- Project Runeberg -  Sundsvalls Tidning / Årgång 1888 /
206

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Arrende å kronolotter.

Genom auktion, som förrättas å
Drätselkammarens lokal Onsdagen den 9 dennes, kl. 12
middagen, utarrenderas åt den högstbjudande för
tiden till och med år 1890 följande till staden
återfallna kronolotter, nämligen:
No 68, förut innehafd af fiskaren O. P. Estberg,
„ 78 „ „ „ „ Isak Styf, samt
„ 104 „ „ „ stadsfiskal G. A.
Stensson.

De närmare vilkoren angifvas vid tillfället.
Sundsvall den 4 Maj 1888.
(1503) Drätselkammaren.

Genom offentlig auktion, som förrättas
Fredagen den 11 Maj, kl. 12 på dagen, i den så
kallade Bosvedjan, försäljes en stugubyggnad
innehållande två rum och förstuga, en lada och ett
fähus, hvilka hus nybyggdes 1871.
Betalningsvilkoren tillkännagifvas vid auktionens början.

Skön & Tunabäck den 4 Maj 1888.
(1506) E. O. WESTIN.

Logen N:o 161 „Välkomsthemmet“

inbjuder härmed närgränsande loger till
gemensamt möte i sin lokal vid Skönvik Söndagen den
6 Maj, kl. 3 e. m., för öfverläggning i frågor
rörande ordensarbetet. Frågorna tillkännagifvas
vid mötets början.

(1463) Sekreteraren.

En Kopparskurerska
får plats om hon anmäler sig å Rullan.

Mödraföreningen i Sundsvall,

hvars verksamhet afser fattiga barns beklädnad,
håller fest i Elimkapellet Kristi
himmelsfärdsdag, kl. 5 e. m. Kaffe serveras. Biljetter à 50
öre. Vidare i nästa nummer. (1507)

Ett paket, innehållande manskläder,
qvarglömdes Påskafton i Hanna Wikströms hatt- och
mösshandel och kan derstädes återfås. (1505)

Af en händelse
säljes en gård å Skönsmon till ofantligt billigt pris
och goda betalningsvilkor. Närmare upplyser E.
Östlund, Stadsmon. (1502)

La Gracieuse

samt äfven andra modeller af erkändt
bästa Snörlif, nu inkomna hos

(1504) Gustaf Öhrling.

Asklöfs Kappmagasin
vid stora torget i Sundsvall
öppnas för vårsäsongen omkring den 10 Maj. Jag
medför ett vackert lager af
Regnkappor, Jaquetter, Perlkragar
och andra för säsongen moderna saker.

Stockholm i Maj 1888.

(1501) Ferd. Asklöf.

Iakttagelser och intryck.

Aflidne Upsalaprofessorn Spongberg hyste
ett gränslöst förakt för allt utom de
klassiska språken.

Naturvetenskaperna benämde han samt
och synnerligen »pigvetenskaper» och deras
idkare »djurmänniskor.»

Från vår grannstad Hernösand föreligger
i dagens rättegångsafdelning en historia, som
erbjuder några anmärkningsvärda poänger.

Det är målet löjtnant Bergius mot
grosshandlare Scherman.

Först fäster man sig vid det sorgliga
förhållande att personer, som göra anspråk på
att tillhöra de s. k. bättre klasserna, och
som i alla händelser, genom sin ställning i
samhället höra till de lyckligare lottade,
kunna förgå sig på sätt grosshandlare
Scherman erkänner sig hafva gjort. I våra dagar
följa många ögon med spänd
uppmärksamhet de s. k. bättres lif och hvarje felsteg
från det hållet bidrager att öka de känslor
af ovilja, som blott allt för lätt röra sig hos
underklassen. Vi lefva lyckligtvis ej i
näfrättens tider och hvarje försök att återkalla
dem bör med alvar tillbakavisas, allrahälst
om det kommer uppifrån. Som man
finner af referatet ansar sig hr Scherman haft
»fullgoda skäl» för den örfil han tilldelat
löjtnant Bergius; det tillhör samhället
rättsskipare att lära den unge mannen att med
större själfbeherskning söka sig upprättelse
på ett humant och lagligt sätt.

Därnäst öfverraskas man af det,
lindrigast sagdt, oväntade faktum att svaranden
företrädes inför rätten af —
poliskommissarien! — Att detta är högligen oskickligt
inses utan vidare resonnement. Man
emotser ock fördenskull med temlig visshet, att
rådstufvurätten i Hernösand skall på
lämpligt sätt åtala hr poliskommissarien veta, huru
oförenligt hans ställföreträdande i denna sak
är med hans egenskap af en ordningens
upprätthållare. Det tillhör väl fast hällre
hr poliskommissarien att bidraga till
bestraffande af en oordning, sådan den i fråga
varande.

Slutligen berör den här refererade saken
i någon mån äfven frågan om
söndagsutskänkning, som nyligen varit föremål för
behandling hos Sundsvalls stadsfullmäktige
på grund af en ansökan, som bland annat
äfven åberopade förhållandet i Hernösand.
Man finner nu, att söndagsutskänkningen
har sina faror och olägenheter äfven för de
s. k. bättre.

Det är mycket sorgligt att se, när någon
af dem visar sig i nästan fullstänindig
afsaknad af insigt om de kraf på hyfsning,
som med fog kunna ställas på dem, samt
om det ansvar som medföljer en bättre
uppfostran.

En af våra protektionistiska Norrlandskolleger
har låtit förleda sig af sin ovilja
mot lektor P. Waldenströms
frihandelsåsigter att missuppfatta hr Jöns Rundbäcks
protest mot hr Waldenströms af oss förut
omtalade personliga replik angående hr
Rundbäcks lämplighet att genom sitt
uppträdande vara ett lefvande bevis på
nödvändigheten af krogarnes tidiga stängning.

Tidningen har nämligen fått för sig att
hr Rundbäcks protest innehar en
tillrättavisning af tämligen slående art så att den
»bet till och med på en så ogenerad natur
som hr W.» och att »hr W. sedermera bad
den förorättade om ursäkt.»

Ingenting kan vara oriktigare än en
dylik uppfattning.

Enligt samstämmande referater i
hufvudstadens tidningar nöjde sig hr Rundbäck
med att beteckna hr W:s »utfall såsom i
högsta grad kränkande för sin heder och
för kammarens värdighet» samt »såsom ett
brott mot de uttalanden om höflighet och
anständighet hvilka hr Waldenström själf
haft i en broschyr.»

Men hr Rundbäck uraktlät att uttala sig
om sanningen af hvad hr Waldenström
yttrat. D. v. s. sJälfva hufvudpunkten i hr
Waldenströms utfall bestreds icke.

Och hvad svarade härpå hr W.? Jo, för
att skona kammaren från en obehaglig
diskussion erkände han, att hans yttrande
varit — olämpligt och han bad för den skull
att kammaren ville ursäkta detsamma.

Det »kränkande» för hr Rundbäck
kvarstår alltså och tyvärr kvarstår det af hr
Rundbäck oemotsagdt!

Sundsvall 5 Maj.

Minneslista

Lördag 5, kl. 10 f. m., auktion å diverse
manufakturvaror å auktionskammaren.

— kl. 10 f. m., auktion å ett parti sill och
strömming i gården No 41 Trädgårdsgatan.

Måndag 7, kl. 12 p. d., inställelse med sjökapten
V. Edbergs och hans hustru Christina
Edbergs borgenärer hos rådstufvurätten.

Tisdag 8, kl. 12 p. d., sammanträde i
urarfvakonkursen efter afl. landtmätaren Edv.
Palmström, å rådhuset.

— kl. 1 e. m., d:o i Amanda Källbergs konkurs
å d:o.

— kl. 2 e. m., d:o i firman A. O. Jonssons d:o
å d:o.

Onsdag 9, kl. 1 e. m., auktion å en skuldsedel å
5,000 kr. jemte ränta, å stadsfogdekontoret.

Fredag 11. Auktion å diverse lösegendom, 4 kor,
ett parti hö m. m. hos J. Wallvik i
Bergsåker.

Lördag 12, före kl. 12 p. d., inställelse i Ulrika
Kahns och f. handl. Johan Sundbergs
konkurser.

Generaltulldirektör Bennichs i måndags
middag inlemnade afskedsansökan kom som
en öfverraskning och har väckt ofantligt
uppseende. Icke ens vederbörande
departementschef hade någon aning därom förr, än
ansökningen redan var inlemnad.

Aftonbladet för i måndags afton hade en
ledare med anledning af det senare på
kvällen hållna ordinarie sammanträdet med
Centralstyrelsen för föreningen mot
lifsmedeltullar och berättar där, att hr Bennich
låtit förstå att han icke vidare önskade
komma i åtanke som ordförande i verkställande
komitén. Äfven andra frihandelstidningar
ha på sista tiden antydt att hr Bennich
började hysa betänkligheter mot att samtidigt
vara chef för tullverket under en
protektionistisk regering och stå i spetsen för
frihandelsagitationen.

Från protektionistiskt håll har ock hr
Bennich varit utsatt för de mest försåtliga och
smädefulla utgjutelser, så mycket häftigare
och oförsonligare som hr B:s erfarenhet,
insigter och sakkunskap förlänade honom ett
stort inflytande, som därtill ökades af
vinnande personliga egenskaper och en
slagfärdighet i debatten, som i hög grad
besvärade dessa protektionistiska chefer, hvilka
föredraga att kommendera framför att
resonnera.

Hr Bennich löste emellertid knuten på
annat sätt än man föreställt sig. Han
föredrog att lemna sitt höga ämbete men
behålla sin handlingsfrihet.

Heder åt honom därför!

På tal om det offer af en hög
ämbetsställning och därmed förenade förmåner som
hr Bennich nu bringat åt sina åsigter om
det orätta, erinrar Aftonbladet om den
oförtrutna valagitation, som för några månader
sedan bedrefs af protektionisterna och
frågar ironiskt så här:

Höllo sig på den tiden de höge herrarne
med ämbetsmannens guld på krage och
byxor fjärran från denna mot regeringen
och mot det bestående riktade hänsynslösa
agitation?

Hvem var det, till exempel, som vann
sina sporrar såsom ordförande vid det
bekanta protektionistiska regeringsfiendtliga
mötet å musikaliska akademien?

Därom torde hr kanslirådet Forssman vara
bäst i stånd att upplysa.

Och hvem var den generalintendent som
presiderade vid ett annat protektionistmöte
och som efter valstridens slut genom en
slump blef en af de »22» mot valmännens
önskan lagligen valde?

I afseende härpå torde krigsministern, f.
generalintendenten frih. Palmstierna vara
den lämpligaste att uppfriska vederbörandes
svaga minne.

Att nu icke gå tillbaka till
»Venersborgshöfdingen», själen i den protektionistiska
agitationens centralkomité, alla
tullagitatorers högstbetrodde skyddspatron, grefve Erik
Josias Sparre. Han vårdade sig ju, som
bekant, icke ens om att iakttaga den
enklaste politiska anständighet i sitt
uppträdande mot regeringen.

Till ett klander mot högre ämbetsmän,
som arbetade i protektionismens tjänst, hade,
så vidt vi minnas, den tullifrande pressen
icke råd att offra sin trycksvärta.

Och dock innebar under den förra
regeringen en agitation för tullar å de
oumbärliga lifsförnödenheterna ovilkorligen en
agition mot regeringen.

Ty den regeringen ansåg lämpligt både
att hysa en mening och att uttala den.

Nu däremot kan, svårligen påstås, att en
strid mot dessa tullar också är en
opposition mot regeringen.

Hvem vet, hvad denna regering tänker i
tullfrågan? Skall man döma henne efter
statsministern frih. Bildt, som ju lär vara
agrarie, men icke industriprotektionist?
Efter statsrådet Bergström, som förmodligen,
när han till statsrådsprotokollet reserverade
sig mot kungörelsen om rågtullen gjort det
under erinran, att han fann denna skatt icke
»rättmätig, nödvändig eller nyttig»? Eller
efter exc. grefve Ehrensvärd, hvars
reservation mot nämda aktstycke antages
innebära hans och hans frihandelskamraters
inom regeringen vördsamma protest mot det
nya tullsystemet i sin helhet?

Isförhållandena hafva härstädes
under de tre senaste dagarne betydligt
förändrat sig. Selångersån har gått upp och
skulle redan nu varit fri från drifis, om icke
broarne hindrat densamma i sin fart.
Under senaste dygnen har regn fallit, hvilket
illa medfarit isen å stadsfjärden så den om
en åtta dagar ej torde ha stor
motståndskraft. Emellertid torde vi nog få vänta
ännu länge på sjöfartens öppnande, då hela
vägen ut till Brämön är belagd med tjock
is, hvarjämte ute till hafs finnes betydliga
ismassor.

Uppvisning egde i går rum med
stadens poliskår, som under en tid af 3
veckor erhållit undervisning i gymnastik m. m.
af löjtnant V. Wæhrenqvist. Uppvisningen
vitnade om att läraren med nit och omtanke
skött sitt kall och att eleverna med stort
intresse egnat sig åt undervisningen samt
vunnit betydande framsteg under den korta
tid densamma pågått.

Sköns skollärareförening hade i
torsdags sammanträde å Sunds skolhus. Till
detsamma var kalligrafen John Påhlman
kallad att för föreningen framställa den
Påhlmanska skrifmetoden. Det närvarande
antalet medlemmar, omkring 40 stycken,
skollärare och lärarinnor, togo med intresse del
af den lättfattliga metoden och förklarade
sin stora belåtenhet med densamma.
Åtskilliga skolbarn voro äfven närvarande och
fingo underviening af hr Påhlman.

Brefkuvert med 10 öres frimärke
finnes från och med tisdagen att tillgå à 8
öre i W. Ahlströms bokhandel.

Tillstånd till idkande af s. k.
gårdfarihandel inom Vesternorrlands län tills
vidare intill den 1 jan. 1889 har ytterligare
af landshöfdingeämbetet beviljats
nedannämde personer:

Alfred Nilsson med biträtde af landbondesonen
Esaias Timan, Nils Gustaf von Ahn, Lars Olof
Berglund, Axel Engblom, Gustaf Engblom, Carl
Johan Engblom, Nils Nilsson Brand, Sven
Gummesson, Gustaf Bohlin, Jonas Edlund, Peter
Andersson, Johannes Svensson, Olof Olsson Åslund,
Per August Zettergren och Jonas Olof Bergqvist

samt inom Tynderö, Hässjö, Häggdångers,
Ljustorps, Timrå, Sköns, Alnö och Njurunda socknar:

Otto Severin Olsén

och inom Njurunda socken: Karl Emil Nilsson.

De skriftliga profven för afläggande
af mogenhetsexamen hafva följande
lärjungar vid allmänna läroverket i Hernösand
genomgått:

Latinlinien A: A. A. Hamrén, L. E, Lögdberg,
J. J. E. Rang, K. O. Rydholm och E. Ögren.

Latinlinien B: A. E. Carlgren, K. V. V.
Carlgren, V. Dryselius, L. L. A. Hellström, P. G. Kempe,
P. A. M. Lindberg, O. E. Nordlander, O, H. Olsson,
S. E. Widén och P. U. Åhlin.

Såsom något ovanligt må nämnas, att af
dessa en, nämligen L. E. Lögdberg,
erhållit högsta betyget, laudatur, i alla tre
skrifningarne. Af de öfriga har V. Dryselius
erhållit högsta betyget för den svenska och
K. O. Rydholm för den franska skrifningen.
Båda laudatur-tagarne hade i svenska
skrifningen behandlat det tredje ämnet i
ordningen: »Karaktäristik af den upplysta
despotismens tidehvarf.» H. P.

— I skrifningarna till maturitetsexamen
vid läroverket i Östersund hafva godkänts
följande lärjungar i kl. 7: 2, nämligen G.
Ekberg, E. Eriksson, N. Hamberg, K.
Lignell, K. Olsson, P. Saaff, D. Strömholm,
E. Söderberg och K. Tirén. Icke mindre
än nio stycken, däribland en privatist, hafva
underkänts. Ö. P.

Vid Hernösands kemiska och
frökontrollstation ha under januari—mars
månad inlemnats 170 prof af diverse
föremål, nämligen 104 prof af utsädesfrö och
spanmål, 37 tapet-, tyg-, garn- och
mattprof för pröfning på arsenik, 15 prof af
malmer, 9 af råg, korn och hafre, 2 af
förmultnad garfvarebark, 1 af snäckmärgel, 1
af mjölk samt 1 jordprof.

Snäckmärgeln innehöll beräknadt på
vattenfri substans, kolsyrad kalk 56.7 %
(beräknad som kalk 31.74 %) fosforsyra 0.2 %,
samt var på grund af sin kalkhalt ett
värdefullt jordförbättringsmedel.

De undersökta profven af garfvarebark
innehöllo på 100 delar vattentri substans:
det ena aska 15.42 % kväfve 2.16, kali 0.16
och fosforsyra 0.25; det andra resp. 6.38,
0.97, 0.39 och 0.18 %. Det förstnämda var
tämligen starkt förmultnadt, hvilket däremot
ej var förhållandet med det andra. Den
förmultnade barken innehöll ej obetydligt
kalk, hvilken dock, såsom bunden vid
garfsyra och diverse humussyror för tillfället
var af föga gagn för växtnäringen. Af den
kemiska sammansättningen i öfrigt framgår,
att denna mera förmultnade bark i halt af
växtnäringsämnen är fullt jämförlig med
vanlig myrjord; dock måste den, för att ej
verka skadligt på åkern, först under längre
tid komposteras med kalk. Den mindre
förmultnade barken var ej användbar som
jordförbättringsmedel och torde till och med
verka skadligt på växtligheten.

Undersökningarne å råg-, korn- och
hafreprofven omfattade dels fullständig
näringsvärdebestämning, dels tjockskalighets- och
mjölighets-bestämningar.

Af de undersökta malmprofven utgjordes
14 st. af mer eller mindre nickelhaltig
magnetkis med högst 0.78 och lägst 0.09 %
nickel. Ett prof af blyglans innehöll 50.29 %
bly. Af arsenikprofven innehöllo ett matt-
och 2 tyg-prof så stor mängd att varan skulle
varit i handel förbjuden, 2 matt- och 2
tygprof spår af arsenik, hvaremot de öfriga,
och däribland alltså samtliga tapet-profven,
voro fria från arsenik. H. P.

Tredje årets erfarenhet af
Thomson-Houstons elektriska
belysningssystem i Hernösand. Den med 1 maj
afslutade belysningsperioden, som började
den 18 augusti förlidet år, har visat samma
tillfredsställande resultat som de 2
föregående årens.

Belysningen har pågått under en
sammanräknad tid af 1,334 tim. 50 m., med en
kolspetsåtgåag af 8,890 st. Genom att förr
öfrerblifna kolspetsstumpar i år vid lämpliga
tillfällen användts i stället för hela nya kol,
har en besparing af nära ett tusen
kolspetsar kunnat göras. Lamporna ha varit otända
under 35 månljus-nätter.

Belysningen har icke »strejkat» en enda
minut. Svår storm orsakade en gång
förliden vinter att en ljustrådnajning inom
stadens område afslets; men som det skedde
på dagtid, och den följande natten var en
månljus natt, så hade man ingen olägenhet
däraf.

Illvilliga individer hafva gjort sina
försök med att dels korsa elektriska
ledningstråden och dels afstänga vattnet till
motorverket; att de icke lyckats »stoppa»
belysningen, är ej enbart deras fel. Den svåra
vintern med sina följder vid
dynamostationen, såväl i fråga om is och frost utom som
inom dynamohuset, har gjort sitt värsta att
pröfva såväl den nya turbinen, som de till
densamma ledande sprängtrummorna; men
turbinen isade dock ingen gång fast, och
sprängtrummorna kunde genom oafbrutet
vattentillopp hållas öppna för dagligt eller
nattligt bruk. Vattentillgången i Gådeån,
som de sista dagarne i mars nedgick till så
litet som 11 (elfva) kubikfot pr sek. i
stället för beräknade 23, har dock varit
tillräcklig för drifvandet af belysningsverket,
tack vare den fina turbinkonstruktionen (hrr
Qvist & Gjers patent). Dynamomaskinen
med apparater och lampor hafva till dato
ej behöft ringaste reparation, ej ens för ett
öre. Den andra satsen af de elektriska
cammutatorborstarne, hvilken insattes i
dynamon den 23 januari 1887, hafva tjänstgjort
nu i 11 månader och, som hvar intresserad
kan få se, räcka de för ytterligare 11
månader. De förbrännas således ej på »en
vecka», som någon förståsigpåare så vigtigt
utlät sig då dynamon uppsattes.

De oftanämde borstarne, en sats för 5 kr.,
är nu emellertid den enda
underhållskostnad som ifrågakommit på 3 års tid. Och
ingenting i systemet tyder på någon större
kostnad de följande 3 åren.

Driftkostnaden: löner, kol, olja, trassel etc.
uppgår för det gångna året till en summa
af kr. 3,374.70.

— Härtill anser sig Vesternorrlands
Allehanda böra säga, att lika utmärkt som
systemet är, lika utmärkt har det också af
ingeniör Hofring omhänderhafts härstädes,
ett erkännande som kommit honom till del
till och med i Amerikas förnämsta
elektriska tidskrift.

Rundresebiljetter. Statsbanestyrelsen
har tillkännagifvit, att från den 1 maj
inrättats nya kombinerbara rundresekuponger
för de tyska järnvägssträckningarna
Hamburg—Lübeck och Lübeck—Warnemünde
samt för de svenska järnvägslinierna
Nässjö—Hultsfred, Hultsfred—Vestervik och
Vestervik—Norsholm; hvarjämte i stället för
den hittills varande kupongen Falköping—
Nässjö, som utgår, införes kupong
Falköping—Jönköping, och Jönköping—Nässjö.

För beredande af tillfälle att företaga
ångbåtsturerna Vestervik—Visby—Stockholm
samt Sundsvall—Sollefteå tillåtes det att
afbryta resan i Vestervik och fortsätta den
från Stockholm eller tvärt om, samt att
afbryta resan i Sundsvall och fortsätta den
från Sollefteå eller tvärt om. I sådant fall
inhäftas af försäljningsstationerna en
blankoförbindelsekupong, utan pris på afstånd,
hvarå med bläck inskrifvas namnen på
stationer, mellan hvilka den resande själf har
att sörja för sin befordran. Såsom
ytterligare försäljningsstationer tillkomma
Jönköping och Vestervik.

Isförhållandena vid Luleå,
Sälskyttar, som i slutet af förra veckan
återkommit till Luleå från en tur till
Rödhallen och varit 3 mil till hafs utanför fyren,
hafva uppgifvit, att de icke kunnat
varseblifva ringaste tillstymmelse till hafsvak.

Ofoten—Luleå-banan. Norska
»Dagbladet» återgifver ett rykte från Ofoten,
enligt hvilket denna banas styrelse för
närvarande underhandlar med den amerikanske
järnvägskungen Vanderbilt om, att han skall
öfvertaga banan.

Norrlands nation i Upsala lade den
1 maj, under sedvanliga ceremonier,
grunden till sin nya bygnad.

Svenska statens
premieobligationers femtiondesjette utlottning började i
tisdags inför hrr fullmäktige i
riksgäldskontoret. Af högre premier som under dagens
lopp utföllo antecknas följande:

med 150 thaler obligationerna N:ris 24768, 204696;

med 60 thaler obligationerna N:ris 42246, 102087,
105708, 126321, 230978;

med 35 thaler obligationerna N:ris 20199, 41750,
60292, 87379, 167175, 198988, 232044, 237298;

med 25 thaler obligationerna N:ris 19281, 27176,
42781, 50614, 58968, 69044, 76517, 88609, 92907,
98819, 133558, 173951, 182424, 203979, 220636, 222045,
229186.

Söfarten. Eggegrunds fyr utanför Gefle
tändes i tisdags. Pä Geflefjärden var isen
körbar i onsdags. N. P.

— Sjöfarten till Stockholm öppnades i
tisdags, sedan Hermes brutit ränna i isen.

— Utanför Söderhamn går hafsvaken in
på Lilljungfrun.

— Fyrisån började rensa i tisdags.

Hr Jöns Rundbäck
återupprättad. Vid slutet af Andra kammarens
måndagssammanträde begärdes ordet af hr Jöns
Rundbäck, som under spänd
uppmärksamhet uppläste en skrifvelse med anledning
af det »för hans heder och kammarens
värdighet i högsta grad kränkande utfall» hr
P. Waldenström tillåtit sig mot honom
aftonen den 21 mars. Man diskuterade då
frågan om krogarnes stängning kl. 10 och
hr Waldenström lät förstå att hr Jöns
Rundbäck själf icke minst visade behöfligheten
af en tidigare stängningstid. Genom detta
yttrande, förklarade nu hr Rundbäck, hade
hr Waldenström brutit mot de fordringar
på höflighet och anständighet han själf
uppstält, och han hade sedan ytterligare skärpt
och tillspetsat saken genom ett angrepp i
Hemlandsvännen under märket P. W. Hr
R. ville dock nöja sig med att i denna form
nedlägga sin allvarliga protest mot hr
Waldenströms uppträdande. (Bravorop.)

Hr Waldenström yttrade nu, att han ibland
tänkt försöka att försvara sitt yttrande, men
å andra sidan skulle detta ge anledning till
en obehaglig diskussion, för hvilken han
gerna ville förskona kammaren, och därtill
hade han många gånger varit oense med
sig själf om uttryckets lämplighet. Han
ville därför gerna öppet erkänna att det
varit olämpligt och bedja att kammaren
måtte ursäkta detsamma. (Bravorop.)

Så berättar D. N. Enligt St. Dagbl.
hemstälde hr Rundbäck om tillämpande på hr
W. af § 52 i riksdagsordningen.

Aktiebolaget sågverksegarnes
garantiförening. Generaldirektör
Anderson är af fullmäktige i riksgäldskontoret
utsedd att jämväl för innevarande år deltaga
i granskningen af ofvannämda bolags
förvaltning och räkenskaper äfvensom att i
öfrigt för tiden till och med nästkommande
års ordinarie bolagsstämma fullgöra de
åligganden och utöfva de bestyr, som enligt k.
kungörelsen den 9 september 1881 äro åt
den af hrr fullmäktige utsedde revisorn
uppdragna.

Festen för nordiska museet i
Stockholm har, enligt D. N., inbragt omkring
23,500 kronor.

Tanken på en tullunion
diskuterades i torsdags afton af nationalekonomiska
föreningen i Stockholm.

2,700 lådor amerikanskt fläsk anlände
i tisdags till Stockholm.

Öfversvämning inträffade i måndags i
Upsala genom Svartbäckens plötsliga
stigande. Omkringliggande gator och gårdar
sattes under vatten.

Nytt riksbankshus i Jönköping
Båda kamrarne hafva beslutit bemyndiga
bankofullmäktige att inköpa en lämplig och
väl belägen tomt i Jönköping samt att för
riksbankens afdelningskontor därstädes låta
å densamma uppföra en ändamålsenlig
bygnad af sten för en kostnad i ett för allt af
högst 60,000 kronor.

Ett multipelbord, afsedt för 1,500
abonenter, tillverkas för Sundsvalls
telefonförening hos L. M. Ericsson & C:o i
Stockholm. A. B.

Foderbrist i Bergslagen. Till B. T.
skrifves: I Nora vestra bergslag — i
allmänhet hotadt af foderbrist på våren —
börjar man frukta för närmast kommande tid,
enär det är ondt efter pänningar och
höpundet nu stigit till 70 à 75 öre. Dagligen
forslas i detta svåra väglag hundratals pund
foder åt detta håll.

Frågan om Folkbanks solidaritet.
Skeninge folkbank är, som bekant, stäld under
administration. Man har därför hoppats, att
den nu på administrativ väg skulle kunna
utredas till såväl delegarnes som
fordringsegarnes belåtenhet. Meningarne ha varit
delade om, huruvida delegarne äro
solidariskt ansvariga eller icke; nu är emellertid
att hoppas, att ansvarighetsfrågan med det
snaraste kommer att klargöras. Stockholms
handelsbank har nämligen stämt 4 delegare
med yrkande, att desse skola till
handelsbanken inbetala bankens i Skeninge folkbank
innestående fordran omkring 14,000 kr. Dessa
delegare skola inställa sig vid Bobergs
häradsrätt den 17 maj. Skulle nu dessa
delegare blifva dömda att infria denna
handelsbankens fordran, så blifva naturligtvis
öfriga delegare dömda att infria hela
folkbankens brist, som uppgår till omkring
70,000 kr. Då ibland delegarne finnes en
ganska stor del mindre bemedlade, skulle i
så fall ställningen hos dem blifva ganska
bekymmersam, skrifves till Aftonbladet.

Sverge åt svenskarne. I Strömstads
tidning läses:

En af våra riksdagsmän i Första
kammaren, känd som en ifrig protektionist och
som mer än en gång fört på tal, att
arbetarne gerna böra underkasta sig ökning i
spanmålsprisen, naturligtvis för den goda
sakens skull, var nyligen, efter att ha
besökt sitt hem, på återresa till Stockholm
via Præstebakke. Att en person som på
grund af sina åsigter i tullfrågan blifvit satt
på en sådan plats, skulle i handling visa
att han verkligen hade allvar med dessa,
kunde ingen betvifla, ty »Sverge åt
svenskarne». Huru mycket allvar som finnes i
hrr protektionisters åsigter, när det gäller
egen pung, har ofta visat sig och så äfven
nu, ty personen i fråga köpte en säck mjöl
i Norge och hemsände den med den
återvändande skjutsen, emedan mjölet var
billigare där än i Sverge.

Stor balans och häktning.
Kronofogden i Tjusts fögderi Robach häktades i
måndags på egen begäran.

En balans på något öfver 37,000 kr. har
upptäckts.

Också ett salmonibref. I
Falköpings tidning läses: Till poststationen i
Broddarp har inkommit ett bref af följande
lydelse:

Herr postmästare!

Nästa postdag afgår till generalpoststyrelsen
anmälan om försumlighet och uraktlåtenhet af
tömmandet af breflådan. Nämda anmälan är styrkt af
sex personer och är uppsatt på så kraftig grund,
att Ni utan tvifvel blir afsatt, men om femtio kr.
insändes till mig före nästa veckas utgång så skall
någon anmälan ej blifva gjord.

Högaktningsfullt.»
(Underskrift.)

Brefvet är undertecknadt af en person, af
hvilken man borde kunna fordra en smula
— folkvett.

Tullkriget mot Finland. Svenska
riksdagens beslut att tullbeskatta smör, kött,
kreatur, tjära m. fl. artiklar som hit
importerats från Finland har väckt en obehaglig
uppmärksamhet i det gamla systerlandet,
där man likväl synes villig att upptaga
stridshandsken. Björneborgs Tidning
framhåller att »genom införande af dessa tullar
torde man med fog kunna säga att
samfärdseln i handelsafseende mellan Finland
och vårt grannland Sverge blefve i det
närmaste afklippt, i hvarje händelse till
ytterlighet försvårad. I fall dessa tullsater,
fortfar tidningen, i verkligheten medförde
någon den ringaste fördel för grannlandet,
vore därom mindre att säga, men om man
granskar saken närmare, kommer man till
en rent af motsatt mening.» Tidningen
erinrar vidare hurusom Sverge förtjänat på
att för eget behof importera billigt finskt
smör och exportera det dyrare svenska
smöret, hvarpå tidningen fortsätter:

»Ehuru dessa vårt grannlands
isoleringsåtgärder, därest de upphöjas till lag, nog kommna att
straffa sig själfva och blifva af kort varaktighet,
böra de icke dess mindre vara oss en allvarlig
påminnelse, att genom alla till buds stående medel
ytterligare arbeta på åstadkommande af sådana
kvalitéer af våra exportvaror, att de bättre än nu
bära transporterna och kuna upptaga
konkurrensen i de större konsumtionslanden, samt sålunda
blifva mindre underkastade beroendet af en viss
afsättningsort, i fall denna med så höga tullsatser
och därmed följande svårhandterligt system skulle
omöjliggöra någon nämvärd vidare samfärdsel med
oss i handelsafseende och varuutbyte».

Finnarnes svar på de svenska tullarne
blifver således detta: skärpt konkurrens
med det svenska smöret på den engelska
marknaden.

Till Kristinehamns Praktiska
skola var allmänheten i tisdags d. 1 maj,
inbjuden att mellan kl. 10 f. m. och 2,30
e. m. skaffa sig en inblick i skolans
arbetssätt. Inbjudningen hade rätt talrikt
hörsammats. Undervisningen följdes med, som
det syntes, lifligt intresse, hvilket också kom
de framlagda arbetsprofven till del.
Arbetet för dagen afslöts med en återblick på
skolans verksamhet under de nu senast
gågna 10 åren, hon egt bestånd, hvaraf
framgick, att läroverket under sin tillvaro
besökts af inalles 1,840 elever, nämligen
1,268 män och 572 kvinnor. — I den nu
pågående lärokursen — den 10:de — ha
118 elever, 93 manliga och 25 kvinliga,
deltagit.

En kretsafdelning af svenska
turistföreningen bildades i Upsala vid
sammanträde i söndags å Norrlands nation. Till
afdelningens ordförande utsågs professor A.
F. Holmgren, till v. ordförande och
sekreterare fil. lic. K. E. Arnell, norrl., samt
till skattmästare handlanden L. G. Ågren,
skrifver Fyris.

Varning för lotterispelare. Till de
lotterifirmor i Köpenhamn, för hvilka
tidningen »Politiken» förut varnat, fogar hon
nu en ny, hr Vilhelm Sterner, som är i färd
med att upprätta två nya lotterier »Nyt
klasselotteri» och »Det nye Reformlotteri».

Vilhelm Sterner är endast ett förändradt
namn på en af de firmor, för hvilka tidningen
förut varnat, nämligen Fahrenholz och
Skierbeks.

Hafvets arbetare. En hård kamp mot
de mäktiga naturhindren ha fiskerinäringens
idkare vid kusterna kring Mjellby haft vid
sina, efter vintern första försök att påbörja
utöfvandet af sitt yrke under den nyss
förflutna veckan, i det att de kryssat och
arbetat sig fram mellan isblocken, hvilka än
bortförts och kringspridts af vind och
strömdrag, än kommit tillbaka, sammanfogande den
söndersplittrade bryggan från land och långt
ut till hafs. I måndags begåfvo sig ett halt tjog
båtar ut från Krokås och Djupekås, men
måste återvända nära Hanö. En annan
utfärd dagen efter lyckades ej bättre. Från
Nogersund arbetade sig 7 båtar ut i början
af veckan, men inseende omöjligheten att
komma tillbaka efter första natten begåfvo
de sig söderut. Några lära blifvit hulpna
in till Cimbrishamn med sin fångst, andra
lyckades komma hem i torsdags. Till
Hellevik återkommo i tisdags morse 4 båtar
därifrån, medförande somliga 5 à 6 laxar.
Efter en senare talrikare utfärd återkommo
de i fredags morse med god fångst, hvarvid
de måste lägga i land ett stycke från läget,
vid den s. k. »Stiby kalfhage». Äfven
Hanöboarne ha gjort god fångst, i det att de en
dag fört till Hellevik, dit de endast kunna
komma, ej mindre än 25 laxar. Också har
hafvet varit rent kring ön nästan hela
veckan. Kämpande mot hindren från
morgonen ända till sent på eftermiddagen i
torsdags lyckades ändtligen 7 båtar från Krokås,
åtföljda af 4 båtar från Hörvik, de förste,
som kommit ut därifrån, att bryta sig
igenom till rent vatten, och i fredags begåfvo
sig öfver ett tjogtal båtar ut från detta läge.
Å endast en af dessa hade manskapet, som
landat vid Nogersund, kommit tillbaka i
söndags, medförande 4 laxar, de första, som
nu kommit till läget. Två af dem hade af
isen drifvits och innestängts nära land
utanför Listers hufvud. I söndags kväll sökte
dessa att åter arbeta sig ut, skrifver man
till K. Alleh.

Missförstånd eller öfvergrepp? I
Sydsvenska snällposten förekommer följande
märkliga notis:

Sosialistmöte. Till i går e. m. hade redaktör
Danielsson utlyst ett möte i Lilla Kvarngatan nr
3, där han ämnade hålla föredrag öfver hofrättens
utslag i Lagerbergska målet samt de mål som rörde
hans egna förseelser mot tryckfrihetslagen och den
allmänna ordningen. Då mötet öppnades kl. 5,
blef lokalen till trängsel fyld. Dr H. tillkännagaf
strax att polismästaren förbjudit honom vidröra det
annonserade ämnet, hvarför han måste tala om
något annat. — — —

Dagens Nyheter anställer häröfver följande
riktiga betraktelser:

Det är icke första gången man sett
bevis på den föreställning, att
församlingsrätten i Sverge kan när som helst
suspenderas af en polismyndighet. Emellertid
synes gällande ordningsstadga för rikets
städer icke gifva stöd för en dylik
uppfattning. Där tillerkännes visserligen
polismyndighet rätt att utfärda »erforderliga
ordningsföreskrifter» och till och med att
förbjuda »tillställning» där »sig visar» att
denna »innebär något, som strider mot
sedlighet eller allmän lag eller föranleder till
svårare oordning». Men det förstnämda
medgifvandet afser endast praktiska åtgärder
till ordningens upprätthållande, och det
sistnämda berättigar alls icke till något
preventift förbud. Om myndigheten har
aldrig så fin »polisnäsa», har den ingen rätt
att på förhand antaga något, som enligt
lagen först skall »visa sig». Finge en
myndighet efter behag förbjuda en person att
tala, därför att han förut en gång förgått
sig, eller förbjuda honom att tala öfver ett
visst ämne, därför att behandlingen af
sama ämne förut gifvit anledning till åtal, så
skulle det vara slut med all yttranderätt i
Sverge.

Dessutom är det omöjligt att se, under
hvilken kategori af förbudsförevändningar det
i Malmö anmälda föredragsämnet kan
rubriseras. Icke är det stridande mot
»sedlighet», att en person talar öfver sina egna
eller andras äfventyr med rättvisan. Icke
heller finnes någon »allmän lag», som
förbjuder honom att kritisera domstolars
utslag och efteråt bära det lagliga ansvaret
för hvad han säger. Och om ett föredrag
kan »föranleda till någon svårare oordning»
eller ej, det är något, som ej får godtyckligt
afgöras på förhand, innan talaren ens
öppnat munnen.

Slutligen: om äfven polismyndigheten i
något af dessa fall egde förbudsrätt, så
skulle denna gälla hela »tillställningen» och
icke något visst uppgifvet ämne.

Det måste således antagas, att antingen
har hr Danielsson återgifvit en oriktig
uppfattning af polismyndighetens möjliga
föreskrifter eller ock har denna myndighet själf
på ett strafvärdt sätt öfverskridit sin
befogenhet. I både sanningens och
församlingsrättens intresse är det af vigt att denna sak
blifver fullt utredd af dem som det
vederbör, så att vi må få ett slut, vare sig
sig på osannfärdiga och agitatoriska
framställningar om polismyndigheters öfvergrepp
eller på dylika myndigheters olagliga och
frihetsfarliga sätt att tillämpa gällande
ordningsstadga. Det är lika fördömligt att
massorna få skefva begrepp om hvad
myndigheter kunna tillåta sig, som att
myndigheterna själfva våldföra sig på en af ett fritt
folks dyrbaraste rättigheter.

Försöka duger. I Sydsv. D. läses
från Malmö: Till privat person i Malmö
afsändes från Hamburg för några dagar
sedan 22 stycken postpaket, hvilka, då de
å härvarande tullkammares
paketpostexpedition skulle tullbehandlas, befunnos
innehålla tillslutna, till olika orter i Danmark
adresserade, med svenska tioöres frimärken
frankerade bref, till ett antal — enligt
mottagarens egen uppgift — af omkring 500
i hvarje paket eller sammanlagt 11,000
stycken.

Rörande denna något ovanliga
försändelse hänvände sig tullkammaren först till
postdirektionen härstädes, men då det svar
erhölls att postverket ej hade att taga
någon befattning med detta slags
försändelser, gjordes en telegrafisk förfrågan hos
generaltullstyrelsen, som — sannolikt efter
samråd med poststyrelsen — i telegram
förklarade paketen böra öfverlemnas till
postkontoret, hvilket därpå skedde. Då
postreglementet ej tillåter befordran af paket,
innehållande tillslutna bref, låter sig
förmodas att försändelsen remitterats till
afsändaren, som således misslyckades i sin lilla
spekulation att inbespara en ej obetydlig
summa i porto. Enkelt brefporto från
Tyskland till Danmark är nämligen 20 öre.
Möjligen skall han dock göra ännu ett
försök att tillställa den person härstädes, som
velat låna sitt biträde åt affären de 11,000
brefven, hvilkas innehåll man måhända kan
gissa sig till.

Utilistiska samfundet i Stockholm
valde å ett talrikt besökt sammanträde i
söndags till öfverstyrelse för detta arbetsår
hrr V. Lennstrand, ordförande, C. Carlsson,
C. Ribbing, F. Boije och fru Nordberg samt
till dessas suppleanter kandidaten Lindquist,
hr Adolfson och fröken Berling.

Vid sammanträdets slut uppläste hr
Lennstrand i och för namnunderskrifters
erhållande två längre skrifter, hvilka i måndags
inlemnades till Stockholms stads
konsistorium och Svea hofrätt och i hvilka yrkas
att pastor primarius F. Fehr och
kyrkoherden E. Bergman måtte kallas inför
domkapitlet för att redogöra för sina åsigter i
nattvards- och helvetesläran och, därest dessa
befinnas strida mot den rena Augsburgiska
bekännelsen, sina ämbeten mista. Detta
med anledning af att pastor primarius F.
Fehr och kyrkoherden E. Bergman skulle i
tal och skrift framstält mot statskyrkans
lära stridande uppfattningar, den senare i
synnerhet såsom öfversättare af Farrars
arbete »Barmhertighet och dom».

Meningen med »anklagelseskrifterna» är
naturligtvis att påvisa, att den kristna läran,
stödd på den rena Augsburgiska
bekännelsen, ej är fullt hållbar ens för statskyrkans
egna tjänare.

Ovanlig operation. I Sk. A.-B. läses:
Transfusion efter förutgångna svåra
blödningar och däraf följande ytterlig svaghet
är en operation som ej ofta förekommer,
och dess värde är äfven omtvistadt, men att
den stundom kan verka lifräddande synes
framgå af nedanstående märkliga
sjukdomsfall.

Till Malmö sjukhus infördes tidigt en
morgon för någon tid sedan en
barnsängskvinna, som blifvit förlöst i hemmet af
barnmorska, men med en mycket olycklig
påföljd. Kvinnan hade till följd af inre
rubbningar lidit af ytterligt stark blodförlust,
hvilken ännu mera ökades då hon i detta
tillstånd transporterades på en bår till
sjukhuset, dit hon inkom pulslös och med
likblekt ansigte, men ännu vid fullt
medvetande. Då man ej vågade använda
cloroform till döfning under den smärtfulla
operationen, så hypnotiserades hon, somnade
genast och blef nästan känslolös under den
tämligen svåra operationen, hvilken
därunder lyckades. Hon väcktes genast, men
genom den ymniga blodförlusten förut höll
lifvet på att fly, och minuterna voro dyrbara.
Sjukhusläkaren beslöt då försöka transfuston.
En ven blottades på armen, öppnades och
i denna infördes en glaskanyl med vidfäst
kautschukslang. Genom en i hast
hopfogad apparat ingöts i det öppna blodkärlet
en långsam, kontinuerlig ström af en svag
koksaltlösning, jämte natriumhydrat vid
blodets värmegrad (37 gr.) och till en
kvantitet af ungefär ¼:s liter. Härunder slog
hon upp ögonen. Det förut likbleka
ansigtet och de färglösa läpparne fingo mera
lif, och den öfverhängande lifsfaran syntes
vara afvärjd. Genom fortsatta bemödanden
lyckades man höja krafterna, och pulsen
blef känbar. Ehuru hon sedan fick en rätt
allvarsam barnsängsfeber, öfvervann hon
äfven den, så att hon kunde såsom frisk
utskrifvas från sjukhuset.

En större fältmanöver kommer
instundande höst att ega rum inom Upsala
och Vestmanlands län. Äfven de flesta
norrländska regementen och kårer få vara med
här.

Manövern tager sin början i trakten af
Upsala och afslutas i trakten norr om
Enköping. Inryckningsdagen blifver den 6
nästkommande september och
utryckningdagen den 13 i samma månad.

De trupper, som däri komma att deltaga,
äro: samtlige till lifgardesbrigaden samt
fjerde och femte militärdistrikten hörande af
infanteri, kavalleri, fältartilleri,
ingeniörtrupper och träng (lifregementets husarkår och
Vesternorrlands bataljon dock undantagna)
samt därjämte krigsskolans elever, indelta
infanteriets volontär- och korporalskolor,
kavalleriskolan och sappörbataljonen.

Ett fast sjukhus och ett sjukläger skola
upprättas i Upsala samt ett sjukstall i
Upsala och ett i Enköping.

Urlastningsstationen vid truppernas färd
till öfningsorten blifver Upsala och
ilastningsstationerna vid hemfärden blifva
Enköping, Vittinge samt Haga (station söder
om Enköping).

Om grundskattefrågan och det nya
systemet skrifver Aftonbladet:

Med en i denna fråga öfverraskande
enighet hade statsutskottet med anledning af de
väckta motionerna om ytterligare
nedsättning i grundskatterna samt lindring i
rustnings- och roteringsbesvären hemstält, att
ingen åtgärd i detta afseende må för
närvarande vidtagas.

Man förvånades öfver, att Andra
kammarens ledamöter af utskottet velat och
vågat vara med oro en sådan hemställan.
Förklaringen gafs i onsdags af v. talmannen i
Andra kammaren, hvilken lemnade den
upplysningen, att man låtit förmå sig att afstå
från ett skrifvelseförslag till regeringen
genom utsigten, att Första kammaren skulle
befinnas villig att i motiveringen till
utskottets hemställan låta ingå ett principielt
erkännande, att den 1885 beslutade
nedsättningen i grundskatterna skulle anses utgöra
»första steget å den skattereformernas väg,
som slutligen leder till ifrågavarande
skattebördors fullständiga upphörande.»

Härtill knöts förhoppningen, att
regeringen skulle af ett sådant uttalande från
riksdagens båda kamrar finna sig föranlåten att
med snaraste framlägga förlag till den i så
många hänseenden vigtiga frågans slutliga
lösning.

Mot utskottets hemställan var ingen
reservation anförd, mot motiveringen endast
två, nämligen af hrr v. Ehrenheim och Tamm
hvilken senare ville ställa
grundskatteafskrifningen i sammanhang med beslutet om de
nya skatter, som skola ersätta den gamla
skattekällan, men icke i samband med de
ökade tullinkomsterna.

— I båda kamrarne behandlades frågan
nästan i förbigående. Första kammaren
biföll utskottets utlåtande utan diskussion och
i Andra kammaren blef utgången
densamma efter en ganska matt öfverläggning,
under hvilken intet yrkande om afslag
framstäldes.

Ett par minuters tid och uppmärksamhet
i den ena kammaren och en halftimmes i
den andra egnades nu åt denna fråga, som
en gång samlade kring sig nästan hela
riksdagens och landets uppmärksamhet.

Denna likgiltighet är förtjänt af så
mycket större uppmärksamhet, som genom det
nu fattade beslutet en ganska väsentlig
förändring inträdt i frågans allmänna läge.
Motiveringen till det innebär nämligen icke
blott ett förnyadt principielt erkännande af
grundskatteafskrifningens utsträckande så
långt, att dessa skattebördor slutligen
fullständigt upphöra. Den synes dessutom
upphäfva denna frågas förut åtminstone från
vissa håll ständigt fasthållna samband med
en annan vigtig fråga, nämligen om
försvarsväsendets utbildning, och den sätter
densamma i det mest omedelbara sammanhang
med en annan vigtig fråga.

Sedan principen om ytterligare afskrifning
godkänts, anför nämligen utskottet — och
kamrarne hafva instämt däri —: »om nu
antagas kan, att statsinkomsterna (genom
de nya tullarne) komma att ej obetydligt
stiga, synes tiden snart vara inne för
uttagande af ännu ett steg på
skattelindringarnas väg.»

Det är, synes det oss, en ganska
anmärkningsvärd frontförändring. Och
anmärkningsvärd synes oss också den lätthet och
precision, hvarmed den företagits.

— Vi anse för visso en reform af våra
skatteförhållanden vara i hög grad
påträngande.

Men man kan påskynda den på ett
förvändt sätt.

Och förvändt är sättet, då man tager af
inkomsterna genom den nya
tullagstiftningen för att efterskänka deras skatter, till
hvilkas förmån man förklarat sig hafva
pålagt tullarne.

Äfven den ifrigaste vän af
grundskatteafskrifningen bör, synes det oss, motsätta
sig en sådan åtgärd.

Snarare bör väl millionerna användas till
fromma för dem, som af den nya
skattebördan framför andra betungas.

Dyrbar riksdagsman. Det nyligen
försiggångna förstakammarvalet för Elfsborgs
län, då ingeniör Stridsberg å Trollhättan
valdes, kostade länet 1,906 kr. utgörande
resekostnadsersättningar för de väljande
landstingsmännen. Venersborgstidningen tycker
att grundlagsändring i den rigtning borde
göras, att när riksdag pågått under visa tid
och ledighet i Första kammaren uppstår,
med återbesättandet af den lediga platsen
måtte anstå till nästkommande lagtima
landsting.

Gårdejordsfrågan i Malmö.
Slutsiffran på de gårdejordsinnehafvare, hvilka
vid fatalietidens utgång i fredags hade
inlemnat anbud på att utan process frivilligt
till Malmö stad på tillkännagifna vilkor
afstå sina gårdejordar och därå uppförda
åbygnader, uppgick till 374. Af dessa äro
ett fåtal erbjudanden af en eller annan
anledning vilkorliga och skola därför komma
under särskild pröfning. Desses antal
uppgår dock ej till mer än 9. Äfven äro i
slutsiffran upptagne 20 arrendatorer af
gårdejordar, hvilka således blott kunnat ingifva
anbud på afstående af dem tillhörande å
jordarne uppförde bygnader.

Utöfver den angifna siffran tillkomma ännu
några gårdejordar, hörande till fastigheter,
hvilka innehafvas af kronan och därför
såsom skattefria ej uppförts i
taxeringslängderna. Sk. A.

Föreningen Verdandi beslöt vid sitt
senaste sammanträde att till
Socialdemokratens utgifvare öfverlemna 50 kr. jämte en
skrifvelse af följande lydelse:

Redaktören af Socialdemokraten, hr Hj.
Branting. Stockholm.

Föreningen Verdandi anhåller härmed att
få med 50 kr. bidraga till täckande af de
böter ni blifvit ådömd i edert nyss afgjorda
tryckfrihetsmål. I tillvaron af den
lagbestämmelse, enligt hvilken ni blifvit dömd,
ser föreningen Verdandi en kränkning af
tanke- och yttrandefrihetens grundsatser.
Och i återupplifvandet gent emot er af denna
erkändt föråldrade lagbestämmelse ser den
en kränkning icke allenast af dessa
grundsatser utan äfven af den vigtiga grundsats
som heter: likhet inför lagen.

Under debatten om ofvanstående fråga
betonades från flera håll öfverdrifterna i hr
Lennstrands (författaren till den åtalade
artikeln) uppträdande, och flera medlemmar
förklarade sig kunna vara med om
förslaget endast från synpunkten af sin
ståndpunkt såsom vänner af rättvisa och
yttranderätt.

Landstingets revisorer och
spritbolaget i Ystad. Enär till styrelsen för
Ystads utminuterings- och
utskänkningsaktiebolag utanordnats arvoden med
tillsammans 2,500 kr. och till bolagets föreståndare,
utöfver den honom tilldelade lönen af 3,000
kr., utbetalts en gratifikation af 300 kr.,
hade landstingets revisorer vägrat
ansvarsfrihet för bolagets förvaltning under
försäljningsåren 1884—1885 och 1885—1886
samt till länsstyrelsen hänskjutit denna
fråga.

I sitt utlåtande har denna myndighet
förklarat anmärkningen mot den åt
föreståndaren anslagna gratifikationen ej förtjäna
afseende.

Däremot anser länsstyrelsen att arvodet
åt styrelsemedlemmarne bör stå i skälig
proportion till det belopp bolaget årligen
lemnat till fördelning, och då detta belopp
första året öfverateg 2,500 kr., och således
det till 2,500 kr höjda årsarvodet ej
uppgick till 10 pros. däraf, men sedan
betydligt nedgått, finner länsstyrelsen det
ursprungliga arvodet 1,500 kr. numera vara
skälig godtgörelse åt styrelsemedlemmarne.
Länsstyrelsen har därför föreskrifvit, att
öfverskjutande beloppet, 1,000 kr. för
hvartdera af de två åren, skulle återgäldas till
fördelning.

Sverges utrikes handel och sjöfart
år 1886. Enligt kommerskollegiets i
dagarne utgifna berättelse öfver Sverges
utrikes handel och sjöfart under 1886 har
sammanlagda värdet af Sverges in- och
utförsel, hvilket för år 1885 var upptaget till
586,274,000 kr., för år 1886 beräknats till
529,746,000 kr. År 1886 utvisar alltså en
minskning af 56,528,000 kr. Införseln
sistnämda år är uppskattad till 301,366,000 kr.,
däraf 5,388,095 kr. utgöra värdet af infördt



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:48:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sundtidn/1888/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free