- Project Runeberg -  Sundsvalls Tidning / Årgång 1888 /
142

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 37

SUNDSVALLS TIDNING Torefog 29 Mara

1888

Frälsningsarmén

hur Hor Tttat I »FjrblkTn. I Tunnil.l ANM*
dag Påsk, kl. 6 e. m. Muilk Mint Mn Ull-,
itrlk- och itrUngimlrument.
Sundivalli offlcinre och l»ppfl!clnn Son Brita

lm^" ek.ua*-.

Löjtnant,

ADOLF STENQVIST

cmottoger portrtitt
Hoitadi Käprnangttteu 8i

Plåtsedeln M 1762, utfUrdad af O. A. Nylén,
Hr förkoramen och varder härmed dödad.

(1180),

Gräs-Frö

såsom:

Biandfrö oc!
Timotejfrö,

för hvors grobarhot ansvurus, till duguns
lägsta pris hos GusU Anderson*

(G. MlSlxlo) Örebro.

1888 Års Riksdag.

Det utlåtande som Andra kammarens Ijcr-
de tillfälliga utskott afgifvit i anledning af
hr Wttndohls motion om skrifvelse til! k.
in:t angående ändring af 19 § i gällande landt-
matcritaxa har följande lydelse:

Uti en till utskottet hänvisad motion, *\£
159, har hr G. A. Wäudahl anfört, huru-
som det i 19 § 2 mom. af k. taxan na ar-
vode för landtmäteriförrättningar den 8 febr.
1867 befintliga stadgande, att af den på eckle-
siastikt boställe belöpande andel i kostnad
för landtmäteriförrättning boställshaf våren en-
dast vidkännes ’|6 och öfriga 5 G betalas med
kyrkans eller församlingens medel, kunde
vid prestboställen, hvartill höra betydliga
fkogsarealer, åsamka socknemilnnen en oe-
gentlig, onödig och dryg tunga, i hvilket af-
seendo motionären åberopat ett i hans hem-
ort nyligen inträffadt exempel. A Torps
pastorsboställes vidsträckta och synnerligen
värdefulla skog, som vore stäld under skogs-
statens förvaltning, hade föranstaltats afverk-
ning, hvllken vid auktion inbringat ett be-
lopp af omkring 24,000 kr., som Kotnme att
fördelas mellan kyrkoherden och konsisto-
rium; men för möjliggörande af nämda af-
verkning hade landtmätare måst anlitas i
och för rågångars uppgående m. in., hvar-
för församlingens medlemmar fått vidkän-
nas en kostnad af omkring 700 kr., enär
kyrkokassan saknat tillgångar. Motionären
har vidare anfört, att bestämmelsen i 24 §
af k. förordningen angående hushållningen
med de allmänna skogarne i riket den 29
juni 1866, att af boställsskogs afkastning
skall gäldas i främsta rummet kostnaden för
dess Bkötsel, borde enligt hans åsigt kunna
vinna tillämpning i ett fall sådant som detta;
och då likartade förhållanden torde kunna
uppstå vid flera prestboställen, särdeles i
Norrland, samt en ändring härutinnan väl
torde öfverensstämma med rättvisans och bil-
lighetens kraf, har motionären föreslagit, »att
riksdagen besluter en skrifvelse till k. m:t
om ändring i motionens anda af förstnämda
paragraf i landtmäteritaxan».

Med förutskickande af den erinran, att
nu gällande landtmäteritaxa är utfärdad den
10 juni 1881 och i 3 mom. af 19 § inne-
håller det af motionären åberopade stad-
gande, har utskottet velat till en början
framhålla, att motionärens antagligen på hör-
sagor grundade redogörelse för det spesiella
fall, som föranledt motionen, lärer vaia i åt-
skilliga hänseende origtig och ofullständig.
Sålunda har det blifvit utskottet meddeladt:
att landtmäteriförrättningen alldeles icke va-
rit föranledd af eller stått i sammanhang
med den beslutade skogsafverkningen, utan
kommit till stånd först efter det utstämpling
af de till afverkning bestämda träden för-
siggått; att den på församlingen eller kyr-
kan belöpande andel i kostnaden för landt-
mäteriförrättningen uppgått till endast kr.
368.11 eller föga mer än hälften af hvad
motionären uppgifvit; att församlingens med-
lemmar härför icke betungats med någon
utgift, enär kostnaden kunnat af kyrkokas-
sans egna medel bestridas; att församlingen
på vederbörande jägmästares tillstyrkan re-
dan ingått till domänstyrelsen med begäran,
att kyrkokassan måtte af skogsförsäljnings-
medlen undfå godtgörelse för landtmäteri-
kostnaden; samt att det ännu icke är af-
gjordt, huruvida boställshafvaren erhåller
någon del af de behållna skogsförsäljnings-
medlen, hvilka författningsenligt skola ingå
till prästerskapets löneregleringsfond.

Såyidt man af den synnerligen knapp-
händigt affattade motionen kan sluta, går
densamma ut på en ändring af gällande landt-
mäteritaxa i det syfte, att kostnaden för
sådan landtmäteriförrättning å ecklesiastikt
boställe, som hänför sig till boställets skogs-
mark och företages i skogsvårdens intresse,
skall gäldas af skogens afkastning. Det in-
ses emellertid lätt, att en dylik bestämmelse
icke har sin plats i landtmäteritaxan, som
stadgar, huru mycket landtmätaren får be-
räkna i arvode och till hvem han eger vända
sig för utbekommande af detta arvode, samt
att hans rätt till betalning genast efter för-
rättningens slut icke får göras beroende däraf,
huruvida boställets skogsmark lemnar någon
afkastning eller icke. Därom bör stadgas
i skogsordningen. K. förordningen den 29
juni 1866 innehåller jämväl i 24 § det be-
stämda stadgande, att af boställsskogs af-
kastning skall gäldas i främsta rummet kost-
naden för skogens skötsel och därnäst kost-
naden för skogens indelning till ordnad hus-
hållning, boställshafvarens rätt att bekomma
eitt fulla husbehof dock oförkränkt. Detta
stadgande finner utskottet vara tillräckligt
tydligt. Där det kan visas, att landtmäte-
riförrättning tillkommit uteslutande eller huf-
vudsakligen för skogsvårdens skull, lärer det
ej vara tvifvel underkastadt, att kostnaden
för denna förrättning skall gäldas af skogens
afkastning, och utskottet har sig bekant, att
stadgandet så tillämpas, men naturligt är,
att förhållandet måste i hvarje särskildt fall
pröfvas och alltså särskild ansökning göras
om ersättning för hvad boställshafvare eller
församling nödgats förskjuta, på sätt ju också
Torps församling uti det i motionen anförda
exempel iakttagit.

Då tillräckligt tydliga bestämmelser uti
det af motionären antydda syfte enligt ut-
skottets förmenande redan förefinnas och för
öfrigt icke hafva sin plats i landtmäteritaxan,
hemställer alltså utskottet,

att hr Wändabls förevarande motion icke
féda ° riksda«en8 ftt#*<* föran

Sundsvall29 Mars.

HinnaillitB

a,.

-K

- kl. 6 6. iu,, sammanträde i
Nybergs 1 Naoksta konkurs
kontor 1 Sundsvall,

„ Nila
’cstlns

MNufiT FöroTen"»’»’ dag betalas skulder till
Ulrik» Kfthm konkursinasoo till pollskommlB-

rle Ekelundi

kl. 10 f. ni., auktion A diverse specerivaror
å AuktlonNkänunuroUi

- kl. 10 f. in., auktion a diverse lösegendom
i ull. ciikan Mordlunds gård A Skansberg.

- kl. 11 f. ra,, auktion & diverio lösegendom

skan Maria Boströms och
ri» Boström & co. t
oeh handl, Olmatt» A
- kl. 12 p. d., ordinarie

ns konkurser,
irl & felkepps»

aaaif

isdng S April, kl. 10 f. in., auktlou & divors© lös-
egendom ho» 01. Ahlqviit, Alnön & Ahlvik.

- kl. 11 f. ra., auktion a diverse ldiqpndom
i hdl AtOw ård å Stadsmon

kl. 11 f. ra., auktion a di

i handl, AmitrOnw gård å Stadsmon.

kl. 11 f. in., auktion å diverse lösegendom,

en bflt, en mekanisk mangel ra, in, hos uti,

krouolotsen von Ahns sterbhusdelegare 1 Po-

8*18 p. d., auktlou a Ljusta tfugutllleåf.
handl. E. J. Bergmans & Aluöu ds tttide kon-
kurstnassa tillhöriga toratlftgenhet med derA
uppförd handelsbod.

Aktiebolaget Sundsvalls Handels»
Hink hade i gar sin ordinarie marsstämma.
Enligt hvad vi ldtit berättu oss, beviljades
styrelsen och tjänstemännen decharges för
1887 dra förvaltning, Nettovinsten förde-
lades på sätt styrelsen och revisorerna före-
slagit. Ett af Jämtlands Telefonbolag be-
gärdt bidrag till anläggade af telefonnät i
Jämtlands Norra fögderi afslogs. Arvodet
dt styrelsens ordförande och öfriga styrel-
seledumöter bestämdes till enmrna belopp
som förra dret och arvodet dt revisorerna
höjdes frdn 1.000 till 1,200 kronor.

Biskop Landgrens tillstånd syntes
något bättre i går. I tisdags afton var det
betänkligt. Själf hyser hr biskopen tvifvel
om sitt återfrisknande. Suudsv.»P:n.

Frun Indal skrifves till Sundsvalls T:g:

Palmsöndagen var nykterhetsmöte å fa-
itu folkskolan härstädes anordnat. Ehuru
lagen med sin snö var föga vacker be-
öktes mötet af öfver 300 personer, hvilka
ned spänd uppmärksamhet afhörde talarne.
Bom talare uppträdde: pastor Skog, predi-
anterna Engblom, Bylund och Berglund.
Af diskussionen framgick att det blefve
elsosammare för staten, kommunen och
familjen om absolut nykterhet rådde, hvar-
för ock absolut nykterhet förordades.

I detta möte sammanträffade goodtemp-
are, bldbandister och soldater i »Hoppets
Här», lutheraner och baptister samt valden-
strömare. Enighet, frid och fördragsamhet
rådde.

Mötet afslöts med ett sakrikt och upp-
lyggligt föredrag af hr Engblom.

Dödsdom* Genom utslag den 27 den-
nes, hvilket understälts Svea hofrätts pröf-
ning och skärskådande, har Hernösands
rådhusrätt dömt Olof Olsson Hjelm att för
morden å gossen Westerbäck samt ogifta
Anna Dahlqvist och Anna Sandqvist äfven-
som för af honom föröfvade mordbrands-
anläggningar in. tn. i ena bot mista lifvet
genom halshuggning. Sundsv.-P:n.

De norrländska nybyggena. En
alldeles motsatt uppfattning mot den som
förut framhållits har Vestern. Alleh., som i
iy byggesfrågan skrifyer:

En olycksalig motion skulle vi vilja kalla
den af hr H. A. Vidmark väckta rörande
upplåtande af nybyggen i Norrlands skogar.
Den som icke förstår hvarom frågan hand-
ar må gerna kalla motionen en af de »märk-
igaste» vid denna riksdag; men den som
vet hvilken förödelse å skogen vårt nybyg-
gesväsende föranledt, den måste bedja Gud
och våra riksdagsmän bevara oss för dylika
motioner. Motionären framhåller att i Norr-
and finnes en talrik s. k*, lös befolkning; i
Norrbotten är den dock känd under nam-
tet »inhysingar». Denna befolkning har länge
varit en riktig kräfta för många hemmans-
ägare genom sitt själfsvåld och genom sin
inga aktning för hemmanets skog. Det sy-
nes vara så oeskaffade människor som mo-
tionären vill draga upp i kronans skogar, —
för att bidraga till deras vård. Hurudan
den vården skulle bli är icke svårt att för-
stå. Nej, en riksolycka blefve sådana torp.

Skogstorps-tanken är dock i och för sig

ycket god. Bedan för länge sedan utta-
lade vi den, men den har icke upptagits.
Vill man då ändtligen en gång genomföra
den, så må det bli sådana torp, som lända
skogen och landet till gagn. Men i stället
för att upplåta skogarne till boningsort åt
folk som aldrig haft någon aktning för sko-
gen, bör det tvärtom bli åtpersoner hvilka
ärt sig att vårda skogen. Torp i skogarne
böra upplåtas endast åt sådana personer
som erhållit undervisning i det allmännaste
och vigtigaste af hvad till skogsskötsel hö-
rer. Dessa blefve då ett slags underskog-
vaktare, med vissa skyldigheter som sådana,
och med vissa förmåner, kanske ock ett li-
tet arvode på 50 å 100 kr. Kronans dyr-
baraste egendom kräfver en sådan omtanke.
Måtte vederbörande komma till insigt därom!

tersunds rösträttsförenings all’
manna möte i lördags e. m. valde till
ordförande vaktmästare K. Gidén, hvarefter
förekom diskussion öfver:

1. Hvad är orsaJien till den stora emigrationen
ur vårt land?f

Under diskussionen framhölls — enligt
Jämtlandsposten — att arbetaren i Sverge
är ringaktad och för arbetets skull generad.
Under en del af året saknas arbete, hvar-
emot då sådant finnes att tillgå, betalas för
litet för detta. Arbetaren är vid uppnådde
40 års ålder fattigare än då han föddes till
verlden; efter födelsen tillväxa krafterna,
men efter 40 års förlopp vore de utarbetade,
utan att något mera vunnits än ett knapp-
händigt uppehälle, hvilket, på samma gång
som krafterna aftoge också vore slut. Be-
skattningen vore för stor i förhållande till
inkomsterna, hvilket vore en af orsakerna
till att arbetaren i ett främmande land, där
det ej funnes några militärer och prester
att underhålla, sökte sin utkomst. Arbetet
betalas också bättre i Amerika, hvarjämte
man där kommer i åtnjutande af sina rättig-
heter som medborgare och som människa.
Den i Sverge antagna nya värnpliktslagen
vore ett tvång, som den unge arbetaren ville
frigöra sig från. Kom han till Amerika,
behöfde han ej mot sin vilja blifva »slag-
tardrängo. För dem, som önskade odla jord
i Amerika, vore denna mycket billigare på
samma gång som den vore mera fruktbä-
rande än i Sverge.

En af talarne anmärkte, mot hvad här
ofvan sagts om att arbetarne hos oss vore
generade för arbetets skull, att detta till stor
del berodde på arbetarne sjålfva. Förne-
kas kunde ej att t. ex. en handtverkare ge-

med en dräng eto. >
öfvefklass

nerade eig för___«,—„-¦

Man kunde ej tillämpa orden _________

och underklass, ty om man räknade noga
öfver, skulle det helt säkert finnas 7 & 8
klasser här. Det kunde för arbetarne blifva
ett Amerika hemma i Sverge, blott de icke
generade sig ejalfva för arbetet samt om de
arbetade med den ifver som de finge göra
i ett främmande land, dar det gftlde att, med
förbigående af andras, blott sköta sina egna
intressen.

Diskussionen öfver denna frdga afsluta-
des och mötet enades om följande resolu-
tion:

Mötet anser att orsakerna till dou ökade emigra-

U* & d

tlalca omyndlghetstlllstand, l.vurl de

hvilket ftr motsats till i Amerika i–––––––

landen, som tillAta att bvarje ftrllg arbetare får
deltaga 1 alla förekommande val.

2. Don nya strUnpa vftrnpliktslagon.

8. Att det materlola arbetets utöfvaro ej ring-
aktas I Amerika, såsom fallet Hr har I överge och

"T MÄÄ» ä******¦/f

rika gör, att arbetoren dar söker förskaffa sig
jord, som han ej utan större kapital kan erhålla i

T8 Arbetarne erhålla 1 Amerika högre betalning
för sitt utförda arbete, an de göra har.

Vid öfvergåendet till den senare frågan:
Kan Sverge sagas hafva religionsfrihet? be-
slöt mötet vidtuga några ändringar, hvadan
frågun skulle få följande lydelse:

i Skulh en fullkomligare religionsfrihet Un den
vi nu et/n. vara Ull gagn eller skada fur svenska

Flere talare yttrade sig om att en full-
komligare religionsfrihet vore af nöden. Det
vore ej rätt att pernoner, som ej delade
statskyrkans bekännelse, skulle till kyrkan
betala skatt. Vill kyrkan hafva bestånd, så
kunde hon ejälf bestrida sina utgifter. Man
borde ej genom lagparagrafer hindra någon
att uttala sina åsigter, ty hvein kan bevisa,
hvilken af de olika religionssekterna är den
rätta. Hvar och en borde genom egen öf-
vertygelse gå åt det håll hun n na Age för
rättast etc.

Af grannlagenhetsskäl fattade mötet ej
någon resolution, utan finge diskussionen ut-
göra svar på frågau.

Frdn Jämtland. Natten mot den 22
d:s nedbrann mangårdsbygnaden hos hem-
mansegaren Johannes Andersson i Sunno
och Måläng.

— I Ottsjön, Undersåket’, har utbrutit en
synnerligen egendomlig och elakartad sjuk-
dom bland barnen. Den börjar med rödt
utslag å hela kroppen samt ondt i halsen,
urartar så till en svulst på halsen. Svul-
sten går sönder, och så småningom förvand-
las hela ansigtet till ett stort sår.

I en familj ligga alla barnen, 6 till an-
talet, sjuka i denna vedervärdiga åkomma.

— För bedräglig konkurs och mened
har kvarndrängen Johan Hansson af Hede
häradsrätt den 22 d:s dömts till 2 år och
6 månaders straffarbete och ständig van-
frejd.

— Icke mindre än 6 menedare sitta f. n.
intagna å Östersunds fängelse.

— Härom natten begick för första re-
san stöld straffade A. V. Sundberg inbrotts-
stöld i en handolsbod i Lockne. Han till-
grep hela bodkassan, 60 a 70 kronor i silf-
ver- och kopparslantar. Sen tog han itu
med korderoj- och de öfriga typoackorna
samt stretade och bar hela långa oförgät-
liga natten. Då han frampå småtimmarna,
drypande af svett och segnande af trötthet,
afhämtat sista föran, vakade hämden och
han föll i rättvisans hand samt har bekant
sitt brott, allt enligt Jämtlandsposten.

Umeåinteriör. En mycket gammal
komité har äfven staden Umeå. Komitén
kan i dagarne fira sitt tioårsjubileum. Dess
historia skildras sålunda i tidningen V ester-
botten.

Stadsfullmäktige hade den 16 dennes sam-
manträde.

Först förekom den sedan ett föregående
sammanträde hvilande frågan rörande den
år 1878 tillsatta komitén för uppgörande af
förslag till byggande af en vattenledning
till Umeå. Handlingarne rörande komiténs
tillsättning upplästes, och framgick det där-
af, att skrifvelse ingått till stadsfullmäktige
från länsstyrelsen i länet, med erinran om,
bland annat, behofvet af en vattenledning
till Umeå, och beslöto stadsfullmäktige med
anledning af denna skrifvelse att tillsätta en
komité, som hade att utreda frågan och att
till stadsfullmäktige inkomma med förslag.
Till ledamöter i denna komité invaldes den
29 mars 1878 landshöfdingen Wästfelt, ma-
joren C. J. Schildt, kaptenen H. Hjärne,
rektorn J. Johansson, auditören C. H. Huldt,
ingeniören A. Orstadius och handlanden J.
A. Reinius. Då ännu i november månad
förlidet år intet förslag eller utlåtande in-
kommit från komitén, så beslöto stadsfull-
mäktige att framställa en skriftlig förfrågan,
om något förslag vore att från komitén för-
vänta. På denna skrifvelse ingick den 24
i samma månad det svar, att komitén redan
den 1 maj 1878 uppdragit åt majoren i väg-
och vattenbygnadskåren R. Schough att så
snart ske kunde uppgöra plan och kostnads-
förslag. I juli månad samma år hade ock
major Schough i detta afseende gjort un-
dersökningar och särskildt fästat sig vid de
så kallade Vesterhiskekällorna, för att från
dem leda en vattenledning. Men någon
framställning från major Schough hade dock,
oaktadt flera påminnelser, sedermera icke
afhörts. Senast den 18 november 1887 hade
major Schough i telegram tillkännagifvit,
att kompletta handlingar kunde i februari
månad detta år erhållas. På grund af denna
komiténs skrifvelse och de sålunda vunna
upplysningarna beslöto stadsfullmäktige, att
ärendet skulle hvila till första sammanträ-
det i den nu innevarande mars månad. I
fredags förekom det alltså ånyo, hvarvid en
från komiténs ordförande hr landshöfding
Wästfelt till stadsfullmäktige aflåten skrif-
velse upplästes, af hufvudsakligt innehåll,
att några handlingar ännu ej från major
Schough hit ankommit. Med anledning häraf
framstäldes nu tre förslag, ett af smedsmä-
staren Nyqvist: att stadsfullmäktige måtte
besluta, att afslå förslaget att från Vester-
hiskekällorna bygga en vattenledning. (En-
ligt vunna upplysningar hafva dessa källor
under senare åren blifvit utdikade.) Det
andra förslaget framstäldes af disponenten
Moritz: att vattenledningskomitén måtte be-
frias från det åt densamma leranade upp-
draget. Och ett ytterligare tredje förslag
framstäldes af handlanden Björklund: att
komitén måtte fortfarande fungera men kom-
pletteras med andra ledamöter i deras ställe,
hvilka aflidit eller från orten bortflyttat. Se-
dan omröstning blifvit begärd, så segrade
hr Nyqvists förslag, på grund hvaraf komi-
tén alltså eger bestånd med de återstående
ledamöterna. Rektor Johansson anmälde nu
sin önskan att få utträda ur koroitén, hvil-
ket bifölls, hvarjämte stadsfullmäktige be-
slöto att i hans ställe icke invälja annan le-
damot. Komitén utgöres nu alltså af lands-
höfdingen Wästfelt, auditören Huldt och
handlanden Reinius. I sammanhang med
detta ärende väcktes vid sammanträdets slut
af doktor N. A. Bergenholtz, handlanden

iuiiu, direktör C. O. Lagerqvist, in-
i C. II. Huldt, kamrer E. O. Mflng-

___o och apotekaren O. Pettersson en så

lydande motion: »Undertecknade få härmed
föreslå, att den nuvarande komitén för ut-
redande af frågan om en vattenledning till
staden entledigas och att en ny koraité af
sju personer ma tillsattas att taga samma
fråga om hand för slutlig utredning.» Mo-
tionen remitterades till drätselkammaren för
erhållande af utlåtao <e.

FJällrdttor ha förstört höet för en del
aboar uppåt fjällbygderna, ekrifves frän Lu-
leå. Ar den anledning hafva Aboarne å
fjällstugorna vid Arrujokk E. A. Lindmark
och vid Merkenis Petrus Vinnberg, som
uppgifvit sig vara urståndsatte att lifnära
sina husdjur samt dassutom såsom gästgif-
vare hade skyldighet att tillhandahålla hö
åt resande, hos länestyrelsen anhållit om
och erhållit 100 kr. hvardera i understöd
från länets misväxtunderstödsfond.

Elektrisk gatubelysning ämnar Fa-
lun och Gefle anlägga.

Om nya riksbankskontor i olika
delar af landet hemställa icke mindre än
tretton särskilda motionärer vid årets riks-

Bankofullmäktige ha i skräfvelse till ban-
koutskottet med anledning häraf yttrat, att
de anse det icke rådligt, att något nytt af-
delningökoutor nu upprättas. Dels bör man
ännu en tid invänta erfarenheterna om lämp-
ligheten uf det vid kontorens upprättande
pa senaste tiden följda systemet dels påpe-
kas att frågan om sedelutgifningsrätten ännu
är olöst.

Bankoutskottet lär emellertid hufva beslu-
tit hemställu, att riksdagen måtte besluta
inrättande uf ett nytt riksbankens afdel-
ningskontor samt uppdraga åt fullmäktige
i riksbanken att såväl bestämma den resi-
densstad, hvarest det nyu afdelningskonto-
ret skall inrättas, som meddela föreskrifter
för afdelningskontorets verksamhet.

Prins Bernadotte tillhör numera icke
det kungliga huset. Ecklesiastikministern
har i ett sirkulär påmint prästerskapet där-
om, enär det numera i de af kyrkohand-
boken stadgade böuerna icke längre behöfva
bedjas särskildt för honom. Han bör väl
dock ännu få räknas bland »det kungliga
husets anförvundter».

Bankovinstens fördelning kommer
att utgöras i gemensam votering, sedan
Första kammaren bifallit bankoutskottets
förslag att öfverlemna 3,350,000 kr. till stats-
verket och behålla återstoden 1,353,704 kr.
i riksbunken, men Andre kammaren, jäm-
likt sine utskottsreservanters förslag, utta-
lat sig för hela vinstens behållande i riks-
banken, dock med öfverförande af en half
million kr. till fonden för nytt riksbankshus.

Kraschen i Kalmar lätt. Till Da-
gens Nyheter skrifves: Förre löjtnanten Hj.
Cedercrantz har af Tunaläns häradsrätt
blifvit försatt i konkurs. Löjtnant Ceder-
crantz, som egde sätteriet ICulltorp med
underlydande i Tuna socken, blef nödsa-
kad att följa sin broder, majoren T. Ceder-
crantz, i hans fall, sedan försök att medelst
administration afveckla affärerna misslyc-
kats. Bevakningsdagen är utsatt till den
26 nästkommande juni.

Ofvannämde sessionants son, löjtnanten
vid Kalmar regemente J. H. B. Ceder-
crantz på Dagsbo i södra Tjust, hvilkens
affärsställning var kombinerad medfadrens,
blef den 22 dennes likaledes försatt i kon-
kurs.

Postverket» regale. General poststy-
relsen har i en till k. m:t ingifven skrifvelse
framhållit önskvärdheten af, att postverkets
rättigheter med afseende på befordringen
af bref och brefkort blifva tydligt bestämda
i en allmän författning. Poststyrelsen har
funnit sig manad till en sådan framställ-
ning med anledning af två till civil- och
finansdepartementen inkomna och sedermera
till styrelsens utlåtande remitterade ansök-
ningar af R. W. Lindhé m. fl. om faststäl-
lelse af ordning för Aktiebolaget Göteborgs
stadspost samt vilkoren för detta bolags be-
fordran af bref och brefkort inom Göte-
borg. Själf förklarar sig poststyrelsen vilja
taga initiativet genom att låta utarbeta och
till k. m:ts behandling öfverlemna ett för-
fattningsförslag i ämnet.

Varning mot tiggarindustri. Se-
dan någon tid har en person gått omkring
i Stockholm, vanligast hos förnämt och rikt
folk, och i bevekande ordalag anhållit om
penningeunderstöd åt än den ena än den
andra nödstälda familjen. Han har därvid
uppträdt under olika namn och genom sitt
hyggliga utseende och sätt lyckats ingifva
förtroende samt, såsom all anledning är att
antaga, på de flesta håll fått emottaga den
begärda hjälpen. Man har emellertid nu
vunnit visshet om att det allra mesta af
dessa penningar stannat i hans egna fickor,
under det blott en ringa bråkdel däraf må
hända kommit någon nödstäld till godo. I
mer än ett fall är det fullt konstateradt att
den nödstälda familj, hvars namn och bo-
stad han vid dylika besök uppgifvit, icke i
verkligheten existerar.

Af dessa skäl torde det vara på sin plats
att varna allmänheten för denne föregifne
barmhertighetsapostel, helst han varit två
gånger tilltalad och blifvit en gång dömd
för liknande bedrägeri. Personen i fråga
synes vara omkring 60 år gammal, har slät-
kammadt gråsprängdt hår, begagnar glas-
ögon med guldbågar samt har godt utse-
ende och uppträdande.

Domkapitlet eller länsstyrelsen?
Domkapitlet i Vesterås och länsstyrelsen i
Falun ha i en besvärsfråga tillerkänt hvar-
andra befogenheten att handlägga densam-
ma, men hvardera frånsagt sig samma be-
fogenhet för egen del. Det märkliga för-
hållandet är, enligt Av. T., följande:

I anledning däraf att folkskolehuset i
Kolarbo Folkärna, nedbrunnit, beslöts i en-
lighet med skolrådets förslag å kyrkostäm-
ma med Folkärna församling för en tid se-
dan, att nämda skolhus skulle ånyo byggas,
men ej i Kolarbo utan vid Fors. Häröfver
anförde för saken intresserade församlings-
medlemmar inom Kolarbodistriktet besvär,
för säkerhetens skull både hos länsstyrel-
sen och stiftstyrelsen. Därå har utslag hos
båda myndigheterna nu fälts.

Länsstyrelsens utslag är af innehåll, att
besvären ej kunnat till prof ning upptagas,
enär ärendet är af beskaffenhet att ligga
inom domkapitlets domvärjo; och domka-
pitlets utslag däremot innehåller, att de
klagande, för att få sina klagomål pröfvade,
haft att vända sig till k. bfhde i länet,
hvilken myndighet domkapitlet i sitt utslag
således anser vara laga forum för frågans
afgörande.

Tvängsarbetsanstalterna. På sam-
ma gång som lagen om lösdrifvares be-
handling utfärdades, den 12 juni 1885, för-
ordnade regeringen äfven om inrättandet af
vissa nya, provisoriska tvångsarbetsanstal-
ter och ålade fångvårdsstyrelsen att inom
två år efter den nya lagens trädande i kraft,

således före den 1 januari 1887, inkomma
med förslag till definitivt ordnande af så-
dana tvångsarbeteanstalter, pd grund af den
under tiden vunna erfarenheten om antalet
af de för lösdrifveri dömde, m. m. Fång-
vårdsstyrelsen begärde emellertid uppskof
med förslagets aflemnande, så att det ej in-
gafs till regeringen förr än den 28 sistl.
Februari.

Styrelsen lemnude då en upplysande re-
dogörelse till en början öfver tvdngsarbets-
anstulterna för män, som förut icke straf-
fats för brott, men dömts till tvångsarbete
för lösdrifveri. De äro indelade i tre klas-
ser. Den första består af ynglingar under
21 drs ålder, hvilka sändas till Vestra kro-
noarbetsstationen d Ny» Varfvet. Andra
klassen utgöres af kronoarbetskompaniet
inom Vaxholm—Oskar Fredriks borgs för-
svarsområde; där intagas fullt arbetsföre
män, dömde för en tid af tre månader eller
mer. Tredje klassen inrymmes i de vid
länsfängelserna i Jönköping, Vexiö, Kri-
stianstad och Karlstad anordnade tvångs-
arbetsanstalterna och består af sddana kro-
noarbetskarlar från de närmast belägna lä-
nen, som antingen dömts för kortare tid än
tre månader eller äro mindre arbetsföre.
Sådana arbetsfångar från Gotland och de
norra länen få emellertid aftjäna det ådömda
arbetet i enrum inom läns- eller krono-
häktena.

Arbetsanstalterna för sådana till tvångs-
arbete dömde män, som förut varit straf-
fade för brott, utgöras af kronoarbetssta-
tionerna å Borghamn och Tjurkö, afsedda
för fullt arbetsföre, en arbetsanstalt vid
centrolfungelset i Malmö, anordnad för min
dre arbetsföre, samt Östra arbetsstationen
d Nya Varfvet, afsedd för ynglingar un-
der 21 år.

Fångvårdsstyrelsen har uttalat, och ju-
stitieministern delar denna åsigt, att några
ändringar nu icke behöfva vidtagas med
afseende på tvångsarbetsunstalternu vid de
fyra nämda länsfängelserna och å Nya
Varfvet.

Det har varit svårt att finua en utväg,
när kronoarbetskåren å Vaxholm måste
lemna denna plats. Krigsministern skrel
härom till justitieministern, och skrifvelsen
remitterades till fångvårdsstyrelsen, som sökte
utreda frågan. Nya bygnader m. m. för en
styrka af 325 man skulle kosta minst en
half million kr. Tanken föll då på Svart-
sjö, som ligger på endast 2 J, mils afstånd
från Stockholm och om sommaren har dag-
lig ångbåtsförbindelse ined hufvustaden samt
vid detta års slut får en järnvägsförbindelse
medels den af Stockholms stad bygda ba-
nan från det tvärs öfver fjärden
Riddersyik. Å Svartsjö fins god tillgång
på granit och sålunda arbete för den styrka,
som ej sysselsattes inomhus.

Ml Utlämnad jättepetition? Hr K
P. Arnoldson hade tillkännagifvit, att han
Maria bebådelsedag på middagen skulle å
Arbetareföreningens sal hålla ett föredrag
öfver ämnet: »Folkets nöd, orsak och bot».
Härtill hade infunnit sig så många åhörare,
som salen kunde rymma. Själfva föreläs-
ningen var densamma som hr Arnoldson
för kort tid sedan hull å vetenskapsakade-
miens hörsal. Till slut framlade hr Ar-
noldson ett förslag, att petitionslistor skulle
utsändas rundt omkring i landet för att in-
samla största möjliga antal underskrifter.
Dessa skulle sedermera öfverlemnas till
konungen och innehålla en hemställan, att
regeringen täcktes hos de främmande sta-
ter, med hvilka Sverge-Norge stå i diplo-
matisk förbindelse, inleda underhandlingar
i syfte att afsluta traktater, som förbind
kontrahenterna att i händelse af uppkom-
mande internationella tvister dem emellan,
hvilka icke på diplomatisk väg kunna af-
vecklas, hänskjuta tvistefrågorna till prof-
ning och afgörande af en ekiljenämd, ine
lika rätt vald af båda parterna.

På hr Arnoldsons uppmaning konstituera-
de sig de närvarande som möte och valdt
hr Arnoldson till ordförande och kandida-
ten J. Olsson till sekreterare. På fram-
stäld proposition antog mötet enhälligt för-
slaget i fråga, och det beslöts att åt komi-
terade uppdraga sakens vidare ordnande.
Till medlemmar af denna komité föreslogos
öfverste Klinckowström, major Adelsköld,
redaktör S. A. Hedlund, lektor Walden
ström, pastor Ekman och hr Arnoldson.
Åt den sistnämde jämte mötets sekreterare
uppdrogs att sätta sig i förbindelse med d
uppräknade persooerna och att sedermera
efter dessas hörande utlysa ett nytt möte.

En färd på ,,Bryderen?’, det väl-
diga isbrytarefartyg, som under innevarande
svåra vinter spelat en så stor roll i förbin-
delsen mellan Sverge och Danmark, skil-
dras på följande sätt i danska Dagbladet

Det var bitande kallt, och ostvinden ökade
kölden, då »Bryderen» tidigt på morgonen
lade ut från Köpenhamns hamn. Lång
samt banade det kraftiga fartyget sig vä.

krossar den med sin tyngd och fartyget
bryter sig så med sin kraftiga maskin väg.
Denna gång lyckades dock denna manö-
ver icke alltid. Isen, som packat sig in
mot den danska sidan af sundet, — den
fyller för öfrigt hela Öresund så långt ögat
kan se, med undantag af en half mils vak
utanför Malmö hamn — är mycket stark i
sundet utanför Tre Kronor och syntes oge-
nomtränglig till och med för vår präktiga
iskämpe, som pustande och skrapande ar-
betade sig fram mot de mäktiga naturhin-
dren. Flera gånger hejdades fartyget, slog
back, och med full maskin tog det på nytt
ansats.

Vi passerade Tre Kronor, som med sina
öfverisade murar och igensnöade vallar, sina
kanoner, hvita af snö, tog sig ut som ett
isberg, h varpå fyrtorn och flagga förtonade
mot de hvita ismassorna, som om de voro
iå alldeles främmande ställe. Kusten med
len mörka skogen och sina hvita fält vi-
sade ett präktigt färgspel och det höga
kustbatteriet vid Charlottenlund tog sig
särdeles vackert ut, öfversnöadt som det är
med skogen till bakgrund.

Framåt går det, men långsamt. Klockan
då vi egentligen under vanliga förhål-
landet skulle vara framme i Malmö, äro vi
ännu icke långt från danska kusten, och de
resande började ångra, att de inlåtit sig på
färden. De oupphörliga dunsarne mot isen,
det ideliga skrapandet mot fartygets sidor
åstadkomma under däck ett nästan olidligt
larm, och den bitande kylan nedsätter yt-
terligare humöret.

Emellan kl. 2 och 3 är restaurationen tätt
besatt, och den goda middagen, som man
är i stort bebof af — ty sjön suger — upp-
lifvar på nytt de domnade lifsandarne, och
förhoppningen att efter middagens slut vara
framme vid målet bidrager härtill.

Klockan är 4 och passagerarne samlas

åter på däck och i däckssalongerna, men

hoppet är fåfängt: vi avancera endast sakta

och tiden går långsamt.

Ändtligen skimrar det öppna vattnet utan-

för Malmö, en jftttestor vak i whafvet. som
af den ihärdiga ostvinden hålles öppen. Kl.
y,7 upphör det skrapandet ljudet med ens
och kl. 7 glider »Bryderon» efter 8 timmars
ihärdig kamp mot isen in i Malmö hamn.
Med en hjärtlig handtryckning taga vi af-
eked of fartygets modiga oeh raska kapten
som under hela färden ej vikit ifrån sin
post på kommandobryggan, och vi tacka ho-
nom för |ians outtryckliga nit

En svår järnvägsolycka var nära
att inträffa i torsdags mellan Sandhems och
Mullsjö stationer. Just som ett godstå*
skulle passera bron öfver sjön Stråken
sprang en hjulring å tenderns främre hjul-
par. Få grund af banans lutning kunde tå-
get ej stoppas, utan fortsatte färden en god
bit pd andra sidanjjron, under tiden sia.
pande det urspårade hjulparet på sleepera-
kubbarne. Tågpersonalen väntade hvarjc
Ögonblick, att hela tåget skulle urspåra och
störta ned för den höga vallen, men genom
en snart sagdt underbar lycka aflopp det
hotande tillbudet utan olyckshändelse. Or.
saken till den märkliga räddningen torde
enligt, Sm. Alleh., böra sökas dels i den
omständigheten, att det främre och ej det
bakre hjulparet urspårade, dels däri, att i
följd af en kurva stora ekklossar fusthullu
rälsen, hvarjämte marken i följd af kölden
var fast och hård.

Öfverproduktion. I högsta klassen af
rikets 12 folkskoleseminarier finnas för när-
varande tillsammans 326 elever, nämligen
196 vid de 7 manliga och 130 vid de 5
kvinliga seminarierna. Vid innevarande vår-
termins slut kominer nntalet examinerade
folkskollärare och lärarinnor således att ökas
med antagligen öfver 300. De svenska folk-
skolornas lärarepersonal ökades under för-
lidet år med endast 193, eller med 119 lä-
rare och 74 lärarinnor. En stor del af de
under flere föregående år utexaminerade gå
ännu utan plats. Till lediga läraretjänster
vid folkskolan anmäla sig i regeln ett stort
antal sökande. Utsigterna att vinna anställ-
ning såsoin folkskollärare eller lärarinna är
således icke synnerligen stor för dem, som
nu bereda sig för detta kall, hvarför en all-
varlig varning till de unge män och kvin-
nor, som hafva för afsigt att söka inträde
vid våra seminarier, således är väl behöflig,
ekrifver »Vårt Land».

Utbildning af eldare och landma-
skinister. Vid Göteborgs Slöjdförenings
styrelses sammanträde i torsdags väcktes af
föreståndaren lektor R. Ekstrand ett i hög
grad beaktansvärdt förslag, nämligen om
upprättandet af ytterligare en afdelning i
skolan, afsedd för utbildning af eldare och
landmaskinister. Detta förslag godkändes
af styrelsen enhälligt. För utarbetande af
plan för den nya ufdelningens verksam-
het tillsattes en beredning af fem per-
soner.

Ett barnamord har i lördags åtta da-
gar föröfvats i Lund. En där boende fa-
miljs tjänstepersonal fick nämda dags afton
besök af en i huset förut tjänande och se-
dan till hemorten återvänd piga. Hon an-
höll att förrätta tvätt af litet linne, och ef-
ter medgifvande nedgick hon i brygghuset
och tände eld under bryggpannun för upp-
värmning af vatten. Emellertid spred sig
senare på aftonen i gården en obehaglig
lukt af brändt kött och bep, och vid efter-
seende fans under pannan i brygghuset re-
ster af kolnade ben ra. ni., tydande på
kvarlefvor af en barnkropp. Genast efter-
spanades dan besökande kvinnan och nu
gripen, har hon erkänt sig vara moder till
det enligt hennes uppgift dödfödda gosse-
barnet.

Kvinnor och minderåriga i ar-
betet. Tio prosent af hela antalet arbe-
tare, om hvilka uppgifter ingått till arbe-
tareförsäkringskomitén, voro år 1885 under
18 år. Största antalet minderåriga använ-
des i tändsticksfabriker med 29,8 pros,
glasbruk med 25,7, boktryckerier ined 23,6
samt spinnerier och väfverier med 20,3
prosent.

Nära 17 prosent af arbetarne utgjordes
nämda år af kvinnor. Inom textilindustrien
voro de afgjordt öfverv ägande till antalet;
de utgjorde där 63,4 pros. Inom bekläd-
nadsindustrien och vid tobaksfabriker ut-
gjorde de half va antalet af arbetarne, \id
tändsticksfabriker 44. i pros. och vid porslius-
fabriker 41,4 pros.

Af arbetare under 18 ar voro 27,6 pros.
kviuuor, men af äldre arbetade endast 14,3.

Den starka kölden i denna månad
har ej varit så utan motstycke under detta
århundrade, aom mången förmenar. En
d lik tä h f

gång var den nog lika sträng och föran-
ledde då i sin mån en af de svåraste prof-
ningar svenska folket genomgått.

Det var år 1809, och just i dessa dagar
af mars månad, som v. Döbeln nödgade*,
för att ej blifva kringgången och tagen al
den mångdubbelt starkare fienden, tåga öf-
ver det iäbelagdu Ålands haf med hvad
som återstod uf hans arméfördelning.

Den 17 mars utfördes denna berömd»
marsch under våldsam snöyra och uuder
fiendens förföljande. På kvfillcn frniiikoni-
mo trupperna till Grislehamn, men efter en
förlust af närmare 2,000 man.

Den 19 följde ryska kavalleriet under
Kulneff efter, framträngde till och inkvar-
terade sig vid Gritflehaiiin, men måste till
följd af v. Döbelns oeh Lugerbrings lyc-
kade underhandling återtaga öfver hafvet
den 20, hvarigenom det nästan förs>varelösn
Stockholm räddades.

I samma dagar nämligen den 17 21
mars framträngde en annan ry/sk armé öfver
den tillfrusna Qvarken till Umeå och för-
anledde den sorgliga kapitulutionen i Ka-
lix, hvarigenom spillrorna af den hjältemo-
diga finska hären förlorades.

Öfversvämningar i utlandet. Sam-
tidigt med att snön fortfar att falla i Spa-
niens norra provinser ha floderna flerestä-
des börjat gå öfver sina bräddar. Detta
är i synnerhet fallet i provinserna Murcia
och Guadalaxura, där dalarne redan »tå un-
der vatten. Järnvägstrafiken mellan Ma-
drid och Sevilla har länge varit afbruten
till följd af öfvera vä mu ingår.

Från Rom »krifves att Tibern stiger på
ett oroväckande sätt. Slätterna mellan Kom
och hafvet äro öfversvämmade. Äfven Arno
stiger.

I Ungern fortfara översvämningarna att
^nställa stor skada. Till följd af tfiväder
hade floden Miava stigit och medföra stora
ismassor, som togos i betraktande af fem-
tio personer som stålt sig på en bro i Saevar.
Bron infetörtade till följd af vattnets tryck,
och nästan alla åskådarne omkommo i vå-
gorna.

Från Buda-Pest ekrifves att vattnet oupp-

lörligen stiger och redan inträngt i flere

:ällare, Ofen-kajen är hotad. I Sathmar

i Ungern ha 200 hus instörtat till följd af

irfversvämningarna, och man fruktar att

ännu flere skola följa efter. 1 Bekes-Csaka

råder fullständig panik. Befolkningen flyr.

Mellan Csaka, Greyla och Bekes etå öfver

,600,000 tunnland under vatten. Staden

Jsaka erbjuder en bild af tröstlös förödelse.

Om vattnet i Köräe ytterligare växer, ftr

en svår katastrof oundviklig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:48:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sundtidn/1888/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free