Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
N:r 79
SUNDSVALLS TIDNING Torsdagen den 8 November.
1888.
Norrland.
I norra delen af Norrland är
tillståndet redan nu mycket betänkligt.
Så skrifves den 18 okt. i ett Aftonbla-
det meddeladt bref från Sorsele i Ve-
sterbottens län:
»v ha nu i 3 veckors tid haft full-
ständig vinter med rik nederbörd af
snö väldiga stormar och ett par gån-
ger har det varit 13 grader kallt.
Som jag förut nämt, blef det mycket
svår missväxt här i år, hvarför mången
ser den långa och nu så tidigt började;
vintern an med bekymmer, ja med för-
tviflan.
Hurdant brödet är, som man redan
nu någon gång blifver bjuden på under
resorna och som mången måste uppe-
hålla lifvet med under dessa bistra ti-
der, kunnen I se af de bitar, jag sän-
jer med dagens post. Detta bröd, som
dock icke är af allra sämsta slaget, be-
står af s. k. islandsmossa och agnar.
I dag är det 19 grader kallt här
snart få vi nog 40 grader ooh kanske
deröfver.»
Af detta bröd har ett stycke visats
för Aftonbladets redaktion. Dess utse-
endo påminner icke mycket om män-
niskoföda och smaken är mycket kärf.
Och kanske kommer under den långa
vintern don tid, då det i dessa aflägsna
bygder blir knappt till och med om
nödbrödet.
Ett Grand Hotel, som verkligen
gör skäl för namnet, är nu öppnadt i
Gellivare. Malmb.
Vinteris. Åresjön är tillfrusen och
var redan i lördags gångbar.
Delar af Storsjön isbelades sista da-
garna i förliden månad, hvilket skall
vara ovanligt tidigt. J. T.
Bråddöd. Bagargesällen Johan
Theodor Hagsteu i tjenst hos bagaren
Göran Sandberg i Strand, Ragunda soc-
ken, anträffades den 31 oktober på mor-
gonen död i sin säng. Af en blånad å
kuden från venstra örat ned öfver hal-
sen kunde man sluta till, att H. dött
af slag eller hjertförlamning.
Upplöst kassa. Östersunds all-
männa ringförbunds understöds- sjuk-
och begrafningshjelpskassa upplöstes på
sammanträde i söndags. Tillgangarne
delades mellan medlemmarne. J. T.
En församling, som önskar
sig vargar. Inom Storsjö kapellför-
samling har det ej i mannaminne varit
så sträng vinter i oktober som i år.
Det snöade och yrde oupphörligt.
I samma mån som vintern kommer
med sina väldiga snömassor, sprida sig
renhjordar öfver allt i skogarna, der de
göra stor skada på hö.
Det enda skydd man har mot skade-
djuren ur vargen, och allmänt önskar
man att hundratals vargar måtte snart
infinna sig på socknens skogar.
J. P.
Hufvudstaden.
En audienssökande från Skedevi
ville i fredags afton träffa konungen
och lät sig icke öfvertalas att afstå från
sin fordran på audiens, hvarför han
togs af polisen. Vid förhör har man-
nen förklarat sig velat bedja om pen-
gar. Han hade också ett »annat ärende»,
men hvad detta var ville han ej tala
om. Hade han kunnat få komma in
till konungen, skulle han nog blifvit väl-
kommen, trodde han, ty han har noga
»följt med politiken och vet hur di styr».
Mannen, som tydligen är något sinnes-
rubbad, gjorde i somras liknande för-
sök att komma in på Haga slott. Han
kvarhålles i häktet för att hans- helso-
tillstånd må af läkare undersökas.
V. L.
Ett bröllop, som i hufvudstaden
låtit tala om .sig åtskilligt med anled-
ning af kontrahenternas olika samhälls-
ställning, firades nyligen i Stockholm
med kyrkvigsel mellan friherre Karl
Gustaf af Ugglas (son till f. öfverståt-
hållaren) och fröken Anna Hallberg,
fornt anstäld såsom biträde i, en butik
i huvudstaden. Öres.-P.
Doktor Garl v. Bergen hur i ett
af sina nu senast hållna föredrag äfven
lemnat en framställning af amerikanaren
Keelys upptäckter, dervid utgående från
den grundtanke, från hvilken de utgå,
att nämligen ljudet skall kunna använ-
das huhoiii mekanisk drifkraft. Keelys
namn är i Amerika icke nytt; han har
varit känd deri mer än 20 år, Särdeles
stor uppmärksamhet väckte han genom
den ofantligt starka mekaniska kraft, han
uppfUnnit och hvilken han lät verka från
en helt obetydlig maskin, som han för-
de med sig, hvart han ville. Han hade
med den i en handvändning förmått sön-
dermala bergblock, gräfva på 18 minu-
ter en gång af 13 fots längd och 4 och en
half fots diameter in i berget. Industrien
hade ännu icke dragit någon fördel af
denna uppfinning, men den komma helt
visst att blifva af den största betydelse.
Det skulle, hade man t. o. m. förestält
sig, blifva för Keely en lätt sak att med
sitt lilla instrument draga järnvägståg
genom att hänga den på lokomotivet, ooh
på samma sätt drifva do störta fartyg
öfver atlanten — allt utan ånga. Äfven
andra förhoppningar och farhågor voro
fästa vid Keelys uppfinning,
Det syntes, anförde tal., som om den
hittills gängse uppfattningen af gravita-
tionslagen samt af lagen om kraftens
oförstörbarhet måste i någon mån modi-
fieras, om Keelys uppfinning hölle, hvad
don lofvade.
Någon fullständig beskrifning på Kee-
lys uppfinning hur ännu ieke gifvits;
uppfinnaren nu en 60 års man — är
sysselsatt med att utarbeta en sådan.
Hvad man vet är, att ljudet skall utgöra
den drifvande kraften. Keely hade näm-
ligen stält såsom sin uppgift att genom
en »sympatisk vibrationsrörelse» dissen-
tigrora luftmolokylerna, upplösa dem i
deras eteriska beståndsdelar, hvarigenom
den »dynosferiska kraften» skulle frigö-
ras. Och just denna vore det som ut-
gjorde den väldiga drifkraften i Keelys
maskin.
Tal. fäste särskildt uppmärksamheten
vid, att den »sympatiska vibration»,som
låge till grund till Keelys uppfinning,
äfven innebure en förklaring af de psy-
kiska företeelserne. Keely ansåg äfven
att man genom en sådan sympatisk vi-
bration skulle kunna bota sjukdomar,
t. o. m. sådana som berodde på hjern-
skador. A. B.
Vid ett fredsföreningsmöte i
Stockholm härom dagen höll bland andra
ordenschefen E. Wawrinsky ett föredrag,
hvari han påpekar, hurusom fredsintresse
hos oss f. n. betydligt af svalnat, ett förhål-
laude som berodde på, att fredsvännerna, i
stället för att ha börjat i de lägre sam-
hällslagren, först och främst sökt verka
bland de högre samhällsklasserna. Först
då de stora massorna, som i händelse af
krig få tjena som »kanonmat», få ögo-
nen öppnade för krigets alla ohygglig-
heter, kude man vänta någon framgång
i fredssträfvandena.
Tal. erinrade om den eggelse freds-
sträfvaren d:r Malkenboers storslagna
plan att bilda ett internationelt uppfost-
ringsråd i och för geuomdrifvandc i freds-
vänligt syfte af behöfliga reformer på
pedagogiens område. Härigenom skulle
exempelvis den förvända uppfattning,
som genom våra läroböcker i historien
inplantas i de ungas sinne, nämligen att
krigsbragder och menniskoslagtande i
stort äro ett lands ärofullaste bragder,
kunna förebyggas.
Tal. riktade slutligen ett maningens
ord till kvinnorna att mera intressera
sig för fredssaken, då de närmast hade
det uppväxande slägtets uppfostran om
hand och bäst kunde bibringa de unge
motvilja för militärismen i alla dess
former. A. B.
Hufvudstadens fackförenin-
gars och socialdemokratiska förbundets
styrelser hade i tisdags afton öfverlägg-
ning i anledning af den hotande arbets-
lösheten under vintern. Det beslöts att
en komité skulle tillsättas för att till
regeringen inlemna petition, innefattande
begäran om skyndsamt påbörjande af sam-
hällsnyttiga statens arbeten; att arbetslö-
nerna icke måtte nedpressas; att räntefria
lån måtte lemnas till kommuner, hvilka
sjelfva lemna anslag till offentliga arbe-
ten; att eventuelt statsanslag äskas för
direkt understöd till kommunerna. Detta
för hela Sverige. Särskildt begäres för
hufvudstaden: hörbergen, varma födo-
ämnen, minimiaflöning för dagen 2 kr.,
ett mål mat om dagen åt folkskolebarn.
Allmänt arbetaremöte anordnas för öf-
verläggning om petitionerna. S. P.
öfverfallen af lejon, Lejontäm-
jerskan Idola, austäld å cirkus Salamon-
ski, som för närvarunde uppträder i
nya cirkus vid Karlavägen, vardt i lör-
dags afton öfverfullen af sina lejon.
Genom stor sinnesnärvaro lyckades hon
afvärja de uppretade djurens anfall, men
blef af ett bland dem sårad i venstra
vaden, dock ej farligt.
Dråp af en fjortonåring, I
fredags afton vid sextiden aflossade kung-
lige operasångaren Strömbergs fjorton-
årige son en revolver mot familjens
tjensteflickas bröst. Kulan inträngde i
högra bröstsidan. Den sårade affördes
till serafimerlasarettet. Föga hopp fin-
nen om hennes vederfående Hon är
tjugutvå år gammal. Våldsverkaren
skyndade efter dådet ögonblickligen ned
på gatan, dit en kamrat förut gått. De
båda ynglingarno ha derofter spårlöst
försvunnit. Den enda kända reskassa
de äga är 10 kronor. För föräldrarne
är obekant, huru sonen öfverkommit re-
volvern. Sonen har förut uppträdt våld-
samt mot tjenstflickan, då hon gifvit
honom tillsägelser, som ej behagat ho-
nom. Dylik anledning förelåg emeller-
tid ej nu.
Protest mot ackordsarbete.
Ett allmänt möte, som den 28 oktober
var anordnadt af murarefackföreningen
i Stockholm med arbetare i bygnads-
yrket, uttalade sig mot att statens be-
slutade större bygnadsarbeten å Helge-
andsholmen utlemnas på ackord. I
stället instämde mötet i den önskan, att
vid de förestående stora bygnadsarbe-
tena måtte uteslutande dag- eller tim-
penningsystemet tillämpas, och utsåg
en komité att hos riksdagens fullmäk-
tige framställa denna önskan, berättar
Vårt Land.
Huruvida man skall lemna murare-
fackföreningen rätt i detta dess yrkande,
vilja vi lemna osagdt. Det är under
ackordsarbetet som den ordentlige och
duglige arbetaren kan göra sin förmåga
och arbetsduglighet fullt gällande, på
samma gång han då också får skörda
lön i förhållande till sitt arbetes dug-
lighet. Ofta lägger deremot timpen-
nings- och synnerligast (lagsystemet hy-
ende under en oordentlig arbetares sup-
begär eller fallenhet för försumlighet,
till skada ej blott för hans mästare el-
ler arbetsgifvare, utan äfven för honom
sjelf och hans kamrater i arbetet.
dock sodan häktad hos sin mor i Sve-
dala fattighus oeh orkande sitt brott.
Sk. A.
Hr Lennstrand, som i Helsing-
borg hållit on sorio föredrag och ett
diskussionsmöte nokados i lördags af
magistraten att fortsatta mod flora före-
drag ooh möten. 1 anledning hiiraf är
»bibelförklaring» utsatt till i eftormid-
Dot upplysos dook icke, hvilkon part
dot ftr, som skall hålla »bibelförklarin-
gen», tillägger spetsigt D. N., hvarur vi
hemttit notisen.
"Så lnnkom vi . . ." Ett par
ungdomar i snygga gångkläder, förut
obekanta med hvarandra, sammanträffade
härom tingen å Stortorget i Malmö, och
unsåg den ene sig då på grund af den
andros något väl lifvade sinnesbeskaf-
fenhet böra taga den vård om bacchi-
hjolten, utt han förklarade sig vara po-
lis, hvurpå han, trots den andres kraf-
tiga nrotestor, drog honom med sig ned
i poliskontoret, dor han triumferande
öfverlemnude sin fångst till vukthafvande
öfvorkonstupdn. Man kun tanka sig
den ordningsälskande, fingerande poli-
sens förvåning, då han i stället för att
betackas för det hundtag han lemnat
polisen i stället vänligt ombads utt stanna
kvar och göra sitt byte sällskap.
Dot befuns nämligen, mirabilo dictu,
utt den fingerade polisen var betydligt
mer öfvorlastad än hans offer, hvarför
det ansågs rådligast att låta båda de i
farsen agerade kvarstanna å kontoret,
till dess bucchitcmplou hunnit stängas,
då såväl den illa belönade som oxperi-
montalfultot för on olycksdiger filantropi
arm i arm marscherade ut i det fria.
Sk. A.
Hellre än att vitna mot sin
fästman, som var åtalad för att hafva
stulit en silfversnusdosa, dränkte sig i
söndags åtta dagar i Eskilstunaån 16-åriga
Hickan Erika Erikshon. Eskilst. T.
Landsorten.
"Drottning Isabellas gemål".
Det har några gånger, senast i tisdags
åtta dagar inträffat, att å Göteborgs
gator uppträdt en turfligt klädd medel-
ålders man med hela bröstet betäckt
med gamla medaljer och liknande pryd-
nader, såsom knappar och etiketter,
hvilkcn grannlåt han med stolt min vi-
sat förbigående personer. Mera än en
gång har han å tullkammaren till för-
tullniug anmält en oräknelig mängd dyr-
barheter, förutom kläder till ett värde
af 1,500,000 kr. Allt detta hade kom-
mit från hans gemål, »drottning Isa-
bella af Spanien».
1 tisdags var han äfven uppe på ett
par kontor, hvarest han hörde efter, i
fall telegram anlandt »frun Isabella».
Hon hade »så säkert» lofvat att tele-
grafera. Göt. Aftonbl.
Instäldt. Skräddaren socialisten An-
ders Janhekt, som i lördags afton skulle
hålla foredrag i Ystad, blef rf två malm<"-
poliser anhållen och förd till Malmö,
angifven, såsom det tros, för smädliga
yttranden om konungen. Sv. Tbn.
Ett upprörande nidingsdåd
föröfvades i tisdags i Bökebergs skog i
Skåne. En dräng vid namn Nils Pehrs-
son förföljde nemligen en fjortonårig
flicka. Flickan, som var stadd på väg
till prosten, hos hvilken hon gick och
läste, upphauns af uslingen, som mot
henne utöfvade nesligt våld. Han blef
Literatur och Konst
»Sfärernas musik» skulte mjm vnra freatad
utt kalla de toovflgor, hvilka »kola utströmma
frAn en »luftorkcatar», nom man ämnar att upp-
föra på spetsen af Eiffeltornet i Paris. Den
Hkall utgöra» af kolossala eokharpor, jette-
gong-gonger och dito trumpeter, hvilka medelst
en sinnrik mekanism skola trakteras af luft-
atrömmurno der uppe. Men att döma af »or-
kesternB» sammansättning torde denna svårli-
gen komma att bjuda på — »sforernas har-
monier.
Väderlekstelegram.
Stockholm den 7 nov. 1888.
Baromctcrfall i nordost och sydvest.
Utsigter: vexlande vindar, halfklar
himmel, möjligen snöbyar i norra och
östra Sverige.
Ur senaste posten.
Unge Strömberg häktad. Yng-
lingen Strömborg, som i fredags aflos-
sadc skottet mot tjensteflickan, anhölls
i måndags eftermiddag i Göteborg och
häktades, för att föras till Stockholm.
1 hans sällskap befann sig kamraten.
Vapnet var ej revolver, utan pistol, lad-
dad med hagel. Det påstås, att ingen
af gossarne afvetat det pistolen var lad-
dad. Tjensteflickan lefde ännu i tisdags
morse. S. P.
Smithens bolag ramlar. En-
ligt tidningen »Karlshamn» har Karls-
hamns spritförädlingsaktiebolag genom
spritforädlingarna i Spanien blifvit to-
talt ruineradt. Murieta i London har
definitivt beslutat att oförtöfvadt låta
all egendom gå under klubban.
S. P.
Från Borgsjö.
(Brcf till Sundsvalls Tidning.)
Landsvägen från Grundsjö by i Borg-
sjö blef för några år sedan genom då-
varande inspektören för James Dieks-
son & Comp. hr F. A. Bergströms i
Ange försorg bruten ned till Vestra
Hedsjö, en by på gränsen af Helsing-
laad. Fattades då endast en sträcka af
cirka 3 kilometer fram till närmaste
jernvägsstation, Mellansjö.
Så öfverenskommo byamännen i Grund-
sjö med byamännen i Naggon, Torps
socken, och byamännnn i Hedsjö, Kam-
sjö socken, att fortsätta landsvägsbryt-
ningen på egen bekostnad fram till jern-
vsigsstationen. Detta skedde också för-
lidet år. Nu fattades en bro öfver ån,
för att kommunikationsleden skulle blifva
fullständig, och Svartviks| aktiebolag
åtog sig att på sin bekostnad uppföra
bemäldc bro. Så skedde ock, men ty-
värr bygde den anskaffade byggmästa-
ren en hög, mycket* kort bro, hvarpå
ingen kon komma hvarken upp eller
ner med någon häst. Vägen kan sä-
iunda ej befaras.___________________
Rosenbusken.
(För Sundsvalls Tidning).
Ett smutsigt hål! I rummets hvarje vrå
mun spårar blott elände, brist oeh nUd —
en gräslig parodi pä iifeerfllkl,
så ytterst vanlig, ytterst hemsk också.
Doek mörkt är allt ej. Bakom rutans dam -
dit solen sällan gbr en vänlig titt,
igenom glas, der luften spelar fritt —•
der skymtar svagt en rosenbuske fram.
Som litet, obetydligt embryo
af vänlig hand han fått en nypa mull,
m liten kruka - ej af sirligt gull,
men lika godt, det var ett stUd ändå.
Oeh se’n kom kampen, hård, i biirjan mest,
men rosen hade mod. Med Uf oeh lust
hon sög för hvarje dag > ur jorden must,
oeh snart hon rotad var oeh fäst’.
.9(1 kom det lite sol — en ljusglimt blott,
det rar tillräckligt. Nu tog lifvet fart,
på buskem grenar brunna rosor snart
och vårfrisk stod han oeh sköt skott på skott.
Oeh kan han grönska der i luft så kvaf
oeh unken som ett gra ffirat fa atmosfer,
hur skulle han ej blomstra myeket mer,
om lifvet honom mera solljus gaf!
For ooh söner. Förre Hkollärarcn Thomas
Hultborg i Rrinmttlla uppvaktade nyligen Lug-
gude haradurittt mod icke mindre än sex sär-
skilda ruttcgAngar, allesammans med sina bilda
söner BkvadronMtrumpetarcu Frans Hultberg
och urmakaren Ernst Gultborg, den först-
numde i Röuniiilla, don sistniimde i Hclsing-
borg.___________________ Sk. A.
Grannlanden.
Danmark.
En egendomlig olycka ti made härom
dagen i Slagelse. Én gosse, son till en
arbetskarl, rusade med sedan fart mot
en jenmårig kamrat, då han vek om ett
gathörn, att han nedföll död. Den andre
gossen skadades ej.
Utrikes.
Frankrike.
I Paris hölls i går åtta dagar af 20
fransha deputerade och 8 engelska par-
lamentsledamöter, repre entenrade 84 nf
sina kolleger inom parlamentet, ett sam-
manträde för öfverläggande om infö-
rande af internationella skiljedomstolar
för afgörande af stridigheterna natio-
nerna emellan. Församlingen beslöt, att
anhängarne till detta förslag nästa år
skulle hålla en kongress i Paris, vid
hvilken Frankrikes, Englands och Nord-
amerikas parlament skulle vara repre-
senterade. Afven andra parlament skulle
inbjudas till deltagande i kongressen.
England-
En mellanfolklig fackforeningskongre.es
sammanträdde i London i tisdags. Det
artar sig att blifva ett stort och för ar-
betaresamman^lutuingen i alla land vig-
tigt möte, att döma af mängden an-
mälde deltagare och storleken af de
föreniugar, som feända ombud. Sociali-
sterna hafva med all makt motarbetat
detta möte, men trots deras motverkan
synes det komma att blifva det största
och bäst ordnade, som i sitt slag hit-
tills förekommit.
Ryssland.
Groshdanin meddelar, att först urspå-
rade vid jernvHgsolyekan den vagn, i
hvilken traHkministern befann sig; der-
efter lokomotiven och de vagnar, som
förstördes. Tågets hastighet vid ögon-
blicket för katastrofen var blott 40
werst i timmen. Don kejserliga vag-
botten bortrycktes. Kejsarfamiljen
störtade ut på banvallen och betäcktes
of vagnstaket. En tjenare, som just
räckte kejsaren kaffe, dödades, likaså ’
dödades kejsarens hund. Storfurssinnan
Olga slungades ut ur vagnen och gled
banvalleu oskadd, likaså blef stor-
furst Michacl oskadd eamt fromdrogs,
sedan han några minuter legat under
spillrorna.
Polska tidningar meddela från Odessa,
att från det tåg, som följde efter det
kejserliga tåget, och förde de kejserliga
personernas bagage, afkopplades och
dundrades tolf waggoner. Flera dyr-
bara saker bortröfvades. Konduktören
på tåget har försvunnit.
Senaste telegram angående jernvägs-
olyckan mala, att kejsaren blef skadad
i foten och kejsarinnan i handen. Flera
af sviten blefvo svårt skadade. Af bc-
Ijjeningen dödades 21 och sårades 37.
Beträffande orsaken, till olyckan med-
delas, att kejsaren vid olyckstillfället
personligen öfverlcmnade en murken syll
till en gendarmeriofiicer för att fram-
läggas vid undersökningen.
Olyckshändelsen förorsakades genom
sönderbrytandet af en skena. Luft-
bromsen räddade kejsasparet.
Ryske jernvagsöfverdirektören lär ha
begått sjelfmord, efterlemnande ett bref
till czaren.
Det förljudes med anspråk på tillför-
litlighet, att ezuren tillskrift-er sig sjelf
hufvudsakliga skulden till jernvägsolyc-
kan, dcrför att han, då tåget var en
och en half timme försenadt, mot ve-
derbörande jernvägsingeniörers afrådan-
de, bcfalde att man skulle köra fortare.
Zcaren gaf bestämd befallning att farten
skulle ökas till 65 werst i timmen,
ehuru ingeniörcrna förklarade, att ba-
nan ej tålde vid större hastighet än 60
werst.
Tyskland.
Förhållandena vid Wurtembergiska
hofvet tyckas arta sig att blifva liknan-
de hvad de under kung Ludvig voro i
Bajern. Äfven kung Carl af Wurtem-
berg älskar att omgifva big med unga
män, åt hvilka han skänker sitt förtro-
ende. Men det som gör kungens af
Wurtemberg sak mera besynnerlig är
att från 1843 till 1881 han älskade ens-
lighet, rum, prydda med ofantliga speg-
lar, der han kunde beskåda sig, samt
promenader i skogar, hvilkas stigar voro
beklädda med mossa. Fans ingen mossa,
måste trädgårdsmästare anskaffa dylik.
Plötsligt år 1881 började kungen att
fatta böjelse för musik. En ung ameri-
kan, mycket Vacker, privatsekreterare
hos amerikanske generalkonsuln i Stutt-
gart hade genom upprepade helsningar
vetat att ådraga sig uppmärksamhet af
konungen, som utnäinde amerikanen, mr
Jackson, en skicklig pianist, till sekre-
terare. Inom ett hälft år fick ameri-
kanen ett sådant inflytande öfver konun-
gen, att hela hofpersonalen förändrades
och drottningen sjelf nödgades att mot-
taga sekreteraren-pianisten.
Efter sex år hade sekreteraren hr
Jackson blifvit geheimerådet von Jack-
son, egde hästar, vaguar, hus i staden
och på landet samt en million förmö-
geuhet. Hau ingaf då sitt afsked och
sysselsatte sig endast med att göra kam-
marmusik hos konungen samt att öka
sin förmögenhet. Men innan han drog
sig tillbaka, hade han för konungen pre-
senterat två af sina vänner, herrar Wood-
cock och Hendry, unga personer på ett
tj å
tjog år.
Oeh
här börja händelserna blifva yt-
terst fantastiska. De nya gunstlingarna
sägas ha ledt konungen in på spiritism
och hypnotisin samt öfvat ett så väl
fysiskt som andligen förderfbringande
inflytande på honom. Säkert är, att
kungen och hans vänner ej lemna hvar-
andra hvarken dag eller natt. Alltjemt
finnes det en tjenstgörande amerikan i
kungens rum; de resa tillsammans, och
det hus, som han köpt och möbleradt
åt dem, är genom en hemlig underjor-
— 20 —
^Misstror du mig, Nell?
»Det tycks mig for vackert för att vara sant.»
»Uppenbart är det något särskildt, du nu
önskar af min mor. Vill du ej genast sätta mig
»Hvarför icke!»
»Hvad är det då?»
Han trodde, att hon helt enkelt önskade nå-
gra nya böcker, kanske också ville roa sig på
ett och annat sätt eller något ditåt.
»Jag ber dig, öfvertala tant Agnes att släppa
mig härifrån!»
Svaret öfverraskade honom till den grad, att
nan i första ögonblicket ej fick fram ett ord.
Lemnade hon familjen, så tillintetgjordes alla
hans förhoppningar. Arfvingen till Delamere-
Court skulle nog träffa på folk, som vore fär-
digt att upplysa den unga flickan om hennes
rättsanspråk, och dermed ginge allt upp i rök.
»Du vill härifrån!» utbrast han slutligen,
^varför det, barn? Hur har du kommit på
sådana tankar?»
»Dem har jag haft länge, och om ej Claude
dött, skulle jag genast vid hans hemkomst talat
med honom om saken.»
»Men hvad tänker du då taga dig till?»
»Jag vill sjelf förtiena mitt bröd.»
»Nell!»
»Ja, du finner det kanske simpelt och opas-
sande; men så har du aldrig heller varit försatt
»min ställning. Du kan ej fatta, hur förödmju-
kande det är att vara beroende af andras barm-
Jertighet och medlidande, hur förskräckligt det
*ans att nödgas vistas hos menniskor, som hata
«»g och förebrå dig hvarje öre, du kostar dem.»
_ 21 —
»Nell,» sade Edvin allvarligt, »jag förstår
dig fullkomligt och vill ej låtsa annat. Mamma
och du kunna icke förlikas riktigt; men tro ej,
att du är beroende af hennes barrahertighet. I
sjelfva verket har hon aldrig haft några utgifter
for dig. Efter farfars död var det Claude, som
drog försorg om dig, och numera gör jag det.
Beklagligt, om min mor visat sig på något sätt
ogranlaga mot dig. Jag skall tala med henne,
och du kan vara viss på, att det blir annorlunda.»
»Långt hellre ger jag mig i väg. Jag lef-
vcr ju ändå af er välgörenhet, det må nu vara
tants eller din, och detta kan jag ej med.»
Edvin fann sin belägenhet kinkig nog. Syn-
barligen ville hon härifrån på hvad vilkor som
helst, och hvem borgade för, att han vid &in
återkomst från Amerika funne henne kvar?
Kunde icke bytet undgå honom?
»Nå, antag att vi låta dig flytta, hvart skulle
du vända dig?» frågade han.
»Ännu en gång, jag vill sjelf förtjena mitt
bröd, och vet, att det skall gå,» svarade hon
beslutsamt.
»På hvad sätt?»
»Lofvar du att ej onödigtvis skvallra för tant
Agnes?»
»Ja.»
»Godt. Kommer du, ihåg, att hon förra året,
då Marion låg sjuk och ingen mer än jag var
hemma, skickade efter en barmhertighetesyster
från St. Hilda?»
»Än se’n? Vi kunna val icke låta dig gå
ut i lifvet som barmhertighetssyster!»
»Hur så? Jag har redau min plan utstakad.
Syster Johanna var alltid vänlig mot mig, och
jag talade ofta med henne. Förmodligen märkte
— 24 —
och anstäldes såsom lärarinna eller dylikt, helst
hon sjelf genom syster Johanna kommit på den
tanken och bokfetafligen längtade hit. Vistelsen
i St. Hilda skulle ej utsträckas öfver två år.
Familjen vore villig betala för flickan och skulle
dessutom förse henne med en liten handkassa.
De enda vilkor, som uppstäldes, voro att hon
finge tillbringa en månad årligen hos sin tant
och ej gjorde några bekantskaper utanför anstalten.
»Det skall bli mig ett nöje att mottaga henne,»
svarade föreståndarinnan med mild rö&t. »Sy-
ster Johanna har redan talat med mig om miss
Fortescue, och jag är öfvertygad om, att hon
kommer att bli oss till mycken nytta.»
»Emellertid tillåter jag mig nämna, att vi
under inga förhållanden vilja låta henne bli barm-
hertighetssyster,» anmärkte han. »Hon är blott
sexton år gammal och står ännu i fem år under
vårt förinynderskap. Vi ha helt andra afsigter
med henne och se högst ogerna, att hon får
smak för något slags klöste rlif.»
»Jag försäkrar, att alla farhågor der vid lag
äro öfverflödiga. Vi skola visst icke söka in-
verka på miss Fortescue i denna riktning. När
få vi vänta den unga flickan?»
»Jag skall följa henne hit nästa måndag.»
Föreståndarinnan böjde på hufvudet, och der-
med var samtalet slut.
Måndagen kom.
Till Blakefield, jernvägsstationen närmast St.
Hilda, for man på tre timmar.
Edvin hade tagit en särskild kupé för Nell
och sig sjelf. Det var hans mening att under
vägen ge henne åtminstone en aning om sina
framtida afeigter; men hon förstod icke hans an-
tydningar, och rakt på saken kunde han ju ej gå.
— 17 —
oeh högmod ig. Den enda vackra sida, man hade
iakttagit hos honom, var hans varma kärlek till
den aflidne brodern.
För lady Delamere var dennes bortgång ett
hårdt slag. * Edvin sökte trösta henne, så godt
kan kunde.
»Ingen må säga något ondt om honom på
hans döda mull!» utbrast han. »Man skall få
erfara, att en Delamere ej ostraffadt förolämpas.
Jag ger mig ej ro, förr än hans minne blifvit
rentvådt.»
»Hopplöst!» svarade ladyn nedslagen. »Kärare
vore det mig, om du tänkte på att ordna hans
affärer. Jag fruktar, att de äro i ett förskräck-
ligt skick.»
»Deri har du tyvärr rätt. Hela hans fader-
nearf går nog åt; men hvad gör det, blott man
ej kan säga, att någon förlorat på lord Deiamere».
* Du är nu sjelf lord Delamere,» anmärkte
hon i betydelsefull ton.
Han var blott tjugufyra år gammal; men kall
och beräknande, försigtig och klok, föreföll han
som en fyrtioåring.
»Jag vet det,» svarade han afmätt. »Hur
gammal är hon?»
Hans ord vittnade om, hur väl han förstod
sin mor och hennes önskan beträffande Nell.
»Sexton år.»
»Hon har väl ingen aning om saken?»
»Nej.»
Han ryckte på axlarne.
»Vi uppskjuta med bröllopet, tills hon fyllt
sitt adertonde; men icke längre. För min del
brådskar det ej. Ingen kan dock veta, hvad
hon kan få för dumma idéer, när hon blifvit
Royals löfte. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
