl.

Men äfven enligt denna tyckes kostnaden
ställa sig olika i olika läroverk. Se vi t.
ex. på Sundsvalls, så finna vi af revisions-
berättelsen för 1886 att antalet lärjungar i
medeltal utgjorde 188 och utgifterna under
året kr. 68,400.24, hvilket motsvarar en kost-
nad af kr. 363.29 för hvarje lärjunge.

Tillämpas vår uppfattning om rätta be-
räkningssättet, så blir nog resultatet än ogyn-
sainmare. Ty af katalogen för innevarande
vårtermin inhämtas att de två öfversta klas-
serna i båda afdelningarne egde endast 16
närvarande lärjungar med icke mindre än
5 lärare (rektor och de 4 lektorerna), hvar-
emot antalet lärjungar i de 5 nedre klas-
serna uppgår till 169, hvilka undervisas af
11 lärare. Det är gifvet att — äfven om
lärarne hade lika aflöning — kostnaden pr
lärjunge blir större, då på hvar lärare kom-
mer 3 lärjungar än då hvar lärare har 15
lärjungar. Hvar och en af de förre lärjun-
garne kostar antagligen fem gånger så myc-
ket som hvar och en af de senare.

Sundsvalls tekniska afton- och sön-
dagsskola har af k. m:t för innevarande
år fått i statsanslag 2,000 kr. Till Hernö-
sand bar lemnats 2,000 kr., Söderhamn 900
kr., Hudiksvall 900 kr., Umeå 600 kr.

Bolaffsstämma, Sundsvall—Vasa ång-
fartygsaktiebolag hade i lördags afton or-
dinarie bolagsstämma å skeppsbrokällaren i
Sundsvall under bankkassor L. Boströms
ordförandeskap. Omkring 250 aktier voro
representerade. Bolagets ångare J. L. Ru-
neberg hade under iörra året gjort 27 re-
sor emellan Stockholm och Sundsvall, af hvil-
ka 23 utsträckts till Örnsköldsvik. Första
resan från Stockholm gjordes den 19 april
och den sista från Sundsvall den 26 nov.

Styrelsen hade gjort framställning till
Vesternorrlands, Carl XV:s och Hernösands
ångbåtsbolag om seglationsförening emellan
de respektive bolagens ångare, men fram-
ställningen af böjdes af styrelserna.

Ingående balansen vid 1887 års börjau:
Tillgångar:

Ångaren »J. L. Runeberg».................... 220,000.oo

Reservfonden..................................... 14,125.oo

Innestående i Sundsvalls enskilda bank 9,880.s7

Kassakonto........................................ 29.09

Stenkol.............................................. 400.oo

Vexlar................................................ 480.90

Utestående frakter.............................. 443.70

Kronor 245,359. o g
Skalder:

Aktiekapitalet, m. m.................

Saldo till stämmans förfogande^.......... 24l583.se

Inkomster:

Saldo till stämmans förfogande...

Passagerareafgifter....................

Fraktgods..... ..........................

Räntor, m. m............................

Utgifter:

Jtdelniug för år 1886..................

Omkostnader.......................................

Till bolagsstämmans förfogande............

24,533.86
14,868.25
80,029.75
2,195.96
71,627.82

7,700.oo
43,422.97
20,504.85

1.

Utgående balansen.

Tillgångar:

Ångaren »Runeberg.»............................ 220,000.oo

Reservfonden...................................... 14,125.oo

Innestående i Sundsvalls enskilda bank 5,383.o5

Stenkol..............................,..........___ 75.oo

Utestående frakter.............................. 1,340.30

Krouor 240,923.35
Skulder:

Aktiekapitalet................................... 22O,OOO.oo

Oinlösta kuponger m. m.................... 418.öo

Saldo till bolagsstämmans förfogande.... 20.5f>4.8&

Kronor 240,923.35

Revisorerna, hrr C. Bevé och Axel Lars-
son, hade föreslagit, att med anledning af
det dåliga resultat som seglationen under
året visat, ingen utdelning borde ske, hvar-
emot styrelsen föreslog en utdelning af 5
kr. pr aktie eller 2’/2 pros., hvilket ock blef
stämmans beslut.

Decharges beviljades.

Den afgående styrelsen föreslog en ned-
sättning i arvodet åt den blifvande styrelsen
från 1,200 kr. till 1,000 kr. I en till stäm-
man från aktieegare i Stockholm inkommen
ikrifvelse föreslogs däremot att styrelsear-
rodet skulle nedsättas till 500 kr. och revi-
lorenias från 150 kr. till 60 kr. Efter fö-
retagen omröstning med slutna sedlar be-
slöts, med 155 röster mot 57 (Stockholms-
aktieegarnes representant), att arvodet skall
utgå med 1,000 kr.

’å därom frarastäldt förslag bestämdes
genom sluten omröstning revisorernas ar-
vode till 100 kr., hvarvid ingen röst afgafs
för det lägre beloppet.

I den ofvansagda skrifvélsen från en del
ktieegare i Stockholm framstäldes, utom

let bidragit med 300 kr. och Sundsvall—
Indalselfvens bolag med 500 kr. Förslag
framstftldes om anslag af 200 kr. samt 100
kr. Äfven rent afslag yrkades. Resultatet
blef endast 100 kr. med anledning af bola-
gets dåliga affärer.

Till styrelseledamöter valdes hrr L. Bo-
ström, Sundberg och J. G. Blomberg. Till
suppleanter valdes hrr G. Strömberg och
G. D. Stadin.

Revisorer blefvo hrr C. Bevé och C. Stark
eamt deras suppleant hr A. Larsson.

Frågan om offentligt slagthus är
i Sundsvall väckt af helsovårdsnämden och
borde således här stå på dagordningen. Vid
tekniska samfundets i Göteborg samman-
träde den 27 sistl. februari utgjorde denna
fråga diskussionsämne och inleddes af ing.
Richert, som framhöll vigten af dylika och
redogjorde för det i Mimenen, hvilket an-
ses som ett mönster i den vägen och som
med Bina försäljningshallar för kreatur upp-
tar en yta af 10 hektarer, således större än
något af våra salutorg.

Af meningsutbytet framgick — enligt Göteborgs
Haneelstidmng — icke blott huru långt vi med
afseende på kötthandeln stå efter utlandet utan äf-
ven snart sagt nödvändigheten af att det hos oss
florefande bondslagteriet, som utöf vas utan all slags
kontroll, må upphöra och all för vår stad Göteborg
behöflig slagt ega rum i ett stadens slagthus, in-
rättadt i likhet med dem i utlandet, hvarest öfver
allt, oaktadt den ofta mycket starka opinion som
i början och särskildt från slagtarnes sida mot
dem gjort sig gällande, dessa inrättningar vunnit
allmän belåtenhet, då det visat sig, att man nu
kan få en strängt kontrollerad och vida bättre vara
till samma pris. som man förut fått gifva för en
okontrollerad och dålig, och detta utan att slagta-
rena på minsta vis förlorat något på affären, hvil-
ket i sin ordning kommer sig af en rikligare till-
försel fråu flere håll, hvarjämte landtmännen måst
sälja till dagens pris.

Öfverallt hafva äfven dessa offentliga slagthus
visat, att de, vare sig de kostat blott några hundra
tusen eller ända upp till 18 millioner riksmark,
såsom det i Berlin, lemna icke allenast ränta utan
äfven amortering å anläggningskostnaden och detta
oaktadt slagteriprisen äro låga.

Om man lägger folkmängden och de summor, dy-
lika slagthus i utlandet kostat, till grund, för be-
räknandet af hvad kapital en dylik inrättning för
Göteborg skulle kräfva, borde ett slagthus där Kun-
na uppföras för omkring 700,000 kr.

Samfundet beslöt, att för den vigtiga frågans
hållande vid lif, en beredniug af fem personer skulle
utses vid nästa sammanträde.

Förhandlingarna öfvervoros af polismästare Elliot,
redaktör S. A. Hedlund och stadsveterinären Blom-
gren, hvilka äfven deltogo i meningsbytet och ut-
talade såsom sin åsigt, att frågan vore af den in-
nebörd, att tiden nu snart vore inne för dess lyck-
liga lösning.

I frågan yttrade sig för öfrigt hrr förste stads-
läkaren d:r Almqvist, kapten Åqvist, arkitekten
Hedlund, redaktör Rubenson samt professor Wij-
kander.

Afskedssoiré. Kupplettsångaren John
Berthman som under senaste tiden uppträdt
å Stadshotellet och därunder genom sitt an-
genäma uppträdande, och sina roliga visor,
ständigt samlat talrik publik, har till i af-
ton anordnat en afskedssoiré å Stadshusets
lilla sal och biträdes därvid af direktör Ham-
mers kapell.

Vi äro öfvertygade att publiken skall he-
dra den glade sångaren med ett talrikt be-
sök, synnerligast som tillfälle nu gifves för
damer, att höra hr Berthmans visor om
den »Socialistiske skräddaren» och »Ång-
köksföreståndaren*) m. fl.

Direktör S. Levy hade i lördags af-
ton sin resett i hotell Nords festsal. Kon-
serten, som trots kollision med flera en-
skilda tillställningar var talrikt besökt,
skänkte åhörarne ett rätt stort nöje. Kon-
sertgifvaren framkallades upprepade gån-
ger för att mottaga publikens bifallsuttryck.
Bi d

neberg måtte försäljas och att en för detta
ändamål afsedd extra bolagsstämma måtte
inom april månads utgång annonseras samt
tft »Runeberg» skulle till salu utbjudas ge-
10m annons i Finlands, Norges och Sver-
ges förnämsta tidningar.

Med anledning af skrifvelsen i fråga upp-
:od en stunds diskussion, hvarunder det
totförslag uppstäldes, att styrelsen skulle
Tå i uppdrag, att i händelse antagligt anbud
å ångaren skulle inkomma, extra bolags-
stämma skulle utlysas. Frågan afgjordes ge-
nom votering, som utföll sålunda, att extra
stämma, i enlighet med Stockholms-aktie-
egarne8 förslag, ekall utlysas i april månad.
Frågan afgjordes med 111 röster mot 109.
— Från turistföreningen begärdes bidrag
för åstadkommande af medel till en utställ-
ning i Köpenhamn nästa sommar. Förut i
hade ångaren Carl XV:s bolag för ändarna- |

g g pe ifallsuttryck.

Bevis på densammas tacksamhet tillstäldes
honom ock i form af flera vackra buketter.
Af sina musisi erhöll deu aktade orkester-
ledaren en lagerkrans. Suiids.-P:u.

3Iåler (arbetar eförb undets af del-
ning härstädes hade ett af 20 medlemmar
besökt möte i söndags. Mötet öppnades af
ordf. hr Forsberg, hvarefter flera frågor
lifligt diskuterades. Man beslöt att injuda
hrr mästare till nästa möte den 18:de mars,
med anhållan att de godhetsfullt och till sin
egen fördel ville i kondition intaga, efter
som arbetet börjar i vår, först sådana ar-
betare som äro bofaste på platsen och vi-
dare taga hänsyn till om de som intagas
äro upptagna i förbundet samt i annat full
uppmana dem att fortast ingå där för ge-
mensamma frågors lugna lösning. På sam-
ma gång skall framläggas förslag i frågan
om en viss rainimi-timpenning, och uteslu-
tande af allt ackordearbete.

Därjämte beslöts att icke med penningar
eller annat understödja någon s. k. »luffare»,
som icke hnr att uppvisa klart medlemskort

af Svenska målareförbundet.

Två nya medlemmar ingingo i afdelnin-
geu och en komité tillsattes med uppgift
att agitera bland utom stående kamrater,
för tillslutning till organisationen.

En våldsam snöstorm under stark
kyla rasade i fredags afton öfver hela mel-
lersta Sverge och en del af Norrland. I
lördags var hela järnvägstrafiken från och
till hufvudstaden afbruten till följd af snö-
stormen, som då ännu, fast med förminskad
styrka, fortfor.

Det norra persontåget, som kl. 8.4 5 fre-
dags förmiddagen afgick från hufvudstaden
och enligt tidtabellen skulle inträffa i Boll-
näs samma dag på aftonen kl. 7,3 7, hann
ej längre än till Lingbo station, der det
måste stanna öfver natten till lördags mid-
dag, då det ändtligen kunde framföras till
sin slutstation.

Stormen hade redau något lagt sig i
dessa trakter, så att banan mellan sist-
nätnda station och Storvik då kunde börja
bearbetas med snöplog, hvilket i anseende
till den fortfarande snöstormen icke lät sig
göra på någon annan ofarbar punkt a sta-
tens järnvägsnät.

Ett annat af de norrländska persontågen,
nämligen Krylbotåget, stannade i Heby, där
det stod ännu i lördags afton, och ett gods-
tåg måste tillbringa natten i Sala och ett
annat i Holmsveden.

Sköns tingslags sista hösteting har
meddelat lagfart å följande fastighetsfång,
nämligen:

en från 91,, mål af hemmanet JU 3 i Lunde af-
söndrad jordlägenhet om 2 tunnland, som P. J.
Backman enligt salubref den 26 juli å exekutiv
auktion den 31 maj 1887 för 300 kr. inropat från
Israel Petter Hansson;

en under hemmanet M 1 i Kii lydande torplä-
genhet, som Nils Andersson och hans hustru en-
ligt afhandling den 13 november 1886 för 900 kr.
och vilkor om födoråd tillhandlat sig af Victor
Emanuel Lindberg;

en från hemmanet Hamsta Jr? 2 om 13’A mål
afsöndradt jordområde om ungefär 2 tunnland, som
J. O. Kållberg och hans hustru enligt afhandling
den 23 juni 1887 för 200 kr. och årlig afgäld till-
handlat sig af Abraham Emanuel Åkerberg:

en bygnadstomt om 12,980 kv.-fot, lydande under
10’/, mål af hemmanet M 1 i Vifsta. som Teodor
Wiström enligt afhandling den 10 juli 1887 för
200 kr. tillhandlat 8ig af Vifsta fabriks aktiebolag;
en frän 5 mål af hemmanet JU 1 i Sörbergc ar-
söndrad torplägcnhet om ungefär 3 tunnland, bom
Lära Höglin och hans hustru Krietina Vilhelmina
enligt afhandling den 7 febr. 1887 för 1.000 kr.
tillliandlat sig af J. E. Lindström;

en under hemmanet J\i 2 i Sörberge lydande

torplägen het, som Anders Gustaf Andersson och

hans hustru enligt afhandling den 23 nov. 1886 för

2,f>00 kr. tillhandlat sig af A. J. Åström;

en från 12 mål af hemmanet Jt? 3 i Vifsta af-

den 15 okt. 1887 för 150 kr. och i
handlat sig af P. P. Fröberg;

en jordlägenhet, afsöndrad från en i
manet JU I i Horsilje lydande torpläi
Frie Eriksson enligt afhandling den 2
för 80 kr. tillhandlat sig af E. P. RödingW
nes hustru; . °* %

hemmanet JU 2 om 18 mål i Römsta. *». »
Wigren enligt salubref den 4 juli 1883 å "V^
auktion den 80 därförutgångne april för S6
inropat från P. G. Dahlström; V mmb

en byguadstomt, afsöndrad från en umW i
manet M 4 i Valknytt lydande lägenhSR**
man Heffner & C:o enligt afhandlina den oa k
1887 för 1,800 kr. tillhandlat sig af Panik f^

en tomt, afsöndrad från en uuder 10 mw .3
manet M 3 i Vifsta lydande jordlägenhet fe
kan Åblom och hans hustru enligf
8 sept. 1887 för 175 kr. tillhan?
Stina Cajsa Åström;

en-tomt, afsöndrad från en under ber,,,
3 i Vifsta lydande jordlägenhet, som J J ,„,.
enligt afhaadling den 21 aug. 1886 för 25’ft
handlat sig af Jonas Carlsson och dennes h J

hemmanet 10 mål JU 1 i Melleretb™ n%

af hemmanet Jr? 2 i samma by, sol____ö

gerström enligt afhandling deu 24 okt \m\
5,500 kr. och vilkor om födoråd tillhandiatil
Petter Melin; %

en från 3 mål af hemmanet M 2 i Taaatil
söndrad tomtlägenhet om 50 alnar i fyrkant
Hanna Ouchterlony i egenskap af »major* i S.T
k. Frälsningsarmén enligt anbandline den 3
1887 för kr. 4,478.97 tillhandlat sig%f \£f
dersson Berg och Gustaf Noréus; ai*

• hälften af en under hemmanet JV! i i rSib
lydande jordlägenhet, som enkan Fredrika fat
enligt arfskifte den 9 juli 1887 i giftorätt kV
mit efter Lars Edbom; *m

en från 9 mål af hemmanet M 1 j

söndrad lägenhet om 2 kv.-refvar och 80 kv-l

ger, som Johan Eric Gustafsson Lundberg och \
ustru enligt afhandling den 29 okt. 1887 «L^
kr. tillhandlat sig af Henrik Johan Åkerdah.

en från 9 mål af hemmanet JU 1 i Rökland if
söndrad jordlägenhet om 2 kv.-refvar och 80 w
stänger, som Karl Fredrik Oscar Forsberg ochk.
hustru enligt afhandling den 12 aug. 1837 fj,-’
kr. och årlig afgäld tillhandlat sig af Henrik k
han Åkerdahi; J0>

2 lägenheter, den ena om 22 kv.-refvar och u
kv.-stänger under hemmanet JU 1 i Näset oéil
andra om 46 kv.-refvar, 41 kv.-stänger cch 23 b
fot under hemmanen n:ris 2 och 3 i samma bv sa
Isak Alfred Åström och hans hustru enligt afa
ling den 15 april 1887 för 2.00J kr. tillhandlatt
af A. P. Olsson och dennes hustru; ™

en från 87, mål af hemmanet M 1 i Öde&fe
drad tomtlägenhet om 73 kv.-stänger, som «b
Eva Katarina Petersson enligt afhaudliuf <W
mars 1887 för 800 kr. tillhaudlat sig af EM
ett från 6’/8 mål af hemmanet Jtf 4 i Csk»hi
im 1 tunnland, som I
"" UlW- -1:~tafh

it sigaftf

i Rökland i

han Carlsson och hans hustru euiigt afhandli
den 13 juni 1887 för 275 kr. tillhandlat sigafl
Pettersson och dennes hustru;

en från 9 mål at hemmanet M 1 i Röklandé
söndrad lägenhet om 13,650 kv.-fot, som ErikSai
berg och hans hustru enligt afhandling den £
mars 1887 för 100 kr. tillhandlat sig af ViHå1
Persson:

ett jordområde om 3,822 kv.-fot, afsöndradt ftii
en under hemmanet M 4 i Frost lydande torpli-
genhet, som Carl Magnusson Delin och hans hostn
enligt afhandling den 24 sept. 1887 for 290kr. till-
handlat sig af Pehr Johansson och dennes hustru
en från 13’/2 mål JW 1 i Elfva afsöndrad to
lägenhet, som enkan Kristina Thunell enligt af-
handling den 13 febr. 1887 för 2,000 kr. tilLd-
lat sig af Lars Boman och dennes hustru;

en under hemmanet M 1 i Pottäng lydande lä-
genhet, som Brita Margareta Näslund enligt afhand-
ling den 3 april 1886 för 1,050 kr. tillhandlat v%
af Erik Andersson Bergström och dennes hustro;
en under 6 mål Jerfvik M 2 lydande tomtlägen-
het, som Anders Alfred Carlsson och lians hustn
enligt afhandling den 16 april 1887 för 750 kr. till-
handlat sig af L. J. Nässén och dennes hustru:

en från 8"4 mål af hemmanet Jlf 1 i Hillataif-
söndrad byguadstomt om 500 fots längd, som Johan
Larsson enligt afhandling den 30 nov. 1886 för215
kr. tillhandlat sig af Lars Xäslund.

Tjänsteårsberäkningar* Läraren i
den af Svartviks aktiebolag inrättade folk-
skolan i Njurunda församling P. O. V«t-
berg har anhållit att, utan hinder däraf att
han icke blifvit antagen i den i folskole-
stadgan föreskrifna ordning, förklaras be-
rättigad att såsom ordinäre tjänsteår räkns
den tid han från och med år 1883 tjänst-
gjort och kommer att tjänstgöra vid nämda
skola. K. m:t har på det sätt bifallit an-
sökningen, att sedan ifrågavarande tjSvst
blifvit till delaktighet i pensionsinrättninKn
anmäld och vederbörliga afgifter för tiden
från år 1883 erlagts såväl till pensiousin-
rSttningen som till folkskollärarnes enke-
och pupillkassa, V. må anses eåsom ordi-
narie folkskollärare med rätt att räkna or-
dinarie tjänsteår från 1883. Sv. L. T.
Nekad dispens. En af läraren vid
Indals församlings mindre folkskola (.’. J.
Svedberg gjord ansökning om behörighet
till ordinarie folkskollärarebefattninrr, utan
hinder däraf att han icke aflagt folkskol-
lärarexamen, har af k. m:t afslagite.

Goodtem/plarne i Sverge skulle, en-
ligt en uppgift i G. H. T. vid fjolårets slut
varit 64,200. Däraf kommer på Vesternorr-
lands län 5,165, Jämtlands 7,959, Geffcborge
7,665, Vesterbottens 1.466 och Norrbottens
767; eller på Norrland 23,022.

Efter tjuguåtta års väntan, Vid
kommunalstämma med Snune sockens vAg-
hållningsskyldige den 26:te februari detta år
fattades det beslut, att sedan länsstyrelsen
genom utslag den 26:te sistlidne november
till intagande uti allmänna vägunderhållet
godkänt nyanlagda vägen från stranden af
Storsjön genom Vallvikens och Mansåsens
byar till allmänna landsvägen genom Öri-
kens och Marby socknar, ifrågavarande vin-
terväg skulle, så fort som möjligt indelas»
väghållning8skyldige inom kommunen, och
att socknens öfriga vinterväg till löljd MW
samtidigt borde undergå ny delning. Ue»
nya vägen skulle dock, intill dess den blefve
lagligen indelad, af utsedda personer i Måns-
åsen och Vällviken underhällus på kommu-
nens bekostnad.

Så har då denna vägfråga, som under
tjuguåtta års tid hållit sinnena i en späoj
och liflig verksamhet, blifvit afgjord, ock
såsom det förmärkes till allas fulla belå-
tenhet, skrifves till Jämtlands Tidning.

Jämtlands Goodtemplarbank bar
nedsatt utlåningsräntan med en half pro*-
Inlåningsräntan är t. v. oförändrad.

Tulluppbörden vid Östersunds tull-
kammare uppgick under nästlidnc februari
månad till kr. 17,119.9 8.

Luleå—Ofoten-banan. Kn svar gått
ning egde den 26 febr. rum å järnvägen*
dyrbara kajanläggning å Svartön. Den un-
der sommaren och hösten fårdigbygda kaj-
delen norr om elevatorn sjönk nämligen tvä
fot tilf en längd af omkring 200 fut. »«»¦
ningen åstadkom ett skred af haminarban-
den åt norr och vester, så att kajilclcn ge-
nom en två fot bred öppning skilde «jf
från den äldre kajen, hvarjämte den skridit
åt vester omkring 3 fot utom kajlinien. ’^r’
saken lär vara en stark lutning ät nordvee»
i sjöbotten, möjligen äfven en «tro in förgre-
ning af elfven. Elevatorn symm lyckligtvis
vara oberörd af sättningen. Skadan i»r &ao*
stor nog ändå. $¦

På förslag till provinsialläkaretjänst’*
Lycksele distrikt inom Vestcrbottens ’"

i Lye dstrikt inom Ve«ter
har medicinalstyrelsen uppfört i första rum-
met provinsialläkaren Casitnir ftcrgh, i a»’
dra rummet provinsialläkaren 1*. I’1. *’»"’!’
qvist (med förord) och i tredje rummet di-
striktläkaren A. K. Tengman.

Luleå-förhållanden. I tidningen
Malmberget finna vi följande infändnmjf
järnte redaktionens utlåtande:

wAtt de af stadens hueegure, nom hvr»
ut rum, icke må intaga någon af dessa lös-
aktiga kvinnor, som vanhedra samhälle °c"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:46:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sundtidn/1888/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free