Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lord Sackville oförsigtig nog att svara i
ett enskildt bref bland annat följande:
Jag uppskattar till fullo eder tvekan. Ni
känner sannolikt, att ett politiskt parti, som
öppet gynnar moderlandet (England), för
närvarande skulle mista popularitet och att det
maktegande partier till fullo känner detta
sakförhållande. Partiet önskar likväl, efter hvad
jag tror, bevara ett vänligt föhållande till
Storbritanien och önskar i godo uppgöra alla
mellanvaranden med Kanada. Det är omöjligt
att förutsäga, hvad presidenten Cleveland
kommer att företaga med hänsyn till vedergällning
mot Kanada, om han skulle bli omvald; men
det flnnes alla skäl att tro, att han, på
samma gång han vidhåller den position, han
intagit, skall iakttaga en ande af försonilghet vid
frågans behandling. Jag innesluter en artikel
ur »Newyork Times» af 22 Aug.
Tidningsnumret innehöll ett
förordnande af Clevelands val, emedan han
ville lefva i godt förstånd med England.
På brefvet stod uttryckligen skrifvet
»privat». Icke dess mindre
offentliggjordes det och gaf den repuclikanska
pressen ett efterlängtat tillfälle att slå
larm.
Cleveland har sett sig befogad att
anmoda om Sackvilles återkallande.
Ett karaktäristiskt exempel på huru städer
kunna uppstå i Amerika lemnar Paisly, också
kallad The magic city (Trollstaden), en stad,
som ännu endast befinner sig på papperet,
men innan kort torde blifva en påtaglig
verklighet.
För några månader nedan trängde
underrättelsen om, att ett jernvägsbolag ämnade bygga
en bana mellan Philadelphia och Barnegat, ut
i offentligheten. Mellan dessa båda orter
ligger ett hittills endast glest befolkadt distrikt
vid namn Burlington. Knappt hade
jernvägsbolagets afsigt blifvit känd, innan en rik
spekulant i Newyork för en spottstyfver inom
nämda distrikt inköpte ett område, stort nog
att derpå anlägga en stad af Newyorks
omfång.
Derpå lät han en hel stab af ingeniörer
utarbeta en plan till en stad med gator, kyrkor,
skolhus, hotell, kort sagdt allt hvad till en
välbestäld stad hör, gaf gator och kyrkor
namn samt benämde slutligen staden sjelf
Paisly efter sin födelseort i Skotland, med
tilläggande af den närmare bestämningen The
magic city.
Sedan detta skett, började han på auktion
försälja tomterna i den blifvande staden, och
utsigten att desse efter jernvägens fullbordande
skulle mångdubbla sitt värde utöfvade en så
elektricerande verkan, att redan efter sex
veckors förlopp omkring 5,000 tomter voro
försålda. De nya borgarne hafva redan valt en
borgmästare och sammanskjutit penningar till
kyrkornas uppförande, och nu återstår blott
att börja bygga den nya staden, antagligen
den första, som förefunnits fullkomligt färdig
då papperet förr än i verkligheten.
Den moderna fruntimmersverlden i Filadelfia,
kväkarnes och broderskärlekens fromma stad,
bär ett stort tecken på pannan, som tydes:
Noli me tangere! eller på svenska: För guds
skull rör mig icke! Samma kloka och ärbara
pensionsförestånderskor, som för några
månader sedan drefvo igenom, att den obligatoriska
vaccinationen skall ske ej på armarne, utan
på deras vackra elevers — vador, för att
armarne ej skola vanställas af ärren efter
vaccineringen, samma damer hafva, egendomligt
nog, inlemnat en petition till jernvägsstyrelsen
i Filadelfia, hvilken petition måste anses som
höjden af kvinlg otillgänglighet.
Till en början beklaga sig damerna öfver
att jernvägskonduktörerne hafva för vana att
bombardera de kvinliga passagerarne med
kärleksglödande blickar, eller artiga ord; många
hafva till och med tillåtit sig att trycka
händerna på de damer, som de hjelpa att stiga ut
eller in. En hemlig damkomité hade rest på
alla linierna och stält hrr konduktörer på prof.
I sina skyddslingars intresse begära nu
damerna afskaffande af de vackra konduktörerne
och anskaffande af äldre folk i deras ställe
eller också ett strängt förbud för dem att röra
vid ett fruntimmer, vare sig hon är ung eller
gammal, vacker eller ful.
Huru en fransk monark
blir populär.
Af Guy de Maupassant.
Hvarför skratta alla fransmän, medan
alla engelsmän och tyskar ej begripa,
hvarför vi ha roligt? Hvarför? Endast
emedan vi äro fransmän, emedan vi ega
fransk intelligens, emedan vi ha
förmåga att skratta.
Hos oss är för öfrigt en smula esprit
tillräcklig för att kunna regera. Ett
godt lynne kan ersätta begåfningen, ett
bon mot gör en man odödlig. Resten
betyder ingenting. Folket älskar dem,
som roa det, och förlåter dem, som
narra det att skratta.
En blick på vårt lands historia visar
oss, att våra store mäns rykte icke
skapats genom någonting annat än genom
fyndiga infall. De mest afskyvärda
furstar ha blifvit populära genom skämt,
som upprepats genom det ena
tidehvarfvet efter det andra.
Ord, ord, ingenting annat än ord,
ironiska eller heroiska, fint kvicka eller
sjelfsvåldiga, simma omkring i massor i
vår historia och komma den att likna
en samling ordlekar.
Pepin, som ville bemäktiga sig
konung Childerichs tron, stälde till påfven
Zacharias följande försåtliga fråga:
»Hvilka af de två är mest värdig att styra,
den som värdigt uppfyller en konungs
alla pligter utan att ega konungatiteln,
eller den som bär denna titel utan att
kunna regera?»
Hvad vet man om Ludvig VI?
Ingenting. Jo, förlåt! Då i slaget vid
Brenneville en engelsman lade handen
på honom och ropade: »Konungen är
tagen!» svarade denne furste på äkta
franskt sätt: »Vet du icke, att man
aldrig tager en konung, icke ens i
schack!»
Ehuru helig, efterlemnade Ludvig IX
intet bon mot åt oss. Hans regering
förekommer oss derför ohyggligt
ledsam.
Johan II yttrade, då han var
prinsens af Wales fånge, till denne med ett
ridderligt behag och en fransk
trubadurs belefvenhet: »Jag räknade
egentligen på att få se er på supé i dag,
men ödet har fogat annorlunda och vill
att jag supérar hos er.»
Man kan ej uttrycka sig finare: »Det
är ej konungens af Frankrike skyldighet
att lägga sig uti hertigens af Orléans
oförrätter», förklarade Ludvig XII
storslaget. (Ludvig XII var före sin
tronbestigning, hertig af Orléans.)
Och det är verkligen ett stort
kungsord, värdigt att ihågkommas af furstar.
Frans I, denne store tölp,
kvinnojägare och olycklig fältherre, räddade
sitt minne och omgaf sitt namn med en
oförgätlig gloria, då han efter
nederlaget vid Pavia skref till sin moder de
präktiga orden: »Allt är förloradt utom
äran.»
Förekommer oss ej nu detta ord lika
vackert som en seger? Gjorde det ej
konung Frans lika ryktbar som
eröfringen af ett konungarike? Vi ha glömt
namnen på de flesta stora bataljer vid
denna tid, men skall man någonsin
glömma: »Allt är förloradt utom äran?»
Henrik IV! Hatten af, mine herrar,
det är en riktig konung det!
Inbunden, skeptisk, elak, opålitlig, listig som
ingen annan, mer bedräglig än man
skulle tro, liderlig, drinkare och utan
tro på någonting, har han dock förstått
att med några lyckligt funna ord skapa
sig ett rykte i historien, som en
ridderlig konung, en ädel, behjertad man,
lojal och rättskaffens.
Åh, den skälmen, hvad han bra
förstod att leka med den menskliga
dumheten!
»Häng dig, tappre Crillon, vi ha
segrat utan dig!»
Efter ett dylikt ord är en general
alltid färdig att hänga sig eller att låta
döda sig för sin konung.
Strax före det bekanta slaget vid
Ivry: »Mina barn, om standaren
beröfvas er, så samlens kring min hvita
fjäderbuske; I skolen alltid finna den
på ärans och segerns väg.»
Han ville ega Paris, den skeptiske
konungen; han ville det, men han hade
att välja mellan sin heder och den
vackra staden. »Ah», mumlade han,
»Paris är värdt en messa!» Och så
bytte han om religion liksom han bytte
om kläder. Sitt mål nådde han ändå
— inte sant? — genom detta ord.
»Paris är värdt en messa!» kom alla
spirituella menniskor att le, och man
brydde sig ej om att vara ond.
Har han ej blifvit familjefädernas
skyddspatron genom att fråga den
spanske ambassadören, som öfverraskade
honom med att leka häst med dauphin:
»Herr ambassadör, är ni far?
Spanjoren svarade: »ja, sire».
»I så fall», sade konungen,
»fortsätter jag.»
Men han har för eviga tider
förvärfvat sig fransmännens hjertan genom det
vackraste ord, som en furste någonsin
uttalat. »Om Gud låter mig lefva, vill
jag, att det ej skall finnas en bonde i
mitt rike så fattig, att han ej kan koka
en höna i kastrullen på söndagen.»
Det är med sådana ord som man
»kniper» folk, som man styr, som man
beherskar de entusiastiska massorna. Med
två ord har Henrik IV tecknat sitt
porträtt för efterverlden. Man kan ej
uttala hans namn, utan att man
genast tycker sig se en hvit fjäderbuske
och känna en doft af höna i en kastrull.
Ludvig XIII sade inga bon mots.
Denne ledsamme konung hade en
ledsan regering.
Ludvig XIV gaf ett et uttryck åt
absolutismens makt: »Staten är jag.»
Han gaf prof på kungligt öfvermod
med orden: »Jag har måst vänta».
Han gaf ett exempel på klingande
politiska ord, som åstadkomna allianser
mellan två folk. »Det fins ej längre
några pyrenéer.»
Hela hans regering ligger i dessa få
ord.
Ludvig XV, den förderfvade,
elegante och spirituelle konungen, har
lemnat oss följande upplysning om sin
suveräna sorglöshet: »Efter mig
syndafloden!»
Om Ludvig XVI hade sagt en
kvickhet, hade han kanhända undgått
giljotinen.
Napoleon I formligen strödde omkring
sig ord, som eröfrade hans soldaters
hjertan.
Napoleon III afväpnade sitt folks
framtida vrede med en kort fras:
»Kejsardömet är freden.» Kejsardömet är
freden! — en utmärkt försäkran, en
beundransvärd lögn! Efter att ha sagt
det, kunde han förklara hela Europa
krig utan att behöfva frukta någonting
af sitt folk.
Han förde krig mot Kina, Mexiko,
Ryssland, Österrike — mot hela
verlden. Hvad betydde det? Det fins folk,
som ännu i dag med öfvertygelse talar
om de 18 år af lugn, som han gaf oss
fransmän. »Kejsardömet är freden»...
A. B.
Handel och Sjöfart.
Stockholms börs den 30 oktober.
Hvete: mälarprov. nytt, kr. 12: 35 à 17: 06
(105 à 145 öre pr skålp.) pr 100 kg.
Hvetemjöl (härvarande kvarnegares) kr. 26:
50 à 27: 50 (2: 27 à 2: 36 pr 20 skålp.) pr
100 kg.
Råg, svensk, ny, 10: 82 à 11: 41 (92 à 97
öre pr 20 skålp.) pr 100 kg., rysk 12: 12 à
12: 35 (103 à 105 öre pr 20 skålp.) säljare, pr
100 kg.
Rågmjöl: (härvarande kvarnegares), 14: 25 à
14: 50 (1: 22 à 1: 24 pr 20 skålp.) pr 100 kg.
Korn, mälareprovinsernas: ny, 2-radigt 10:
59 à 12: 35 (90 à 105 öre pr 20 skålp.)
6-radigt, 10: 41 à 10: 59 (80 à 90 öre pr 20 skålp.)
allt pr 100 kg.
Hafre: ny, 8: 70 à 8: 82 (75 öre pr 20
skålp.)
Ärter, 15: 67 à 18: 02 (20 à 28 kr. pr tunna)
pr 100 kg.
Hvetekli: 8: 25 à 8: 80 (70 à 75 öre pr 20
skålp.) pr 100 kg.
Rågkli: 7: 05 à 7: 65 (60 à 65 öre pr 20
skålp.) pr 100 kg.
Bränvin: —
Kaffe: Rio-. ordinärt 70 öre pr skålp. (165
kr. 100 kg.), medel 74 (174: — pr d:o), prima
77 (181: — pr d:o), tvättadt 82 (193: — pr
d:o), Santos- ordinärt 71 (167: — pr d:o),
medel 75 (176: — pr d:o), prima 77 (181: —)
Guatemala och Laguayra 77 à 83 (181: — à
190: — pr d:o) Costa Rica- 77 à 83 ( 181: —
à 195: — pr d:o), Portorico 85 à 87 (200: —
à 204: — pr d:o), Java- 81 à 106 (190: — à
249: — pr d:o).
Socker: Stockolms raffinad 33 öre pr skålp.
(77 kr. 50 öre pr 100 kg.), bitsocker
(härvarande raffinadörers) 33 öre (77: 50 pr d:o),
krossocker (härvarande raffinadörers 33 öre
(77: 50 pr d:o), Stettiner raffinad 33 öre (77:
50 pr d:o) Braunschweiger småtopp 32 1/2 öre
(76: 50 pr d:o) Magdeburger dito och annat
tyskt toppsocker 32 öre (75: — pr d:o),
utländskt maskinhugget 32 öre (75: — pr d:o),
holländskt krossocker 30 1/2 à 31 öre (72: —
à 73: — dr d:o), tyskt d:o 30 à 30 1/2 öre
(70: 50 à 72: — pr d:o), Stettiner finkross 31
öre (73: — pr d:o) med sedvanlig rabatt efter
partiens storlek, råsocker 26 à 29 öre (61: —
à 68: — pr d:o).
Sirup, brun 15 öre (35: — pr 100 kg.,)
utländsk 13 à 15 öre (31: — à 35: — pr d:o),
allt pr skålp.
Läder: svenskt sulläder 1 kr. 15 öre à 1 kr.
35 öre, dito smorläder 1 kr. 25 öre à 1 kr. 40
öre, norskt sulläder 1 kr. 35 öre à 1 kr. 40
öre, amerikanskt, 1:a 95 öre à 1 kr., 2:da 90
à 95 öre, 3:a 80 à 85 öre, engelskt affall, prima,
80 öre, allt pr skålp.
Oljor: Bom.- n:r 1 1 kr. 75 öre, n:r 2 1 kr.
60 öre, Lin-, okokt 1 kr. 30 öre à 1 kr. 35
öre, kokt 1 kr. 40 öre à 1 kr. 45 öre.
Petroleum. Staudard white 22: 50, prima
white 25: —, gasolja 29: —, rysk fotogen 18:
75, allt pr 100 kg.
Fläsk, amerikanskt, kort, kr. 100: — (8: 50
pr 20 skålp.) pr 100 kg.
Solrosfrökakor 4: 95 à 5: 15 pr centner.
Solrosfrömjöl 5: 45 à 5: 67 pr centner.
Linfrökakor af Stockholms tillverkning 5:
25 för poster om minst 5,000 kg. och 5: 45
för mindre partier med 10 öres förhöjning för
krossade kakor.
Rapskakor af Stockholms tillverkning —.
Stettiner rapskakor 6: 10 à 6: 35 pr
centner.
Sill: norsk slofet- 20 à 22 kr., fet- 13 à 25
kr., drifgarns-. ny svensk, 14 à 17 kr., efter
märken, allt pr tunna.
Sey: bonde- 13 kr. 50 öre. stor- 13 kr.,
medel 12: 50 pr centner.
Talg: 21 kr. pr centner.
Tjära, fin, säljare 14: 50 pr tunna vid
Tjärhofvet.
Salt: Lissabon 45 pr kbft.
Stenkol: Engelska ång- 40 à 42 öre, smides-
38 à 40 öre pr kubikfot.
Ankomna och afgångna fartyg.
CHERBOURG den 23 okt, Aukathor,
Evensen, fr. Sundsvall.
LONDONDERRY den 22 okt. Patriot,
Nilsson, fr. Sundsvall.
LISSABON den 19 okt. Siri, Bengtsson,
fr. Hernösand.
VLIE den 26 okt. Mandarin, Mathiesen,
fr. Sundsvall.
ROUEN den 24 okt, Pontiac, Olsen, gt.
Sundsvall.
HONFLEUR den 24 okt, Elise, Jansson,
fr. Hernösand.
S:T VALERY SUR SOMME den 18 okt.
Patria, Olsen, fr. Sundsvall.
TROUVILLE den 17 okt. Fido,
Steffensen, fr. Sundsvall.
PAUILLAC den 17 okt. Emmeline,
Hansen, fr. Hernösand.
GRAVESEND den 19 okt. Prlndz Maurltz,
fr. Hernösand.
BOULONGE d. 9 okt. Atlas, Nielsen, fr.
Hernösand.
HONFLEUR den 12 okt. Erna,
Ambjörnsen, fr. Sundsvall.
CAEN den 11 okt. Concordia, Jensen, fr.
Sundsvall; John, Isaksson, fr, Hernösand.
TROUVILLE den 12 okt. Oskar,
Henrikson, fr. Sundsvall.
CARDIFF den 11 okt. Wilhelm Gynthor,
Fröberg, fr. Hernösand.
GRANGEMOUTH den 11 okt. Jupiter,
Klenow, fr. Sundsvall.
DUNKERQUE den 18 okt. Edmond, Prest,
fr. Sundsvall.
BOULOGNE den 16 okt. Saturno,
Carlson, gt. Sundsvall.
CAEN den 18 okt. Speranza, Andersen,
fr. Sundsvall.
BORDEAUX den 19 okt. Emmeline,
Hansen, fr. Hernösand.
GRAVESEND den 20 okt. Astracan, fr.
Sundsvall.
MILFORD den 17 okt. Albatros,
Steendal, fr. Sundsvall t. Pembroke.
DUNDEE den 20 okt. Export, Mitchell,
fr. Hernösand.
GRANGEMOUTH den 18 okt. Amy,
Andersson, fr. Sundsvall; den 19: Gustav, Roer,
fr. Hernösand.
LEITH den 19 okt. Nymphe, fr.
Hernösand.
DIEPPE den 9 okt. Corland, Eriksson,
fr. Sundsvall.
HONFLEUR den 10 okt. Harald
Haarfager, Bergh, från Hernösand.
QUIMPER den 8 okt. Forsöget, Jacobsen,
fr. Hernösand.
DOVER den 10 okt. Passerad: Finland,
från Hernösand till Brest, 23 dagar; allt väl.
JERSEY den 9 okt. Columbus, Andersen,
fr. Örnsköldsvik.
ABERDEEN den 10 okt. Kintore, Keith,
fr. Sundsvall.
GRANGEMOUTH den 11 okt. Jupiter,
Lienow, från Sundsvall.
HULL den 10 okt. Ariel, Haraldsen, från
Hernösand; Lydia, Andersson, från dito.
Till salu.
Nytt arbete
af
Sigurd!
Svenska Bilder och Vrångbilder,
pris 3:25,
har i dag utkommit uti
C. O. Collins Bokhandel
vid Vängåfvan.
Allt för Vacker. Roman af Henry
de Péne. Prisbelönt af Franska
Akademien. 3 kr.
Museum. Afbildningar efter
berömda taflor från konstens
blomstringstider. 1:sta häftet. Arbetet utkommer
fullständigt i 10 häften à 75 öre.
Kärlekens Fysiologi af Paolo
Mantegazza. 2: 50.
Uti
C. O. Collins Bokhandel
vid Vängåfvan.
57
Lösnummer
af
SUNDSVALLS TIDNING
finnes att tillgå å
Tryckeriets kontor
vid Trädgårdsgatan.
Hafre,
Hö & Halm
försäljes, lika som föregående år,
kommande vinter i hela vagnslaster vid alla
Jernvägsstationer i Norrland
norr om Bollnäs, till ovanligt billiga
priser (14 Lisp. Råg och 13 Lisp. Korn
sam Ärter). Köpare korrespondera med
P. Frölin, Fränsta.
56
Ångbåt till salu.
I och för anskaffandet af en större ångare,
utbjudes härmed ångaren Garibaldi till salu.
Med 100 fots längd, 15 fots bredd och
djupgående lastad 6 och en half fot, har ångaren
en bränslebesparande maskin om 30
hästkrafter och lastar 1,400 centner; för- och
aktersalong med värmeledning; ångvinsch och
befintliga inventarier. Särskildt påpekas att
tillfölje af pannans storlek, kan som bränsle med
fördel användas såväl stybb som bakar och
ved.
Ångaren som för närvarande trafikerar linien
Stockholm—Upsala, kan när som helst erhållas
för ett pris af lägst 15,000 kronor. Närmare
upplysningar lemnas af Herr G. F.
Stadenberg i Upsala. 53 (G.26065x3).
Prima Svenskt
Ryggspäck, Bröstfläsk, Skinkor,
Proviantfläsk i tunnor à 80 Kilo netto.
Fläskkorf och Isterflott, samt prima
Amerikanskt Oxkött i tunnor å 80 Kilo netto
säljes i parti billigt.
Engelska Svinslagteriet,
Malmö.
(G. 25932. 3) 42
HÖ och HALM.
Pressadt Hö och Hafre-Halm, att levereras
under hela vintern i större och mindre partier,
säljes af Hemmansegaren
L. E. Persson, Gräfve,
adress: Örebro.
6
Kloka Gubbens
Giktliniment och Collodin
uti
Manns’ Hushållsmagasin.
13
Gummibestrukna Remsor
till innanfönster à 18 öre pr bundt
uti
Manns’ Hushållsmagasin.
14
Stenkärl, Glas, Porslin
och alla sorters
Borstar, uti
Manns’ Hushållsmagasin.
15
KNOX’ LINNETRÅD
i alla N:r.
Maskinolja, Nålar, Skyttlar
och öfriga Sy- &
Stickmaskinsdelar billigast uti
Manns’ Hushållsmagasin.
Trädgårdsgatan 6.
Spis- & Knäckebröd,
godt Smör och utmärkt
Potates
finnes alltid uti
Manns’ Hushållsmagasin.
Landtegendom till salu.
En särdeles naturskönt, invid sjö och
i närheten af jernvägsstation och
landsväg, 2 mil från Nyköping belägen, för
ståndspersoner väl bebygd egendom om
tills. två och ett tredjedels mantal frälse,
med en areal af c:a 320 tunland, deraf
c:a 200 tld god och till största delen
täckdikad åker, återstoden hagmark och
skog till husbehof, säljes, i anseende till
egarens sjuklighet, att tillträdas den 14
nästk. Mars. — Taxeringsvärdet 65,000
kr. och brandförsäkringsvärdet å
byggnaderna 38,000 kr. Närmare
underrättelser erhållas af såväl Kronolänsmannen
J. E. Erickson å Bossgård, adr. Östra
Husby, som undertecknad.
Ullevi, Nyköping den 11 Okt. 1888.
N. A. Malmberg.
41 (G. 25308. 3)
Ett parti nyrökta Skinkor
billigt till salu hos
Andersson & Co.,
Malmö.
(G. 25315. 3) 43
GIF AKT!
Med anledning af att vi vilja resa hem,
säljes lefvande svinkreatur å
Finnstallen till nedsatta priser.
Finnhandlarne.
55
Till moderata priser
levereras vagnfritt
Hö, Vår-
och
Råg-Halm.
Ferm expedition. Prisuppgifter
lemnas omgående.
S. B. J. Rosenlöf,
adress: Kärrgrufvan.
11
Att hyra.
Af en händelse finnes nu genast ett
möbleradt rum å Mon. Anvisning
å Sundsvalls tidnings kontor.
19
Möbel- & Åkdonsmålning
samt i öfrigt alla till yrket hörande
arbeten utföras fort, väl och billigast af
Bröderna Lindqvist,
Målare,
7 Trädgårdsgatan 7.
18
Utländska Obligationer
köpa vi till högsta priser och besvara alla
förfrågningar pr omgående.
Landsberger & Rüter.
Vexelkontor i Köpenhamn
9
OLJE-Agent
med goda referencer sökes af ett 30-årigt
Oljehus i Köpenhamn.
C. F. Schlüter.
2
100 kr. belöning
erhåller den som kan lemna
upplysning om de tjufvars gripande,
som natten mot den 31 Oktober
hos undertecknad genom inbrott
tillgrepo omkring 200 st. Fickur,
äfvensom Guld och Silfver.
O. A. Nylén.
58
Skräddaregesäller!
En skicklig rockskräddare får nu
genast varaktig kondition hos
S. Klaésson,
Gustafsberg.
51
Ett paket,
innehållande ett par nya byxor,
förlorades mellan Finntorget och
Jernvägsbron Torsdags kväll. Rättsinnige
tillvaratagaren torde återlemna det funna
hos Murare Nilsson vid Jernvägsbron.
54
(Eftertryck förbjudes.)
— 7 —
obegränsadt förtroende. I likhet med Charteris,
hade han en lång ståtlig figur, och äfven det
svarta, lätt krusiga håret och de skarpt
markerade dragen voro ett fädernearf. Af modern
hade han fått de djupa, blå ögonen, det
vinnande leendet och ansigtets i öfrigt nästan sorgsna
allvar. Hans personlighet berättigade till de
vackraste förhoppningar, och aldrig hade han
begått en handling, för hvilken han behöfde rodna.
Samvetsgrann och ordentlig i allt, hade han
ingen fiende och ingenting att dölja.
Sorgligt! När han lemnar sin fars dödsbädd,
har mycket blifvit annorlunda. Han har då lärt
sig att frukta verldens omdöme och är belastad
med bördan af en kvalfull hemlighet.
Sedan fru Carter fört den unge mannen fram
till fadern, lemnade hon rummet, tillslöt dörren
och stälde sig utanför, vakande öfver att ingen
störde deras samtal.
»Royal!»
»Min far!»
Deras händer möttes. För första gången i
sitt lif kände Royal, att hans far satte förtroende
till honom, att hans hittills visade likgiltighet
blott varit skenbar, att han i sjelfva verket
älskade sin förstfödde.
Rörd uttalade den unge mannen en
förhoppning om hans tillfrisknande.
»Nej, det är icke att tänka på, gosse,»
svarade fadern med en suck. »Läkarne ha allt för
rätt. Jag får tacka Gud, att jag hållit ut länge
nog för att få se dig... Äro vi ensamma?»
fortfor han och kastade en ängslig blick
omkring sig.
»Ja.»
»Är du säker på, att ingen hör oss?»
— 6 —
hade känt de båda sönerna från barndomen.
Hon såg deras mor draga in i slottet som brud
och tillslöt ögonen efter hennes död. Det var
derför naturligt, att sir Reginald ville ha henne
hos sig i sina sista stunder.
»Sara, han kommer för sent!» hviskade han
med knapt hörbar röst, då den gamla
trotjenarinnan bytte om kuddar under hans hufvud.
»Nej, nej!» svarade hon med tårar i ögonen.
»Sir Royal hinner bestämdt fram i tid. En
aning säger mig det.»
»Men om han ej skulle göra det?»
Hennes ansigte fördystrades. Hvar och en
skulle förstått baronetens brinnande längtan, om
det gällt hans älsklingsbarn. Nu deremot
föreföll den något underlig, och det var svårt att
begripa, hvad fru Carter menade, då hon
sorgset anmärkte:
»I så fall sir Reginald, skall jag säga honom
det i ert ställe. Men han måste komma.
Himlen kan ej vilja låta er dö med denna börda.»
Efter en stund lyfte den gamle herrn
hufvudet från kudden, och de nyss så matta ögonen
glänste. Hans skarpa öra hade uppfångat
knarrandet af vagnshjul i torra sanden längs bort i
alleen. Det var Royal!
»Gå ned!» sade han till fru Carter med en
röst, hvars styrka ökades genom sinnesrörelsen.
»För honom genast hit, utan att förlora ett
ögonblick!»
Efter några minuter, som föreföllo den
döende oändligt långa, återkom Sara med arfvingen.
Royal Charteris hade hunnit sitt trettioförsta
år. Han var en son, öfver hvilken en hvar
kunnat känna sig stolt, en man, hvars vackra, ädla
ansigte talade om intelligens och ingaf ett
INLEDNING.
I det stora rum, som flera slägtled igenom
varit sängkammare på Marton-Hall, låg
slottsherrn för döden.
Angående hans tillstånd rådde icke minsta
tvifvel, sedan landets förnämsta läkare med en
mun förklarat, att ingen räddning vore möjlig.
Om några dagar, kanske timmar, återstode af
sir Reginald Charteris intet mer än minnet och
namnet.
Baroneten var redan långt inne på sextiotalet.
Hustrun och hans älsklingsbarn hade gått före
honom. En son fans ännu kvar; men ehuru
hans förstfödde, hade denne aldrig egt faderns
kärlek.
Sålunda var det litet nog, som fäste sir
Reginald vid lifvet, och man kunde ha föreställt sig,
att skilsmessan från det samma skulle vara
honom ganska lätt, ja, att han gerna ginge till det
tysta landet, hvarifrån ingen återvänder. Det
fans dock något, som kom honom att förtvifladt
haka sig fast vid tillvaron här nere, huru få
lockelser denna än nu mera kunde ega för
honom.
Han hade ej varit någon elak menniska, han
hade oklanderligt och med högburet hufvud gått
sin väg fram och likväl skulle icke den störste
syndare mera ångestfullt än han kunnat bedja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
