Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Genom offentlig auktion, som förrätts Tisd-
gen den i Maj, kl. 10 f. m., i gården M 87
A Trädgårdsgatan, låter undertecknad mot kon-
tant betalning försälja diverse förfallet pantgods,
bestående af mans- ooh fruntimmers-kläder,
skodon, guld- och silferarbeten,fickur
af alla slag, väggur, en arbetsvagn, en fje-
dervagn, en skrifpulpet, en symaskin m.
m. m. m. Sundsvall den 23 April 1888.
( 1376) E. W. COIN,
Témöte.
På Brödraförsamlingens kapell å Tunadal an-
ordnas Témöte Söndagen den 29 April, kl. 9 e.
m. Predikan af W. Pettersson från Vermland.
Biljetter a 35 öre för äldre ooh 25 öre för barn
säljas vid ingången.
OBS. Sång oeh musik utföres. (l377)
Hattar blekas, färgas, omsys och
pressas. Modellhattar samt
moderna Baretter inkomna. All slags modesöm-
nad verkställes fort ooh billigt.
Anna Petterson.
(1529) 29 B Trädgårdsgatan.
Observera!
I anledning af Stockholmsresa för vårsäsongen
hålles butiken stängd men öppnas åter första da-
garne af Maj.
(1575) Agnes Gilin.
Två nyktra, ordentliga drängar, vann vid jord-
bruk, erhålla plats nu genast. Anvisning å
Sundsvalls Tidnings kontor.
(1374)
Arrende.
En vattenlägenhet, med en bomareal af cirka
190,000 qv.-fot, utarrenderas på längre eller kor-
tare tid, om snar uppgörelse sker med underteck-
nad under adress: Sundsvall.
(1378) Leon. Dufvenberg.
Till salu.
Billiga byggnadstomter, större ooh mindre, be-
lägna mellan allmänna landsvägen ooh sjöstran-
den, samt Mariedal ooh Framnäs i Timrå socken,
med naturskön utsigt öfver Klingelfjärden och
Alnösundet, finnas till salu. Vidare meddela
Handlanden Hr Em. Malmberg, Wifsta ooh Hr
P. F. Hejdenberg, Sundsvall. (1327)
1888 års Riksdag.
Från de stora tulldebatterna i förra
veckan meddela vi angående de vigtigare punk-
terna följande efter Stockholmstidningarne.
Brödtullen i Andra kammaren.
Hr P. Waldenström: Då kammaren hade nöjet
att behandla bevillningsutskottets förra betänkande,
som handlade om tullar å lifsmedel nämligen målen
och omalen spanmål, då hörde man ständigt sugas,
att de föreslagna tullsatsorna icke skulle väsentligt
eller ens något fördyra brödet för den svenska be-
folkningen. Nu har man dock nödgats utt frångå
detta påstående, såsom på mera än ett sätt veder-
lugdt. Erfarenheten har nämligen redan alltför tyd-
ligt visat, att varan blifvit fördyrad med i det allra
närmaste hela tullens belopp. Den arbetare, som
för sitt hushålls behof måste använda 5 eller 6
tunnor spanmål om året, har således blifvit tvun-
gen att betala 10 eller 12 kr. i tull, hvilket är en
rätt vacker tillökning på hans levnadskostnader.
Nu följer tullen på bröd, sedermera tullen pä smör,
potatis, fläsk, korteligen på alla den fattige man-
nens nödvändighetsartiklar, som han icke han und-
vara, sä framt han vill uppehålla sitt och de sinas
lekamliga lif. livad får han då i stället? Han har
fått en hel mängd löften om mera arbete, om bättre
betalning för sitt arbete o. s. v. Han får nöja sig
med detta, tills vi få se, om löftena realiseras, men
kunna de icke realiseras, så tvår mun naturligtvis
sina händer och säger att omständigheterna äro
sådana, att man icke kan hjälpa det, och därmed
får han nöja sig.
Sistlidne lördag behandlades här motioner, som
afsågo att utsträcka rösträtten, så att de mindre
bemedlade, hvilka allra hårdast drabbas af de skat-
ter, som påläggas folket, mätte få några ord med
i laget, när det gäller att bestämma, huru de in-
flutna skattebeloppen skola användas. Denna kam-
mare har flere gånger förut uttalat sig för en ut-
sträckning af rösträtten; men denna gång fann man
sig föranlåten att säga stopp för någon utsträck-
ning af densamma. Att ett nära sammanhang emel-
lan tullfrågan och denna fråga gjort sig gällande,
torde icke vidare någon människa betvifla, allra
minst i denna kammare. Man lägger på de min-
dre bemedlade samhällsklasserna en dryg lifsme-
delsbeskattning, och sedan, när det blir fråga om
att åt honom inrymma delaktighet i bestämmandet
af landets öden, då bugar man sig för honom och
säger: »Du är mycket aktningsvärd och samhälls-
nyttig, men du får icke hafva någonting att säga.
Det bästa du kan göra är att tiga och vara stilla.
Vi finna lämpligast, att makten förblifver i deras
händer, som hafva fördel däraf att de äro i orub-
bad besittning af den maktställning, som de för kr.
11.58 för tillfället vunnit».
Hr talman! Jag tänker icke vidare yttra mig, när
vi komma till de vidare föreslagna lifsmedeTstul-
larne, men jag ber att med dessa ord få uttala icke
blott min allvarliga protest, utan äfven min lifliga
indignation öfver det sätt, hvarpå bevillningsutskot-
tet går till väga i den ena punkten efter den an-
dra, och jag dristar hemställa om icke herrarne
själfva känna någon darrning i sina ben vid tanke,
på, att den dag kan komma, då detta nya system
varder omkullkastadt, ty då blifva följderna säker-
ligen sådanar att de, som infört det, skola önska,
att de aldrig slagit in på den vägen.
Hr talman, jag har intet yrkande att göra. (Bravorop).
Hr Schöning yrkade afslag och anhöll att få re-
servera sig, i händelse utskottets förslag skulle
Hr Boström till Östanå: Sedan tullen införts på
spanmål torde erfarenheten angående prisförhöj-
ningen hafva varit olika på olika håll. För min
del har jag den erfarenheten att priset icke har
stigit i någon afsevärd mån. Man blandar här in
rösträtten och en mängd andra saker, som icke
höra hit. Brödtullen är blott den naturliga följ-
den af spanmålstullen. Reducera vi denna sak till
dess verkliga innebröd, så ser man att brödtullen
icke är någon skatt utan endast ett regulativ mot
den danska eller norska konkurrens som kan upp-
komma till följd af den redan beslutna mjöltullen.
Så måste man i Frankrike införa brödtull, sedan
man märkt att de införda spanmålstullarne fram-
kallade stor konkurrens i fråga om bröd från Bel-
gien. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag.
Hr Wretlind: Jag instämmer med hr Walden-
ström och finner att den ena tullen drager den an-
dra med sig. Men det förvånar mig i så fall att
utskottet icke gått längre i sina konsekvenser och
föreslagit tull t. ex. på deg, alla slag. Ty det kunde
ju hända att danskar och norrmän begagnade detta
sätt att tullfritt få införa mjöl. Låta de bagare
följa med, så får man väl lägga tull på dem också
och därtill lägga olika tull på danska, norska eller
ryska bagare. (Munterhet).
Hr Boström till Östanå: Jag vet icke om det lå-
ter sig göra att införa deg, men om det kan ske,
så vill jag erinra om att denna vara kan hänföras
till tulltaxans rubrik n:r 136 och sålunda draga en
tull af 10 à 15 proc. af värdet.
Hr Århusiander framhöll att priset ä rågsäcken
i Norrland efter tullens införande hade stigit 2 kr.
och hvetesäcken med 4 kr. samt yrkade afslag.
Hr Lindmark replikerade hr Waldenström och
förklarade, att det endast var öfvertygelsen om att
tullsystemet vore för landet nyttigt som förmådde
tal. och hans meningsfränder att rösta för de före-
slagna tullsatserna.
Hr Waldenström replikerade hr Lindmark.
Hr Widström: Det är just därför att man sett
konsekvenserna af det gamla systemet som man
måste önska ett nytt. Vi skola icke låta afskräcka
oss därifrån af några ord, ty dessa ord innebära
icke några skäl. (Bravo).
Hr Berslow: Vi skola här icke tala om några
andra konsekvenser än den, att brödtullen är den
naturliga följden af spanmålstullen. Detta erkände
bevillningsutskottets ordförande och han hade rätt
däri, och jag gläder mig att ändtligen hafva fått
höra ett ärligt uttalande i denna sak.
Vid härefter anstäld votering bifölls brödtullen
med 128 röster mot 79, som voro för afslag. Hrr
Schöning, Gumaelius, Collander, Wretlind. Lilien-
berg, Bratt, Melin, Stiernspetz, Larsson i Berca,
Stendahl, Björkman, Waldenström, Liljeqvist, Russ,
Nydahl, Essen, Broström, Bromée, Farup. Hygrell,
Lyttkens, Söderblom, Arhusiander, Sundberg, Jo-
hansBon i Noraskog, Westin, Waldenström i Visby,
Hörnfeldt, Ryding, Jansson i Krakerud, Wahlin,
S. M. Ohlsson, Edelstam, Stockenberg, m. fl. reser-
verade sig mot detta beslut.
Fläsktullen i Andra kammaren.
Hr Ryding: Såsom representant för Vesternorrlands
län vill jag påpeka, att för en stor del af
befolkningen därstädes tillgången till billigt fläsk
där är lika viktig som tillgång till billigt bröd.
Utskottets försla gg har tillkommit för att gynna
fläskproduktione, ehuru statistiken visar att
utförseln af fläsk på de sista 4 åren 20-dubblats.
Införseln öfverstiger visserligen utförseln, men Im-
porten hindras icke genom full, ty den största.de-
len af fläskimporten utgöres af amerikanskt fläsk,
som i Norrland icke kan undvaras, då det är den billigaste
föda som där finnes för befolkningen, och
som därtill, enligt generaldirektör Almén, i förhållande
till sitt pris, oger det största näringsvärde,
Men det är icko blott flottningsarbetarne i
Norrland som begagna detta fläsk till både föda ooh
såsom smör till brödet, utan äfven arbetarne i
Dalarne, Värmland, Småland och Vestergötland. Men
det är Norrland som hårdast drabbas af de införda
tullarna af mulen och ornaten spannmål, ooh härtill
ikulle nu ytterligare komma tull på flank. Där
tungan är så stor förut, bör man knappast kunna
begära att befolkningen skall kunna bära en ytter-
ligare tunga. Jag hemställer om afslag. (Flera instämmanden).
Hr Gibson ville icke lemna utskottets förslag
utan en gensaga, då det här icke vore alla samhälls-
klasser som drabbades af tullen, utan endast de
mindre bemedlade. Häri låge icke någon rättvisa.
Det amerikanska gälde 7 kronor pr pund och köptes
ändock hellre i Norrland än det svenska, som
gälde blott kr 4,75 pr pund, ty det förra innehölle
i sitt späck ett stimulerande ämne, som icke
funnes i det senare. Tal. yrkade därför återremiss.
Hr Jonsonn i Torsberg yrkade ufslag å den af
utskottet föreslagna obilliga fläsktullen.
Hr C. O. Berg: Jag har kommit i en ganska stor
tvekan med utseende å denna fläsktull. Jag har
icke kunnat blifva öfvortygad om denna tullsats
nytta på något håll, utan har däremot alldeles klart
för mig att den kommer att verka skadligt. Den
är icke till någon nytta för jordbruket, då det fläsk
som hur skall tullbeläggas icke konkurrerar med
det fläsk, som åstadkommes har i landet. Jag kan
därför icke förstå unnat an att denna tull kommer
att alldeles onödigtvis fördyra den fattige arbeta-
rens föda. Då det amerikanska fläsket i alla fall
trots sin dyrhet föredrages framför det svenska, så
kan jag icke finna att det inhemska fläsket på min-
sta sätt skulle skyddas genom denna tull. Vi hafva
redau beskattat arbetarens bröd och <tt nu afvon
beskatta hans sofvel. det har jug svårt att vara
med om. Den svenska svinafveln hur ännu icke
gått sa mycket framåt, att det inhemska fläsket
kun tjäna till sofvel At den norrländske urbetnren,
och jag yrkar därför återremiss.
Hr Max Kihlman ansåg att det vore skäl att
söka förbehålla den svenska marknaden åt det
svenska fläsket. Om vi gjort som Danmark gjorde
för några veckor sedan och lagt importförbud på
amerikanskt fläsk, så skulle vi få se att vår
export af fläsk skulle förstoras. Vi kunde finna att
vi förut hade varit nöjda mod svenskt fläsk, innan
det amerikanska funnits tillgängligt och under våra
förfäders tid var fläsket ur galten Serimner helt
visst icke amerikanskt. (Bifall.)
Hr Anders Svensson i Lösen trodde icke att vår
fläskexport 20-dubblats på de sista 4 åren, och
kunde ej fatta hvarför vi skulle lägga sådan vigt
på det amerikanska fläsket, då flera andra land
hade förbjudit detta ur helsosynpunkt. Just ur
hälsovårdssynpunkt borde det amerikanska fläsket
förbjudas, ty det kom okontrolleradt till arbetaren.
Hvad beträffade det amerikanska fläskets större
fetthalt, så förvånade det tal. om vi icke skulle
kunna producera lika fett fläsk nu som förut, då
vi hade kunnat fylla vårt eget behof af fläsk.
Skulle intill kunna göra detta så behöfdes emellertid
denna tullsats, till hvilken tal. ville yrka bifall.
Hr Gumælius fann det märkligt att det nya
egyptiska systemet redan börjat visa sina
demoraliserande egenskaper och kommit systemets anhälngare
att uttala kättterska åsigter; såsom t. ex. talaren
på Stockholmsbänken, hvilken den ena gången fun-
nit det vara i sin ordning att lägga tull på span-
mål, men den andra gångeu icke funn det lämp-
ligt att lägga tull på fläsk. Då kunde man bättre
förstå hr Kihlmaus tal om galten Serimner, det
var ju något svenskt som var i stil med det hela,
och då Svensson i Lösen talade om det amerikan-
ska fläskets fruktansvärda trikiner, så var det också
i stil. Tal. funne sig dock besynnerligt nog manad
att förena sig med dem som icke yrkade tull på
fläsk utan att vara i stil.
Hr Joh. Andersson i Tenhult ansåg den af ut-
skottet föreslagna tullsatsen vara för låg, men ville
det oaktadt förena sig med utskottets yrkande.
Hr Pettersson i Danningelanda ansåg tullen bli
till nytta för arbetarne, ty det vore åtminstone i
Småland så, att just de små backstugusittarne och
torparne voro de som lade sig på svinafvel.
Sedan härefter hrr Gibson och Kihlman vexlat
repliker, yrkade hr Farup afslag, då fläsket vore
lika vigtigt för arbetaren som brödet.
Hr De Laval replikerade föregående talare och
ansåg tullen välbetänkt, då vi måste söka skaffa
oss någon användning för våra sjöar af skummjölk.
Att det amerikanska fläsket trängt sig fram så
mycket som skett hade kanske sin orsak i de be-
kanta amerikanska provisionerna. En jordbrukare
hade sagt tal. att han kunde åstadkomma lika feta
svin som de amerikanska. Yrkade bifall till ut-
skottets förslag.
Sedan slutligen hr Fanup replikerat, hr Björk-
man yrkat bitall och hrr Edelstam och Thestrup
afslag på utskottets hemställan, anstäldes dubbel
votering. I den första uppstäldes yrkandet på af-
till kontraproposition i hufvudvoteringen med
160 röter mot 51, som voro för återremiss, och i
hufvudvoteringen segrade utskottets förslag med
134 röster mot 77, som voro för afslag.
— Stockholm den 23 april: Andra kam-
maren afslutade i lördags natt tulldebatten,
allt hufvudsakligt godkännande utskottets
hemställan. Första kammaren medhann
smörtullen, som godkändes, och fortsätter
sannolikt i morgon. Andra kammaren har
afslagit tétullens sänkning. Kamrarne hafva
beslutat, att lysoljor äro tullfria.
Sammansatta statsbankoutskottet har i dag
med 7 röster mot 5 beslutat tillstyrka bifall
till nya riksbankshusets byggande å Helge-
andsholmen enligt Lithanders motion.
Sundsvall 24 April.
Minneslista
Onsdag 25, kl. 10 f. m., auktion å diverse korta
varor å auktionskammaren.
— kl. 11 f. m., auktion å hjulångfartyget Ran
å auktionskammaren i Hernösand.
Torsdag 26, kl. 5 e. m., extra bolagsstämma med
delegarne i Sundsvalls ölbryggeriaktiebolag
å bolagets kontor.
Fredag 27, kl. 10 f. m., auktion å diverse löse-
egendom hos snickaren Erik Östlund å Stads-
mon.
före kl. 12 p. d., inställelse i Anna Edbergs
vid Eriksdal konkurs å tingsstället Ljusta.
kl. 12 p. d., auktion å diverse lösegendom,
hästar, kor och får.,m. m. hos bonden P. O.
Persson i Tuna & Österdelje.
Lördag 28, kl. 10 f. m., auktion å. diverse lösegen-
dom å auktionskammaren.
— före kl. 12 p. d., inställelse i kronolotsen
Albert v. Ahns konkurs.
— kl. 12 p. d., ordinarie bolagsstämma med
delegarne i Sundsvalls mejeriaktiebolag å
stadshusets lilla sal.
— kl. 12 p. d., auktion å en lotsbåt med in-
ventarier å Norrmalm.
— kl. 5 e. m., extra bolagsstämma med dele-
garne i Sundsvall-Wasa ångfartygsaktiebo-
lag å Skeppsbrokällaren.
— kl. 6 e. m.f ordinarie bolagsstämma med ak-
tieegarne i Gambrini bryggeriaktiebolag å
bolagets kontor.
Söndag 29, kl. half 6 e. m., témöte å Sjömanska-
pellet.
Mandag 30, kl. 5 e. m., ordinarie bolagsstämma
med intressenterne i Nacksta hemman å A.
Hammarbergs kontor.
Tisdag 1 maj, kl. 10 f. m., auktion å kor, hästar,
oxar, får, svin, körredskap m. m. å Östanå
gästgifvaregård i Sättna.
— kl. 12 p. d., auktion i trävaruhandl. Jon Pet-
terssons konkursmassas gård i Pedersåkerå
massan tillhöriga fastigheter.
Från ett rösträttsmöte i Hernösand be-
rättar Vesternorrlands Allehanda att den
åsigten uttalades, att om allmän rösträtt
icke införes, så komma de fattige att än mera
utarmas och de rike att blifva ännu rikare
därigenom att de rike kunde besluta för sig
förmånliga åtgärder. Och antagligen me-
nade talarne, att allmän rösträtt skulle fö-
rebygga bemälde verkningar.
Erfarenheten från de länder, där man har
allmän rösträtt, ger emellertid ej stöd åt
dessa funderingar och vi tro att det är af
vigt för vännerna till rösträttsreformer att
icke låta obefogade föreställningar slå rot
om allmänna rösträtten såsom ensam till-
räcklig att lösa alla möjliga politiika eller
sosiala svårigheter,
Under allmän röstrött har i Nordamerika
t. ex. kunnat uppstå alla de förhållanden,
som framkalla via sidan af hvarandra ytter-
lig fattigdom ooh oerhörda rikedomar.
Henry George har i sina arbeten flerestä-
des på det bittraste klagat just häröfver och
i sitt verk »Social Problems» säger han
bland annat så här:
»Uppkomsten i de Förenade Staterna af
jättestora förmögenheter, hopsamlandet af
ofantliga rikedomar i händerna på vissa
korporationer innebar med nödvändighet att
folket förlorar kontrollen öfver styrelsen.
Demokratiska former må kunna bevaras,
men där kan finna» lika mycket tyranni och
dålig styrelse under demokratiska former som
under hvilken annan styrelseform — ja, fak-
tiskt låna sig dessa demokratiska former
mycket villigt åt tyranni och dålig sty-
relse.» — — —
Och han försätter längre fram:
»Att allmän rösträtt kan föröka, i stället
för att förminska, rikedomens politiska makt
och inflytande det se vi när kvarn- och
sågverksegare samt bergverksegare låta sina
arbetare rösta. När det kommer till rö-
stande »tramps» (lösdrifvare), då har grund-
satsen drifvit till en löjlig och farlig ytter-
lighet. Jag känner till — säger han — val
som afgjorts genom fattighjon från fattig-
husen. Men sådana afgörelser kunna knap-
past vara till förmån för en god styrelse.
Försöket med folkstyrelse i Förenta sta-
terna har oemotsägligen slagit fel.
Folket fortfar, förstås, att rösta; men fol-
ket förlorar alltjämt sin makt, Penningar
och organisation få mer och mer att säga
vid valen. I några distrikt ha mutor blif-
vit kroniska ooh talrika röstberättigade af-
vakta regelbundet att få sälja sina röster.
Särskildt är det de store urbetsgifvarne, som
förstå att låta sina arbeture rösta efter sin
vilja. På många ställen har den vanlige
medborgaren icke mera inflytande på den
styrelse, under hvilken han lefver än han
skulle ha i - Kina.»
»Vi hafva — säger George ytterligare ej
ens en billig styrelse. Vi kunde hålla en
kunglig familj, inhysa den i palats sådana
som Versailles eller San Sonci, förse dem
med hofstater och vakthafvande, låta dem
gifva baler dyrare än fru Vanderbilts och
bygga lustjakter finare än Jay Goulds —
för mycket mindre penningar än som nu
bortslösas och stjäles under vår till namnet
folkstyrelse.»
»Folket Ur medvetet härom och mycket
missnöje finnes häröfver; men massan sak-
nar det intelligenta intresse som är nödvän-
digt för att anpassa den politiska organisa-
tionen efter förändrade förhållanden.»
I motsats till rösträttvännerna i Hernö-
sand anser Henry George — och han är
dock betydligt radikalare än de mest radi-
kala svenskar — att det sosiala problemet
om rikedomens fördelning bör lösas först,
ty det ligger under alla politiska problem.
Och han säger härom:
»Demokratisk styrelse mera än till nam-
net kan endast finnas där rikedomen är nå-
gorlunda jämlikt fördelad — där den stora
massan af medborgare är personligen fri
och oberoende. Den man, som beror af
en herre för sitt lefvebröd, är icke en fri
man.»
Denna rättvisa fördelning af rikedomen
vinnes och betryggas — enligt George —
därigenom att enhvar betryggas i fritt bruk
af sina krafter, begränsadt endast af alla de
andres lika frihet. Han begär icke att den
rike skall fördärfvas till den fattiges förmån,
eller att den late skall omhändertagas på
den arbetsammes bekostnad, eller att en falsk
och omöjlig likhet skall skapas. Ty däri-
genom skulle, säger han, alla nedbringas
till samma ståndpunkt af död och all drif-
kraft till framåtskridande skulle därigenom
förstöras.
Vi ha gjort dessa citater för att mana
till betänksamhet i fråga om utmålandet af
den lycksalighet, som skall blifva en följd
af rösträttsreformen.
Utvidgad rösträtt skall tvifvelsutan föra
med sig en hel del godt och är, enligt vår
uppfattning, endast en handling af enkel
rättvisa; men ej sätter denna reform yxan
till roten af alla missförhållanden.
Väderleken. Ännu synes vintern hålla
sig kvar här. Natten till gårdagen hade vi
sålunda icke mindre än 13 och i natt 10
grader kallt.
För jämförelse återgifva vi nedanstående
anteckningar från 10 och 11 år tillbaka.
1877.
April 3. Omslag i den oblida väderleken. Ohygg-
liga snömassor. Sen sjöfart att för-
vänta.
» 12. Väderleken har under de senaste dagarne
åter blifvit oblid och vinterlik. Nat-
ten mellan 10 och 11 24 gr. kallt. Den
11 på morgonen började det yra och
fortfarit därmed i natt och i dag.
» 19. Väderleken har under denna vecka blif-
vit blid och snön försvinner raskt, men
så finnes också väldiga snömassor som
måste förtäras innan marken blir bar.
» 21. I natt har kölden uppgått till 15 gr.
1878»
April 16. Stadsfjärden ännu tillfrusen. Selångers-
ån öppen. Öppet vatten sträcker sig
på ömse sidor om Tjufholmen till Pe-
tersvik och ett godt stycke uppför Alnö-
sundet.
» 20. Ångaren »Arla» anlände i går afton från
Söderhamn och försökte ehuru utan
framgång, att forsera isbandet som lig-
ger öfver fjärden. Ångaren »Styrbjörn»
är, mot ett pris af 25 kr. pr timme,
sysselsatt att genombryta isen.
» 25. Det sommarlika vädret fortfar. Ångf.
»Gustaf Vasa» ankom i går från Kaskö
med ett betydande antal passagerare
och icke ringa antal matvaror. »Ru-
neberg», som ej kunnat inkomma till
Vasa enär starka ismassor tillstängdt
dess skärgård, måste återvända och
afgår härifrån redan i afton till Stock-
holm. I dag ankom »Drottning Lo-
visa» efter en särdeles snabb resa på
17 1/2 timmar.
Selångers tingslag. E. o. notarien E.
G. Ribbing har förordnats att förrätta lag-
tima vårtinget med Selångers tingslag.
Sundsvalls handels- och sjöfarts-
nämd har till erhållande af nämd gene-
ralkonsulat bland de sökande förordnat
svensk-norske vice-konsuln i Philinneville
F. W. Grubb. ™
Sundsvalls telefonbolag har för när-
varande 250 abbonenter.
Herr Björnstjerne Björnson kom-
mer nästa fredag kl. 7 på aftonen hålla ett
föredrag å stora stadshussalen härstädes öf-
ver. ämnet engifte och månggifte.
Ämnet står, som bekant, på dagordnin-
gen inom såväl literära som politiska kret-
sar och hr Björnsons inlägg har från de
platser, där han förut uppträdt, vunnit det
gynsammaste vitsord. Hr Björnson är dess-
utom känd som en af Nordens ypperste fö-
reläsare och kan redan ur denna synpunkt
göra räkning på ett talrikt auditorium.
W-6-soarén å stadshuset i lördags var
besökt af omkring 200 personer. Dansen
fortgick under synnerligen liflig stämning
till långt efter midnatt. S. P:n,
Understöd di svinafveln i Vester-
norrland» län. Tulluppsyningsman Ny-
ström har ingifvit följande motion till Vester-
norrlands läns Hushållningssällskaps För-
valtningsutskott.
Det är undertecknad vid Sällskapets vintermöte
muntllgen framstälda förslag, om någon åtgärd från
sällskapets sida för upphjälpande och befrämjande
af svinafveln i länet, får jag härmed äran närmare
formulera
Då det bör vara hvarje fosterlandsväns pligt att
i sin mon söka befordra de näringar som kunna an-
ses naturliga för landet, för att sålunda på samma
gång bespara utgifter till utländingen och föröka
de inhemska näringskällorna, torde detta vara gil-
tig ursäkt för miit förslag.
Jag har bland annat fäst uppmärksamhet vid det
förhållandet, att vårt län under många år icke för-
mått underhålla och uppdrifva den inhemska svin-
nfveln, utan sett sig nödsakadt att från utländsk
ort förse sig med fläsk för sitt behof. Utom den
stora införseln af amerikanskt fläsk har nämligen
hit införts från Finland både lefvande svinkreatur
och fläsk. Sålunda har under år 1887 därifrån
införts
till Hernösand ............ 1,892 svinkreatur,
» Sundsvall ......4,547 »
eller tillsammans 6,439 svinkreatur,
hvilka efter ett mycket lågt medelpris af 20 kr.
pr stycke betingat en summa af 128,780 kronor.
Dässutom har af fläsk från utrikes ort införts
till Hernösand......... kilogr. 2,402
.. Sundsvall^.......... » 65,689
Summai kilogr. 68,091.
Genom den tull som denna förnödenhetsvara kan
komma att åsättas fördyras hon för de minst burgna
af länets innevånare, hvilka vant sig att i fläsk se
kanske sin mest närande föda. En så svår olägen-
het bör det därför vara fosterlandsvännens angelä-
genhet att söka til afhjälpt, och undertecknad har för
sin del förestält sig, att detta lättast skulle kunna
åstadkommas genom inrättande af en svinafvels-
gård i länet. Platsen för en sådan tilltror jag mig
icke med bestämdhet kunna föreslå, men det sy-
nes mig som skullo Sundsvall lämpa sig därför.
Där finnes nämligen ett större mejeri, hvars bi-
produkter kunde påräknas såsom en, icke ringa del
af den för svinen bohöfliga födan. Äfven i närhe-
ten af andra mejerier i länet kunde mindre svin-
afvelsgårdar måhända anläggas, dels för att direkt
befordra den inhemska svinafveln, dels för att upp-
muntra kringboende landtmän till uppfödandet af
svinkreatur.
För att denna enligt mitt förmenande nyttiga och
lätt åvägabrugta produktion må kunna taga fart och
verka i tillbörlig grad, torde dock från början den-
samma på något sätt uppmuntras och understöd-
jas. Jag tillåter mig därföre föreslå, att hushåll-
ningssällskapet beviljar ett visst anslag, antingen
att mot stäld garanti tilldelas den eller de som an-
lägga ändamålsenlig svinafvelsgård, eller ock att
användas till premier för sådan anläggning».
Tjänstledighet» K. m:t har, på gjord
ansökning, beviljat landträntmästaren i Ve-
sternorrlands län B. II. Lindberg, för svag
helsa vårdande, tjänstledighet intill den 1
nästkommande augusti med rätt för honom
att, därest hans helsotillstånd skulle sådant
medgifva, äfven före nämda dag åter in-
träda i tjänstgöring, samt i nåder förordnat
länsbokhållaren Axel Arnell att under den
tid, Lindberg kommer utt begagna sig af
den sålunda beviljade ledigheten bestrida
landträntmästaretjänsten i ofvannämda län.
— K. m:t har, på gjord ansökning, be-
viljat länsveterinären i Jämtlands läns norra
distrikt A. E. Edvall för helsans vårdande
tjänstledighet under ett år från och med den
15 i denna månad.
Arbetarne och tullarne. En arbe-
tare skrifver i Hern.-P:n:
Till hrr protektionister! I anledning af
mjöltullen och de af bevillningsutskottet fö-
reslagna tullarna å fläsk, smör och kött, till-
låter jag mig fråga Eder: Hvarifrån skall
jag taga medel till dessa nya utgifter?
En arbetares årsinkomst växlar mellan
500 à 750 kr. om året. Min inkomst är
sirka 700 kr.; afgår till prest-, kommunal-
och kronoutskylder 25 kr. om året, således
återstår 675 kr. Min familj utgöres af 5
personer, således 135 kr. på hvarje person
att föda och kläda sig af. Det har nu i
flera år gått jämt ihop för mig med inkom-
ster och utgifter, men huru skall det nu gå
när jag nödgas betala tullar, som komma
att för mig utgå med ungefär följande
belopp:
för 6 säckar mjöl ............ tull 19.80
» 100 kilogram fläsk ...... » 20.oo
» 55 » smör...... » 11.oo
» 85 » kött ____ » 5.95
Summa 56.75,
förutom en mängd andra saker som bli dy-
rare genom tullen.
Protektionister, 1 som han lofvat oss ar-
betare att få det bättre när tullarne blifvit
genomförda, till Eder vill jag ställa den
frågan: IIvarifrån skall jag taga dessa 56
kronor? Hvarifrån skall den, som förtjä-
nar 5—6 hundra kronor, den som lider nog
stor nöd förut, hvarifrån skall han taga tul-
len, när inte arbetsgifvaren kan öka daglö-
nen något? Jag hoppas att någon protek-
tionist vill gifva mig ett godt råd, huru jag
nu bör ställa det, så att inkomsterna kunna
räcka till utgifterna, och tillika anvisa, hvar-
ifrån alla de fattiga arbetare, som mången
gång under vintern icke veta hvad de skola
gifva sina barn att äta, nu skola taga medel
till dessa orättvisa pålagor.
Understöd åt lappar» På framställ-
ningar af k. befhde i Jämtlands, Vesterbot-
tens och Norrbottens län har regeringen an-
visat , bidrag af allmänna medel till under-
stöd åt fattiga bland lapparné inom dessa
län, nämligen för Jämtlands län 6,000 kr.,
Vesterbottens län 2,300 kr. och Norrbottens
län 2,000 kr.
Tillstånd till idkande af s» k. gård-
farihandel inom Vesternorrlands län tills
vidare intill den 1 jan. 1889 har af lands-
höfdingeämbetet beviljats ytterligare åt:
Karl Wikström, Johan Fredrik Stenberg,
Johan Helander, Carl August Sundberg,
Ingrid Kristina Näslund med biträde af sin
man Olof Andersson Näslund och Per Ols-
son Holmer, Anders Gustaf Gustafsson och
Per Magnus Lundeberg samt inom provin-
sen Medelpad: Karl Ludvig Lundgren.
Nytta af olycksfallsförsäkring. En
man i Örnsköldsvik, till yrket urmakare,
råkade vid uppsättande af ett väggur att
falla till följd däraf att stolen, hvarpå han
stod, gick sönder. Därvid kom venstra han-
dens tumme mellan en öppenstående kakel-
ugnslucka och det fallande uret, så att tum-
men alldeles skildes från handen. ,
Mannen var lyckligtvis olycksfallsförsäk-
rad i bolaget Fylgia och utbekom därifrån,
enär han genom olyckan blef hindrad att
fortfarande utöfva urmakeriyrket, ett kapi-
tal af kr. 3,670.63.
Till postmästare i Sollefteå är t. v.
konstituerad postexpeditören O. S. Schutz.
Torneå kompani vid Norrbo tens
fältjägarekår kommer att bestå af 99 volon-
tärer.
Rörelsen vid Helgums järnvägs-
station har — skrifver en medelare till
Hernösandsposten — under vintren varit
liflig, att döma af den mängd »foror» (vissa
dagar 40 à 50) som dagligen transporterats
upp åt Ådalen ända 12 à 15 mil till Bo-
dum, Tåsjö och Wilhelmina socknar. Föret
har under vintren varit utmärkt men för-
tjänsten ovanligt låg, till följd däraf att till-
loppet af hästar och formän är allt för stort.
Följden har blifvit att de förut svaga hästarne
»öfverlastats» med 100 ända till 120 lisp.
pr lass, för att kunna lifnära sig ooh sina
ofta nog mindre nogräknade pådrifvare. Vi-
dare må nämnas att på den tid of ett år,
sedan järnvägen öppnades, har 4 handels-
bodar med ganska liflig omsättning upp-
rättats omkring stationen.
Under förliden sommar upprättades ång-
båtsförbindelse medelst ångaren »Primus»
upp till Utanede samt vidare med annan
båt genom Ramsele ån, och nu är en ån-
gare afsedd för förstnämde trade under
bygnad i Kristinehamn, en ny båt uppfors-
lad i Ramseleån, och dessutom är ifråga-
satt att iståndsätta den här förutvarande
ångaren »Jarl» för att äfven inträda bland
de öfriga.
Från Lit skrifves till Ö. P. Foderbrist
råder här i betänklig grad, och, hvad som
är ännu sorgligare, kreaturen svältas af en
och annan på ett sätt, som måste beteck-
nas med ordet djurplågeri. Här om dagen
måste på grund af svält fyra nötkreatur un-
der uppsigt af vederbörande länsman ned-
slagtas vid ett torp under Söre by. Krea-
turen hade födts uteslutande af barr ända
sedan i januari månad och kunde med möda
stå på benen, då de skulle ledas ut. En
ko, som burit för några veckor sedan, har
allt sedan dess ej förmått resa sig upp.
Brunnen ångsåg. Mårdsjö ångsåg
och kvarn ha natten mot d. 18 d:s totalt
nedbrunnit. Kl. half 4 upptäcktes elden af
därstädes boende folk, och kl. 5 var allt
nedbrunnet.
Folket räddade sig med knapp nöd ge-
nom fönstren, utan att hinna bärga ens nö-
diga gångkläder.
Brädgården räddades. Timmerlagret, som
antändes, skadades obetydligt.
Sågen var brundförsäkrad i brandförsäk-
rings-aktiebolaget »Sverige» för 30,000 kro-
nor. J. P.
Höpriserna i en del af Lits, Stuguns
och Borgvattnets socknar variera från 1.25
till 1.50 pr lisp. Jämtl.-p:n.
Ny tidtabell för bantågen å statsbanorna
kommer i år att tillämpas från den 1
juni, eller en half månad senare än vanligt
Norr om Bollnäs tillämpas sommartidtabel-
len från den 15 juni.
Foderbrist i Norrland. Stora partier
hö och halm hafva de senaste dagarne trans-
porterats till Norrland. Från Upland hafva
sändningarna varit så stora att extratåg
därför anordnats.
Från Fjäl skrifves till baptisttidningec
Svenska Härolden: Herrens ande verkar
och själar frälsas, och den 15 dennes döp-
tes 11 personer i Rigsta bönehus. Sex för-
enade sig med Fjäls församling och fem med
Berge.
Helsotillståndet i Norrland undei
sistlidne mars månad, enligt uppgifter i Eira,
De flesta sjukdomsfallen voro af bröstka-
tarr: i Gefle 176, Sundsvall 55 och distrik-
tet 50, Ytterlännäs 42, Hernösand 25 och
distriktet 23, Bodum 15, Söderhamn med
distriktet 76, Haparanda D. 50, Piteå 20,
Vifstavarf 20, Otersund 23 o. s. v. Mess-
lingen hade uf tagit: Hernösand 42, distrik-
tet 35 (mot 65 i febr.), Sundsvalls D. 31,
Gefle 29, och hade alldeles upphört på flere
ställen. Endast i Hudiksvall och dess di
strikt var den allmännare gängse eller 210
fall.
I Upsala har teologisk-filosofisk exa-
men aflagts af Joh. Sundin och Th. Wer-
melin samt juridisk preliminärexamen af K.
G. Hedberg och C. Lokrantz, alla norrlän-
ningar.
Till utställningen i Köpenhamn
har fyrvaktaren P. E. Pousard i Saltvik vii
Hudiksvall afsändt åtskilliga af honom till-
verkade fiskredskapsmodeller. Främst bland
dem märkes en af Pousard uppfunnen stor-
ryssja (»syskonryssja»», bestående af treryss-
jor sammanbundna i samma ring och utan
mungarn och stång, som finnes hos den fin-
ska storryssjan. Det är hr Pousards afsigt
att söka patent å denna ryssja. Bland mo-
dellerna voro vidare en ryssja med fyra in-
gångar, en landryssja, ett laxnät, ett sik-
och ett id-nät. H. P.
Meddeladt. Sundsvalls arbetareklubb
hade i söndags möte, hvarvid revisionsbe-
rättelsen aflästes, och den afgångne sty-
relsen erhöll full ansvarsfrihet. Till leda-
möter i styrelsen utsagos hrr C. M. Nielsen
(ordförande) A. Ahlqvist, P. F. Lindqvist,
G. Söderberg, B. Santesson, E. M. Bark-
man och J. E. T. Winblad.
Därpå behandlades ett förslag om lämp-
ligaste sättet att åstadkomma någon opinion
emot prostitutionen, och tillsattes i det syfte
en komité af 3 personer, bestående af C.
M. Nielsen, P. F. Lindqvist och E. Söder-
berg, som fick i uppdrag att till kommande
söndag inlemna till härvarande rösträttsför-
ening ett skriftligt förslag med anmodning
om dennas medverkan.
Privilegium, som kommer att upp-
höra» Lo och Kramfors sågverk hafva
sedan 1744 haft privilegium att årligen fälla
hvartdera 4,000 timmerträd å statens sko-
gar vid Junsele, Fjällsjö och Ramsele elfvar.
K. m:t har nu medgifvit sågverken att un-
der 10 år få efter utstämpling i dessa sko-
gar afverka alla träd, som 1.5 meter från
roten håller 26 centimeter i tvärmått. Efter
denna tid upphör för nämda sågverk all rätt
till afverkning å dessa skogar.
Sågverkens egare hade begärt 15 års af-
verkningstid.
Lagerbergska målet. Skånska hof-
rättens dom i detta beryktade mål fattades
med 4 röster mot 1.
Häradshöfding Aurell dömde för sin del
Lagerberg till afsättning och ersättnings-
skyldighet till fångvårdsstyrelsen.
Kung Oskar besökte i söndags mid-
dag påfven Leo XIII.
Två ångfartyg gjorde i fredags för-
gäfves försök att öppna sjöfarten mellan
Stockholm och Vaxholm.
I Falun har bildats en af staten erkänd
Metodiet-episkopalförsamling.
Vid postsparbankskontoren i riket
utgjorde under mars månad 1888 insättnin-
garnes belopp kronor 222,414 samt uttag-
ningarnes kr. 121,926.05 mot kr. 147,005 in-
sättningar och kr. 109,115.7 7 uttagningar un-
der motsvarande månad år 1887.
Från och med år 1884 till och med ut-
gången af mars månad 1888 hafva af 209,276
delegare i postsparbanken insatts kronor
6,389,097 och uttagits kr. 3,318,545.09.
En egendomlig smugglingshisto-
ria berättas från Jönköping i Smålands
Allehanda sålunda:
Härvarande spritbolags styrelse hade fat-
tat misstankar, att från vinhandelsfirman
Molinie & komp. spritvaror olagligen smugg-
lades till Stora hotellet, där de sedermera
försåldes under bolagets märke. Följden
vardt, att ett par styrelsemedlemmar i sprit-
bolaget i måndags hos polismyndigheten be-
garde handräckning fdr att möjligen kom-
ma den misstänkta smugglingen pa spåren.
Ett par konstaplar posterades å Strandga-
tan i måndags kväll i Moliuieska husets
omedelbara närhet. Kl. en kvart öfver nio
Öppnades porten, och en dräng Carlsson,
i tjänst å Stora hotellet, utkom bärande
tvänne kappsäckar. Carlsson anhölls af
konstaplarne ooh måste foga sig i att med-
följa till polisvaktkontoret. Beslag lades
på kappsäckarne, hvilka befunnos innehålla
10 hela och 10 halfva buteljer konjak. repre-
senterande ett värde af kr. 72.50.
Af poliskommissarien Blanc hölls senare
på kvällen å Stora hotellet förhor, därvid
man erkände, att denna spritvarusmuggling
från firman Moliniea lager fortgått sedan
jul och omfattat både konjak, punsch och
likörer. Till en början hade punsch hem-
tats å krus, å hvilka satts portvins- och ca-
rolina-etiketter. Sedermera hade varor trans-
porterats i kappsäckar till hotellet. Här
tappades punschen i med bolagetts märke
försedda tombuteljer, hvilka försågos med
korkar och kapsyler, hvarpå punschen ser-
verades i affären.
I tisdags förmiddag lades i firman Moli-
nies källare beslag på 150 liter konjak.
Hela det beslagtagna partiet representerar
en summa af 900 à 1,000 kr., hvaraf 2
tredjedelar tillfalla åklagaren och en tred-
jedel stadens fattigvård.
Handelskrig inom Sverge. Under
andra marknadsdagen af Askersunds vår-
marknad den 14 april bötfäldes ej mindre
än ett tiotal resehandlande, enär de saknade
Örebro länsstyrelses tillståndsbevis Detta
skedde i staden. Å landet är jagten efter
schackrare än hetsigare.
Skaraborgs länsstyrelse har tagit bladet
från munnen och i en resolution af den 14
dennes svarat en sökande från Askersund
sålunda:
Landshöfdingeembetet har tagit ansök-
ningen i öfvervägande; och som antalet af
de personer, hvilka här i länet kringvandra
med handesvaror till försäljning eller idka
s. k. gårdfarihandel, redan är så stort, att
det ej utan olägenhet för allmänheten och
i länet befintliga bofasta handlande skäligen
bör ökas; alltså finner landshöfdingeembe-
tet sökandens begäran att inom detta län
få kringföra handelsvaror för afyttring bland
befolkningen icke kunna bifallas».
Sökanden var en färgeriegare, som ett
tjugutal år farit till omsökta platserna och
är bofast arbetsgifvare till 50 st. arbetare.
Biskopen har ej råd. Domkapitlet
i Visby har hos regeringen anhållit om till-
skott till biskopens lön för aflönande af
vise pastor i Visby pastoratsförsamling.
Rättvisans iltågsfart. År 1790 bör-
jade, efter hvad Strömstads tidning berät-
tar, rättegång angående skifte å Tanums
Stora Hamnelag. Först den 14 sistlidne
mars föll högsta domstolens utslag.
Det går an. I Norge har man börjat
tillämpa en telegramtaxa med lägre porto
än den förutvarande. Denna portonedsätt-
ning har haft den lyckliga påföljd, att re-
dan för februari månad har norska telegraf-
verkets inkomst ökats med 11,000 kr. mot
samma månad förtidet år.
Donation. Norra Helsinglands kon-
trakts presterskap har i dessa dagar till
Hudiksvalls högre allmänna läroverks bi-
bliotek öfverlemnat sin boksamling, upp-
gående till omkring 300 band, hvilka i in-
köp kostat öfver 700 kr. Denna boksam-
ling grundades i början af 1870-talet af då-
varande kontraktsprosten, sedermera bisko-
pen Landgren, som själf för ändamåletskänk-
te 500 kr. och förmådde kontraktets prester
att. åtaga sig en efter hvars och ens löne-
inkomster lämpad årlig afgift, som under
några år utgick. — Med gåfvan af böckerna
följde ock ett i kassan inneliggande belopp
af något mer än 20 kr. H. P
Öfversvämningar i Sverige. Lin-
köping fredagen den 20 april. Tinnerbäc-
ken, biflöde till Stångån, har öfversvämmat,
därvid vatten inträngt i mejerilokalen och
andra hus. Under arbetet med ismassor-
nas bortskaffande råkade en kusk vid namn
Eriksson bli gripen af vattuflödet och förd
utför ett 16 fots fall. Han dog ögonblick-
ligen. Om öfversvämningar i vadstenatrak-
ten och Söderköping berättas äfven.
Norrköping, fredagen den 20 april. Sö-
derköpings Stora öfversvämmade i går e.
m. betänkligt. De tjocka isarne sönder-
brötos och kastades upp på land. Kyrko-
gården kom under vatten, och detta steg
en fot i kyrkan. På gårdar vid ån var
alnshögt vatten; till en gård måste man ro.
Södra ågatan öfversvämmades alldeles. Å
Norrköpingsvägen vid tullen nådde vattnet
till häetbukarne. Poliskåren patrullerade
vid ån hela natten. En mängd källare
blefvo fylda med vatten.
Vattnet har nu sjunkit något. Någon
egentlig skada har ej förorsakats. Ännu
är emellertid icke all fara förbi.
Till Brasilien afrette för någon tid
sedan en ung jönköpingsbo C. R. Anders-
son, son till förre verkmästaren å Lilla Lim-
ugnens tapetfabrik. Hår hemma hade han
just ingenting att beklaga sig öfver; lian
åtnjöt en jämförelsevis mycket god aflöning
från Jönköpings gamla tändsticksfabrik, där
han var anstäld, och de fleste skulle i hans
ställe föredragit den jämna, tillräckliga och
vissa utkomsten här hemma framför att i
främmande land kämpa mot ovissa öden.
Men som äkta småländing ville han komma
sig upp i verlden, ville pröfva på något an-
nat än det ständiga »på stället marsch» i
födelsestaden och när därför en af energi-
ska utländingar anlagd tändsticksfabrik i
San Paulo vinkade honom med frestande
anbud, lemnade han hustru och barn kvar
här hemma och skyndade att ställa sin ar-
betsförmåga och erfarenhet till det nya fö-
retagets tjänst.
I ett bref till bekanta omnämner han bl.
.. det häpnadsväckande höga priset å lifs-
förnödenheter. En liten fisk på ett skål-
pund, säger han, betingar ett pris af 3 kro-
nor, en spickesill får man ej under 750 rejs
75 öre svenskt) och en tunna potatis ko-
star närmare 25 millreis (omkring 50 kr.
svenskt). Sill och potatis äro således —
yttrar han — herrskapemat här nere i det
solglödande Brasilien. Han har en betydlig
aflöning, befinner sig väl och klagar endast
öfver jordloppor och mosquitos. Han vå-
gar ej taga sin familj till sig, ty han tror
* att den skulle kunna uthärda klimatfe-
bern. Tändstickor, som segla under flag-
gan af Jönköpings Tändsticksfabriks verlds-
kända fabrikat, finnas äfven här, men en
jämförelse skär en fackman i hjärtat. Kan
brasilianaren ur sin ask af »Jönköpings-
tändstickor» få tio stickor att brinna är han
belåten. Sm. Alleh.
Röfvare i Vestergötland. Per Au-
gust Åhman från Ulricehamnstrakten har
uppgifvit för redaktionen af Vestg. Korr.,
att han i måndags afton kl. 11, då han gå-
ende passerade Hasslumsskogen, öfverfölls
af två karlar i små runda hattar och korta
rockar. Den ene sade: »Det är bleck-
knallen, som brukar stå på Sköfde torg».
)en andre vände sig till Åhman med föl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
