Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 40
SUNDSVALLS TIDNING Torsdag 5 April
Auktion å Hö
hålles å Clrkns vid Bullan Onsdagen d,
11 April, kl. 10 förmiddagen.
Q170) Dan. Jlredenbevg.
Till förmån för ett vHlgöramlo ilndomftl anord-
noi Lördagen den 7 April, kl. H e. m., i toka-
len mrntnffBbOfff å Mon en
Aftonnnderhållnii
med föredrag, deklamation! landsmåls*
historier, musik af Hons musikkår, le.
kar och dans.
Inträdesafgift 50 öre,
Servering af kaffe, taft och valton ni. ni.
Ingen, aom vill ha en angenäm afton och tnm-
tidigt^bidraga till en god gärning, bör utebli!
Sundsvalls Löselokal
iir flyttad till Sundsvalls Folkbanks gftrd, nedan-
för apoteket, 1 tr. upp. ______
20 st
få anställning genast,
gård, Sundsvall.
Anmälan i 1’. Norfboms
J. Söderberg.
ICptt trefligt rutn, med eller utan möbler, passim’
-" de för ungherrar finnes
den.
ungherrar finnes att hyra öster i stn»
Anvisning A Sundsvalls Tidnings kontor.
vid hamnen uthyres af
(1173) O. B. Jouehimaon.
Engelska Fjederstålti-ads
Möbelresårer
till billiga priser hos A. ROTHMAX.
Jernplåt, Zinkplåt Messing-
plåt, Tenn i stänger, Bly och Zink i tackor, Stål-
axlar, Borrstål, Borrsläggor, Ekspik, Båtspik,
Furuspik, klippt, pressad och smidd, facila billi-
ga priser. A. ROTHMAN.
Stocksågar, Vedsågar, Fanérsågar, Filur och Ra-
spar, Vinklar, Limpannor, Yxor, Hamrar, Smi-
desBtiid, Skrufstäd, Skrufskifvor, Tumstockar,
Tumlinor, Snetyg m. m. till lägst gällande facila
billiga priser hos___________A. ROTHMAN.
hos
(U7l)
A. ROTHMAN.
SundsvalN) April.
Minneslista
Torsdag ö, kl. 5 e. m., uppbörd af haltärsräutiui
i Sandsralls stadBhypoteksförcning å 6. O.
Stadins kontor.
— kl. half 8 e. m., ordinarie bolagsstämma med
delegarnc i Sundsvalls goodtemplars bygg-
nadsaktiebolag å ordenshuset.
Fredag 6, kl. 5 e. tn., bolagsstämma med delegar-
ne i Kreditaktiebolaget i Sundsvall i spar-
bankens lokal.
Lördag 7, kl. 10 f. m., auktion å diverse manufak-
turvaror å auktionskammaren.
— kl. 12 p. (1., sammanträde i hdl. K Malmqvists
i Ange och hans firma Hilda Sohlbergs kon-
kurs å rådhuset i Sundsvall.
— kl. 1 e. m., d:o i hemmansegareu N. O. Lun-
dins i Skjöle d:o å d:o.
— kl. half 4 e. m., sammanträda aktietecknarne
i Qvitsle handelsförening hos P. A. Boström.
Manda? 9. Njurunda tingslags lagtima vinterting
i Njurunda skolhus.
— Auktion å diverse förfallet pantgods i går-
den N:r 23 A Trädgårdsgatan.
Tisdag 10, före kl. 12 p. d., inställelse i repslag.
August Petterssons i Njurunda konkurs å
tingstället derstädes.
Onsdag 11, kl. 10 f. m., auktion å diverse löse-
gendom å auktionskammaren.
Egendomshandel. Grosshandlaren C.
O. Wessén har af sin förre kompanjon, gross-
handlaren N. O. Ydén, för 75,000 kr. till-
handlat sig hälften af gården .»/. 18 vid
Storgatan här i staden.
Förändrad tid. Vi fästa uppmärk-
samheten å den förändring beträffande tid
in. m. för pastor Kerfstedts missionsföredrag,
att föredraget hålles i kyrkan (icke i Sjö-
manskapellet) och på fredagsafton kl. 7 (i
stället för på torsdagsafton.)
Från Indal skrifves till Sundsvalls Tid-
ning: Vid granskning af socknens räken-
skaper för år 1887 konstateras:
att kyrkans tillgångar minskats med kr.
98.83 och att behållningen vid årets slut ut-
- —ie kr. 3,470.31, hvaraf 3,413 kr. ränte-
att skolkassan minskats med kr. 80.54 och
behållningen utgjorde kr. 1,027.28;
att sockenmagasinets utlåning af spanmål
försiggått i föreskrifven ordning, men att
åtskilliga låntagare, oaktadt i rätt tid gifna
påminnelser, icke ställt sig reglementets fö-
reskrifter till efterrättelse; samt
att angående kommunens hufvudsakliga rä-
kenskaper, berörande fattigvård (kr.3,315.98)
och annan ekonomi, skulden från föregå-
ende år minskats med omkring 200 kronor,
och att bland tillgångarne finnes ett hus,
afsedt för slöjdskola, småskola, samt boställs-
rum för lärare och lärarinnor och enligt
brandstodsvärde, jämte inventarier, uppskat-
tadt till 6,150 kronor.
— Vjd ordinarie kommunalstämma här-
städes i lördags förekom ett ärende, hvars
afgörande, på samma gång det utgör en he-
der för de i stämman deltagande, bör vara
ett efterföljansvärdt exempel för andra kom-
muner.
En 21 k 22-årig arbetare, känd för or-
dentlighet, men sedan flera år lidande af en
sjukdom, som trotsat alla hittills försökta
läkemedel, hade af 3 läkare (2 i Sundsvall
och en vid Vifsta varf) blifvit samstämmigt
tillrådd att för helsans återvinnande begagna
vattnet och läkarevården vid Porla brunn.
Utan egna tillgångar, hade han nu begärt
att af kommunens medel erhålla som lån
100 kronor för att kunna tillgodogöra sig
den föreskrifna brunnskuren. Stämman be-
viljade honom borgensfritt det begärda lå-
net, att återbetalas under loppet af fyra år
med 25 kr. för hvarje år. Härigenom har
stämman på ett värdigt sätt sökt rädda åt
samhället en medlem, som man har förhopp-
ning antaga skall blifva detsamma till nyt-
ta och på samma gång gjort en god ger-
niug.
Det bör kanske tilläggas, att åtskilligt
stämmans medlemmar befarade, att de be-
gärda medlen icke skulle räcka till för det
afeedda ändamålet och satte i fråga, om icke
den lånsökande skulle behöfva mera; men
denne förklarade, att han trodde sig kunna
från annat håll anskaffa så mycket, att han
själf kunde erlägga resekostnaderna och då
borde det begärda lånet räcka till.
— En anekdot om biskop Landgren kan-
ske är på sin plats. I början af 80-talet
höll han visitation här i Indal. När han
reste därifrån skjutsade honom en Indals-
pojke, som nu är hemmansegare. Han be-
rättar, att biskopen vid passerandet af en
by i Sättna socken, pekande på en bygnad
med en ny frontiespice med altan, men för-
öfrigt i högst bofälligt skick, började sjunga
en sång, hvarur han har i minnet orden:
»ett opp och noll i minne.» — Sedan bisko-
)on skrålat ut lin visa, knuffade han sin res-
kamrat i sidan ooh sade: »an du da, — kan
du inte dra opp en stump ookså?» »Nä—Äj»,
sade skjutsaren. »Ja, men sången är en
skön konst; den bör man lflra och öfvo. Åt-
minstone borde du lar» dej så pass myoke
som Gubben Noak. »Tycker du inte, att det
skulle vara roligt, om du vore sångare?» —•
»Nä—haj, efter hvnd jag hört, ska1 dä’ inte
vara myeke att hurra för», sade pojken.
Ooh därpå hördes biskopens skratt, som
en bullrande dska.
En mängd gamla mynt, omkring
1)00 stvoken, bestående af riksdalrar, tjugo-
fyraskillingar och tolfskillingur, alla från ko-
nung Carl XIV Johans och Oscar I:s tid,
hittades i lördags i norra stadsberget af per-
soner, som där voro sysselsatta med sten*
brytning. Mynten öfverlemnades till stads-
fiekulen C. K Jansson, som vidtagit i lag
föryskrifna åtgärder rörande de hittade pen-
ningarne.
En rebus har tjänstemännen A Sunds-
valls postkontor i uagarno haft att uttyda.
Till postkontoret hade nämligen inkommit
ett bref med följande utanskrift:
»ch detta hur blifvit uttydt:
N. Sundelitia, Timra & Lunuo.
Vlfrtavarf.
Mådhusrätten i Sundsvall hur un-
der eistlidne februari måuud beviljat lagfurt
följande fastigheter, nämligen:
öatra andelen at gArdon M 21)7 i U:tc kvarteret,
juni renslttguren Jonau Fredrik Boberg euligt kö-
nebref den 2G februari 1888 af Bin moder eukun Ju»
iiv Maria Boberg sig tilllmmlhu för 18,000 kr.;
gården.. J»f a50 i 7:de kvarteret och inagaBinot
Litt. A. A,, som Gambrini bryggeriaktiebolag euligt
cöpebref den 28 januari 1888 af bryggaren A. G.
1’ulmiiviHt sia tillliandlat för tillhopa IU4,000 kr.;
vretarna N:riB 220, 221 och 222, som hustru
Hanna Nordin enligt könebref den 28 Januari 1888
af »in man Anton Nordin sig tilihandiat för »,000
kronor;
östra hälften af g&rdcn JW 121 i 2:dra kvarteret,
som enkau Ulrika Vilhelmina Wcstlinder och Krik
Johan Westlinder genom »rf bekommit;
östra hälften af gården Jtf 121 i 2:dra kvarteret,
om kronolotäcu Johan Hultgren enligt köpebref
len 10 februari 1888 af eukan Ulrika Vilhelmina
Westlinder och Erik Johan Westlinder sig tillhand-
lat för 4,500 kronor;
magasinet Litt. G., som grosshaudlauden P. Aug.
Dahlin enligt köpebref dcu 17 febr. 1888 af handlau-
Ich Otto Jonsson sig tillhandlat för 20,000 kr.;
bygnadstomt frän vreteu Jtä 43. som arbetaren
)lof Persson enligt köpebref den 18 februari 1888
if faktoren Mårten Jonsson sig tillhandlat för 500
cronor;
bygnadstomt från vreten JW 49, som muraren Jo-
han Pettersson och arbetareu Nils Eriksson-Sund-
berg enligt könebref den 27 januari 1888 af J. M.
Jonsson sig tillhandlat för 2,o00 kronor;
bygnadstomt från vreten JW 49, som Otto Sveus-
iou euligt köpebref den 21 februari 1888 af O. P.
lucobsson sig tillhandlut för 3,350 kronor;
bygnadstomt af vreten M 227 för ej mindre hand-
landen Adolf Fredrik Pettersson, samt hans omyn-
diga barn Maria Adolfina, Emelie Mathilda, Ambra
Augusta, Elvira Johanna och Rudolf Fredrik Pet-
tersson, som de i giftoratt och art1 bekommit efter
aflidna hustru Sara Johanna Pettersson — än af-
ven för Sara Sona Berglund, som il offentlig auk-
tion den 14 oktober 1887 sig tiiihandlat de omyn-
diga barnens andel efter ett pris för hela bygnads-
tomteu of 3,765 kronor.
Från Hernösand. Den lifdömde Olof
Olsson-Hjelm tyckes taga sitt öde med
jämnmod. Han hade efter domens afkun-
nande för några dagar sedan besök i fän-
gelset af en sin yngre broder. Vid på fråga
af denne huru han mådde och befann sig
efter det han fått sin dom, svarade den
dömde att han mådde som vanligt och att
lian väntat sig domen sådan han blef livar-
sfter han framräckte handen under yttrande
»adjö med dig». Brödren sade då mycket mildt
»det är väl ingen brådska», hvartill Olsson
genmälde »det gör detsamma». Olsson tyc-
kes således vilja vara helt och hållet öf-
erlemnad åt sig själf.
På af fängelsedirektören till Olsson fram-
itäld fråga, huruvida han ämuade söka nåd
bar han svarat af böjande: »det är väl icke
lönt». Den dömde som flitigt sysselsätter
sig med spritning af fjäder, ett arbete som
han på begäran får förrätta har för öfrigt
god aptit och tyckes äfven hafva en god
sömn under nätterna, men visar sig i öfrigt
alldeles viljelös och likgiltig.
— Lagsökningarne utgjorde 902 vid Hern-
ösands landskansli under de tre första må-
naderna detta år, eller 366 i januari, 291 i
februari och 245 i mars. Förlidet år voro
motsvarande siffror 364, 261 och 318, eller
sammanlagdt 943 under första kvartalet.
— Mordbrandsanläggning har föröfvats å
vid skeppsbron i Hernösand i vinterkvarter
liggande ångaren »Elias Sehlstedt». Hvem
lidingen är sväfvar man ännu i ovisshet om.
— Till befälhafvare å den förlidet år fär-
digbygda ångaren Indalen, hvilken trafike-
rar Indalselfven, har antagits sjökapten Alex-
ander Edqvist i Hernösand.
— Sterbhuset efter aflidne förre privat-
iäraren Uno Teodor Frödin har försatts i
konkurs. Vestern. Alleh.
„ Utilistertia<( det vill säga gudsförne-
karne tyckas ändtligen ha hunnit komma
’g för att bilda ett samfund. Äfven de
religiösa frågor mest frie torde dock gan-
ska mangrant uttala sin förkastelsedom öf-
ver sällskapet, ty man må se saken med
hvilka ögon som helst, så lär väl ingen
kunna förneka att kristendomen är sublim,
om den blott får bli något mera än en
dogmatiskt tillkrånglad ortodoxi. Det skall
aldrig kunna randas den dag, då motver-
kande af kristendomen anses hedrande och
ännu mindre förenligt med sanning och rätt,
så skrifvas från hufvudstaden till Sunds-
valls Tidning.
Den svenska postremissvexeln.
Sverge spelar på bankväsendets område en
större uppfinnareroll, än man kunde vänta.
Banksedeln, detta numera öfver verlden
använda kreditmedel, är en svensk uppfin-
ning. Den af Johan Palmstruch 1656 grun-
dade första svenska banken började först
af alla 1661 utgifva sedlar, Stockholms en-
skilda banks snillrike chef A. O. Wallen-
berg uppfann postremissvexeln.
Jämt 30 år hafva i år förflutit, sedan den
första postremissvexeln skigkades från Stock-
holm till landsorten. Ar 1858 införde
nämligen Stockholms enskilda bank, efter
föregående underhandlingar mednågralands-
ortsbanker, postremissvexeln. Den har nu-
mera i vårt land en långt större betydelse
såsom kreditmedel än t. o. m. sedlarne.
Huru postremissvexeln tillkom, beskrif-
yer A. O. Wallenberg i sitt sista uttalande
i bankfrågan med följande ord. »Förut-
sättningen för att denna skulle blifva ända-
målsenlig grundade sig på kännedomen om,
att de enskilda bankerna städse i hufvud-
staden hållit vexlingsombud för invexling af
sina banksedlar. Genom denna kloka åt-
gärd emottagas alla bankers sedlar utan
tvekan i alla delar af landet. För att förse
sitt vexlingsombud med kassa, måste de
enskilda bankerna tid efter annan hitsända
(till Stockholm) riksbankens och andra ban-
kers sedlar. Jag tänkte då, att om härva-
rande remittenter till orterna kunde erhålla
Stockholms enskilda banks postremissvexel,
betalbar vid anfordran och lydande presis
på summa, som skulle sändas, samt om
denna vexel blefve öfvertagen af bankkon-
tor i landsorten, så hade afsändaren befri-
ats från besväret att förteckna och inslå i
konvolut ett större eller mindre antal bank-
sedlar, att under öppen rekommendation
med posten försftnuos. Landsortabanken,
som öfvertagit vexeln, hade däremot den
fördelen, att det var lättare ooh mindre
kostsamt att till vexlingsombudet i Stock-
holm sanda andra bankers postremissvexlar
ftn att sanda banksedlar. Detta lilla betal-
ningsinstrument har under sin korta till-
varot i medeltal tre eller fyra dagar verk-
stält två vigtiga likvider, och någonting i
bekvämlighet för verkställande af likvider
på andra orter motsvarande den svenska
postremissvexeln finnes icke i nrtgot annat
land, undantagandes Finland, som upptagit
vårt system.»
Emellertid, svensken är trög att fatta
nyheters fördelar. Först följande år eller
1859* började två banker, Mälareprovinser-
nas ooh Vadstena enskilda bunker, följa det
af Stockholms enskilda bank gifna exemplet
och utgifva postremissvexlar. Efter hand
kornino de öfriga bankerna med. Till en
början levererade lundsortsbankernu post-
romissvQxlar endast emot en särskild ufgift
af 50 öre.
Den sista desember 1887 funnos postre-
missvexlar utelöpande till ett belopp af kr.
12,034,186. Antager man, utt denna sum-
ma utvisar medeltalet för året, ooh att
hvarje noBtremissvexel öfver hufvud taget
iir uta 3,6 dag, så hafva dessa Inppur un-
der utt dr verkstält likvider för 1,2 milli-
ard, utun dun ringaste kostnad för allmän-
heten.
I utlandet flro de pnpper, som göra mot-
arnndo tjänst som våra postreinissvexlur,
förfullna till betalning först 8 dagar efter
utstnllebedagen. Skulle detta system till—
lampas i Sverge på pustremissvexeln, skulle
allmänheten till bankerna få betala en tri-
but af omkring 1 million kr. för att kunna
verkställa likvider till ott belopp af 1,2 mil-
liard kronor.
Stockholms velostpedförening hade
i torsdags afton i flottans exersishus å
Skeppsholmen en särdeles Ivokad uppvis-
ning, som åskådades af en till säkert 1,000
personer uppgående publik, hvilken med
stort intresse följde de både vackra och ro-
nnde prestationerna.
Första afdelningen upptog en vacker tur-
mit af 12 i blått och gult siden klädda ryt-
tare på höga velosipeaer. Härefter visade
; 6 fäktare med säkert öga och god ut-
llighet. Dessa aflöstes af »påskkäringar»,
som i vild fart jagade fram på velosiped.
Afdelningen slutade med en kraftig och
vacker säckgymnastik utförd af medlemmar
af Stockholms gymnastikförening. Andra
afdelningen började med den förut gifna,
men gerna återsedda framställningen ur ve-
locipedens historia från sparkvagmen till
våra dagars eleganta och lätta fordon. En
nyerldsberömd» atlet var ej oäfven, och hr
Östberg visade som tnonocyklist både ele-
gans och skicklighet.
Stöld om bord å ångfartyg. Då de
personer, som skulle utrusta ångaren Gu-
staf II Adolf liggande vid Stadsgården kom-
mo om bord, bef ans en dörr uppdyrkad och
från ett rum därinom flere förvarade ma-
skindelar af metall bortstulna. Tjufven är
ännu okänd.
Höga bergarlöner. Som bevis på,
hvilka summor emellanåt få betalas för berg-
ning och bogsering i isen, kunna nätnnus
några exempel från innevarande vinter.
Ångaren Kelso, som satt fast i isen vid
Dragör och inbogserades till Malmö, Har
härför fått betala 500 pund Sterling (om-
kring 9,000 kr.). Två andra till Malmö
inbogserade ångare, af hvilka den ene stran-
dat vid Falkenberg, den andre vid Bred-
grundet, ha fått betala resp. 27 och 30 pros.
af värdet.
En egendomlig fisk, som är 6 fot
lång, förevisas f. n. i Linköping. Fisken
är fångad vid Jomfruland och utmärkte sig
då för en pvanlig styrka, i det den efter
att hafva invecklat sig i fiskeriredskapen
drog både denna och fiskaren med sig om-
kring 2 mil till sjös. Ingen lär kunna upp-
gifva fiskens namn eller säga till hvilken
klass han hör, påstår Östg. Corr.
Pra/etisk uppfinning. Hr J. T. B.
Siden, hvars namn förut är kändt öfver en
;od del af den siviliserade verlden genom
le af honom inventerade, allt mera i bruk
komna »hästskyddarne», har i dagarne utta-
git patent på en ny uppfinning som synes,
äfven den, böra komma till allmän använd-
ning. Det är en helt enkel liten tingest,
sammansatt af ett långt stycke rotting och
ett kort stycke trä och ämnad till piskning
af mattor och möbler. Det svarfvade trä-
stycket bildar skaftet, och det säger sig själft
att det skall vara vida behagligare att hålla
uti ett för handen väl afpassadt skaft än i
den smala rottingen, och denna får också
genom skaftet bättre »svigt» samt blir såle-
des både verksammare och lätthandterligare.
Det är just sammanfogningen af skaftet och
rottingen som utgör »kvintessencen» i upp-
finningen, men det skulle bli för vidlyftigt
att här beskrifva densamma.
I närvaro af flera inbjudna fackmän af-
profvades för ett par dagar sedan å Bolin-
ders mekaniska verkstad en af ingeniör A.
E. Jacobi konstruerad liten vacker maskin,
som lått skötes af en 10—12 ån» gosse och
medelst hvilken på en dag 6—700 skaft gö-
ras färdiga till fastsättning. Denna afslutas
med att själfva skarfven öfverspinnes med
starkt garn, hvilket sker medelst en liten af
hr Siden själf inventerad sinnrik apparat.
Hr Siden kommer oförtöfvadt att vid Stor-
vik börja tillverkning i större skala af sina
praktiska mattpiskare, hvilka säkerligen in-
om kort skola anses som oumbärliga i hvarje
ordnadt hushåll.
Svenska bibelsällskapet firade i ons-
dags sin årshögtidsdag å Stora börssalen i
Stockholm under ordförandeskap af uni-
versitetskansleren frih. L. de Geer samt i
närvaro af konungen. Af skattmästarens
redogörelse för sällskapets verksamhet och
ekonomiska ställning framgick bland annat:
Afsättningen var under fjoråret 4,182 bi-
blar med nya och 998 med äldre öfver-
sättningen af nya testamentet, 701 nya testa-
menten af_ nya och 96 af äldre öfversätt-
ningen, 7,740 exemplar af normalupplagan
samt 28 ex. apokrypha. Däraf äro <rråtis
utlemnade till stora barnhuset 200, Katarina
folkskola 50 och Grevesmöhlska friskolan
25 nya testamenten.
Vid jämförelse med bibelafsättningen 1886
visar arkivräkningen en minsknin" af bi-
blar med 1,450 ex., då däremot spridnin-
gen af nya testamentet ökats med 2,324 ex.
och 3 ex. apokrypha. Minskningen förkla-
ras däraf, att någon sändning till britiska
och utländska bibelsällskapet i London icke
i fjor egt rum.
Från sällskapets stiftelse äro på dess be-
kostnad tryckta 337,237 biblar, 732,248 nya
testamenten och 500 nya testamenten med
psaltare samt genom dess försorg utdelade
331,990 biblar. 722,916 nya testamenten och
601 Matthei evangelium på lappska.
Under året har influtit kr. 16,858.97 ooh
utgifvits kr. 15,568.91, hvadan kassabehåll-
ningen vid årets slut utgjorde kr. 2,475.23.
Sällskapets tillgångar vid samma tid upp-
gingo till kr. o6,810.8t) ooh skulderna till
t, 8,767.50.
Sammankomsten, som ofter ordförandens
helsning till konungen öppnades med bön
af pastor primarius Fehr, afslöts afven af
pastor primarius med en kort bön.
Lars Hiertm Minnes styrelse be-
slöt vid sin ord. varsummankomst i d. 29
mars i Stockholm att bevilja följande an-
slag:
1? Åt hr S. A. Hedin för att utarbeta en plan-
lagd följd af historiska föreläsningar, som böra
hallas i Stockholm instundande höst, om diploma-
tien och krigen från konstitutionel synpunkt, bör-
jande frfin den senare medeltiden och fullföljda
Intill och med de sista europeiska krigen 3,000
2) Xt dr Oscar Montclius till företagande af en
vetenskaplig forskningsresa i Medelhafsländerna,
BUrBklldt Italien, Grekland och europeiska Tur-
kiet 2,500 kronor.
8) At ingeniör Jonas Wennström för att i Nord-
Amerika. England, Frankrike och Tyskland taga
reda pa (lur brukade elektriska smältniugsmeto-
ders och svetsningsmetoders nuvarande ståndpunkt
samt för att därjämte iakttaga de nyheter i elek-
trisk vag, som kunna hafva betydelse för svenska
industrien 1.500 kronor.
i) Åt folkhögskoleföreståudarcu kand. G. A.
Aldén för att i Tyskland och Schweiz studera for-
merna för deu kommunala och politiska rösträt-
tens utöfvando 1,000 kronor.
5) Åt kapten C. Silow och frökuarue A. Som-
mer, F. Högström, J. Hartelius för anordnande i
hufvudstadcns olika trakter at gymnastiska öfnin-
S\v för unga arbeterskor i och för motverkande af
et skadliga inflytande som (läras vanligen mycket
ensidiga och stillasittande verksamhet utöfvar på
ditras kroppsliga utveckling och hetsa 500 kronor.
G) Åt professor O. Byström för ordnande i Stock-
holm af en Hängskola för barn (af 8-10 års ålder,
från folkskolan eller direkte ur folket) för att Böka
införa en buttre metod i sångundervisuingen. hvar-
igonom buttre, lin hvad nu skor, rösten bevara»
och erhåller en sund utveckling 1,000 kronor.
7) Åt Svenska stenografförbundet för befordrande
af stenogmfions snabbare utbredning, särskildt ge-
nom utsändande af kompetente lärare i stenograf!
till sådana orter, där stenografer förut ej fiunas
1,000 kronor.
Goodtemplarordem i Helsingborg
bygnadsbolag hude den 29 mars ordinarie
bolagsstämma.
Till stämman hade arbetaren L. Johans-
son inlemnat följande motion:
Till Bolagsstamman hemställeB att det måtte
blifva Bolagets styrelse strängeligen förbjudit att
till de s. k. sosiulist-agitatorna uthyra ruin eller
salarna i ordenshuset För något slag af sosialist-
möten såväl för föredrags hållande som för dis-
kussioner och att det hela mätte ställas så att alla
slags sosialistmöten i verkligheten icke få existera
i ordenshuset och sålunda aldrig livarken annons
i tidning eller anslag å taflor inom staden kan få
hädanefter ega rum i och för uosialistagitationer
att hållas inom(bolagets egendom.
Denna motion föranledde en ytterst liflig
diskussion, som varade i närmare fyra tim-
mars tid.
Kastningen utföll så att fur motionen af-
gafs 576 röster och mot densamma 379,
alltså nära 200 rösters öfvervigt.
Om ersättning dt yärnpligtige i
vissa full för inställelse vid inskrifningsför-
rättning har en kunglig proposition aftem-
nats till riksdagen.
Det förestående biskopsvalet i
Göteborg den 11 April tro ett par halländ-
ska och bohuslänska tidningar kommer att
utfalla så, att prosten Rodhe i Norrköping och
biskop Billing i Westerås med stora röste-
tal och tämligen enhälligt uppföras å de
två första förslagsrummen, livarefter rösterna
till tredje rummet antagas komma att dela
sig emellan kyrkoherden i Kamp, Haga-
lund, domprosten i Lund, Olbers och lek-
torn i Göteborg, Ullman hvarjätnte stänk-
röster tros komma att falla på professor
Skarstedt i Lund och domprost Roseli i
Göteborg.
Lektor Waldenström och Andra
kammaren. Motala-Posten uppgifver att
man inom Andra kammaren varit betänkt
på att väcka förslag om att lektor P. Wal-
denström representant för Gefle stad i
kammaren, måtte med stöd af paragraf 52
i riksdagsordningen tilldelas en varning af
kammarens talman, på grund af sitt alle-
nastående hänsynslösa utfall mot herr Jöns
Rundbäck under en »bränvinsdebatt».
Hr Waldenström, som städse har svårt
att styra sin tunga, yttrade näml.:
»Att döma af nr Rundbäcks uppträdande
i allmänhet, tror jag, att han icke är den,
som minst visar huru pass behöfligt det
vore, att utskänkningsställena stängdes i
behörig tid».
Den åberopade 52 paragrafen i riksdags-
ordningen lyder i tillämpliga delar:
»Ingen må tillåta sig personligen föro-
lämpande uttryck; sker^det, eger kamma-
ren pröfva, huruvida den ledamot, som så-
lunda sig förgått, må af talmannen erhålla
tjenlig föreställning och varning, eller om
saken bör till laga behandling öfverlemuas
eller ock alldeles förfalla».
Om man verkligen på allvar hyst någon
plan att få hr Waldenström tillrättavisad,
så måtte dock densamma blifvit öfvergif-
ven, efter som den protokollsjustering, som
omfattade äfven hr W:s ifrågavarande ytt-
rande, egde rum i torsdags, hvarvid det
antydda förslaget icke framstäldes. Må-
hända var det Kammarens ytterst ringa nu-
merär omedelbart före påsk, som gjorde
den omförmälda demonstrationen om intet,
förmodar Norrköpings Tidningar.
Vattufiödena i Skåne. Från Malmö
skrifves i lördags: Om vattenflödet under
snösmältningen Kan man få en föreställning,
ifall man blott gör en spårvägstur till Sö-
dervärns station. Där ögat annars möter
väl odlade tegar, ser man nu en vidsträckt
vattenyta, i hvars midt en forsande ström-
fåra för med sig smältande snö- och is-
stycken i rask fart mot ett eller annat af-
loppsdike, hvarigenom vatten- och snömas-
sorna sedan leta sig väg mot hafvet. Från
Trelleborgsbanan synas ett par af husen i
denna trakt hotade med öfversvämning, i
fall vattnet skulle ytterligare stiga.
Det stigande vattnet har nu börjat all-
varsamt angripa järnvägslinierna på de stäl-
len, där vattnet saknar aflopp. Sålunda har
vid Furulunds och Norrhviddinge stationer
vattnet skurit sönder banvallen, så att af-
tontågen i går ej kunde framföras. Den
forsande vårfloden undergräfver formligen
syllarne, så att skenor och svllar hänga som
en luftig bro, öfver hvilken tåg naturligt-
vis ej kunna framföras. Tågen vända där-
för på stället, under det ett annat tåg vän-
tar på andra sidan den farliga passagen.
A Malmö—Trelleborgsbanan har ett lik-
nande förhållande inträffat i det lågt lig-
gande Hvellinge, där vattnet till och med
når öfver järnvägsbanken. Äfven här kun-
na, ej tåg framföras.
A samma bana hade vårfloden äfven trängt,
fram mot banvallen såväl mellan Vintrie
och Klagstorp som mellan Håslöf och Skog-
rie, där gruset bortsköljdes och skenorna
lågo bara, hvarför tåget blott med iaktta-
gande af största försigtighet kunde passera
dessa ställen. Dessa skador lära dock nu
hafva blifvit afbjälpta.
Kring Naffentorpe by, isynnerhet å vestra
sidan hade floden under torsdagen och går-
dagen öfversvftmmat såvftl fälten som lands-
vägen, till en höjd af mellan 7, och 1 fot.
Påskäggen i Stockholm och bri-
sten på isbrytare. Från Stockholm
skrifves i Aftonbladet: Hufvudstadena flgg-
behof, hvilket naturligtvis särskildt till påsken
är mycket stort, fylles under vintern till
stor del från Finland och Gotland genom
ångarne Express och Klintehamn, af hvilka
isynnerhet den först nätnda plågar medföra
stora kvantiteter af nätnda nödvändighete-
ira.
Nu är emellertid vår segelränua stängd,
och ingen isbrytare finnes att hålla den öp-
pen. Till följd hftraf har äggpriset stigit
högst väsendtligt mot det vanligen vid påsk
gällande. Så är dagens pris å ägg från
ägghandelsbolaget »Föreningen», hvars pris
emellertid uppgifves vara något lägre än
det på torgen gällande, kr. 1.90 för stämp-
lade och kr. 1.7 5 för bästa sortens ostämp-
lade ägg. De större äggpurtien hitkomma
i år från Skåne.
Bikt fiskafänge. I en i Urshult,
Småland, varande liten sjö har under denna
vinter en man ständigt hållit vakar öppna
för beredande af luft åt fisken. Härom da-
gen fick han lön för sin möda; ty då in-
träffade att till öppningarna strömmade en
hel mängd fisk, hvilken var så slö, att man
utan svårighet kunde fånga den med hän-
derna. Omkring 100 st. gäddor uppfånga-
des på en kort stund, skrifver en af våra
korrespondenter.
Ur ankan i elden. En ej vanlig skärs-
eld hur årets från Malmö navigationsskola ut-
examinerade fngbåtsbefålhafvare och ma-
skinister fått undergå, innan de vederbör-
ligen kunnat förklarats för mogne. Snö och
is hufva skuffat desse examinander ettdub
belt elddop. Saken är nämligen den, utt,
då dun af marinfOryaltningen utsedde exa-
meusförrättaren inariningeniören O. Hult
Karlskrona på grund af trafikhinder ej kui
nut inträffa på den för examen utsatta da-
gen, navigationskolans styrelse funnit för
godt anmoda lektor Lundholm i Malmö att
förrätta examen, hvilken äfven gick af sta-
peln. Ett pur dagar efteråt anlände in-
geniör Hult med höga vederbörandes order
utt på öfligt sätt förrätta afgåugsexamen —
den redan hållna kunde icke godkännas —
och måste således de redan examinerade
underkastu sig ny examen med den påföld,
utt de godkände först då blefvo utexamf
nerade.
Mars månad bär i almanackan den
oegentliga benämningen »vårmånad». Rik
tigare vore kanske att i Sverge benämna
den »barnatnånad»; ty i mars födas de fle-
ste barnen, om mun tur riket i sin helhet
betraktande. Ser man däremot endast p
landsbygden, så tar september försteget.
Augusti och november utmärka sig för det
ringa antalet födde.
Afspårradt från det öfriga Sverge ha
Gotland varit under flere veckor. Inga un-
derrättelser ha kommit dit annat än genom
telegraf kabel u. Förr hade de raske öboarne
ej ens denna att tillgå, och det berättas, att
underrättelsen om Carl XIV:s död först
6 veckor därefter nådde gotländingames
öron.
Postångaren »Sofia» har i vinter ej kun-
nat framtränga genom de höga isvallarne.
Med stor möda hade man lyckats att från
fastlandet till ångaren, där den låg ute i
isbandet, föra 16’ postpåsar med öfver 14
dagars post, och gotländingarne hade fått
hopp om att »Sofia» skulle dit framtränga
i onsdags; men förgäfves spejade raska sjö-
mansögon utåt hafvet. Ingen »Sofia» syn-
tes till, ej ens röken af ångaren.
Först i torsdags ankom »Sofia» till Got-
land. Redan i tisdags lemnade ångaren
Öland, men kunde ej framtränga till Got-
land förr, emedan den fastnade i drifis.
Understöd dt vittra författare.
enlighet med Svenska akademiens förslag
har k. m:t för innevarande år af det på aka-
demiens stat uppförda’ anslag till understöd
åt vittra författare tilldelat följande perso-
ner nedannämda belopp:
Akademiens ledamot, filosofie doktorn C. A. Kull
berg ........................................... kr- 1,500
Literatören J. Xybom............................. 1.000
Literatören F. T. Hedberg..................1,000
Läroverksadjunkten, filosofie doktorn K. A.
Melin................................................... 800
Docenten vid universitetet i Lund, filosofie
doktorn P. E. Fahlbeck....................... 700
Filosofie licentiaten A. U. Bååtb.............. 500
Författarinnan V. E. Benedictsson............ 500
Svenska akademien har denna gång sär-
skildt till understöd förordat författarinnan
fru V. É. Benedictsson (sign. Ernst Ahlgren)
med afseende å framställningssättets och
den sedliga uppfattningens förtjänster i hen-
nes längre och mer utförda arbete »Fru Ma-
rianne» samt den mindre vanliga iakttagel-
seförmåga, som röjes i heunes senast ut-
gifna novellsamling, där särskildt berättel-
serna »Kamrater» och »Herr Tobiasson» fäst
akademiens uppmärksamhet.
Från debatten i lotterifrågan.
ena sidan betonades, att industrien haft stort
gagn af industrilotterierna, därigenom att de
åstadkommit en omsättning af industrialster
till högst betydliga belopp (i Stockholm un-
der fjoråret och i år för mera än 200,000
kr.). Detta vore särskildt behjärtansvärdt
i en tid, så tryckt som denna, då det oftast
vore omöjligt för industriidkare, att på an-
nat sätt få sina artiklar afyttrade. Det be-
tonades äfven, hurusom man genom dessa
lotterier bidroge till yrkesskicklighetens hö-
jande, smakens odlande och i följd däraf
äfven till en helsosam konkurrens med de
industrialster, som öfversvämmade oss från
utlandet. A andra sidan uttalades en sträng
förkastelsedom öfver allt, hvad)lotterier hette,
äfven industrilotterier. En talare (hr Win-
krans) anförde bland annat, att dessa lotte-
rier motverkade yrkesskicklighetens höjande
och skapade en osund konkurrens. Han an-
förde såsom stöd härför ett uttalande från
Danmark (i en tidningsuppsats), af hvilket
framgick, dels att industrilotterierna där be-
höfde så stora massor af olika arbeten, att
de ej kunde köpas hos olika personer utan
måste beställas hos leverantörer, som ute-
slutande arbetade för lotterierna år för år,
dels att vinsterna oftast såldes på auktio-
ner till underpris och därigenom gjorde det
ännu omöjligare för den större delen af den
induatriidkande befolkningen att konkurrera,
utom det att dessa leveranser i stort i hög
grad skadade yrkesskickligheten. Detta ytt-
rande fick dock icke etå oemoteagdt, och
sårskildt anförde en talare (hr Andersson
från Malmö) ett uttalande i Ny Illustrerad
Tidning om Malmölotteriet för 20 år sedan,
i hvilket uttalande det hette: att lotteriet
med rätta fått högsta priset för sina utställ-
ningsartiklar på expositionen i Stockholm
1866; att det visat sig vara till största gagn
för en mängd mindre bemedlade handtver-
kare; att det i hög grad bidragit till höjande
af stil och yrkesskicklighet o. e. v.
Flere talare påyrkade jämväl penninglot-
teriers inrättande. A deras sida anförde»
bland annat, att det icke kunde vara öfver-
ensstämmande med god hushållning att låta
flere millioner kr. årligen gå ur landet till
utländska lotterier, i stallet för att behålla
dem kvar här och förskaffa staten en beak-
tansvard inkomst, som kunde användas till
hvarjehanda vigtiga företag eller ändamål
A andra sidan ansågs ett sådant steg vam
i hög grad skadligt. Om ett statslotteri in!
rattades i Sverge, så kunde man möiWn
därigenom rftdda en del af de penuinsar
som gå till utlandet, men så mycket större
belopp skulle då tillspillogifvas för de en
skilda, ty spelsjukan skulle i så fall lött
gripa omkring eig öfverallt och den allmänna
moralen förslappas. Härå invändes å de
förstnämdes sida (af hr Svartling), att man
ej haft erfarenhet, om att danekarnes och
tyskarnes moraliska ståndpunkt var eämr!
Än vår. re
Tyskarnes påpasslighet» Å Halleka
bolagets tryckeri i Jönköping håll *¦
varande på att under stor brådska trycka*
ett högst betydligt antal salmböcker 4 «„
tysk firmas rakning. Tyskarne ha lemDa,
papper och stereotyperade plåtar till sak
böckerna, så att i Jönköping endast betor
ver verkställas själfva tryckningen. Unde"
tiden tillverkas förmodligen i Tyskland band
i olika mönster och kvaliteter till den v&n
tade stora salmbokshögen, hvilken däri "i
hast mbindes, så snart den kommit till Tysk
land. Därefter exporteras de fullt färdig
salmböckerna till Sverge, innan de af riks-
dagen möjligen beslutade tullarue å böcker
hunnit träda i kraft, samt försäljas i de sven-
ska boklådorna. A salmbokens titelblad står
naturligtvis, att boken blifvit tryckt i Sverre
och å ett tryckeri, livarg na*nn ej är okånät
å religiösa skrifter och tidningar.
Teaterbranden / Oporto. Liken af
de vid den hflmska katastrofen omkomna
personerna blefvo den 23 mars utstälda å
kyrkogården för att identifieras. Där fun-
nos inalles 66 lik och dessutom 53 hufvud
till hvilka man icke kunde finna kropparne.
De omkomnas antal är sålunda omkring 120.
Vid identifieringen föreföllo hjärtslitande sce-
ner. Hela familjer hnfva omkommit. A
öfre raderna sutto arbetare och matroser
hvilka genom att bruka näfvar, etöflar och
knifvar skaffade sig luft och utan misskund
trampade ner de svagare. Teatern hade förr
varit sirkus och var därför uppförd af trä.
Olycksaftoneu var salongen proppfull, enär
man gaf ett folkskådespel »La gran via»,
som exalterar de patriotiska känslorna. Olyck-
ligtvis slocknade gasen i det kritiska ögon-
blicket. Man antager, utt en arbetare i för-
virringen vridit om hufvudkranen i tanke,
att den öppnade en vattenledning. Man fö-
rebrår myndigheterna, att de tillåtit, att man
gaf föreställningar i teatern, oaktadt arki-
tekterna förklarat bygnaden för lifsfarlig.
I hela landet göras insamlingar till för-
mån för de omkomnes efterlemnade. Koiu-
munalstyrelsen har beslutit att det skall re-
sas ett monument af marmor öfver de lik,
hvilkas identitet man icke kunnat konsta-
tera.
Betecknande för vår tid. För 40
år sedan donerade afl. prostinuan S. E. Ri-
sing i Varberg 2,000 kr. till staden med fö-
reskrift att årliga räntan skulle användas
till underhåll och uppfostran för två van-
vårdade barn. Fonden skulle hundhafvas af
pastor, två handlande och en handtverkare
och dessa för förvaltningen ansvara »endast
för Gud och sitt eget samvete». De nuva-
rande förvaltarne ha emellertid anhållit att
få till stadsfullmäktige öfverlomna donations-
brefvet och valutan. De anföra härvid, att
helt andra förhållanden råda nu ån för 40
år sedan. Då kunde man lita på männi-
skors rättrådighet. Nu höra förskingringar
inom alla klasser till ordningen för dageD,
all kontroll till trots. Fondens öde, därest
bestämmelsen om frånvaron af redovisn;ng.«-
skyldighet skulle biifva beetaudande tordv
därför ligga i öppen »lag.
Snöstorm och tågstoppning, »om
under den minnesvärda »vårmånaden» 1888
förekommit flere gånger hvarje vecka, egde
åter rum i torsdags, denna gång i Vester-
götland å Skara—Stentorpsbanan och tro-
ligen äfven å andra linier. Det tåg, som
afgick från Skara kl. 3.30 e. m., fastnade
sagda dag under storm och snöyra i flere
fot djupa drifvor mellan Axvalls och Brod-
detorps stationer samt måste där öfvernatta.
Resande hafva för oss berättat huru dels åt-
skilliga bland passagerarne forslades å an-
komna slädar, med till hvarje släde hörande
fvra man skottare, fram genom snömas&ornu
till Broddetorp, där de fingo hyra sig in
hvar de kunde i privata hem och dels huru
några af de manliga resandena i en tåget
närbelägen gård med möda beredvilligt skuf-
fade flere af de å tåget kvarvarande da-
merna mat och varm dryck m. ni. Först i
fredags morgon kl. 9 inkom tåget till Urod-
detorp.
Vid Kanten hade till följd af tågrtopp-
ningen i torsdags och i fredags samlats en
så stor massa resande, att alla rum å ho-
tellen och hos enskilde uthyrarc voro upp-
tagna hvarjämtu åtgången af lifrmedel sfeall
varit ovanligt stort.
Breftåda. Anna Kajsa SiyridoUer, fndul.
För långt och intresselöst. Kom med andra saker
— K. O. B.. Ljustorp. Vi lia de två sifctu årfii
trott att ni öfvergifvit m*. Tark emellertid i»v
ni lät höra af er.
— Olof Åslund, OstcrtiyKKC. Kder begäran blir
krånglig och besvärlig att fullgöra. Bast genom Imil.
— Axel Lerin. Skönvik. Omöjligt.
Öfversväiniiingarna i norra
Tyskland.
De tyska tidningarna meddela alltjämt
upprörande skildringar från de många af
öfversvämniugarna ödelagda trakterna i norra
Tyskland. Så skrifves den 27 mars fr.in
Wittenberge till Vohsischu Zeitung:
Wertpriégnitz’ yppiga slättland mellan
Mecklenburg och Hannover, hvilket i oyd-
vest begränsas af Klbe och genomflyten af
Löcknitz, var ett lyckligt land. 1 byurn’
bodde välmående bönder, hvilkas förnäm-
sta rikedom bestod i deras präktiga bon kaj).
Samma dag, kej**ar Wilhelm fördes till
grafven, och natten förut har denna rike-
dom i ett elag blifvit ödelagd; hiordarnc
hafva drunknat, sådden förstörts, åkrar och
ängar fördärfvats för lång tid, darnmarnc
genombrutits, broarne sönderslagits, bo-
ningshus, ftall och lador förvandlats fiji
ruiner, bönderna och deras familjer blifvit
tiggare, som icke kunnat rädda mer än lif-
vet och nu måste lefva på andras barmher-
ighet. Ismassor, eom samlats i nedre EJhe
och gom trotsade alla sprängning&försöki
trängde vattnet tillbaka i den af smältande
snömassor och ett häftigt regnande upp-
ivlilda Löcknitz. Den svämmade öfver, cani-
idigt genombröt Elbe sina dammar p h
tranden vid Klekiwootz och Kietz;
bowsjön vid Lenzen steg öfver sina bräddar
)ch snart betåcktes hela slättlandet af ftrida
ågor, ur hvilka endast några högt belägna
?yar höjde sig såsom öar, under det att af
indra byar endast syntes tak och skorste-
ar, Mödlich, Kleinwootz, Grosswootz, R’J-
bensdorf, Kietz, Unbesanten, Besanteii,
Gaartz, Baartz, Lenzen, Lenzen, Breets än»
somliga omgifna, andra fullständigt begrafna
af det rasande elementet. Deras invånare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
