Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
RULLAN.
Att Rullans Restaurationslokaler hållas
öppna för servering får jag härmed
vördsamt tillkännagifva. C. J. DAHNE.
Ångf. „NORDSTJERNAN“,
Kapten C. A. Pettersson,
ligger under lastning i Stockholm samt afgår till
Sundsvall efter intagen last.
(1598) GUST. LARSON.
Ångf. „VESTERNORRLAND“,
Kapten Gustaf Lindberg,
lastar i Stockholm på Sundsvall, Hernösand
och Nyland. Afgår hit efter fulländad lastning.
(1651) GUST. LARSON.
Ångf. „GUSTAF II ADOLF“,
Kapten J. A. Dahlström,
ligger under lastning i Stockholm samt afgår till
Sundsvall efter intagen last.
OBS. Biljettpriset 1:sta plats 10 kronor.
(1650) GUST. LARSON.
Ångf. „CARL XV“,
kapten O. F. Hedborg,
ligger under lastning i Stockholm på Sundsvall och
afgår med första. Närmare meddelar
(1638) O. B. JOACHIMSON.
Ångf. „J. L. RUNEBERG“,
Kapten Alfred Sundberg,
afgår från Stockholm till Sundsvall Fredagen d.
18 dennes. Återvänder till Stockholm efter skedd
lossning.
(1639) O. B. JOACHIMSON.
Ångf. „ÅNGERMANLAND“,
Kapten P. O. Hultén,
lastar i Stockholm på Sundsvall, afgår med
första. Närmare meddelar
(1624) O. B. JOACHIMSON.
Ångf. „SVEA“,
Kapten H. Bodman,
afgick från Göteborg den 16 dennes och inträffar
i Sundsvall omkring den 23.
(1660) O. B. JOACHIMSON.
Ångf. „ELIAS SEHLSTEDT“,
Kapten Rob. Fahlman,
börjar i Sundsvall lasta Tisdagen den 22 Maj och
afgår till norra orterna så långt isförhållandena
medgifva på tid som bestämmes vid fartygets
hitkomst. Närmare meddelar
O. B. JOACHIMSON.
OBS. Fartyget kommer att bibehålla samma trade
som föregående år. (1687)
Snabbgående och för passagerare beqvämt inredda
Ångfartyget „PRINS OSCAR“,
Kapten Alfred Spikh,
skall vid första öppet vatten börja en regelbunden
trafik mellan Sundsvall och Hudiksvall med
anlöpande af mellanliggande platser.
OBS.! Ångfartyget afgår, så snart isförhållandena
det medgifva, från Stockholm till Sundsvall
medtagande passagerare och fraktgods till Sundsvall,
Galtström, Gnarp, Jettendal och Hudiksvall.
Närmare meddelar
(1565) O. B. JOACHIMSON.
Ångaren „GESTRIKLAND“,
Kapten H. B. Lindborg,
ligger nu under lastning i Gefle och afgår till
Sundsvall efter intagen last.
(1690) ERNST O’KONOR.
Sundsvall—S:t Petersburg
Under instundande seglation afgår ett af
ångfartygen „Wasa“ och „Gustaf Wasa“ från
Sundsvall till S:t Petersburg tillsvidare hvarje
Söndagsafton. Från S:t Petersburg Torsdagar
och Lördagar. Närmare meddelar
(1298) O. B. JOACHIMSON.
Skånska grisar säljas vid Ånge station
Tisdagen den 22, kl. 3 e. m., vid Wattjoms
station Onsdagen den 23, kl. 5,30 e. m., vid Selånger
Torsdagen den 24, kl. 10 f. m., och samma
dag, kl. 4 e. m., vid Östanå gästgifvaregård,
Fredagen den 25, kl. 10 f. m., vid Bjerme och
samma dag å Indals gästgifvaregård, kl. 6 e. m.,
Lördagen den 26 i Liden och Backen, kl. 6 e. m.
Betalningsvilkoren bekantgöras vid auktionsställena.
Balingslöf den 12 Maj 1888.
(1678) Sven Jönsson.
Auktion å Hö
hålles å Cirkus på Rullan Lördagen den 19 Maj,
kl. 11 f. m. Säkra och kända köpare erhålla
kredit till den 1 Juli d. å. okände betala vid
afhemtningen. (1677)
Témöte
med föredrag och sång hålles i Betlehemskapellet
Pingstdagen, kl. 5 e. m. Entré 50 öre för äldre
och 25 öre för barn. (1685)
Årsmöte
hålles af Medelpads Ansgariiförening i
Betlehemskapellet härstädes Annandag Pingst och börjar
med bönemöte kl. 10 f. m.
Främmande predikanter väntas.
(1686) J. Hellgren.
Provinsialläk. D:r O. Söderbaum
är hemkommen och mottager sjukbesök 10—12
f. m. och 4—5 e. m. Köpmangatan 24. (1691)
All jagt
på morkulla såväl som annat vildt å hemmansegaren
C. F. Fröbergs i Böle mark och skog
förbjudes vid laga ansvar.
(1676) Jagträttsinnehafvaren.
Rullan.
Hummer,
Bergostron
nu inkomna, serveras å Rullan.
Se hit!
Den, som kan lemna upplysning
om, hvilken person som kl. 9—10
e. m. den 12 April i Köpmangränd antastade ett
bättre, gift fruntimmer, erhåller en vedergällning
af 100 kronor. Annonsörens namn uppgifves å
Sundsvalls-Postens kontor. (1682)
I tjenst åstundas
nu genast en i jordbruksskötsel och slöjd kunnig
gårdsdräng. Lön 600 kronor eller kontant lön
och stat. Kompetente sökande erhålla vidare
underrättelse å Sundsvalls-Postens kontor (1681)
En nykter och ordentlig yngling kan i Husum
erhålla plats som gårdsdräng. Vidare
meddelar Gustafson & Widlund. (1688)
En 17 års flicka önskar sig plats nu genast
Svar afvaktas å Sundsvalls Tidnings kontor.
Tomter
inom och utom stadsregleringen till salu hos
Olivia Svensson.
(1691) Adr. Billströms gård på vreten.
En treflig våning passande till sommarnöje,
kommunikation hvarje timma, naturskönt
beläget. Vidare å Sundsvalls-Posten. (1680)
Vestkustens Tek. Fabrik, Göteborg,
rekommenderar sitt utmärkta fabrikat af
Vagnsmörja. OBS. Genom sin stora fethalt är den
bäst och i följd af den stora drygheten blir den
billigast af alla förekommande vagnsmörjor.
Expedieras i kärl om 2 t. o. m. 500 skålp. Agent
för Norrland Axel Wickström.
(1689) Sundsvall.
För resande och amatörer af jagt och fiske:
Hanbergs patenterade Matschatull
i Gottfrid Östemans Tobakshandel.
(1684)
Skolbänkar
passande för folkskolor säljas billigt om snar
uppgörelse sker å Heffners Brädgårdskontor.
(1679)
Halm af alla slag
till salu hos A. M. Bergström & Co.,
(1683) Landtbruksbyrån, Nya Kyrkogatan 33.
Iakttagelser och intryck.
Kyrkoherden Redelius, den bekante
andrakammarledamoten och tullifraren, får i
Göteborgspostens riksdagskaleidoskop det
vitsordet, att han är »ej mera andligt sinnad
än till husbehof.»
Vore han bara så mycket andligt sinnad,
vore det i sanning ej litet.
»Drabbningarnas Gud» åberopas häromdagen
i en konservativ tidning i en
uppsats om den politiska ställningen på
Balkanhalfön.
Han skildras i förbigående så här:
»Drabbningarnes Gud bryr sig föga om
rasfördomar eller historiska undersökningar,
Den svagaste köres mot väggen».
Är det samma Gud, till hvilken Kristus
lärt oss att bedja under formeln: »Fader
vår»?
Är det samma Gud, hvars uppenbarelse
i kött förkunnade:
»Salige äro de saktmodige, ty de skola
ärfva landet. Salige de frid stifta, ty de
skola kallas Guds söner.» — — —
»Var försonlig emot din vedersakare snart
medan du ännu är på vägen med honom.»
— — — —
»I hafven hört att det är sagdt: Öga för
öga och tand för tand. Men jag säger eder
att icke stå den onda emot.»
Frågan om »likhet inför lagen» har under
den sista tiden kommit på tal såväl i
pressen som inom riksdagen.
På förra stället har man fäst sig vid den
dom, som nyligen fällts öfver Stockholmstidningen
»Sosialdemokraten» för en där
intagen uppsats, hvari lär hafva
förnekats tillvaron af en personlig Gud. På
detta »brott» har nu tillämpats
tryckfrihetsförordningens bestämmelse om straff för —
förnekelse af en Gud. I förbigående må
ju anmärkas, att det begångna brottet icke
svarar mot tryckfrihetsförordningens
beskrifning af hvad som skall anses vara en
förbjuden förnekelse. En hvar, som gjort
någon allvarlig bekantskap med abstrakt
tänkande och som således vet hvad
personlighet innebär, måste erkänna, att
personlighet, enligt den populära allmänt gängse
föreställningen om dess innebörd icke kan
tillkomma den kristnes Gud; såsom ock
Jesus själf har betygat då han lärde att »Gud
är en ande». Att förneka Guds personlighet,
i detta ords vanliga uppfattning, det
är att höja Gudsbegreppet. Det är ej
häller förbjudet i tryckfrihetsförordningen,
hvars bestämmelse om förnekelse af en Gud
snarare drabbar den allmänna föreställningen
om Gud, såsom ett slags potentierad
mänsklig person. Men denna allmänna
antropomorfism anses — löjligt nog —
renlärig.
Med iakttagande häraf, blir det dubbelt
oförklatligt, att detta tryckfrihetsförordningens
påbud tillämpas på hr Branting men
icke t. ex. på den vetenskapsman, som
hyllar och framlägger materialistiska
åskådningar.
I riksdagen var det hr Waldenström, som
under teaterdebatten framhöll att från kungliga
scenen framfördes ostraffadt förnekelser
fullt lika rafflande som någonsin hr
Lennstrands i Sosialdemokraten. Och kungliga
teatern har dock haft statsunderstöd!
Sundsvall 17 Maj.
Minneslista
Lördag 19, kl. 10 f. m., auktion å diverse
lösegendom å auktionskammaren.
— kl. 11 f. m., auktion å d:o hos skräddaren
J. Hagström vid Mons ångsåg.
Tisdag 22, kl. 10 f. m., auktion uti torparen N.
O. Sundins i Gnarp & Trollsveden konkursmassas
gård å div. lösegendom samt massans
fastigheter.
— kl. 2 e. m., auktion å en torplägenhet hos
C. Bäcklin i Westerkolsta.
— kl. 2 e. m., auktion å diverse lösegendom uti
gården No 227 östra Stenhammaren.
Onsdag 23. Sammanträder bevillningsberedningen å
rådhuset.
— kl. 5 e. m, auktion å diverse
värdehandlingar i Medelpads Folkbank.
Torsdag 24, före kl. 12 p. d., inställelse i
urarfvakonkursen efter afl. kassören C. G.
Fromell å tingsstället Micksäter.
Sågverksarbetarnes verkliga opinion.
Strands ångsågsarbetare höllo i söndags
eftermiddag sammanträde, som var besökt
af samtlige vid platsen anstälde arbetare.
Sammanträdet öppnades af d:r S. Axell,
som tillkännagaf att han icke kunde
tillmötesgå någon önskan om löneförhöjning och
därefter uppmanade arbetarne att fritt
öfverlägga; hvarefter hr Axell och
inspektoren samt alla förmän aflägsnade sig.
Efter diskussion beslöts att förklara
att den skrifvelse, som styrelsen för
Sundsvallsortens arbetareförbund tillsändt herrar
Axell & c:o, aflåtits utan Strands
arbetares medgifvande, ty de äro ej i
arbetareförbundet representerade och hafva ej haft
annan kännedom därom än genom tidningen
Norrlänningens publikation;
att bland Strands arbetare och af de till
verket hörande ingen uppvigling till strejk
egt rum;
att Strands arbetare äro fast beslutne att
icke deltaga i någon strejk, i fall mot
förmodan sådan skulle inom distriktet utbryta;
att något skydd ej vore af behofvet
påkalladt för arbetets fria fortsättande i
händelse af strejk;
att, då Strands arbetare äro förvissade
om att firmans chef, hr d:r S. Axell
beviljar arbetarne de löneförmåner, som han
anser att firman kan betala i förhållande till
tiderna och på den tid då sådant möjligen
kan ske, tre personer skulle utses att inför
honom anmäla de önskningsmål, som, i fråga
om förhållandena vid verket, af arbetarne
nu eller framdeles kunna hysas.
Till mötets ordförande var hr P.
Söderström utsedd och till sekreterare hr J. F.
Jacobsson. —
Vid sin ankomst till verket i söndags
middag mottogs d:r Axell på det hjärtligaste
af arbetarne, företrädda af en musikkår.
Vid Hofvid höllos den 11 och 12 dennes
i närvaro af grosshandlanden G. P. Braathen
möten med där anstälde arbetare, och
togos därvid till protokolls följande beslut.
Försågare och hjälpsågare samt öfrige vid
sågen anstälde ansågo sig icke kunna begära
någon förhöjning å det ackord, som de
hitintills haft och som de äro lofvade att få
behålla äfven i år; men hjälpkantare och
hjälpsågare uttalade som en önskan, att om
möjligt, deras ackord skulle något ökas,
hvarpå hr Braathen dock förklarade sig icke
kunna ingå.
Som ett önskningsmål uttalades att 10
timmars arbetsdag borde tillämpas i de arbeten
där icke någon olägenhet för arbetsgifvaren
därför kunde uppstå, samt äfven för
dagsverksarbete, då sådant fordras, under
förutsättning att arbetet under den kortare
arbetstiden bedrifves med större ifver än som
vid 12 timmars arbetsdag vanligtvis är
fallet, på hvilket senare sågverksegaren
förklarade sig vara villig ingå.
Allmänt uttalades den önskan, »att hr B.
ville vidtaga de åtgärder, som han finner
lämpliga för att skydda oss i vårt arbete
mot den strike, som inom distriktet försports
skola uppstå och i hvilken vi förklara oss
icke vilja deltaga».
Lastarne förklarade sig alla nöjda att
arbeta efter samma ackord som hitintills varit
och med det tillägg om hjälp i lastningen,
som utlofvats på grund af det under
vintern justerade virkets uppläggning i höga
staplar.
Plankbärarne voro alla nöjda med det
ackord som hitintills varit och det som i
våras lofvades för instundande sommar, så
snart sågningen börjas ur sänkflottor.
Rörande 10 timmars arbetsdag, ansågs
detta ej vara af någon betydelse för
plankbärare, då detta berodde på deras eget
godtfinnande.
Justerarne yrkade om möjligt få någon
förhöjning i arbetspriset, men som detta
bestämdt afslogs, förklarade sig alla nöjda med
det grundpris å kapning som varit under
föregående år och som äfven denna sommar
är utlofvadt. Arbeten med rödjning m. m.
bero på faktors afgörande.
Ingen bestämd åsigt uttalades af dem om
10 eller 12 timmars arbetsdag.
Grofarbetarne förklarade sig alla nöjda
med det grundpris som hittills varit och
fortfarande utlofvats. Samtlige arbetare antogo
punkten om skydd mot strejk.
På särskild tillfrågan förklarade arbetarne,
att de icke bemyndigat styrelsen för
sågverksarbetareförbundet att till verkets egare
ingifva den meromtalade skrifvelsen,
hvarom de t. o. m. varit okunniga, till dess de
sett den publiserad i tidning.
Dessa resolutioner ega så mycket större
betydelse, som ordföranden i förbundet hr
L. Hallén är här anstäld.
Hrr stadsfullmäktige hade i tisdags
afton ett 4½ timmars långt sammanträde.
Frånvarande voro endast hrr Altin,
Arhusiander, Lundqvist, Näsman och Åslund.
Följande ärenden förekommo:
1) Till landstingsman återvaldes
bankdirektör A. G. Dahlman med 20 röster.
Närmast i röstetal kommo hrr A. F.
Christiernin med 5 och R. Björck samt Aug.
Bystedt med 1 röst hvardera.
Till suppleanter valdes hrr J. A.
Hedberg med 27, R. Björck med 22 och Aug.
Sundberg med 20 röster. För öfrigt
erhöllo hrr A. F. Christiernin och
Axel Larsson 2 röster samt hrr Carl Kihlman och
H. Berencreutz 1 röst hvardera.
2) Att å stadsfullmäktiges vägnar afgifva
en förklaring till Heffner & C:s besvär
öfver pröfningsnämdens beslut rörande
bolagets beskattning, uppdrogs åt hrr R. Björck,
C. G. Hay och A. P. Sundquist.
3) Sedan den af stadsfullmäktige tillsatta
komitén, hrr F. Tengström, A. P.
Sundquist, P. Gran, I. Dehn och Ax. G.
Andersson, granskat bygnadsnämdens förslag till
instruktion och taxa för stadsingeniören,
blef instruktionen utan diskussion antagen.
Äfven taxan, med de ändringar komitén
däri gjordt, godkändes, hvaremot förslaget
om en lön åt stadsingeniören å 700 kronor
gaf anledning till en längre debatt,
hvarunder hr Bystedt yrkade att lönen skulle
höjas till 1,000 kr., hvilket belopp
bygnadsnämden föreslagit. Tal. anförde att
stadsingeniören i Upsala har en lön af 3,000 kr.
och i Hernösand 1,200 kr. samt
stadsarkitekten härstädes 2,000 kr., ehuru den
sistnämde har mindre att göra för stadens
räkning än stadsingeniören. Hr Cornell
yrkade likaledes att lönen skulle höjas till
1,000 kr. Hr Tengström erinrade om att
stadsingeniören härstädes har två löner på
stat förut och ansåg 700 kr. tillräckliga.
Hr Björck hade hört ett mummel bland
allmänheten öfver den höga taxa, som
hittills varit gällande, och ansåg att
allmänheten måste blifva den, som vinner på en låg
taxa och högre lön. Då bygnadsnämden är
den som bäst bör kunna bedöma värdet af
det arbete stadsingeniören har att verkställa
och nämden föreslagit 1,000kr., så instämde
han däri. Hr Dehn ansåg 700 kr. vara en
riklig betalning och yrkade bifall till
komiterades förslag. Hr Axell trodde att man
utan lön skulle få en fullt kompetent
stadsingeniör, men då beloppet vore så litet som
700 kr. ville han ej motsätta sig detta. Hr
Christiernin trodde äfven att man skulle få
en fullt kvalificerad person att åtaga sig
platsen utan lön, då alla stadens
innevånare måste vända sig till honom och då han
har rättighet att taga betalt för allt hvad
han gör äfven af staden, och visste ej
hvarföre han skulle ha någon lön alls, men ville
ej motsätta sig 700 kr.
Sedan dessa talare åter uppträdt
yrkade hr Christiernin på uppskof rörande
lönen, därpå bifölls komiterades förslag till
taxa, som skall träda i kraft den 1
instundande juli. I afseende lönen, så blef
frågan i denna del uppskjuten.
4) Häradsh. A. Sjöbergs hemställan om
försäljning till honom af en staden tillhörig
tomtdel vester om skolparken förklarades
hvilande till dess k. m:t faststält den
begärda ändringen af stadsplanen, som måst
företagas med anledning af järnvägens
förändrade läge.
5) Flickskolestyrelsens anhållan att hrr
stadsfullmäktige behagade: 1:o gilla och
antaga närlagda ritningar till nytt Iäroverkshus
för flickor; 2:o uppdraga åt läroverkets
styrelse att i hufvudsaklig överensstämmelse
med nämda ritningar låta på af
stadsfullmäktige förut anvisad tomt uppföra
ifrågavarande läroverkshus; 3:o bemyndiga
styrelsen att för detta ändamål använda
läroverkets bygnadsfond samt försälja
nuvarande skolhuset med därtill hörande tomt
och jord samt för nybygnaden använda
härför inflytande medel; 4:o samt slutligen
bemyndiga styrelsen att mot inteckning i
läroverkets nuvarande egendom upplåna
nödiga medel för nybygnaden, i händelse
egendomen icke inom den närmaste tiden kan
försäljas, blef i så måtto bifallen, att
stadsfullmäktige, på förslag af hrr Berggren och
Axell, förklarade skolstyrelsen oförhindrad
att bygga och därtill använda sin
bygnadsfond, 50,000 kr., samt försälja det nuvarande
skolhuset och använda försäljningssumman
till nybygnaden, men någon granskning af
ritningar eller på annat sätt ingripa i
skolans bygnadsföretag ville stadsfullmäktige ej.
6) Från drätselkammaren hade följande
ärenden inkommit:
a) Utlåtande öfver af stadsfiskalen C. E.
Jansson väckt förslag att med asfalt eller
annat ämne belägga åkarestationen å torget.
Kammaren förordar i sin skrifvelse att
platsen belägges med asfalt, medförande en
kostnad af 3,500 kr. Åliggandet att med
den noggrannhet, som af polismyndigheten
bestämmes, med vatten spola och renhålla
asfaltbelagda åkarestationen anser
kammaren böra tillhöra de personer, som erhålla
rättighet att därstädes betjäna allmänheten
med åkning. Af finansiella skäl och i följd
af svårigheten att medhinna alla de
arbeten, som under instundande sommar skola
utföras, föreslår kammaren, att
verkställigheten af detta arbete bör få anstå till
sommaren 1889, då det kan upptagas i det
löpande årets budget.
Sedan hr Botv. Johansson fästat
uppmärksamheten vid att bottnen å torgets vestra
sida består af jäslera och den östra sidan
däremot af sand, blef på förslag af
borgmästaren Björck, ärendet rem. till
helsovårdsnämden.
b) Med anledning af infordradt utlåtande
öfver ett från Gust. Larssons sterbhus
framstäldt erbjudande att erlägga 2,000 kronor
mot nedläggande af den mot sterbhuset
anhängiggjorda rättegång angående
uppbördsborgen för förre gasverksföreståndaren A.
Sigell, hade kammaren beslutat hemställa,
att, då rättegången icke ännu vore utagerad
mot samtlige borgesmännen, då det sålunda
icke ännu genom juridisk utredning vore
kändt i hvad mån ersättningsskyldighet ålåge
hvar och en af borgesmännen, och då
rättegångens nedläggande emot endast en af
borgesmännen torde medföra svårighet för
dess fullföljande emot de öfriga, hrr
stadsfullmäktige icke måtte i sakens närvarande
skick antaga det framstälda
förlikningsanbudet.
Sedan hr Axell yrkat bifall till
sterbhusets framställning, blef denna efter votering
med 26 röster mot 2 bifallen.
För kammarens förslag röstade hrr A. P.
Sundquist och Th. R. Thuresson.
Hr Sundquist anmälde sin reservation
emot beslutet.
c) Med anledning af infordradt utlåtande
öfver en från hr A. Assarsson inkommen
skrifvelse med hemställan, att staden måtte
tillösa sig honom tillhöriga vretarne n:is
87, 89, har kammaren bland annat anfört
att, såsom bekant är, har denna fråga en
gång förut varit föremål för hrr
stadsfullmäktiges beslut, nämligen vid
sammanträdet den 19 juni 1886, och då det pris, som
då af sökanden begärdes, 84,000 kronor pr
tunnland, ansågs vara allt för öfverdrifvet,
så uppdrogs åt kammaren att, om sökanden
företoge sig att bebygga den del af
ifrågavarande vretar, som komme att behöfvas
för blifvande gata, mot honom
anhängiggöra rättegång om eganderätten till
ifrågavarande mark.
Med anledning häraf vände kammaren sig
till sitt juridiska biträde i jordfrågan,
rådman A. Hård af Segerstad, med förfrågan
om hans tanke rörande utgången af denna
fråga, hvarpå han, bland annat, svarade:
»Såsom min mening får jag anföra, det
stadens rätt till all jord inom de donerade
hemmanen Sund, Köpstaden och Åkersvik nu mera är
så konstaterad, att fullt fog förefinnes för yrkandet
om denna jords återgående till staden utan lösen».
Af sedermera ingångna underrättelser är det
bekant, att juridiska ombudets förmodan, att målet
skulle i hofrätten komma att utfalla till stadens
fördel, visat sig grundad. Ehuru man icke är
berättigad att af denna utgång med visshet sluta till
utgången i högsta instans, finner man dock däraf,
dels att saken är tvistig samt att det icke varit
en helt och hållet obefogad, blott af processlystnad
framkallad åtgärd af stadsfullmäktige att besluta
om utredning i juridisk väg af eganderätten till
jorden inom stadsområdet, dels ock att det torde
vara förhastadt att med visshet sluta till en för
staden ogynnsam utgång i högsta instans.
Under sådana förhållanden och då staden icke
hindrar sökanden att i enlighet med stadsplanen
bebygga sin jord, — då det icke varit ifrågasatt
att utan ersättning beröfva sökanden den jord, som
i framtiden komme att behöfvas för gata, ehuruväl
staden icke vill gå in på att när som helst och till
hvad pris som helst inlösa sådan jord, — och då
slutligen, såsom kammaren många gånger haft
tillfälle framhålla, bifall till sökandens framställning
skulle i sina konsekvenser blifva för stadens
ekonomi ruinerande, får kammaren hemställa, att hrr
stadsfullmäktige med afslag å nu gjorda
framställning måtte vidblifva deras vid sammanträdet den
19 juni 1886 i ämnet fattade beslut.
På framstäld proposition bifölls
kammarens framställning.
Hr Axell reserverade sig emot kammarens
motivering.
d) I ett afgifvet utlåtande öfver en af
bygnadsnämden gjord förfrågan, huruvida
staden ville af enkan Olivia Svensson lösa
en del af henne tillhörig mark, som
behöfves för Köpmangatans och
Köpmangrändens utvidgning i enlighet med stadsplan,
hade kammaren afstyrkt ansökningen såvida
för den behöfliga marken fordrades högre
belopp än efter 3,000 kr. tunnlandet.
Enkan Svensson begär 56,000 kr. pr tunnl.,
hvadan kammaren anhöll om tillåtelse att
emot henne öppna process om hon
företager nybygnad å tomten innan uppgörelse
egt rum.
Hrr J. Johanson och Th. R. Thuresson
talade för bifall till enkan Svenssons
framställning, dock med nedsättning af priset till
50 eller högst 75 öre pr kvadratfot.
Hrr Björck, Bystedt och Sundquist yrkade
på afslag, emedan bifall skulle blifva ett
farligt prejudikat för framtiden.
Kammarens framställning bifölls efter
votering med 16 ja mot 12 nej.
e) Rörande vården af stadens skog hade
kammaren ingifvit följande skrifvelse:
»Under en följd af år har i budgeten upptagits
ett anslag af 275 kronor för tillsyn och skötsel af
stadens skog, hvilket anslag utbetalts till den i
Medelpads revier anstälde skogstjänstemannen, som
därför ombesörjt afverkning af en del öfvermogen,
till ved eller sågtimmer lämplig skog, plantering
och skogssådd på några mindre arealer, samt
genom tillfälliga besök å skogen dels personligen,
dels genom i hans tjänst stående personer sökt
förekomma skogsåverkan. Denna tillsyn om skogen,
om än jämförd med det billiga priset, synnerligen
god samt i uppväxande planteringar m. m.
lemnande synbara bevis på dess verksamhet, har dock
lidit af den betänkliga bristen att icke vara jämn,
hvarför kammaren varit nödsakad att årligen,
under de tider, då åverkan mest förekommit, anställa
särskild extra bevakning. Gifvet är emellertid, att
den på detta sätt endast tidtals utöfvade
fullständiga bevakningen icke har kunnat blifva annat än
i det hela tämligen otillfredsställande, samt att de
medel, som användts i och för en dylik bristfällig
bevakning, varit utan fullt motsvarande nytta
utgifna. Staden eger en betydande skogs- och
utmark, som vederbörligen skött och bevakad skulle
kunna lemna staden en inkomst af flere tusen
kronor om året. Äfven i dess närvarande
jämförelsevis mindre rationelt häfdade skick har skogen
lemnat staden åtskillig behållning; så t. ex. har
under åren 1881—1887 därifrån influtit en
nettoinkomst af kr. 8,423.35 genom afverkning af
öfvermogen eller förväxt skog, som förvandlats till
sågtimmer och ved. Genom att, såsom det väl anstode
hufvudorten i ett af Norrlands största
trävarudistrikt, lägga hela den betydande arealen af utmark
under en rationelt bedrifven skogskultur skulle helt
visst denna afkastning inom en icke aflägsen
framtid kunna mångdubblas, hvarförutom stadens
invånare skalle ega den i penningar icke
uppskattningsbara tillfredsställden att se stadens i öfrigt
natursköna yttre omgifningar så småningom
förvandlade till vårdade skogsparker, i stället för att de
nu bära allt för synbara spår af att vara prisgifna
åt den beklagliga medfart, som okynne och
plundringslystnad i förening kunna åstadkomma. För
att komma till ett verkligen bättre förhållande
härutinnan, att fullt effektiv bevakniug inrättas genom
anställande af lämplig person, som året om
uteslutande egnar sig åt skogens tillsyn och som jämte
bevakningen är kompetent ombesörja plantering,
sådd m. m., som till en välordnad skogsskötsel
hörer. Jämte detta hufvudsakliga uppdrag vore det
kammarens afsigt, att skogstillsyningsmannen skulle
användas för att utöfva tillsyn öfver att de hittills
så vanliga inkräktningarna å stadens egoområde ej
egde rum, ett uppdrag, som icke tager obetydlig
tid i anspråk och som kan fullgöras endast af en
person med tillräcklig underbygnad för att med
tillhjälp af karta kunna afgöra, hvar stadens
rågångar rätteligen böra framgå. Skulle en lämplig
person för ändamålet varda anstäld, så lär det enligt
erhållen uppgift icke möta någon svårighet att för
honom utverka polismans befogenhet, hvarigenom
han kunde uppträda med större eftertryck i och
för skogsbevakningen. Gifvet är dock, att en
härför kvalifiserad person, af hvilkeu man fordrar, att
han uteslutande skall egna sig åt stadens tjänst,
icke kan erhållas för det jämförelsevis obetydliga
anslag, som hittills utgått för skogsbevakningen,
och då kammaren i en under innevarande vinter
för devakning engagerad extra kronojägare funnit
en person, som synts särdeles lämplig för
ifrågavarande uppdrag, och på grund däraf gerna skulle
vilja hafva honom för längre tid anstäld,
hemställer kammaren, att hrr stadsfullmäktige ville besluta
att i och för skogens vård och bevakning till
kammarens förfogande tillsvidare ställa ett belopp af
1,000 kr. pr år, att för innevarande år utgå från
den 15 innevarande maj och med vilkor att hittills
utgående arvode för skogsbevakning må upphöra
från och med innevarande års 2:dra kvartal.»
Denna fråga gaf anledning till en längre
debatt, därunder yrkanden framstäldes dels
om bifall och dels att ett anslag af 300 kr.
skulle ställas till kammarens förfogande för
uppgörande af en rationell plan för
skogsskötselns bedrifvande.
Stadsfullmäktige beviljade 1,000 kr. till
lön åt en skogsuppsyningsman och 300 kr.
till åstadkommande af en hushållsplan.
7) Arbetaren L. J. Larssons anhållan att
den staden tillkommande hälft af värdet af
några i norra stadsberget hittade
silfvermynt måtte tilldelas honom, bifölls med det
förbehåll, att ett eller ett par af mynten få
aftagas för allmänna läroverkets räkning
ifall i skolans myntsamling sådant förut ej
finnes.
8) Helsovårdsnämdens skrifvelse angående
renhållningsverket inom staden förklarades
hvilande.
9) Efter föredragningslistans uppsättning
hade följande ärenden inkommit:
Från drätselkammaren:
a) Anmälan därom att tullkammaren
fordrat uppförandet af paviljong för
tullbehandling af finska varor. Ritning och
kostnadsförslag voro redan uppgjorda.
Paviljongen skall blifva 60 fot lång och 30 fot
bred samt kosta 4,500 kr.
Stadsfullmäktige biföllo framställningen
med det tillägg, att kammaren skall tillse
om ej bygnaden bör något förstoras;
b) anmälan därom att någon
öfverenskommelse ej kunnat träffats med hr J. G.
Blomberg angående inlösen af Blomberg
tillhörig jord, som är behöflig för
skolparkens framdragande till Stenhammaren.
Efter en stunds öfverläggning, hvarunder
förslag framstäldes om kompromiss m. m.,
blef frågan uppskjuten.
Sjöfarten till Sundsvall öppnades i går
genom två seglares ankomst till härvarande
hamn. Dessa voro barkskeppen »Josine
Louise» och »Jan & Carel», båda från
Amsterdam. Fartygen, som afgingo från
hemorten den 11 dennes, skola lasta trä vid
Petersvik.
— Ångaren »Nyland» hitkom i går
eftermiddag från Hernösand efter 3 ¾ timmars
resa. Ångaren helsades med kanonsalut
från stadens salutbatteri. Mycken drifis
syntes under vägen.
— Ångbåtstrafiken på Alnösundet tager
i dag sin början.
— Besigtningsresa företogs i går
eftermidddag af ångarne »Sundsvall», »Alnö» och
»Timrå». Den sistnämde ångaren gjorde,
efter det besigtningen var verkstäld, en tur
åt Alnösundet, där is mötte efter
passerandet af Gustafsberg, dock ej af svårare
beskaffenhet, än att ångaren forserade
densamma först till Tunadal och sedan hela
sundet ända till Vifstavarf, där bryggan
angjordes för en kort stund. Vädret var det
härligaste och resan mycket angenäm.
— Ångaren Nordstjernan hitväntas i
morgon från Stockholm.
Sundsvalls Tobaksfabriks
aktiebolag hade i tisdags sin ordinarie stämma å
börsföreningens lokal under v.
häradshöfding C. G. Hays ordförandeskap.
Af den föredragna revisionsberättelsen
inhämtas att bolagets ställning vid årets
början utvisade:
Tillgångar:
Fastigheter ....................... 81,586.45
Diverse inventarier............ 7,000.00
Inventarier af tobak m. m. 23,293.16
Diverse materialier och
tomkärl................................... 1,980.26
Utestående fordringar ....... 42,061.41
Konkurskonto upptages till 100.00
Kassabehållning ................ 109.18 156,130.46
1886 års förlust ................................ 3,270.80
S:a kronor 159,401.26
Skulder:
Aktiekapitalet .................. 100,000.00
Reservfonden .................. 4,572.27
Outdelade vinster ............ 470.00
Till diverse personer och
bolag ............................... 54,358.99 159,401.26
Årets verksamhet utvisar följande resultat:
Inkomster:
Försåldt eget fabrikat ...... 144,486.82
Diverse inkomster såsom
hyror m. m. ......................... 2,230.42
Inventarium af förarbetadt
lager ............................... 28,009.05 174,726.29
Utgifter:
Inventarium af förarbetadt
lager vid årets början från
nederlag förtullad tobak,
tull, materialier,
aflöningar och diverse
omkostnader ........................... 168,326.85
Årets vinst ..................... 6,399.44 174,726.29
Bolagets ställning vid årets slut.
Tillgångar:
Fastigheter ........................ 83,100.75
Diverse inventarier............. 9,283.75
Inventarium af tobak m. m. 61,787.96
Minutaffärens lager m.m. ... 4,355.97
Diverse materialier och
tomkärl ................................... 3,193,43
Uteståender fordringar ...... 90,684.71
Kassabehållning ................ 1,408.65 253,815.22
Skulder:
Aktiekapitalet ...................... 100,000.00
Reservfonden ..................... 1,621.44
Outdelade vinster ............... 395.00
Till diverse personer och
bolag ................................ 145,719.31
Årets behållna vinst ......... 6,079.47 253,815.22
Af årets behållna vinst, kr. 6.399.44, hade på
grund af bolagsordningens bestämmelse i § 13
redan 5 pros., kr. 319.97, öfverförts till reservfonden,
hvadan ett belopp kr. 6,079.47 återstod till
stämmans förfogande.
Vinsten föreslogo revisorerna skulle öfverföras
till reserverade medels konto.
Fabriksdriften har under gångna året i betydlig
mån utvidgats och har därmed en ny gren af
verksamheten införlifvats, nämligen sigarrtillverkningen.
Att döma af det resultat, som nu senast
afslutade räkenskaper utvisa, synes fabriken gå en bättre
framtid till mötes och framdeles komma att lemna
delegarne bättre afkastning än fallet varit närmast
föregående åren.
Då räkenskaperna voro förda med
ordning och behörigen verifiserade föreslogo
revisorerna decharges, som ock beviljades.
Årets vinst användes på sätt revisorerna
föreslagit.
Till styrelseledamöter valdes hrr Th. R.
Thuresson, I. Dehn och J. F. Landgren.
Till styrelsesuppleanter hr A. Hall och H.
Berencreutz.
Till revisorer utsågos hrr F. Jeansson
och J. R. M. Ringius samt till deras
suppleanter hrr M. Freudenthal och E. Ödlund.
Muntlig mogenhetsexamen hålles
den 30 dennes vi allmänna läroverket i
Sundsvall, den 25 i Hudiksvall och den 28
i Östersund samt den 2 juni i Hernösand.
Till e. o. telegrafister hafva 28
kvinliga elever, efter examen, antagits.
Däribland märkas: A. L. Hedberg från
Kramfors, G. V. Hägg och Z. M. L. Tynélius
från Hernösand, M. C. P. Lundgren från
Östersund, Vilma Sundelius och B. T.
Valley från Nyland, Helena Kjellerstedt och
E. R. Nyqvist från Umeå. Dessutom har
återinträde som e. o. telegrafist efter aflagt
kunskapsprof medgifvits fru L. Klockhoff,
f. Ros Umeå.
Ett utsigtstorn skall för 600 kronor
uppföras på Östberget vid Östersund.
Inom Herjeådalens fögderi
funnos år 1887 62 handlande, däraf 3
kvinliga.
Inom fögderiet funnos af fabriker 3
färgerier, 6 garfverier och 4 kvarnar.
Handtverkarnes antal utgjorde: 7 bagare,
2 bokbindare, 2 garfvare, 2 gevärssmeder,
3 glasmästare, 1 hjulmakare, 4 mjölnare, 5
målare, 1 sadelmakare, 21 skräddare, 36
skomakare, 14 smeder, 11 snickare, 1
sämskmakare och 4 urmakare.
Angående landtmannanäring och hemslöjd
inom fögderiet inberättas;
Fårafveln är af mindre betydenhet, rasen
af sämre beskaffenhet, ullafkastningen
motsvarar ej invånarnes behof. Ullpriset är 1
kr. pr skålp.
Lin- och hampodling är förekommande
ytterst sparsamt. Behofvet fylles från
Helsingland.
Fisket, som inom vestra Härjeådalen
utgör en väsentlig näringskälla, saknar inom
öfriga delar af fögderiet betydenhet.
Ylle-, linne- och bomullsväfnader: genom
lättheten att till köps för billigt pris
erhålla sådana väfnader är tillverkningen
däraf betydligt inskränkt. Endast vadmal
tillverkas för ortens behof. Vadmalspriset är
i allmänhet 1 kr. pr fot. J. P.
På Bollnäs gästgifvaregård
nekades i söndags öl och svagdricka åt hvar och
en, som ej var resande.
Arbetareförsäkringskomitén
aflemnade i onsdags till sivildepartementet
afdelningen II af sitt betänkande.
Dalälfven, som redan börjat höja sig,
anses i år komma att stiga högre än hvad
som under de senaste åren varit
händelsen.
Svenskt 3-prosents statslån.
Enligt hvad Aftonbladet ur fullt tillförlitlig
källa erfarit, har i dessa dagar emellan hrr
fullmäktige i riksgäldskontoret å ena sidan,
samt ett konsortium bestående af N. M.
Rothschild & Sons i London, de Rothschild
Frères i Paris, M. A. von Rothschild &
Söhne i Frankfurt a. M., S. Bleichröder och
Disconto Gesellschaft i Berlin, L. Behrens
& Söhne i Hamburg, samt
Landmansbanken i Köpenhamn å andra sidan
afslutats kontrakt om ett svenskt statslån å
30,000,000 riksmark, löpande med tre
prosents ränta. Lånet återbetalas ej genom
utlottning, utan är (i llikhet med konsols
och rentes) uppsägbart från
riksgäldskontorets sida; uppsägningstid tre månader.
Penningarne skola användas till
konverteringsändamål.
Med afslutandet af detta statslån,
löpande med en ränta af blott tre prosent, har
svenska staten i afseende å kredit ryckt
ytterligare ett steg framåt bland de stater,
som åtnjuta den allra bästa kredit. Endast
England har emitterat statspapper med
lägre ränta än tre prosent, och de fleste
bland de stater, som hafva mest välordnade
finanser, hvaribland exempelvis tyska riket,
Preussen, Danmark m. fl., hafva ej
statspapper utelöpande med lägre ränta 3½
prosent.
Arbetsinställelser. För några dagar
sedan instälde de å Bünsowska
nybygnaden i Stockholm sysselsatte
kakelugnsmakarne sitt arbete med fordran att erhålla
12½ prosent förhöjning i den per styck
beräknade aflöningen. Kakelugnsmakerifirman
Fock & Eriksson, som åtagit sig att i
nybygnaden verkställa allt till yrket hörande
arbete, ingingo på dessa vilkor, men
arbetarne höjde då sina fordringar till 18 pros.
Därpå ville dock hrr Fock & Eriksson icke
ingå. I torsdags beslöto emellertid de
strejkande att nöja sig med den medgifna
förhöjningen 12 prosent samt att återtaga
arbetet. Firman Fock & Eriksson har, efter
hvad man upplyst oss om, under den
förflutna vintern betalt sina arbetare för
uppsättning af bättre eller s. k.
praktkakelugnar med 50 à 30 kr., under det sådant
arbete på andra ställen icke betingat högre
pris än 45 à kr. 26.50 o. s. v., hvaraf
synes framgå, att arbetslönerna åtminstone
icke varit lägre hos hrr Fock & Eriksson
än hos öfrige yrkesidkare inom
hufvudstaden.
Knapt var kakelugnsmakarestrejken
bilagd, innan bygnadssnickarne vid ofvan
nämda nybygnader instälde arbetet
under fordran på högre aflöning. Denna
arbetsinställelse började i fredags och fortgår
ännu.
Trikinförgiftning. Till
Kristianstadsbladet skrifves: Sistlidne lördag insjuknade
samtidigt handlanden E. Andersson i
Hästveda och hans fru, bokhållare och piga.
Till Elmhult telegraferades efter läkare,
hvilken strax anlände och förklarade
sjukdomen vara nervfeber, men då de födoämnen,
hvaraf de sjuke ätit, mikroskopiskt
undersökts, befans ett stycke rökt korf
innehålla en ansenlig mängd trikiner, och
konstaterades att här förelåge fall af
trikinförgiftning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
