Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i« P*.,, Tillmö utan något afbrott oeh in
*"& 10 voro vi framme, Aldrig har
¦? bl aforton i Knmm hotell, dttr eder
v«lJ£°Xu ned lina bopålar, verkat
f iSndTvftr«ittöde oeh uppfriskande
»* * WTdA vi dit anlände efter ad inånga
"*? ifiinittr och vedermödor.
Ana& utlAnuingor, af hvilka de flesta i
f m«r uBryderen» fortsatt till Köpen-
fto Bland den. befann sig ock deu fKö-
rft Af de svenskar, som till Malmö an-
K och hftr kvnrstauua tills vidare, raftr-
hAi-nir inspektörer från de svenska för-
^KKÄ D lmfvtt hitlftndt [
leSr1igtvi8 berattas Åtskilliga episoder
J an och seruenngen, som tid och ut-
hindrar osa att återgifva, men en af
,?s« hade beklagat att man här i bverge
•£ förstod att möta och undanrödja snö-
1 • 11 nå BBinina satt som på Kölens an-
!’ ’d »D» er slet ’cke ru8ta<1 ld
•da »Di er slet icke rustad sanledes
X mcnte norrmännen. Men då de
Si se’ »amerikanaren» med sina 6 loko-
K fick pipa» ett annat Jiu(J*
den 13 mars. Till lands och sjös äro
underkastade betänkliga rubb-
,.r telegraferades från Malmö att
som Köpenhamns hamnar voro
vcb att kommunikationerna öfver
•r-fc numera voro inskränkta till liuien Helsing-
sundet, "«»„•;!, Drogden är alldeles fullnackad
...k.u^o "> st. stora ångare till Helsingör
»a resa söderut. I Halmstad har ångaren
’.„„ förffiifves försökt att forcera isen.
forsoket oeh inkom hit i
för
Han" måste
8S«r är ännu ångbåtstrafiken obehindrat!, ehuru
i rlelen af Sundets yta förefaller iabelagd.
Sär dock denna is ännu tunn, dels öppnar den
Sta strömmen breda rännor här oeh där.
iSd Sgskomnmnikationerua angå, så äro
,io äunu värre* däran. Sedan i lördags morse har
•K»t ordnadt tåg gått. Järnvägstrafiken kan där-
AStes som fullständigt spärrad.
HrfSorg den 15 mars. Allt sedan i lördags
–juat os» föga, ty de danska
fika litet varit i gång som de
,„„. ],a vi haft nöjet att inom
a ett icke ringa antal »innesnöade»,
något som särskilde varit märkbart å förlustelse-
rr!i*w liela denna tid har järnvägstrafiken hvi-
ht Visserl geu har ett eller annat försök gjorts
m d snöplog och lokomotiv, men utan resultat ända
till i gär, då Helsingborg-IIesslebolmsbanan opp-
t trafiken med ett tåg kl. 2.» e. ra. Skåne-
ifallands iärnväg hade likaledes i går tåg till och
frän Engelholm, men längre gick det icke. Å
’ rff—Landskrona—Eslöt-banau arbetades
a dagen i går från båda ändpunkterna
LudwErae ha varit totalt ofarbara ända till i
¦rår-då vi hade den tillfrcdsställclseu att genom
Ulrika stadsbesökande landtmäu underrättas om att
nu vore trafikeu åter öppen. Men oerhördt arbete
3» kostnadi bar krafts Yör vinnandet af ett sådant
TdJ k morgontågen å Helsingborg-Hesslc-
holras- ocli Skåne-Hallands-banorna utgått 11 ordi-
narie tid, meu å Helsingborg-Landskrona -Eslöt-
liuien är man ännu ej färdig. Dock tros att tra-
fiken skall kunna öppnas med 1,d-taget.
Termometern visar i dag vid 8-tiden 15 graders
köld med klar himmel.
Malmö deu 13 mars. Drifvorna växa på de all-
männa vägarnc och svårigheterna att genom släd-
rst underhålla förbindelsen växa med dem. K .
i går e. in. afgick härifrån en extrapost till Lund,
men måste vända i Arlöf. Snön hade hopat sig i
sådana massor, att flera slädar måst leninas i stic-
ket af vägfarande, sedan dragarne frånspänts. Bättre
tar hade en postsläde, som ntgick från Lund kl.
balt 8 e. m., tv den hann fram kl. 2 på natten ef-
ter ett oerhördt arbete. Hästarnc sjönko stuudtals
ned i drifvor, så att blott hufvudena syntes. Sam-
ms skjuts har i dag kl. 2 c. m. återvändt till Luud
med post härifrån.
Med den norra snälltagspostcn, som i fl c re da-
<Ur legat kvar i Eslöf, afgingo i dag på f. m. kl.
11 fyra slädar för att om möjligt uå Lund, hvar-
ifrån posten sedan skall vidare befordras till Malmö,
r dag vid samma tid hafva extra poster utgått från
Hessleholm ocli Helsingborg för att mötas på vä-
gen och återvända med utvexlade poster, däraf flerc
dagars snälltågspost norrifrån.
Ystad den 15 mars. Fortsatt suöyra sedan i natt
har mestadels omintctgjordt gårdagens snöskotts-
arbete, hvarpå tusentals kronor uppoffrats. Järn-
vägstrafiken Wir troligen stängd hela veckan. Ske-
norna äro isbelagda. Extraposten återkom i natt
från Anderslöf med tidningar från Malmö för lör-
dag till och med tisdag. Annan post saknas ännu.
i dag afsändas slädposter från de flesta städer i
Skåne.
Nöden blaud de fattiga är starkt tilltagande.
- Smålands Allohan Jas krönikor skrif-
ver från Jönköping:
Det instängda lif, hvartill vi allesamman under
de sista åtta dagarne tvingats, gör att jag denna gång
icke har något synnerligt att förtälja mina ärade
läsarinnor. Vår goda stad har under denna tid
haft en verklig spetsbergsfysionomi, och själfva haf-
va vi med pelsar. ludna mössor och öfver öronen
uppslagna kragar sett ut, de småväxta bland oss
såsom eskimåer, de låuga såsom kirgiser. Gatorna
hafva måst rödjas med snöplog och på trottoarerna
mr man verkstält utgräfningar liksom vid Hercu-
lanum eller Pompej. Af de ordinarie eftermiddsgs-
tagen på Storgatan äro kafferepen instälda och man
talar ora gubbar, som urspårat på vägen till hof-
ratten. Genom snöhiuder på gårdarne hafva be-
tankiiga sitnationcr tillskapats, och man har endast
tormedels ansträngd snöskottning förmått bereda
våra »klippare» passande tillfälle att utspela sina
ivumt.
- Kristiania deu 14 mars.
Kribtiania håller pii att bli likt en belägrad stad.
•’u närmare vi komma våren, desto starkare blir
Kölden. Allt fryser så att man skulle kunna miss-
anka att det aldrig kommer att tina upp igen.
[jorden börjar lägga sig. isbrytarne börja bli kraft-
«LVld "c 8e«a»te 8 dagare ha vi en enda gäng
tat liocst obetydlig utläudsk post. Detta påminner
imworligen om de gamla tiderna, då post kom en
nier tvä gånger i veckan och man gick ned till
postkontoret, knackade på en ruta i dörren och
’rågade om man fått något bref eller någon tidning.
"en ua det gick som en uyhet genom stadeu, i fall
iwten kommit litet tidigare än man väntat.
. istad den 17 mars. Snöstormen fortfar;
1 gar och i dag har den varit våldsam. Järn-
vägstrafiken har varit instftld hela veckan.
Kaiänga försök gjordes i går att genomföra
tåg a Malmöbanan. Från Ystad till när-
M«Mto station å Eslöfsbanan behöfde nlog-
raasKmen sex timmar. Rönneångaren »Iieim-
*lal» hindrades i går af drifis att hitkomnro.
, E i? %,laD<*0 "^ extm poster från Malmö
f«n fculöf. Simrishamn har saknat postför-
foÄ* ’ !li° dagar* IIafvet Utanför ftr tU1"
- »varför är en tjuf klokare än en läkare?
liuu~i°; ^au vct al’tid hvatl 90m fattftS foIk när
,^_____________________________
Rättegångs- och Polissaker.
llwgsjö tingsli
gen Anders Wikli
: den 15 mars. Drän-
ler, med hvilken Ifti
fä» antiers Wiklander, med hvilken IRnge
nar ransakots angående delaktighet i tifl-
,SIDSeD af de falska Vesterbottenstiorna,
u-noii denna gång sin dom. Sedan ytter-
»gare två vittnen hörts, hvilka om själfi
, K5n lcke hade något att berätta, samt Wil
"»tiders hustru, upplysningsvis hörd, påstå
¦« såväl hon som mannen icke ens ho
Kunskap om ifrånavaraude sedeltillverknin
vid Lunds rådhusrätt Gustaf
ar ombudsman i Torna, Bara och Harjageis
s snarbank;
t. i rådmauneu vid Lunds rådhusrätt Robert
dh ftr ombudsmansaBsiBteQt i.Skånska hjpo-
nu ruumaiiiiuii vid Lunds rådhusrätt Carl Brlnk
ar t. f. omhudsman i sparbanken i Lund; samt
att stadsuotarion vid Lunds rådhusrätt J. G.
Wcmlt ar ombudsman i Skånes enskilda banks af-
delniugskoutor i Lund.
Immer motgångar. Svea hofrätt har
j till pröfning upptagit skräddaren eosiali-
sten Palms besvAr öfver Bro häradsrätts
om, hvarigenom Palm ådömdes 3 inAna-
lers fftngelse och 100 kronors böter, lie-
ivflren voro nämligen ej i ratt tid inlem-
nade. Högsta domstolen har stadfäst hof-
rflttens utslag samt ej beviljat sökt res-
ning.
e, två vittnen hörts, hvilka om själfvi
tta, samt Wik-
i hörd, påstått
— ..„.. W11, uinuucu icke ens haft
ranflkap om ifrågavaraude sedeltillverkning,
"’vcrleinnade åklagaren pröfningen af må-
^ till häradsrätten, som efter enskild öf-
Wfiggmng förklarade Wiklander icke kun-
«a at saken fällas, men, enar mot honom
orekommit »bindande liknelser och omstftn-
"’gneter»), »tftldes han under framtiden.
m angifvelser hos justitieombudi
»annen af vice häradshöfdingen A. Nils-
"ftn- t nder åberopande af sina förut till justi-
imhmin–––––b .fna anmarkningar dftr
Nr 34
psrzsxsNS.
nder inliemtut, att Lunds radhus-
ratta samtligo ledamöter Innehafvn bankom-
budsbefattnrngar, angifver hr A. Nilsson på
grund ijrafflll laga beifram l
Domaren: — Är ni gift?
Vittnet: — Nej!
en: — Ogi
. .. - NejT
Domaren: — Alltså enka?
Domaren: — Ogift således?
Vittnet: - Nej? .
Vittnet: — Nej!
Domaren: — Men, ettdera måste ni väl vara?
Vittnet (med ett blygt smålccude): — Nej, jag
Lr förlofvad.
Meddelanden fr. allmänheten.
Gimdalen och Myssjön den 16 mars.
Ku Uolmbo som kör vid Myssjön ar en
barbar mot sin stackars häst. Kör gör han
både natt och dag. Men att fordra sin hast
är ej så noga. Onskligt vore att vederbö-
rande kronolänsman vore på stället, kan
hända det stackars djuret någon gång kunde
å en försvarare. Lars.
En velocipedryttare kommer ridande till en gård
jå landet och stiger af för att fråga folket efter
-ägen.
— Tack, vi ska’ inte ha någonting slipadt i dag,
igcr husmodern, innan han öppnat munnen.
’¦¦¦¦¦^¦¦¦¦¦¦¦¦¦¦¦¦i——————
Strödda underrättelser.
»Kejsar Wilhelm är död. Lefve kej-
sar Fredrik!" Med dessa ord inleder Ber-
liner Tageblatt sitt sorgkantade nummer på
rejsar Wilhelms dödsdag, därmed helsande
len med döden afgångne kejsaren och den
lye kejsaren, hvars snara död man fruktat.
Den nämda tidningen hvars närmaste num-
icr efter dödsfallet äro fylda af artiklar om
ronskiftet, sätter såsom rubrik på sin döds-
una öfver den döde: »Kejsar Wilhelm den
fegerike».
»I stum sorg», säger tidningen, »står i dag
’id kejsar Wilhelms bår hans hela folk. En
:ejsare och konung sådan verlden skådut
ii, en domare och en hämnare af den na-
ionella äran, barmhertig och mild, en fu-
ler för de undertryckte och utarmade, en
;od och stor man i ordets ädlaste betydelse,
[lan var utan äregirighet och skulle dock
bliiva sitt rikes utvidgare, han var en frid-
’urste och dock den lyckligaste fältherre
;ou) själf icke lidit något nederlag. Och
jåsom han förblef i olyckan oförsagd och
modig, så var han i lyckan utan förhäfvelse
eller högmod, anspråkslös och själfuppoff-
raude, ett mönster för deu högsta medbor-
garedygd. Så stod han i spetsen för sin
nation såsom anförare och herre och kände
jig dock blott såsom sitt samhälles främ-
ite tjänare. För folket var han ett lysande
exempel af den trognaste och offervilliga-
ste pliktuppfyllelse, och om han också icke
hade efterleinnat mer åt oss tyskar än detta
förkroppsligande af det kategoriska imue-
•ativet, så nade det varit tillräckligt att in-
ista honom såsom en glänsande förebild i
listoriens böcker.
»Vilhelm den segerrike», Hvitskägget,
om han skall kallas i historien, liar gjort
Preussen stort och skapat Tyskland nytt.
Hans verk skall öfverletva honom in i se-
naste slägten, hans namn skall alltid vara
näindt med ära och pris, och hvilka öden
än må förestå Hohenzollurnes hus, minnet
af kejsar Vilhelm, den glorrike fridsfursten,
skall hos tyska folket fortlefva såsom en
förebild och en maning att efterlikna honom
ord och gerning.
»I djup sorg stå vi kring haus bår, med
beklämda hjärtan hälsa vi hans sjuke son,
men såsom vi en gång hafva bytt trohet
mot trohet i dagar af den tyngsta strid, så
skall ock det tyska folket hålla trohet
mot trohet åt llohenzollarne nu och i ull
tid.»
Donna vinters snöstormar synas ha
iträckt sig så godt som öfver hela jorden.
I Sidney i Australien öfverraskades iu-
vånarne af snö midt under sin sommar, i
det mycken snö föll en dag i desember må-
nad, något som ej inträffat i mannaminne.
~ morgonen var det utomordentligt varmt,
SUNDSVALLS TIDNING Tisdag 20 Mars
r om pA kortare tid An en
bitande kallt, oeh dftrpå
men vftdret sl<
timme, det bk
följde 8iiOfaliot.
t SmltbfNkattnlngon I Frankrike. Pa-
ris deni 16 mars. Deputeradekammaren har
med 317 röster mot 220 antagit budgetut-
skottets förslag om upphttfvande af skatten
A spintuOsa drycker. Skatten represente-
rar en inkomst af 160 millioner francs, som
Si °Atct JW8. *tervinn» ge«<"» en skatt,
lika lör ull alkohol, och genom afskaffande
"f P!’lv|feKiet ,Pa skotteFri fabrikation af
råsprit. Tirard talade mot förslaget.
Från utlandet.
Berlin den 15 mars pA aftonen. Läkarne
tillråda kejsaren att välja mildare klimat an
Berlins, men under närvarande förhållan-
den förtjänar ryktet om ett förestående för-
flyttande af kejearhofvet ingen tilltro. Char-
lottenburg är bestamdt att varda kejsarens
varaktiga residens.
Kejsaren har uppehållit sig med förkär-
lek i orangeriet, men i dag har han måst
afstå därifrån, eftersom temperaturen ej kun-
de drifvas högre än till 12 grader.
I går mottog kejsaren icke mindre än tolf
furstliga personer. Bland dem var hans
moder, som han ilade till mötes nedåt trap-
pan; bdda höllo hvarandra länge omfam-
nade.
Berlin s. d. Kejsaren och kejsarinnan
mottogo i dag besök af prinsen af Wales
med son, storfurstarna, konungarna af Bel-
gien, Sachsen och Rumänien, kronprinsarna
af Österrike och Danmark samt storherti-
gen af Hessen.
Fi ån domkyrkan åtföljde storfurstarna
kronprins Wilhelm till ryska ambassadho-
tellet. Kronprinsen mottog sedermera be-
sök af prins Henrik och furst Bismarek, be-
sökte själf grefve Moltke och gjorde åter-
besök hos åtskilliga furstar, bland hvilka
konungarna af Sachsen och Rumänien,
prinsen af Wales och kronprinsen af Öster-
rike.
Berlin den 16 mars. Tillströmningen af
resande är oerhörd. Alla hotell äro öfver-
fylda. Fabelaktiga priser betalas för fön-
ster och balkonger. Förrum med utsigt öf-
ver processionens väg betalas 2,000 mark
för enskilde fönster 500, och för en stol 30
mark.
I natt kl. 10—12 var tillträde beredt till
Domkyrkan för riksdagens och Iandtdagens
ledamöter men pöbeln utanför hindrade dem
att komma in. Till ministern Bötticher ro-
pade man: »Vore ni så fursten af Bulga-
rien, så kom ni ej fram!» Massan genom-
bröt flera gånger polishäcken. Slöddret fat-
tade tag i de deputerade och deras damer,
och förde dem med sig från kyrkan.
— Dekorationsarbeteua å gatorna varade
hela natten och fortsättas ännu. Vädret är
kallt och klart. Sedan i morgsc äro oräk-
neliga människomassor å Unter den Linden.
En fyrdubbel spalier af sorgtågen uppstäl-
les och bakom denna hundratusentals åskå-
dare. Fönstren, som vetta åt Unter den
Linden, äro tätpackade med människor. Hu-
sen äro prydda med sorgflaggor och drape-
rier. Vid gatuöfvergångarna äro resta mäk-
tiga, florbehängda pelare med preussiska ör-
nen. Hela vägen lysa stora kandelabrar med
tjärfacklor; gaslycktornn äro betäckta. På
Pariserplatz äro stora crépefestonger och en
stor triumfbåge med inskriften: »Gud be-
vare din utgång!» Brandenburger Thor är
draperad med svart kläde. Framför ingån-
gen till domkyrkan är en kolossal i svart
inhöljd staty af Kristus, utdelande välsig-
nelsen.
Tidigt i morse strömmade befolkningen
åt Thiergarten och Unter den Linden, där
sorgetåget skulle passera. Vädret var kallt
och blåsigt. Trupper af studenter och alla
slags föreningar bildade haie ända till Char-
lottenburg. Sorgedekorationen tedde sigstor-
artadt. Utefter hela vä«en voro de florbe-
hängda gaslyktorna tända.
På slaget 12 började gudstjänsten i do-
men. Generalsuperintendenten Kögel höll
ett enkelt men gripande tal. Domkören
och musikaliska akademien utförde mu-
siken.
— Sorgefesten i domkyrkan började med
orgelpreludium, hvarunder de sörjande in-
funno sig. Härpå föreläste en prest ställen
ur salrnen 90 och Johannes’ evangelium kap.
11 verserna 25—26: »Jag är uppståndelsen
och lif vet; hvilkcn som tror på mig, han
skall lefva, om han än död blefye; och livar
och en som lefver och tror på mig, han skall
icke dö evinuerlign.»
Härefter sjöng domkyrkokören: »Jag vet,
att min förlossare lefver».
Därpå föreslästes ställen ur salmen 91 och
episteln till Timotheus kap. 4 verserna 7—8:
»Fabler låt fara, men öfva dig själf till gud-
kiht T lkli öfi ä fö till t
hafver löfte m dea e et
mande.» — Predikanten slutade med orden:
»Salige äro de döde, som i Herren dö från
denna stund», hvarpå domkyrkoköreu sva-
rade: »Ja, anden säger, att de hvila från sitt
arbete, ty deras verk följa efter dem».
Sedan härefter en ingångsbön lästs, sjöng
församlingen: »Hvad Herren gör, är rätt
och väl.
Därpå föMde öfrerhofpredikanteii Kögels
minnestal vid likkutanf med text Lucas
evangelium kap. 2, venerna 29och30: Herre,
nu liter du din tjänare fara i frid, efter tom
du sagt hafver; ty mina ögon hafva sett sin
salighet», så slutbön, fader vår och sång af
fönamlingep; »Nflr jag en gång skall lift-
dan fara», hvarefter medlemmar af såneaka-
demien föredrogo ur »Jesu död» af GVaun:
»Hur harhg ar den nya verld».
Omkring kl. 12,45 jftste Kögel välsignel-
sen. Utanför ljödo infanterisalvor. Med
»Helig, helig ftr herren» slutade festen i
domkyrkan.
. vtf 1-tiden började processionen ordna*
sig. Irupperna satte sig långsamt i rörelse,
sedan de, då vftlsignelsen lästes, gifvit ge-
vftrssaluten.
Närmast likvagnen gick kronprins Wil-
helm ensam, därefter konungarne af Bel-
gien, Sachsen och Rumänien; vidare stor-
hertigen af Baden, kronprinsen af Sverge
och prins Heinrich af Preussen samt öfriga
furstar.
Där chausseen till Charlottenburg skares
af Siegeeallén, stannade tåget, baldakinen
öfver kistan lyftes undan och regalierna åter-
fördes till Berlin; de gående furstarne och
andra som skulle medfölja till mausoleet
uppstego i vagnarne. Därpå fortsattes tå-
get, den med rödt sammet och guldkronor
beklädda kistan var synlig för alla.
Vid ankomsten till Charlottenburg åsåg
kejsaren tåget från ett fönster; han var iförd
generalsuniform med Svarta Örns-ordens
band.
Processionen ordnade sig ånyo till, fots,
kistan lyftades från vagnen och inbars i mau-
soleet. Efter en kort andakt var akten
slut och artilleriet gaf salut. Kejsarinnan
Victoria med familj var närvarande i mau-
soleet, där högtidligheten var slut kl. 4.
Gatorna äro ännu på aftonen fylda af
människomassor. Alla furstliga personer äro
samlade till stor middag på slottet.
Bulgariska frågan. Det turkiska sän-
debudet i Wien Sadullah poscha meddelade
i torsdags grefve Kalnoky ordalydelsen af
den officiella förklaring Porten afgifvit i
Sophia. Däri hänvisas först till den turki-
ska regeringens förklaring redan den 22
augusti 1887, att prins Ferdtnands närvaro
i Bulgarien stred mot Berlin-traktaten och
på grund däraf var olaglig, ett förhållande,
som icke ändrats, enär prinsen icke skaffat
sig signaturmakternas erkännande.
Den bulgariske agenten i Konstantinopel
flemnade endast ett intyg att han motta-
git noten. Om prins Ferdinands och den
bulgariska regeringens beslut föreligga inga
underrättelser; dock går det ett rvkte om
att prinsen skall lemna landet. I Wien
tror man att Ryssland, om noten icke leder
till något resultat, kommer att fordra det
Turkiet skall utsätta en viss tid, inom hvil-
ken furst Ferdinand skall resa. Afven i
Tyskland förutser man nya diplomatiska steg
och anser det för atgjordt att tyska och
ryska regeringarna hafva enats om vidare
— Hvad ville barnjungfrun dig, Martha? frågar
lodern sin gifta dotter.
— Hon ville, att jag skulle visa henne, hur man
stoppar en strumpa. Ilar du någonsin hört på ma-
ken, mamma?
— Men du kunde val ha hjälpt henue. Hon är
ju ännu bara barnet.
— Hjälpt henne! Jag har ju själf inte det rin-
gaste begrepp om hur det göres.
Handel och sjöfart.
o
’A
O
Trlrarumarkniden. Åf de underrättelser som St.
Mv.-tid». mottagit, gå exportörerna med mycket ,
lugn den kommande kampanjen till mötes, under
det köpavnc uttala tvifvel om den närvarande situ-
ationens hållbarhet. Hvar skälen till dylika far- ’
hågor finnas, är för osa omöjligt att se, ty vi nöd* j
gas fortfarande hålla oajgj^&en uppfattningen,
att om en stadig afsättnHPs för en vara, så
kan ock priset hållas upplWinstone vid en nor-
mal höjdT AtMsporra upp anspråken till orimlig-
het skall dock göra marknaden osäker och verka
retroaktivt.
Afvorkningaine i Sverge hafva gått ganska bra,
ehuru de mycket försvårats af den stränga kölden
och den myckna snön.
Isarne i skärgårdarne äro tjockare un de varit
nå många år. hvarför öppet vatten t år antagligen
kommer att betydligt försenas. Åfvenså torde drif-
is i Bottniska viken och Östersjön uppställa svå-
righeter för vårskeppningens raska gång.
SpaiiinlMnförseln nndcr febrnarl. Af orna-
ten spanmål infördes under februari 4,089,211 kg.
hvete, 54,924 kg. korn och 5,941,023 kg. råg, af ma-
tin Visby, hvarifrån till följd af dci) af brutna post-
förbindefeen några uppgifter ännu icke inkommit
till generaltullstyrelsen.
Att allra största delen af denna kolossala suan-
målsimport skett före den 14 februari eller den
dag, då de nya tullsatserna trädde i kraft, är väl-
bekant. AU spanmål, som under månaden införts
till Haparanda, Stockholm, Nyköping, Kalmar, Karls-
krona, Ystad, Halmstad, Falkenberg, Varberg, Udde-
valla och Strömstad, inkom sålunda innan tullarne
tillämpades.
Efter den 13 febr. infördes till Karlshamn 295,119
kg. hvete och 98.356 kg. råg, till Malmö 457,702
kg. hvete och 414,710 kg. råg, samt till Göteborg
395,443 kg. råg, samt till Göteborg 395,443 kg
råg och 1,067 kg. hvetemjöl. Dessa poster hafva
sålunda tullbehandlats efter de nya bestämmelserna.
Beträffande förhållandet vid öfriga tullstationer
kunna vi först om ett par dagar meddela fullt
exakta uppgifter, men det antagliga är, att äfven
vid dessa den ojämförligt största delen af den im-
porterade spanmåleu gått tullfri.
Spanmå’8UtfÖrseln från Sverge har under in.
ne varande års båda första månader utgjort: hafre
24,410,240 kg. (mot 16,775,000 kg. samma tid 1887),
korn 14,139,300 kg. (3,996,000 kg. motsvarande tid
förra året), råg 288,029 kg. (798,000 kg. samma
månader i fjol), hvete 16,230 kg. (5,300 kg. samti-
digt förra året), hvetemiöl 324,500 kg. (62a,000 kg.
samma månader 1887) och rågmjöl 26,500 kg- (234,000
kg. samma tid förflutna åvet).
Nt fyr. Finska Lotsöfverstyrclseu har tillkän-
nagivit, att inom Bottniska viken ett fyrtorn af
järn med lysniogsapparat af andra ordningen kom-
mer att under sommaren innevarande år uppföras
på holmen Tankar utanför inloppet till Gamla Kar-
ieby stad å den plats, där den nuvarande kännings-
baken, som nedtages, står, samt ett provisoriskt
sjömärke uppställes på nämda holme, till dess att
fyrtornet bfifver färdigt.
Yllefabrikens i Malmö brand kommer att för-
orsaka braudförsäkringsbolagen icke så obetydliga
förluster.
De braudskadade bygnadcrna voro försäkrade
i Skånska städernas brandförsäkringsiurättning för
tillsammans 312,000 kr.
Lagret var försäkradt i bolagen Skandia för
83,200 kr., Liverpool, London # Globe 83,200 kr.,
Magdeburgerbolaget 83,200 kr., Skåne 33,200 kr.,
Sverge 83,200 kr.; för lager i ett par audra byg-
nader hade Skåne beviljat försäkringar för 500 kr.
och 60,000 kr. Sammanlagdt i alla bolagen alltså
476,500 kr.
Maskiner och inventarier i bygnadema A., B.
och C vore försäkrade i följande bolag: i Skandia
för 108,800 kr., i Liverpool, London & Globe för
108,800 kr., i Magdeburgerbolaget för 108,800 kr.,
i Skåne för lC8,gOO kr., i Sverge för 108,800 kr.,
ångmaskinen i sistnämda bolag för 60,000 kr.,
maskiner och inventarier i ett par andra bygnader
i Skåne för 1,000 kr. samt en bygnatl på tomten
M III i Skånska städernas brandstodsförening
för 7,000 kr. eller tillhopa i alla bobgen för
612,000 kr.
Disponenten It. Thomson hade sin lösegendom
försäkrad i Skånska städernas brandstodsbolag för
14,800 kr. och ingeniör Schmite sin i Magdebur-
gerbolaget för 18,000 kr.
Summan för «U försäkrad egendom vid yllefa-
briken uppgår alltså till 1,433,300 kr.
Norrlands Skeppslista.
Jan. a. Sundsvall, Holmqvist, anl. t. Laguna fr.
S:t Thomas.
— 24 Alert, Sundqvist, segekl. t. Barbadoes fr.
S:a Chatharina.
Febr. 9. Martha, Nordling, anl. t. Barbadoes från
San Sebastian.
— 10. Martha, Nordliug, afsegl. t. Pascasoula.
— 22. Laura, Lindgren, anl. t. Cagliari från
Marseille.
Mars. 1. Marianne, Tjernberg, anl. t. Pensagola
fr. Valencia.
— H. Rosalie, Andersson, afsegl. till Antwerpeu
fr. Plymoth.
— 8. Cyrry Treffenberg, Edlund, anl. t. Queens-
towu fr. Banglcok.
— — Prima, Holm, aul. t. Port Elisabeth fr.
Hamburg.
— i). Medora, Lund, anl. t. Guayms från Ma-
zatlau.
— 10. Sandvik, Persson, aul. t. East London fr
London.
— 11. Hernösand, Sandström, anl. t. Liverpool
fr. Bahia via Queenstowu.
— — Framåt, Mannberg, anl. t. Rotterdam fr.
— 12. Curry Treffenberg, Edlund, anl. t. Queens-
town fr. Bangkok, dcordr t. Loudon.
— ltf. Marry Elizabet, Lockner, anl. t. Hobart
Town fr. Umeå.
._ _ Raider, Wiklander. anl. till Bahia från
Hamburg.
Telegram t. Sundsvalls Tidning.
Stockholm den 30 mars. Till expe-
ditionschef i finansdepartementet har
litnäints byråchefen därstädes friherre
Ikerhjelm.
fiankinspektöreu af Petersens har på
begäran entledigats från sin befatt-
ning.
Till bankinspektör har förordnats au-
ditören, vice häradshöfding Benckert.
Domaren till deu anklagade:
— Nå, hur bar ni er åt för att få upp kassa-
I — Äh, det tjenar intet till att jag talar oni’et, för
! domarn kan ändå inte göra det efter.
- 180 -
icke kun upptäcka nägan berättigad iiiväudiiing
häremot.
Mm Linley förn.ftdde ej längre lrigga band
pä sig.
— Ser lian då ingen skilmul mellan lin egen
»lälluing och min? utbrast bon. Hvilkeu tröst
— i Guds namn, hvilkeu tröst återstår mig hä-
danefter, undantagandes mitt barn? Och ända
vill han skilja oss fit sex månader om året?
Ja, han tycks till och ined berömma sig al sin
rättvisa! Fin» det dft icke den minsta känsla
af ekam hos infinnen?
Under vanlig» förhållanden skulle modern sökt
lugna henne. Nu viinde emellertid gumman om
bladet, och hvad som var ekrifvet på nästa sid»,
utöfvade en besynnerlig verkan på henne. Hon
kramade ihop brefvet och sökte kasta det på
elden. Dit rakade dock. falla på golfvet, och
ined en oväntad ekyndoamltet af en dam vid
lietine» ålder sprang hon fram för att uppfånga
det igen. Men mrs Linley förekom henne.
—- Det stär uå^ot mera, som du ej vill Ifttn
mig höra! ropade hon.
— Läs det icke!
Förpafves! Den unga frun genomögnedc ha-
stigt de få återståeude raderna:
»Kör den händelse du fruktur, att vår lilla
Hicka ej skall få nödig tillsyu hos mig, sik vill
jas; nämna att en kvinnas kärleksfulla öga kom-
iner att vaka öfver henne. Du vet, hur niyckct
miss Westvrfield hållit af Kitty, och du kan tro
mvx. när jas förankrar, att hon är barnet lika
tillgiften eom någonsin.»
Mrs Linley eng på sin mor med ett under
ligt onaturligt leende.
- 191 -
— Å, inte än! utbrast hon, jag vill lagerna
tala med tur .. Då hon blott en gång bort ga-
stens namn och hennes iniune ej varit det bä-
f jkd fdd h litt
j
sta efter sjukdomen, funderade hon litet. —
Heter du ? fåd h
slutligen.
Di
r sjukd
u inte
men, fund
något pa Saracen? frågade hon
tlg.
— Ditåt lutar det allt en smula, svarade den
godmodige herrn. Men försök med mitt andra
namn, lilla vän. Jag heter också Samuel.
— Ju, det kominer jag bättre ihåg. Mormor,
innan jag går i »äng, bar jog något alt fråga
Samuel om.
Den gamla damen förklarade dock bestamdt,
ntt frfigan finge uppikjutas till morgonen derpå.
Sarrnztn tröstade barnet.
— Jag tkall stiga tidigt upp, och så gå vi
ned på bryggan och meta före frukosten.
Kitty uttryckte sin tacksamhet på sitt egna,
öppenhjertiga sätt.
— A, hvad det vore roligt, Samuel, om du
bodde hos os»!
Mrs Linley skrattade för första gången efter
katastrofeu, som upplöst hennes hem. När flic-
kan lemnot rummet, flytt ml e gumman sin stot
så, att hon sutt midt emot ombudet.
— Nåå, mr Sarrazin!
V\ ett foga diplomatiskt satt gaf han till-
krinna, att han förstod henne.
— Det är en obehaglig historia, började halt,
och ju förr vi komina ifrån den, desto bättre.
— Låt min blott behålla Kitty, och jag skall
underkasta mig, hvad ni vill, inföll mrs Linley.
— Stå fast vid det, min fru, när ni hört
allt, då bar jag ej företagit min resa förgäfves.
För det första torde ni vara så god ocb låta
- 190 -
Denne hederaman anlände till villan, alldeles
uttröttad efter den langa re b an, men icke dess
mindre vid sitt vanliga goda lynne.
Redan vid aftonmåltiden fick han anledning
lägga det i dagen. Lika stor goddagspilt, som
trots någon, upptäckte han, att den mera kraf-
tiga delen af de gudsgåfvor, som fram sattes för
honom, inskränkte rig till ett stycke kokt kött.
Det gamla franska blodet uppreste »ig häremot,
men den sanwkyldige engelsmannen grep sig:
dock hjeltemodigt an med denna nationela an-
rättning. Under måltiden fann för öfrigt det
lifliga franska sinnet en beslägtad själ i Kitty,
och inom fem minuter voro de goda vänner.
Han lyssnade intresserad till hvad hon sade,
och talade med henne som om hon varit en
kund och han å sin sida rest från London ute-
slutande för att meta på bryggan. Så snart han
expedierat det kokta köttet, väckte han mrs Pre-
stys förargelse genom att vika upp ena hörnet
af bordsduken och på ett. så behändigt sätt leka
med ikedar och gafflar, att lilla Kitty (eom un-
der de nu inträdda förhållandena ofta hade trå-
kigt) klappade i händerna af glädje och åter
?ar eamma lyckliga barn tom förr. Mrs Linley,
hvart moderliga kärlek och ttolthtt funno tig
smickrade, tänkte ej på att erinra denne ovan-
lige juridiske rådgifvare om de angelägenheter,
gom fört honom hit. Hennes mor deremot tåg
på »tt ur och upptäckte, att flickan borde ba
varit i lång för en half timme sedan.
— Det ir na tid på, att du tar godnatt, barn,
fade gumman.
Kitty kunde ej inte nödvändigheten dernf.
Sverge sedt genom amerikan-
ska glasögon.
Mister Stiggins har gjort en resa till
»Midnattssolens land» samt sitter nu bland
sina vänner vid lunchen i Chicago och be-
rättar:
»Svenskarne äro det älskvärdaste folk i
verlden. Jag vill nu inte tala om däras
artighet, gästfrihet och tjänstaktighet; så-
dant kan man ju träffa på äfven hos an-
dra nationer, men de drifva sin förbindlig-
het ända därhän, att alla de bästa förväris-
källorna, de indrägtigaste platserna på in-
dustriens, näringsväsendets och handelns
områden lemna de åt de utlänningar, som
göra dem glädjen att slå sig ned hos dem.
Att handla annorlunda, att själf skaffa sig
ett nytt, bra business, vara en smart man
och draga inkräktarne vid näsan anses icke
gentlemannalikt, utan kallas för »äkta ame-
rikansk humbug».
Sverges bästa restaurant och näst bästa
hotell Rgger i Malmö och eges af en tysk,
som heter Kranier. När svenske gentle-
män bland godsesare och hotellvärdar bli
ruinerade genom dumma spekulationer och
ett högmodigt lefnadssätt, få de i mån af
plats bli portierer och rumskypare hos herr
Kranier. I matsalm och schweizeriet kan
hnn (Ifiremut inte .-lä|>[«u dem för resande
utlfuultngnrd skull, enar tjänstemanna- och
den förmöguure medelklassen i Sverge är
totalt okunnig om europeiska bordseder.
Xär en svensk ^entlenmn uf dessa klas-
ser kominer till en sorts kall lunch, som
serveras pa en massa 8inå assietter och på
svenska kullus »smörgåsbord», tager han
vanligen en liten gaffel, dyker ned med
den i en burk konserver och för hvad han
lyckas uppfånga i munnen. Därefter far han
med den sålunda orenude gaffeln i alla de
andra burkarna och assietterna, hvarefter
han slickar af den och nätt och prydligt
lägger den på bordet, där den snart be-
gagnas på samma sätt af nästa gentleman;
en nationel plägsed, hvilken blir så mycket
mindre tilltalande om inan vet att svenske
gentlemän i regeln begagna tandborste en-
dast om söndagarne.
Hvad damerna angår äro de i detta fall
mycket mera renliga, ty då jag en gång
på hotellet tog fel på mitt rumsnummer
och kom in i en liten box där två unga
misser slumrade, hade de lagt alla sina tän-
der i vattenglaset och hängt sina bröst i
fönstret att vädras.
När en tysk eller dansk eller annan ut-
ländsk gentleman finner att han hos sven-
skarne samlat en million eller två, behöfver
utvidga sin lokal och få sig en god re-
klam, bjuder han hop en del hungriga eni-
betsmän, ett par aktörer att roa dem, och
många, många gentlemen of the press, och
ger dem god mat och underhaltiga viner
tills den äldste embetsmannen eller guver-
nören eller en ännu någorlunda nykter press-
inan stiger upp på en stol och med glas i hand
tager himlen till vittne på att tysken eller
fransmannen gjort sitt nya fosterland stor
heder och ära. Gentlemen of the press in-
föra sedan spaltlånga beskrifningar och re-
klamer i sina blad, och fa de en hvad sven-
skarne kalla »drikspenning» så skära de
krögaren eller fabrikspatronen i trä och
sätta honom i sina tidningar med lång, grann
lefnadsbeskrifning: huru den gentlemannen
kom till Sverge för tjugo eller trettio år
sedan utan en penny i fickan och nu på ett
hedrande sätt dragit sina nye landsmän vid
näsan med dålig sprit och klen musik eller
usla trikotvaror i så och så många år.
Nå herre Gud, vi hafva ju också rekla-
mer här i Amerika, men här går den gent-
lemannen, som riskerar att få hänga, i all
tysthet och ödmjukhet upp på tidningsby-
rån och ber att bli beskrifven som en he-
derlig karl.
— Well, well! säger då den gentleman
of the press.
— Huru mycket säger då den gentleman
of the galge.
Och då nämner pressmannen sin summa:
ett hundra, två hundra eller ett tusen dol-
lars, allt efter som hans tidning är spridd
och den andre gentlemannen är nära repet,
men han sitter inte som sin svenske kollega
offentligt tillsammans med honom, dunkar
honom i ryggen och säger »skål» och »min
käre bror» för en lumpen måltid mat och
ett par buteljer färgad blåbärssaft.
Den förmögne svensken har stor bostad
med många mm, vanligen två salonger, ka-
binett, matsal, skrifrum, sängkammare, barn-
kammare, unga frökens rum och gästrum,
och rökrum; men frågar du efter badrum-
met så småskrattar han förläget och för dig
till en konstig ställning af valnöt eller mar-
mor med ett litet vackert porsliusfat inuti.
— Käre vän, säger du då, inte vill jag
plaska ner för din lille kanariefogel!
Men då försäkrar han att den där pors-
linsskålen är alls inte för kanariefågeln, utan
den enda badinrättningen i en familj på
åtta personer i tio rum. Och så lägger han
ig på sin chaislongue och doftar af helsa
h fotsvett.
Om kassören i en bank rymmer med nå-
gra tusen dollars — hvilket vi yankees aldrig
fästa oss vid, utan i tysthet betäcka för att
icke skada bankens kredit — kallas det
»äkta amerikanskt», men om direktören stjäl
hela eller hafva reservfonden, för inan inte
åtta
sig
och
- 187 —
— Jag skulle icke för något pris velat »nid-
>ara detta, sude hon. Han föreslår mig den
grymmaste skilsmässa, och väntar att jag skall
underkasta mig den, derför att hans älskarinua
håller så mycket af mitt barn!
Hon kastade brefvet ifrån sig med en för-
aktlig åtbörd och brast ut i ett hysteriskt skratt.
Den gamla moderns instinkt, om icke hen-
nes förstånd, eade henne genast, hvad hon borde
göra. Hon drog mrs Linley med sig till ett
öppet fönster och ropade på Kitty. Flickan
lade metspöet ifrån sig och kom springande mot
huset. Denna syn verkade mera på den unga
frun äii något annat skulle gjort. Hon lade
hand på sig för barnets skull. Gumman förde
henne ut i trädgården och väntade, tills hon
såg dem tillsammans. Derpå återvände hon till
matsalen.
Linleys skrifvelse lfig kvar på golfvet. Hans
svärmor tog upp den.
Brefvet kunde ej göra mera skada än det
gjort, och hon beslöt att gömma det.
— Om jag ej allt för mycket tar miste, få
vi snart böra af mr Sarrazin, tänkte hon.
Dermed låste hon in det, undrande hvad hen-
nes dotter skulle taga sig till.
Efter en half timme kom mrs Linley tillbaka,
blek, tyst och beslutsam. ^
Hon öppnade sitt schatull och skref en enda
rad samt satte namnet under.
— Da skrifver naturligtvis till mr Linley,
yttrade modern. Får jag se?
Den olyckliga hustrun räckte henne brefvet.
Raden innehöll följande ord:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
