Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33 ic
ocJtsåihåg
X tllösa
i hvilken han gifver många upp-
Bland annat säger han:
jålfrikt på dif allena, ulan kom
om lida med dig, och pfi
m komma efter
ocJtsåihg er som lida med dig,
X tallösa generationer som komma efter».
»Låtom oss under tiden ihädi h
frtötte» b å tt f
åg de millione
a generationer
L oss under tiden
förtrötte» arbeta på att få
hiVnere Oh lå ö
fter.
och utan att
förtrötte» arbeta på att få förhållandena bättre
hiVnere. Och låtom osa göra detta, äfren om vi
*\ kunna hoppas att få se det land, för hvil-
?et ri strida! I tron se vi det, och vårt hopp
fkall bli förverkligadt, och öfver våra grafvar
¦kola lyckligare slägten jublande vandra fram».
»Tröttna ej, äfveu om din tro är mycket svag,
äf«n om din kraft mången gång sviker, fäll docic
Tete modet utan härda ut».
.Haf mod att vara ärlig och bekänn diu tro,
ifren om det anses för en skandal».
Detta låter mycket godt. Men i början
af samma uppsats säger hr L.: »Det fins
ingen personlig Gud». — »Det fins in-
tet nytt Jerusalem, det fins insca andar».
_ »Hela kristendomen år en osanning». —
»Gud är död för längesedan». — »Sluta upp
att tro på honom och börja i stället tro på
(]jrr själf».
*Detta är, så vidt jag vet, första gången
bestämd förnekelse af en personlig Gud
frsmträdt i någon tidning. Och fastän Gud
icke behöfver mitt försvar, vill jag dock
för folkets skull försvara honom så godt
xi,a kan, i den mån det kan vara lämpligt
j en politisk tidning. Den lära, att Gud
icke nns, är tröstlös och gör mig maktlös.
Jag hade icke mod att skrifva ett ord eller
håla något tal till folkets upplysning, om
Gud icke finnes. Fins ingen Gud, sä fins
in"en sanning, ingen rätt och ingen makt.
Jag är en svag stackare som kan bli ned-
gjord af den förste fiende som möter mig.
Och alla mina likar äro lika svage som jag.
Hos ingen fins den tillräckliga, allt ondt
betvingande kraften. Ar människan hän-
vjgt endast till sin egen kraft, då har hon
blott den fysiska kraften att strida med, och
Jet beror då på, hvilken som i kroppsligt
afaeende är starkast. Och då, om ingen
Gud, ingen andevärld och ingen vedergäll-
ning efter döden fins, 3r bäst att den starke
undanrödjer den svage så fort som möj-
ligt. Och till att börja med är bäst att
rtdja Lennstrand och.sosialisterna ur vågen,
samt alla fattighjon, som man icke har nå-
aon nytta af.
9 Denna lära är alltså tröstlös äfven för
dem som drifva den. Och den omöjliggör
allt ordnadt samhällslif. Ingen lag kan
skydda lif och egendom, om vedergällning
i ett kommande lif icke fins. Icke ens en
sodalisttsk stat, om den funnes, skulle kunna
eg» bestånd. Dlu starke kunde, då han
bfefvc vred eller ansåge sig kunna vinna
någon fördel, slå ihjäl den svage. Och alla
oamla ock orkeslösa kunde bli aflifvade.
Detta blefve lönen för däras arbete.
Funnes ingen Gud och intet evigt lif,
kunde jag hvarken^ lefva eller dö mei"
För mig hade jag ingen utsigt till si
lifvet eller till att laina bröder skulle
få det bftttrc. Det enda jag hade utsikt
ull var ett allas krig mot alla i lifvet och
efter döden tomhet och förintelse. Det onda
kunde blott tilltaga men aldrig öfvervinnas.
Helt annorlunda ter sig saken för mig,
då jag vet, att det sanna, rätta och goda
äro verkliga objektiva makter, som hafva
ein grund i den absoluta sanningen, rätten
och makten, i honom som är alla lefvande
varelsers ursprung och mål. Då vet jag
att kraften till seger ligger icke i mig utan
i den oförstörbara, allt ondt öfvervinnande
sanningen. Och i hans namn som eger ull
makt i himmelen och på jorden vågar jag
fatta pennan att skrifva och öppna min mun
att täta djärft och frimodigt till mina tryckte
och lidande fattige bröders försvar utan
fruktan for någon annan än blott för min
God, hvilkens namn jag vill bekänna och
hvilkens vilja jag vill göra. Och jag är
viss att han bevarar mig, att icke ett hår
skall rutas på mitt hutvud, så länge han
bar något att låta mig uträtta på jorden,
och hans sanning skall segra öfver lögnen,
själfriäfcheten och allt ondt, så att hans rike,
fridens, kärlekens och broderlighetens, det
tiks som äfven hr L. och sosialisterna längta
efter, men icke hafva rätt begrepp om att
uppnå, skall komma på jorden, där mänsk-
ligheten skall uppnå sm fulländning lika
säkert som min och mina inedbröders an-
dar skola nå sin fulländning i en högre
öfversmlig värld, sedan mörkrets rymder
äro genomgångna, alla prof utståndna och
möte sker med honom, som är mörkrets be-
segrare och ljuset själf.
Ger icke denna lära mera lugn mot dö-
den, mera kraft till ädel handling i lifvet
och mera visshet om det godas seger äfven
här på jorden, än den tröstlösa läran, att
mgen Gud är. Må förnuft och samvete
svara härpå äfven hos dem som neka Gud.
hkulle min tänkande förmåga kunna dö,
eller världen kunna hafva gjort sig själf,
då icke ens ett litet korthus kan bygga sig
Att pa detta sätt uppträda till gudstrons
försvar anser jag vara en kristen värdigt.
Men att uppträda med polis, domstolsut-
slag, böter och fängelse till försvar för Gud
ejler tron på honom, anser jag vara en
fristen ovärdigt och för sanningens fram-
gång skadligt Ja, jag är så djärf, att jag vå-
gar pasta, att ett försvar i sanningens namn
för sanningen skall värka mycket mera gag-
nande äfven på gudsföraekare, än kungö-
rande af ett douistolsutsla", att en guds-
fflrnekare blifvit dömd till några hSndra
kronors böter eller några månaders fåu-
gelse. Domstolsutslag i sådant fall har in-
gen förädlande inverkan hvarken på den
ene eller den andre. Det leder ingen till
förtröstan på Gud. Den världsliga lagen
om religionsbrott bör alltså afskaffas, och
gudsförnekare för den fritt få bekänna
sm tro.
Men för gudstrons sanuing böra gudsne-
karne icke få vara frie. Med ordets makt
wh med denna allena, den kraftigaste, böra
«« bekämpas. Och vi som i kristendo-
mens namn fordra borgerlig religionsfrihet
«ven för ateister och påstå, att den goda
Piassen skall besegra den dåliga och alltså
JKägsen vara fri, må vi i handting visa, att
Tärt tal är sanning, och lika bestämdt som
Ji önska att den tidning som först fram-
burit den bestämda gudsförnekelsen, icke
må till ansvar fällas, och den lag bli af-
skaffad, som ger anledning till sådant fäl-
lande, lika bestämdt motvärka den klan-
Jwfe tidningsartikelns påstående och syf-
Detta synes mig vara både kristligt och
Vintern och kommunikationerna.
Från Malmö skrifves i lördags: General-
direktören grefve R. Cronstedt samt öfver-
Jttektörerna F. A. Almgren och frih. K.
t:son Sparre hafva anländt till Malmö från
u?C , m eamt unöer resan inspekterat de
ssanaka statsbanorna och tagit personlig kän-
nedom om trafikhindren därstädes.
. Kedan i går kväll började snöstorm med
•>""|yra utåt limen och ansågs det därför ej
mi 3? att utsända sista aftontåget från Malmö
till Eslöf. Under natten och i dag harovä-
jwet fortfarit, och kunde ej något tåg afgå
härifrån, förr ån den amerikanska plogen
Hwgjort banan mellan Lund-Eslöf. Atlt-
»från Hessleholm råder i dag snö- och jord-
yra, men äro inga snäll-, person- eller blan-
dade tåg ännu instälda, blott en del gods-
|åg. Affa tågen gå fram, dragna af två lo-
komotiv, det främre med snöpfog. Man kan
tänka sig hvad svårigheter som varit att uf-
Tervmn^ då 8åväl vid Stehag som linien
Lund-Eslöf i drifpassen hunnit löpa sig drif-
vor, 3 ä 5 fot höga. •
— På Malmö—Billesholms järnväg ut-
sändes i går afton ett plogförsedt extratåg,
hufvudsakligen för att Torsla post till Tec-
Komatorp, för vidare befordran till Lands-
krona och Helsingborg, men detta tåe hann
q längre än till 1 kilometer norr om Kjef-
"nge, där ett nytt yrväder redan hunnit
fylla ända till 14 fot djupa skärningar, hvi
Nr 35
SUNDSVALLS TIDJHNfl Tmtag 22 Mars
häller,
till
Br tåget ej kunde fortsatta eamt
rote ihärdigt arbete, komma til..,»™ lu.
Kieflmge förr än kl. half 11 i dag på f. m.
Klockan 5 i går afton utgick från Tecko-
matorD en plog för att taga sig fram till
BiUesholm, men fastnade denna redan 1 ki-
lometer norr om Svalöf, dit den först kl. 12
på natten hade lyckats arbeta sig tillbaka.
Denna plog har i dag på f. ra. gått tillbaka,
emot Teckomatorp, men ännu ej, då detta
skrifves, framkommit Trafiken ärjamväli
dag insätäld.. J
— A Landskrona—Helsingborgs järnvä-
gar utgick första tåget i raorgse från Hel-
singborg diot Eslöf, men tåget fastnade mel-
lan Trollenäs och Eslöf och kvarsitter ännu,
då detta skrifves, i drifvorna. Likvisst skola
å denna järnväg middagstågen söka ta sig
— Å Landskrona—Engelholms, Lund—
vjeflinge, Ystad—Eslöfs, Malmö—Trelle-
*- fa m. fl. järnvägar ar trafiken instäld.
tefter Malmö- Ystadbanan har under
gårdagen och i natt rådt stark snöyra, så
att air trafik varit och är fortfarande stängd.
Det i går vid Skurup fastnade tåget står
inu kvar där. °
— De fortfarande starka nattfrosterna bin-
da allt mer isen. Norrut ha blott stark-
plåtade och med starka maskiner försedda
ångare kunnat forsera isen.
Så afgick »Vesta» i går e. m. till Hel-
singborg och fortsätter i dag till Newcaetle.
böderut får man anse att passagen är
spärrad.
Drogden har varit ofarbar i ett par da«’ar,
ach den starka Svitzerångaren »Frednks-
havn», som i går utgick för att lemna assi-
itens åt i Drogden fastnade danske ångaren
»Fredriksborg»), kunde blott med stor möda
orsera isen och har sedan ej hörts af.
Ångaren »Bryderen» är ännu icke synlig
kl. half 5 e. m., ehuru den afgått från Kö-
penhamn kl. ll.is f. m.
— Från Svedala skrifves till Skånska Af-
tonbladet: Svedala stortorgdag i tisdags var
mycket fåtaligt besökt. Endast ett endakrea-
tur, en kviga, var torgfördt, och på gran-
låtstorget fans icke en mänftiska, icke ett
ätånd, nej icke så mycket som en råttfälla.
Men det var ej underligt, då vi allt sedan
i lördags middag icke fått se röken af ett
enda tåg eller hört en enda signalpipa ljuda.
Oaktadt det rätt starka yrvädret hade dock
n hel del personer infunnit sig i banken,
ivilken endast torgdagarne är tillgänglig för
att söka eller amortera lån, det förra an-
tagligen det vanligaste. Att man därvid för
ttationsboarnes räkning medförde några skål-
mnd smör eller tjog ägg var för dessa så
nycket välkomnare som" de ej på flera da-
;ar varit utom dörrarnc, men nu likväl er-
töllo äggen till 75 öre och smöret för 65 u
O öre. Grof brödet, som sista torgdagen
jälde blott 80 öre, hade nu stigit till 1)5,
ich 3:dalerskakan kostade visserligen ännu
bara 50 öre, men så var den betydligt mindre.
— Från Skurup skrifves tifl samma tid-
ling: Bortskfimda som vi äro af goda järn-
vägskommunikationer, goda postförbindelser,
dagliga tidningar o. s. v., hafva vi känt oss
mycket isolerade här ute, syunerligast som
flere vägar också äro stängda af höga snö-
berg och andra ofarbara, så att man måste
gifva sig ut på markerna ifall man vill fär-
das någonstans. Vid stationen äro många
hus alldeles igensnöade och det har kostat
mycken möda att skotta sig ut. Med rig-
tig cyklonstyrka har stormen skrufvat upp
snön i tornlika drifvor af ända till 20 fots
höjd. Drifvor på 15 fot finnas rundt om-
-ing och vid järnvägsstationen I Skurups
ligger snön på ett och annat ställe i jäuin-
löjd med skorstenarne och telefontrådarne
tangera drifvorna. Är 1861 i början af fast-
lagstiden var det ock en bister vinter med
mycken snö. Men yrvädret rasade endast
) dagar, och som kommunikationerna då ej
oro så lifliga som nu, hade man ej vidare
lågon olägenhet af att vara innesnöad nå-
a dagar.
Lysekil den 19 mars. Senaste veckans
¦la omkring 18 grader, har för andra gån-
n denna vinter bildat gångbar is å ham-
nar och farleder. Packis är till sjös, så långt
5gat når.
Ångaren »Bremen», som intagit last på
klalmön för Bremen, måste kvarligga efter
yorda ansträngningar att komma till sjös.
Varberg den 18 mors. De svåra isför-
hållandena i Kattegat äro fortfarande de-
samma.
Till följd af nordostlig vind är på redden
ich hafvet närmast kusten isfritt, men för
tfrigt är Kattegat fortfoiande isfyldt. I dag
)å morgonen 20 graders köld.
Ystad, måndagen den 19 mars. 1 dagar
fullständig orkan med snöyra, omöjliggö-
rande all snöskottning och nästan all trafik.
Rönneångaren Heimdal ligger fastfnisen vid
Srayge; passagerarne hafva landstigit på isen.
Eflöf, måndagen den 19 mars. I Skåne
råda stark storm och oerhörd »jordfyk», som
hindrar all järnvägstrafik. Uppgående Lin-
’ igståget har fastnat mellan Lund och
Fta. De flesta tåg på bibanorna äro in-
itälda. Sedan 10 dagar har Ystad—Eslöfs-
banau ej trafikerats.
Karlskrona, måndagen den 19 mars. Alla
tåg härifrån och hit äro instälda för dagen.
Det hitväntade middagståget är kvar i Em-
maboda, det uppgående middagståget är in-
stäldt. Orsaken till hindren är våldsam storm
med snöyra.
Den hittills radande ovanligt kalla väder-
leken synes med dagen ha förändrats.
Vexjö, måndagen den 19 mars. Svår
jöyra har varit rådande i natt och i dag.
Morgontåget från Karlskrona fastnade sö-
der om Ködeby. Tåget från Emmaboda
t Karlskrona fastnade vid Holmsjö. Bå-
tågen kvarstå. Vexjötåget mot Karls-
krona kvarhålles därför i Emmaboda. Tra-
fiken å linien Kalmar—Emmaboda är in-
täld.
Karlshamn, måndagen den 19 mars. Svår
nordoststorm i dag hor åter gjort järnvä-
gar och landsvägar ofarbara. Alla bantåg
äro instälda. Hafvet är isbelagdt så långt
man kan se. Fyrarne å Hanö och Ternö
ha under de senaste nätterna varit släckta.
1888
— Har du hört att Petterson blifvit dömd till
åtta dagars fängelse för brutet äktenskapslöfte?
- Hvad är det att tala om? Lycklig han! Ja?
_ir för hållet äktenskapslöfte redan fått bota med
sex års förlust af friheten.
Strödda underrättelser.
En originell man afled nyligen i Stock-
holm. Emedan han allt ifrån sm barndom
åtnjutit en god helsa, var starkt bygd, hade
ett flegmatiskt temperament och tidigt kom
i besittning af en förmögenhet, som vida
öfversteg hans lefnadsbehof, arbetade han
sig allt mera in i den föreställningen, att
om han förde ett normalt lefnadssätt, skulle
han kunna uppnå en mycket hög ålder. Se-
dan han på sitt sätt gjort fysiologiska stu-
dier, ansåg han sig vid uppnådda 45 år
kunna uppgöra ett chema för sin lifsexi-
stens.
Emedan han vid den tiden kände sig full-
komligt frisk, hade god sömn och matlust,
ansåg han sig vara i det normala lifstill-
ståndet. Han inköpte då en decimalvåg,
placerade den i sm sängkammare, vägde
sig oklädd, antecknade sin egande vigt i al-
manackan, och därmed var »nolmalvigten»
funnen. Sedan steg han hvarje morgon på
slaget sex direkte ur sängen och på vågen,
hvarefter vigten antecknades. Hvarje mån-
dag summerade han vigtanteckningarna fur
den föregående veckan och dividerade sum-
man med 7. Visade sig då, att hans vigt
ökats, eå minskade han efter ett uppgjordt
schema vigten af det kvantum kött, eller
rättare sagdt den biffstek, han hvarje mid-
dag förtärde; hade däremot _„_,..
minskata, så ökades köttrationen till
normalvigten var åter uppnådd.
På det att ingen rubbning i normaldie-
ten skulle inträffa, af böjde han alla inbjud-
ningar, hvarigenom han äfven befriades från
skyldigheten att själf göra sådana. Han
förtärde hvarken öf, vin, bränvin eller kaffe.
Frukosten och aftonmåltiden beatodo af en
kopp te med en viss vigt skorpor. Han
företog hvarje förmiddag, alltid börjande på
samma klockalag, en under fyra timmar fort-
gående vandring, alltid i eamma riktning,
för att erhålla den normala rörelsen. Hall
gick till sängs och steg upp vid samma tid;
Med få ord sagdt, han var ett lefvande ur-
verk.
Med detta i alla afseenden strängt regle-
rade lefnadsaätt ansåg han sig skofa uppnå
en hög ålder. Skedde så? Sej. En roor-
—, nyligen, då hans gamla städerska på
vanliga klockslaget inträdde i eängkam-
raaren, fann hon husbonden — död, »af
hjärtföriamning», förklarade den tillkallade
läkaren.
Den dagen förut gjorda anteckningen ut-
visade, att han ännu innehade »normalvig-
ten». Hane lefnadsålder blef endast några
och sextio år. Det enda resultatet af hans
sparsamma, på fysiologiska grunder ord-
nade lefnadssätt var, att hans förmögenhet
ökats betydligt. x. d. A.
Eli kvilllig Wetterliud. Från Köpen-
hamn skrifves: En i Adelgade boende ar-
betare blef i förgår afton obehagligt öfver-
raskad af att finna sin dörr läst inifrån. Då
han efter en dundrande bankning öfverty-
gat sig om att den innanför varande icke
ville öppna godvilligt, hemtade han en smed
och lät dyrka upp dörren. Den syn som
nu tedde sig för hans ögon var ganska hemsk
att skåda. Af bohaget i rummet var en
barrikad uppförd, och bakom densamma
satt — hustrun med en stor skarpslipad
brödknif i handen och mycket berusad. Hon
svor att sticka den i mannens falska hjärta,
ifall han närmade sig.
Då all parlauientering var fruktlös, stor-
ade slutligen mannen och smeden barri-
kaden och afväpnadc kuringen, som fördes
i säng för att sofva ruset af sig. Man må-
ste dock först binda henne till händer och
fötter..
,,Deu fattiga hustrun". För några
veckor sedan förekom i en dansk illustre-
rad tidning en bild föreställande en fattig
hustru, som med sitt späda barn på armen
står inför pantlånarens disk för att låna på
sitt sista par strumpor.
Härom dagen mottog redaktiouen ett bref
med inneliggande tio kronor från en jvl-
ländsk bondflicka, som skref, att hon i bil-
den igenkänt en fattig kvinna, med hvilken
hon en gång sammanträffat i Köpenhamn
— nu bad hon, att redaktionen måtte lemna
penningarne till den arma modern. Till
sist yttrade brefskrifverskan — som ej satt
ut sitt namn — att hon »hade det så pass
bra», att hon nog kunde sända ytterligare
hjälp framdeles.
Brefvet, rörande i ull sin trohjärtade en-
fald, vann så till vida ej sitt vackra syfte,
att modellen till bilden icke stod att finna,
men de tio kronorna brukades emellertid
till ett anuat välgörande ändamål.
Huru långt kan man höra åskan? Det
längsta afstånd, på hvilket åskan höres, äro
mellan 2 och 3 mil, och 45 sekunder är den
längsta tiden för eu åskknall. I regel hö-
—s ej åskan på längre håll än 1V4 mil.
I Haag kun åskan gå ganska starkt utan
att det höres i Leyden, oaktadt denna stad
blott är 1% mil aflägsen. Detta öfverra-
skar så mycket mera, då man betänker, huru
otroligt iångt ljudet af artillerield fortplan-
tar/ig.
Kanonernas dån vid Wuterloo kunde hö-
ras i Creil, öfver 12 mil från krigsskåde-
platsen ; och då de engelska trupperna lan-
dade i Egypten, hördes skotten tydligt på
20l/2 mils afstånd. Det största kända af-
stånd för på urtifisiell väg frambragt ljud
hördes den 4 des. 1832, då kanonerna i
Antwerpen kunde höras på 67 mil.
En rysk örlogshamn vid Östersjön.
Med anledning af det föreslagna anläg-
gandet af en dylik hamn skrifver »Voss.
2ig.»:
Uppgiften stälde sig så: man skulle för
den ryska östersjörlottan skaffa en hamn,
som vore öppen så tidigt och så länge som
möjligt. De tider äro förbi, då man nöjdes
med att låta den ryska flottan ligga afru-
stad i Kronstadts dockor vintern om. Hö-
sten 1885 inträffade det för första gången,
att flottan ej efter vanligheten lades upp i
Kronstadt utan i stället fördes till Helsing-
fors, där de. största fartygen höllos i reserv
med minskad besättning. Denna åtgärd
skulle göra det möjligt för pansareskadern
att i händelse af krig löpa ut hastigare, än
det varit möjligt för de i Kronstadt infrusna
skeppen.
Till Riga sändes vid samma tillfälle en
kanonbåt. I Revals hamn hafva skolskep-
pen sedan länge tillbaka haft ett vinterkvar-
ter, och en afdelning af flottans manskap
ligger kasärneradt i staden.
Emellertid saknade man en mot väster
xamskjuten utfallshamn. Man tvekade länge
i valet mellan Windau och Libau. Bagage
dessa hamnar ha sina företräden: Windau
har lättare sjöförbindelser mot öster, men
till Libau sträcka sig järnvägar. Libaus
hamn erbjuder ock, på grund af gynsam
strömsättning, den fördelen att vara isfri
nästan lika många dagar om året som de
tyska hamnarne i Östersjön, men kan i afse-
ende på rymlighet och djup på långt när
ej mäta sig med Kiels hamn — sannolikt
måste man furetaga vidlyftiga uppmudd-
ringsarbeten, innan Libau kan varda vin-
terhamn för den ryska anfalls-flottan. Vi-
dare måste ju ock byggas dockor, varf och
verkstäder samt fästningsverk of första rang.
Vill Ryssland af Libau skapa ett ryskt Kiel,
kommer detta att kosta 20 års arbete och
300 millioner rubel.
»E
jag f
den,
Sannolikt nöjer man eig tillsvidare med
mera anspråkslösa åtgärder; men äfven om
blott en torpedo-flottilj och några pansar-
brytare förläggas till Libau, måste kuatför-
svaret för Memel och Königsberg stärkas:
våra östpreussiska kuststräckor lågé ju el-
jest öppna för den ryska eskadern.
Ett yttrande af ryske tsaren. För en_
vecka sedan, skrifves från Petersburg, före-
lade man tsaren till undertecknande en
v dödsdom, som fälts öfver en ung man, hvil-
ken dödat den flicka, han älskade, emedan
han misstänkte otrohet. Tsaren benådade
mannen så till vida, att han ändrade straf-
fet till 20 års deportation till Sibirien, och
yttrade liksom till motivering:
»En förbrytelse, som begås af kärlek, kan
g förlåta; oförlåtlig finner jag däremot
som hatet dikterar.»
Olycksfall på järnväg. Telegram från
Neapel omtala en sorglig olycka, för hvil-
ken en omtyckt och ansedd offiser, öfver-
sten markis Le Piane och hans son fallit
offer. De voro stadda på våg från Rom
till Neapel med nattsnälltåget. I närheten
af stationen Capua föll sonen plötsligt ut
genom kupéns endast igenskjutna men ej
lästa dörr, och i nästa ögonblick störtade
fadern ut efter honom- Då inga andra passa-
gerare befunno sig i samma Kupé, blef mun
först senare uppmärksam på olyckan, och
de därpå anstätda efterforskningnrnc ledde
till det sorgliga resultat, att öfversten på-
träffades död med sönderslagen hufvudskål
och sonen illa skadad.
Tid tyska riksdagens sammanträde
fredagen den 9 mars på middagen — så-
ledes blott några timmar efter kejsar Wil-
helms död ~ höll rikskanslern furst Bis-
marek ett kort loftal öfver den bortgångne
monarken. Riksdagens ledamöter åhörde stå-
ende och under jjudlös tystnad Bismarcks
ord, som frainsades med en af rörelse vi-
brerande stämma. Bismarck yttrade:
»Uuder de svära hcmsökelser. som träffade deu
nu aflidne kejsaren i hans familj, var det två om-
ständigheter, som bringade honom tröst och till-
fredsställelse. Den ena var det deltagande, som
hans ende son och efterträdare, vår du regcraude
herre, i sitt lidande rönt icke allenast från Tysk-
land, utan frän alla verldsdelar, och hvilket bevi-
sar, huru stort förtroende det tyska kejsarhusets
dynasti förvärfvat sig från alla nationer. Detta ät-
en stor arfvedel, det kan jag med skäl sttga, som
kejsarens mångåriga regeriug efterlemuat åt det
tyska folket. Det förtroende, dynastien förvärfvat
sig, skall, oaktadt allt, öfverflyttas på nationen.
Den andra omständigheten, som förlänade hans
majestät tröst i många svåra skickelser, var att han
kunde med en tillfredsställelse, som förskönade och
upplyste hans lefnads afton, blicka tillbaka på
framgången af sitt lifs förnämsta uppgift, alstran-
det och konsolideringen af det folks nationalitet,
hvilket han såsom tysk furste tillhörde, och på de
framsteg lösningen af denna uppgift gjort Där
till
den omständigheten, att alla dynastier, alla de för
bundna regeringarne, alla stammar i Tyskland, alla
afdelningar i riksdagen med sällsynt enighet an-
tagit hvad legeringen ansett nödvändigt för betryg-
gandet af tyska rikets framtid mot hvarje fara, som
kan hota det Detta förhållande liar uppfyll hans
majestät med stor tröst, och ännu i de sista sam-
tal jag hade med min bortgångne herre — det var
i går — har han framhållit, huru detta bevis på
hela den tyska nationens enhet, sådant det afgif-
vits af folkrepresentationen, styrkt och fröjdat ho-
uom.u
Ett rof vareband i Bom. Polisen i Rom
har nyligen gjort en mycket viktig fångst
genom att upptäcka och anhålla ett stor-
artadt organiserad^ af mer än 30 medlem-
mar bestående röfvareband, som begått en
mångd inbrottsstölder, rån och andra brott.
Det var organiseradt på samma sätt som
de politiska klubbarne och hade sin pre-
sident, vise president, sekreterare o. s. v.
Den senare, som hette Tignaccio, hade till
sårskild uppgift att följa den romerska pres-
sens uttalanden och meddelanden om hvad
som föregick för att så fort som möjligt
taga reda på hvarje gynsamt tillfälle som
erbjöd sig sitt göra en god kupp. Bandet
hade dässutom sina rekryter och spring-
gossar och till sist de »aktiva» medlemmar-
ne. I spetsen för bandet stod en »kapten»,
en gammal beryktad förbrytare, som mång-
faldiga gånger" setat i fängelse. Han är
stark som en jätte och isynnerhet bekant
för sin skicklighet som iubrottstjuf, i hvil-
k nan med få tädt
an såsom tysk furste tillhörde, och på de
lösningen af denna uppgift gjort. Där-
og under de senaste veckorna i synnerhet
dihn, att alla dynastier, alla de för-
ne alla stammar i Tyskland alla
ken ege
öfver 10
E
p
00 gång
f d ä
j,
framgång uppträdt
ken gp
1 gånger.
En af de märkligaste bedrifter, som detta
bld h bki
En af de märkligaste bedrifter, som detta
band utfört, är en inbrottestöld hos bankir-
firman Belletini & Parini i Civita Vecchia.
Här stulo tjufvarne ett tungt kassaskåp af
järn, som vägde öfver 1,500 skålpund, och
buro det en lång sträcka på sina axlar.
Emellertid misslyckades alla försök de gjorde
att öppna skåpet, som innehöll 300,000
francs. Till sist bestämde de sig for att
nattetid lägga det på järnvägsskenorna för
att låta nattåget krossa det, men som tåget
försenats och ej kom före dagens inbrott,
måste de uppgifva äfven detta försök.
Bandet hade sitt hufvudkvarter i Rom,
men det utsträckte sina röfvaretåg öfver
hela romerska Cainpagnan. Nu äro emel-
lertid både kapteneu och de flesta af ban-
dets medlemmar oskadliggjorda.
Ett gammalt romerskt hus. En kor-
respondent från Rom skrifver till en frank-
furttidning:
Genom munken, fader Germanii skarpsinne upp-
täcktes för en tid sedan två rum af ett romerskt
hus från fjärde århundradet, under högaltaret i
kvrkan St. Hiovanni & Paolo på Monte Coelio.
Helt nyligen har uuder kyrkans skepp ännu ett
stort ram blifvit upptäckt, hvilket tyckes ha varit
husets »tabulariom». Lcmningarne, hvilka äro väl
bibehållna, visa tvdliga spår af värdefulla målnin-
gar, föreställandevilda djur. Märkligast äro dock
tvänne taflor af otvetydig kristlig karaktär. En
af dessa föreställer patriarken Moses, uttagande
skorna för att närma sig den brinnande buskeu,
ett ämne, som äfven finnes framstäldt i Calextii
katakomb. Den andra föreställer en med fram-
sträckta armar bedjande kvinua, som är iklädd
tunika med slöja på hufvudet och ett perlband
kring halsen. Det tros, att denna lemning af ett
romerskt bus är den första, i hvilken man funnit
från den kristna åskådningen stammande målnin-
gar. Målningar med dylika ämnen hafva hittils
upptäckts endast i katakomberna.
Under det starka snöfallet i Paris ha
i dagarne hopats jättelika drifvor, som stund-
tals gjort vagnstrafiken omöjlig. Anbud på
6, 10 och ända till 20 francs för en enda
tur kunde ej förmå droskkuekarne att köra.
I backarne stupade den ena hästen efter
den andra.
Också ett straff. Tre fångar i fångel-
set i Beatrice, Nebraska, befaldes att skotta
snö, men nekade att efterkomma befallnin-
gen. Tffl straff därför utkördes de ur fängel-
set för att under återstående delen af vin-
tern taga sig fram bäst de kunde, hvilket
lar vara kvistigt nog på Nebraskas prärier.
Från utlandet.
Preussen. Uppskakande har detafsked
varit, som kejsaren —J— * ’
dagen tog af Bismarck i ett ljust ögonblick
och hvarvid han tackade rikskansllren för
alla de tjänster, denne hade gjorf honom
och fäderneslandet.
Den derömde bildhuggaren Begos tog
dödsmasken och målaren Anton Werner
»jorde en skiss af det rum där kejsaren drojr
lin sista suck. .
Ett rörande ögonblick var det då kejsar
Wilhelm under en momentan förbättring
på natten reste sig upp i sängen och ta-
lade länge, vändande sig till prins Wilhelm,
om politiska och militära angelägenheter.
Kejsarens yttranden fullo som omhanhölle
ett föredrag och ville gifva prinsen vägled-
ning ined afseende på framtiden.
Kejsarinnan, som var närvarande, höll
emellertid sin döende makes hand, i begge
sina och släppte den ej förr än han utan-
dats sin sista suck.
Kejsarens ord till sin sonson blefvo strax
upptecknade; delvis voro de afbrutna af
lätta feberfantasier.
Kejsaren yttrande bl. a.:
— Du bör behandla kejsaren af Ryss-
land med den största hänsynsfullhet. "Det
är bast för oss alla. — —
Vid prinsens sida stod Bismarck.
Vidare talade kejsaren om den franska
härrefnrmen och strax därpå om alliansen
med Österrike. I ufbrutna satser höll han
därpå följande monolog:
–––-Jag är Rysslands gode vän, verk-
ligen dess gode vän, — men mina bunds-
förvandter kunna vara lugna för, att jag
ärligt håller förbundet.–––-Blott intet
efter annan full kejsaren i vanmakt,
och storhertiginnan af Baden bönföll honom
att ej trötta ut sig geuotn ätt tala för myc-
ket, hvarpå kejsaren svarade i nästan häf-
tig ton:
— Jag har ingen tid att vara trött!
Ännu en gång vände han sig till Bis.
marek med utropet:
— Det har du gjort bra!
Därpå började själasörjaren att förrätta
sitt embete. Kejsaren eftersade ännu nå-
gra ord ur bibeln och tillade:
— Detta «tr skönt!
En enda djup suck var det sista teck-
net på, att den gamle kejsaren nu lemnat
de ..Iefvandes antal.
Ögonblicket därpå störtade eu af de ge-
neraler som befunno sig i förrummet, ut
till slottsrmnpen och ropade till den på ga-
tan väntande folkmassan: Vår gode kej-
sare är död.
Berlin tidningarne uppgifva, att kejsar Wil-.
helin under sina sista stunder uttalade den
öfvertygelsen, att det icke skulle komma
till något krig med Ryssland, och uppma-
nade till en vänskaplig hållning gentemot
Rysslands kejsare.
*— Kejsar Friedrich* ankomst skildras
på följande sätt af Nationaltidendes tele-
grafkorrespondent i Berliu:
Det var gnistrande kallt i Berliu hela
söndagen. Det starka snöfallet lördags natt,
som då och då åter visade sig under sön-
dagen, försvårade betydligt kommunikatio-
nerna, men icke dess mindre var eu talrik
menniskomassa stäudigt på benen rundt
omkring gatorna och på torgen. Det rådde
en stämning, svarande mot den molnhöljda
himmelen, grå och mörk var denna, tung
och allvarlig var stämningen, som hvilade
öfver de eljes så gemytlige berlinarne.
Alla kaféer voro öfverfyldu, öfver allt slogs
man om tidningarne för att läsa telegrnm-
mer om kejsar Friedrichs resa. Man di-
skuterade det kyliga vädrets inflytande på
hans sjukdom och uppfyldes af’ förhopp-
ningar, då mun läste läkarnes uttalanden.
Ett vore alla belåtna med, nämligen konung
Umbertos möte med kejsaren, hvilket för
berlinarne var ett förnyadt bevis på det ita-
lienska konungahusets tyskvänhga sym-
patier.
Folkströmmen drog ständigt upp efter
»Unter den Linden» till kejsar Wilhelms
palats, där man uuder djup tystnad stod
och vemodigt betraktade det bekanta hörn-
fönstret, där den gamle kejsaren, hvilken
for berlinarne blifvit nästan en gudomlig-
het, icke mera skulle visa sig.
Senare på dagen fördelade sig meuni-
skomassan mera, om det än ständigt fans
många å Unter den Linden, och då kloc-
kan var något öfver 2, hade en tät men-
niskomassa samlats för att se rikskansleren
furst Bismarck och statsministrarne afresa
till Leipzig, för att där möta kejserliga
extratåget.
På eftermiddagen drogo berlinarne ut
till Charlottenburg, och oaktadt den rådande
snöstormen höllo flere tusen personer ut
vid den lilla stationen för att försöka få se
en skymt af den nye kejsaren. Klockan
11,5 rullade dennes extratåg in, och tio
minuter därefter begaf sig kejsaren genom
en tfiltöfverbygnad till sin vagn. Knappt
hade menniskomasean fått ögonen på kej-
sareu, förr än — oaktadt det öfveraflt med-
delats att kejsaren undanbad sig hvarje
ljudlig hyllning - ett tusenfaldigt hurra-
rop rungade. Hattar och mössor svängdes,
damerna viftade med sina flcknäsdukar, och
det blef åter glädje bland berlinarne, som
ånvo eågo 8in »Frits». nu kejsar Friedrich
III, bland sig.
Enkekejsarinnau tros komina att bosätta
sig i Rom.
Ryssland. Bland de många våldshand-
lingarna mot de lutherska presterna väcker
i synnerhet pastor Christianis i Reval be-
straffning stort uppseende. Han skall på
ett år förvisas till Astrakan, emedan någon
angifvit att han under konfirmationsunder-
visningen yttrat: »För stor mildhet kan haf-
va dåliga följder. Under kejsar Alexander
11:8 regering framträdde nihilismen». Pa-
storns invändning, att han alls icke yttrat
sig på detta sätt, lemnades utan afseende.
Justitieministern Manaissein yrkade på två
års förvisning, men det ville icke inrikes-
ministern TolBtoi gå in på. För närvarande
söker Christian! att personligen öfvertyga
myndigheterna i Petersburg om den orätt-
visa, som vederfarits honom.
Nederländerna. Nya val tiU holländska
Andra kammaren ha nyligen egt rum. Det
liberala partiet i Nederländerna hor i den
stora valstrideu dragit det kortaste strået.
De liberala voro i flera valkretsar oeniga,
hvaremot de ortodoxa protestanterna och
katolikerna höllo tillsamman. De förenade
kyrkliga partierna hafva äfren försäkrat sig
om majoriteten i A ml ra kammaren. Huru
stor denna majoritet blir, kan icke bestäm-
mas, förrän efter omvalen, hvilka skola hål-
las fjorton dagar efter de egentliga valen.
I omkring 20 kretsar komma omval att
företagas. I några af dessa, där tvä libe-
rala stå emot hvarandr», äro de liberala sä-
kra om seger, men i de flesta kretsar kom-
ma de konservativa att afgå med segern,
förutsatt likväl att det lyckas de ortodoxes
ledare doktor Kuyper att uppehålla förbun-
det med det katolska partiet.
Socialdemokraterna hafva utvecklat stor
verksamhet under valstriden. Partiets le-
dare Domela Nieuwenhuis kommer att un-
dergå omval i en friesisk valkrets mot kret-
sens förre representant Heldt, .ledaren för
det moderata arbetarepartiet. Äfven i pro-
vinsen Gröningen står en medlem af det
nyare radikala partiet emot den liberala kan-
didaten. För öfrigt har det radikala par-
tiet icke lyckats få igenom någon af sina
kandidater.*
Frågan blir emellertid, om den konser-
vativa majoriteten blir i stånd att bilda en
verklig majoritet och ufvertaga regeringen.
Sydamerika. Den demonstration mot
prestväldet i Ecuador hvarom för en tid se-
dan berättades, egde rum i Guayaquil, huf-
vudstaden i provinsen af samma namn. Den
föranleddes diiraf, att biskopens vikarie lyst
provinsens öfverdomstol i baun för det den
ej blott upptagit till prufning besvär, som
af en prest där anförts mot ett af domka-
pitlet fäldt utslag, utan åfven dömt vika-
rien själf till penningböter. Prelaten blef
häröfver ytterst ursinnig och slungade »den
stora exkorainunikationen» både öfver den
uppstudsige presten och den verldsliga dom-
stolen, lolket i Guayaquil är emellertid
på långt når ej så bigott och presterna un-
derdånigt, som fallet är i de inre provin-
serna. Förbittrad öfver de presterliga an-
språken, samlade det sig dagen efter sedan
exkoramunikationen upplästs i domkyrkan,
tågade mot det biskopliga palatset och bom-
barderade det med ett stenregn. Då poli-
sen nu ingrep, vände sig folkmassan mot
det hus som beboddes af biskopens juridi-
ska ombud d:r Neira. Denne satte sig emel-
lertid till motvärn med understöd af några
vänner och gaf eld på folkmassan, hvarvid
flera personer blefvo svårt sårade. Först
när militären ingrep upphörde striden. Den
förnyades dock dagen därpå, då en formlig
batalj levererades mellan polisen och fol-
ket, hvarunder många stupade på båda si-
dorna. Först sedan polischefen blifvit af-
satt, Neira insatt i fängelse och biskopens
vikarie förd i säkerhet ombord på ett krigs-
fartyg i hamnen, afstannade fiendtligheterna.
När de senaste underrättelserna afgingo,
stod dock folket ännu under vapen; alla
affärer lågo nere. Förbittringen mot »re-
sternas öfvermod, skrifver en korrespondent,
är så mycket större, ju mer religionen här
nedsättes genom sina tjänares anstötliga lef-
nudssätt.
Många unge män ha ingen högre önskan än att
se sitt namn tryckt på titelbladet af en bok.
Mer — "––––J–––-*–––––
namn
itt namn tryckt på titelbladet af en b
len ännu fler unga damer föredraga a
tn tryckt på ett torlofningskort.
Handel och sjöfart.
Sundsvalls Folkbank håller i 11
gon årsstämma, till hvilken styrelsen hrr G.
O. Mattsson, J. W. Malmberg, S. Land-
qvist, P. F. Hejdenberg, A. P. Lundqvist
och A. O. Hallerström afgifvit följande be-
rättelse:
Under det nu tilländagångna VJAc aret af ban-
kens verksamhet, har banken haft att glädja sig åt
fortfarande förtroende Ina allmänheten, hvilket bäst
bevisas af revisorernas berättelse samt den å sista
sidan af denna berättelse intagna tablå, hvilken se-
nare utvisar bankens ställning vid hvarje månads
slut och hvaraf framgår att rörelsen nästan jämt
rarit i stigande: därtill kommer att pänningetill-
varit fullt tillräcklig i förhållande till ef-
året in
sparkas-
Uncfer året hafva 11.227 diskontlåu beviljats å
ett sammanlagt belopp af kr. 4.446.409.0G dessutom
bar beviljats 1,594 st. pantlån å tillsammans kr.
31.579 samt 45 st. kassakreditiv å tillsammans kr.
91,700 å hvilka senare är erlagt 1 pros. kreditiv-
afgift.
Å depositionsräkning har blifvit under året i
_jtt uti 1,327 poster kr. 1,442,676 samt å
seräkning uti 1,629 poster kr. 85,237.29.
Af årets rörelse har uppstått en nettovinst af kr.
14,619.90, hvilken vi äro eniga med revisorerna om
att använda pä sätt revisionsberättelsen utvisar.
På grund af pänningeöfverHöd nedsatta inlå-
ningsräntan deu 8 okt. till 4V. pros. på hälft ocli
5 pros. på helt års insättning samt utlåningsräntan
till 6 pros. pr år. hvilka räntesatser swlan varit gäl-
lande till årets slut.
Ur styrelsen äro i tur att afgå fabrikf-reu .1. \V.
Malmberg och landtbrukaren A. O. Hallerström,
äfveusom handlanden Otto Jonsson, som på grund
af sjuklighet afflvttar från orten.
I öfrigt hänvisa vi till omståemle revisionsbe-
rättelse.
Revisionsberättelsen är af följande ly-
delse:
Undertecknade utsedde att granska .Sunds-
valls folkbanks räkenskaper och förvaltning
s balan
för ir 1887 fi hirmed afgifv» följande fte-
rättelse.
Grundfonden:
„__________.......... ’ 21149 6»
pros. r&nta. ............... 1,017.55
> pros. utdelning............ 924.70
Insatt under året......... 15,014.19
Utgående balans............ 36,072.7* 38>l06.16
Reservfonden:
Ingående balans....... 36575 is
Inträdesafgifter..... «*©-"
41,863.76
41,863.76
Ingående balans...____
Under året diskonterat... 3,4
Under året inlöst........... _____
Utgående balans............. 1,153,
»jarina
Ingående balans.....;.....
Insatt under året...........
Insätt, godtgjorde räntor_
Uttaget under året
Utgående balans.....TZZ 169,444.» .250.964.si
M^r^ndéåre
5 pros. ranta
Utgående balans...................
JResenerade meddi"
Ingående balans............. 891.31
Af föregående årets vinst 6506»;
Influtne från äldre af-
skrifne konkurser........ I45.«o
Ingående balans............’ 37,745.«
Insatt under året––––- 195,516.46
Uttaget under året......... 186.U5.gg
Utgående balans............. 41,145.90 227.2ÖU*
Kassakreditiv:
Ingående balans............. 72,670.86
Uttaget under året......... 111,447.8» i84.H8.it
Insatt under.året........... 98,825.8g
Utgående balans............. 85,292.38 184.118.24
Poslremisseexlar:
Ingående balans............. 345.is
Sålda under året............ 268,678.64 269024.17
Inlösta under året.........."266,999.87
Utgående balans............. 2,O25.io
Depositioner:
Ingående balans............. 92O,287.ou
Insatt uuder året........... 1,442,676.00 2,362,963.oii
Uttaget under året......... l,241,U8.oo
Utgående balans.............JM21.815.oo 2,362tiHS.oo
Kassarähnng:
Ingående balans............. 3.715.19
Influtet under året59426953»
Influtet under året......... 5,942,695.3»
Utgått under året.......... 5,94O,O56.os
Utgående balans............. 6,334.5* fj,946,ä<KU7
Bankens inkomster ocb utgifter.
Inkomster:
Diskont-ränta................. 86,577.27
Kassakreditiv-ränta......... 6Ä78.95
Aktier ¦• ......... I5.o»
Fastigheter . ......... 6,288.27 mit;*».*»
Utgifter:
Grundfonden 5 pros. ränta 1,017.55
Reservfonden 5 pros. d:o i>8/-8-16
Snarkassan d:o <.b28.!>r>
Upp- o. afskrifningsränta 9B3.I&
Depositioner................... 62,020.s:
Andningar...................... G,787.5.>
Diverse omkostnader....... 4,ÖO4.si
Årets nettovinst.............___14,619.90
Bänkans ställning den 3! des.
Kassabehållnin» ..".. ti.334.5j
Diskonträkning.............. 1,163,780.3*
Kassakreditiv................. 8o.2W.ss
Obetalda räntor............. !»«3i.i5
Inventarier.................... 3,09-j.it
Aktier..............-............ 1,334.5«
Fastigheter.................... 146.825i.S3
Obetalda hyror.............. 1.435.oo
Andra banker............... 2,294.3*
Diverse afräkniugar....... 52,007.2i !.472J32.sm
Skulder:
Grundfonden.................. 30,072.7.
Reservfonden................. 41,8b3.7B
Reserverade medel.......... i13.t»
Sparinsatser ...... HK»,444.5s
Dpn- och afskrifuing...... 41.Msfc.9o
Po^tremissveslar............. , t ,Ä10
Depositioner.................. l.I2l,8Ia.o..
Obetalda räntor............ -25,50a*!
Andra banker................ 14,413.««;
Uteslutne delegare.......... 1.441.04
Diverse afräkuiugar 3(Hl~9
Årets vinst.................... 14.bl9.9o U72.132.;m
Af 4rets vinst sedan arvode till förmannen ucl.
styrelsen blifvit godtgjorda, föreslå revisorerna i
likhet med stvrelsen, en utdelning af 10 pros. m-
beräEnäT 1> nrbs. som redan äro delegarncs grund-
fondsandelar godtskrifne, samt reservfondens hö-
jande till 42.000 kr., och att resten af behållningen
föres på reserverade medels räkning.
Vid verkstäld inventering af hankens kassa odi
säkerhetshandlingar, liafva inga anmärkningar fö-
rekommit Böckerna äro förSa med god ordning
och behörigen verifiserade, hvarfdr revisorerna till-
styrka det stämman behagade bevilja styrelsen orl.
tjänstemännen ansvarsfrihet for 1887 års forvalt-
"Seviäiorer voro hrr l\ A. Larsson och John Nord-
lander. ^
Norrlands Skeppslista.
Jan 24. Monarch, Linderdahl, anl. t Tort <ier-
raain fr. Adelaide.
Febr. 21. Hilma. Skogström, anl. t. Xew Urlcans
fr. Barbadoes.
„ _ Sunerior, Larsson, „ >-
Mars 1. Austolfa,a"andiiu anl. t- Sorrevieja från
- i». Carf Johan, Hfiglin. fr. Lissabon t Mal-
mö på höjden af South Foreland.
- si. Rosalie, Andersson, anl. t Vlissingen fr.
- If». Axel!DCarlssön, anl. t. Olasgo* fr. Belize.
- Hk Armida, Andersson, aul. t Falmonth fr.
Laguua och beord. till Dublin.
___ ——¦—¦———¦
Erinringar till dem, som frysa.
Kom ihåg, att mat och kroppsarbete ger o«
>e. medau kläderna blott förvara vännen
Varm mat värmer mer an kall. Stark fela
IKint, mjölk, bröd, ägg) mer än svag (fisk orl.
"runsukcr).
° 3. Varm mjölk är den mest vurmande drycb
?• ffp ,._t. *iwt -.t-™.™ f–.™-» in«i> fm vnrmt vatt
Varm mjölk är den mest värmande tfrychcii.
och thé värma föga mer än varmt vatten
socker och grädde. Varm chocolad är hasta
„.. ...1^» rinn m;.-.iL- \iknlinl irer mzen var-
¦il socker ocn grauue. \ srni cuuiuwu <»• ....o...
veken näst varm mjölk. Alkohol ger ingen var-
’ utau alldeles tvärtom. Akta dig för sådan, mir
Sk VaiS potatis’ med kött och Häsk dier sill
ti god och värmande måltid.
Skyddar-’ ""’–––-"~ ’"
ger
t-ä par strumpor mer äii ett
«S’ Alltför vida kläder skydda oss dåligt: alltför
nom tvättningar med kallt vatten, men förklcmar
sig med varmt. Detta gäller fötter såväl somlmn-
1 - rygg såväl som unsigte, ja hela kroppen.
- 194 -
föder barnet och närer det vid sitt bröst, och
då de också göra hennes rätt gällande. Emel-
lertid...
— Emellertid, ror Sarrazio, vill jag icke un-
derkasta mig lagen.
— Alldeles riktigt, Kate! utbrast rars Presty.
Det skulle ej heller jag göra i ditt ställe.
— Jag är idel öra, mina damer, sade rar
Sarrazin undfallande. Låt mig höra, bur ni ämna
tära er åt.
Mor och dotter sågo förläget på hvaraiidra.
Den godhjertade juristen bjelpte dem till sist
med en gissning.
— Kanske tänka ni bege er till utlandet?
Mrs Linley tog genast vinken i akt.
— Första taget i morgon bittida går klockan
half åtta, sade hon. Måhända kunna vi komma
i väg med någon utländsk ångare, som gSr på
Skotian ds ostkust.
Hennes mor, som uppmärksamt iakttog rar
Sarrazin, var icke lika rask i vändningarne.
— Jag fruktar, att vår ntctade vän befarar
nJgot hinder, eiler bur? inföll den gamla damen.
— Kanhända jag bedragit mig, min fru, men
jag tror, att mr Linley och hans ombud ha
sina misstankar. Rent ut sagdt, jag tror, att
man redan spionerar på oss.
— Omöjligt!
— Ni skall få böra. Jug reser alltid i an-
dra klass, man spar pengar, man fir tala med
folk — och skilnacleu i bekvämlighet är just
icke så stor. I samma kupé, som jag, satt en
elegant och pratwm ung man med eldrödt hår.
Vid jemvägastationen togo vi plats i en omni-
bos, och alls passagerarne stego af i staden —
- 199 -
En röst frfin trädgården ropade på honom,
då han för femtionde gången kommit tiU ändan
af bron och med ökad olust såg ut öfver det
dystra vattnet.
Kitty stod vid trädgårdsgrinden med ett met-
spö i hvardera handen. En bleckdosa var fäst
på eua sidnn af hennes lilla person, en korg
på den andra, och Samuel måste nu öppna för
henne. Det roade flickan att iakttaga, bur den
kalla morgonluften gjort hennes väns näsa röd,
och hon smed sin egen för att framkalla sym-
pati dem "emellan äfven i detta afseende. Allt
för mycket litande på mr Sarrezins kunskaper
och erfarenheter som fiskare, räckte hon met-
spöna åt honom.
— Jag fryser om fiDgrarne, sade hon. vill
du sätta på agn? — Han såg förbluffad ut.
Pekande på bleckdosan, fortfor hon: Jag bar
fullt upp här, Samuel, maskar ä* bäst.
Juristen kastade en förtvinad blick på dosan,
ocb Kitty gjorde en oväntad upptäckt.
— Du tycks inte känna till det här, Samuel?
utbrast hon.
— Nej, icke det minsta! svarade Samuel
Efter fem miuuter fann ban sig sitta bred-
vid benue — med maskarne påsatta, metref-
varne i vattnet och stränga order att ej tttga
ögat från korkarne.
Kitty såg gång efter annan på honom, utan
att säga något. För att öppna hennes »pråk-
llda. sade den godmodige herrn;
— Du ville frlga mig om något i <;nr af-
ton. Hvad Tar det?
Mrs Presty böjde åter pA bufrudt-t.
— Nå, mrs Liulev, går ni in på mitt for
frågade nu mr Siirrazin.
—. Nej — aldrig!
Efter detta bestämda svi.r undandrog hot
alla föreställningar och invändningar genoir
utan vidare lemna rummet. J)c bida a
vexlade en blick.
— Hon gör det ej. mr Sarrnzin.
— Hon gör det, mrs Presty.
V.
Mr SarrBzin var tidigt uppe på morgonen och
begaf sig till bryggan, för att vänta pl Kitty.
Icke en vindfläkt rörde sig. Den tunga dim-
man Hg och slumrade på andra sidan sjön.
Här och der höjde sig bergstopparue öfver den,
otydliga som skngeor. Vattnet var mörkt, in-
gen fågel sköt fram öfver den luzna ytnn. iu-
gen insekt lockade fitkarne dit upp. Dfi och
dl föll ett vissnadt blad Jjudlöst ned från t-ä-
den vid sjöstranden. Landsvägen var Sunu tom.
tystnad rådde i byn. och linsnamt »tal sij? rö-
ken ut ur skoratenarne ouh försvann i töckuet.
Det enda, som »töfde morgonens tunga ro, var
juristens steg, under det han gick fram och
tillbaka på bryggan. Han tänkte på London,
dess oupphörliga trafik, dess brusande lif, och
ban tade för si? sjelf med en huvudstadsbos
sjelfkänsla: Hur heriröfligt är det icke bär mot
der hemma I
- V£>
miid två undantag. Det ena undantaget var
jag, det andra den unge mannen. Sedan j«x
iemnat åkdonet utanför er port, körde kusken
min reskamrat till värdshuset här bredvid. Milt
yrke gör mig varsam. Jag dröjde litet vid por-
ten och stuög mig derefter tvärs öfver vägen
för att taj.’H värdshuset i skärskådande. Det ar
mAnskeu i aftot., men tnck vare min försigtig*
het. kunde den unjfe herrn ij upptäcka mig-
Dereinot råkade jag få te ett hufvud med eld-
rödt bår och älskvärda blå ögon öfver eu fon-
sterjalusi. och händelsevis var det ju»t det enda
af värdshusföiiitren, hvarifrån man har fri utsigt
till er port. S isstankar Mött, invända ni. Vet
nekar jag ej till. men jag har mina skäl till
dem. När ja* for från London, kom en af
¦iiiua kontoiister efter till stationen, just som
jag ämnade stiga upp i knpeen.
— Vi ba alldeles nyss gjort en uppläckt, sade
han. Man lär skicka ut spioner efter er och
mrs Linley.
Kontoristen kun ha blifvit vilseledd, ocb ms»
reskamrat har kamke färdats den ]li*a «*en
från Loudon blott för att titta ut gen om fönstret
i ett Tärdsbus i Cumberlaml. Kller bvad tro
ni sjelfva?
- Nå, antag i bvad fall som helst, atl¦ J«J
får lust att rea utomlands ocb flj-»»^
med mig, bvem kan hindra det? Mgad* mn
Linley efter några ögonblicks tystnad.
_ Det kan fadern. Ingen mennUka ar
stånd att tag. barnet ifrån honom, om b« Q
•jelf ger sitt samtycke dertill. Ha» awj «*
figar öfver det — så vida ej lagen uttryckligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
