Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nar 82
SUNDSVALLS TIDNING Torsdagen den 15 November.
1888
, Så småningom blefvo tio dit mera, för
moiiHkligt öga att tte, vänner, och dan
otm fettade* siUlaii i den undres sflll-
nkup,
»Hör
____ nu, min unge vftnt, sade hr
Kemp en afton, då do mitto på de
dkttggiga verandan, »Jag har en fde\»
»Ja, det Ar visat ieko Hå långt mellan
gångenm, hr Komp», anmftrkte Stoyre
med ett artigt småleende.
»Jag har tftnkt på en gak», gado Kemi
»Ni har Hiigt, att ni på temligen lång ti
icke besökt Madrid. Det har icke jag
heller. Men det ii? Kndå en ganska in-
trekant liten stud, kan jag tro. Skulle
vi icke taga en liten tripp dit ner till—
Hamman. Icke just direkt, men besöka
alla intressanta stader under vägen?»
»Jag fruktar ni har missförstått mig:
«ade hr Steyre, i det han blåste en tjoek
sky af cigarrök ut i rymden. »Den lilla
Ntiinnm, min farbror lemnade efter »ig,
iir nog en förmögenhet för mig, men den
tillåter mig icke aftdana vidlyftigheter,
»om den ni nu föreslår, huru god luat
jag uu skulle ha att företaga en dylik
tur —»
»Puh», utbrast den audre häftigt, »prata
icke dumheter. Min bäste Fred, jag har
mer pengar »in jag vet livad jag skall
bruka dom till. Låt mig blott göra upp
odra affärer — ni gör mig en verklig
tjenst dermed. Det ur så långsamt att
rena ensam, och dessutom har jag aldrig
klint mig dragen till någon så starkt
som till er.»
»Käre vän», svarade hr Stcyre, »jag
— jag skulle nog ha rysligt stor lust
till det, men ni förstår––––»
»Så, det ur allså afgjordt», afbröt ame-
kunnreu hastigt. »Nej, jag vill icke veta
af något afrlug. Vi resa allaredan i dag
ollcr i morgon. Vi skola ha det riktigt
briljant.»
Hr Steyre gjorde inga vidare anmärk-
ningar. De reste dagen efteråt, och de
hade alldeles utmärkt trefligt. De reste
fVAn Malaga till Granada, Cordova, Se-
villa, BadajoÄ, Ciudad, Reol och Tolodo
och besökte otaliga andra städer under
vägen. De besökte Alhambra i månsken.
De öfvervoro tjurfäktningar om dagen
och maskeradbaler om natten och öste
ut pengar som vatten. Andtligen kom-
mo de till Madrid och inlogerade sig i
Fondo de Paré vid Pucrta del Sol.
Dagen efter ankomsten till den span-
ska hufvudstaden inträdde hr Komp,
som hade varit ute en stund, i rummet
med marmorgolf, der hans reskamrat
låg och sträckte sig på två stolar, med
en cigarr i munnen och ett glas curaeao
bredvid sig, och utropade i gladtöfver-
raskad ton:
»Nå det må jag kalla tur! Jag har
just nu fått det här — han höll fram
ett upprifvot bref — sändt från Toledo.
Det är från en gammal vän — en lands-
man till på köpet — som har varit ute
och seglat med sin lustjakt ett par må-
nader, och som nu skall anlöpa Bayonne.
Han vill rysligt gerna, att jag skall möta
honom der och följa med honom på en
kort segeltur, och eftersom han hört, att
vi äro tillsamman, önskar han så gcrna
göra eder bekantskap. Han är en rik-
tigt hygglig gosse och mycket rik. »Nu
skola vi se» — han ögnade genom bref-
vet — »det blir precis lämplig tid att
komma dit, tills han skall ankomma.
Låtom oss resa strax. Han säger sig
ha en hop riktigt vackra flickor ombord.
Jo, det skall bli roligt, du Fred.»
»Jag hoppas ni skall fa roligt af eder
resa, hr Steyre, men jag kan ty värr
icke vara med. Jag måste nödvändigt
tillbaka till Malaga, som i veckan. Jag
satt just och tänkte på det, när ni kom
in.»
»Pyt», sa’ den andre, ett par veckor
eller så kan ju icke göra stort. Hvad
ni har att uträtta, är ju icke så brådt
med, tänker jag. Vi säga upp våra
rum redan i afton och resa redan tidigt
i morgon bittida.
»Nej, det är omöjligt, det kan natur-
ligtvis icke falla mig in att vilja truga
mig på er vän. Det är mycket vän-
ligt af eder, Kemp, men jag har verk-
ligen icke lust.»
»Ah, fy tusan, jag vill icke hora ta-
las om något afslag», sade hr Kemp
skämtsamt, »om du bara kommit dit,
håller jag vad att du icke skulle önska
dig bort derifrån», tillfogade han med
ett tvetydigt ögonkoHt. »Alla flickorna
ikulle bli förtjusta i ditt engelska ma-
ner i upptrftdandet». (Forts.)
Spridda nyheter.
Fröken Marcellé Boulanger,
den beryktade generalens sköna dotter,
är i visst hiinseende lika epokgörande
Horn sin pappa. Så har hon vid sitt
den 80 oktf afliåUna bröllop infört ett
brudklädningsmode. som sftkert kommer
att bland brudar framkalla liflig sensa-
tion. Den unga damens hvitu moaré-
rob var nämligen bebrfimad med breda
hvitu struteQäoerbårder, ur hvilka oran-
geblommor framskymtade. Blommorna
sågo ut, som om de varit begrafna un-
der ett lätt snötäeke. Denna ide*, hvil-
ken den unga damen efter flera måna-
ders studier utarbetat, blef redan nästa
dag af en högaristokratisk prisbrud ko-
pierad.
En jagthistoria med
Utgång. Till en Newyork-tidning
ves från Standing Kock i Dakota:
I förra veckan gjorde några unga her-
rar, tillhörande härvarande siillskapskret-
för alla lefvando varelser, med undantag
af villebrådet. En af sällskapet, hr Hen-
ry Asburnton, hade vid förföljandet af
en hare aflägsnat sig för långt från sina
kamrater, förirrade sig i skogen och lyc-
kades först efter långt kringirrande finna
spår af menuiskor. Det var Standing
Kock-agenturen. Han gick rakt fram
till den samma och gaf sitt visitkort åt
det första bästa rödskinn han påträffade.
Den artige indianen å sin sida presen-
terade sig som en son till höfdingen
»Puckligc hunden» och uppmanade sin
gäst att träda in i hans hus och deltaga
hans tarfliga supé.
Knappt hade den unge jägaren intagit
sin frukost, innan dörren öppnades och
en härlig indianflicka visade sig. Utan
att bry sig om den spanska hofetikettens
regler föll hon främlingen om halsen och
kysste honom. Engelsmannen kände sig
smickrad och friade. Kort derpå gifte
de sig. Fru A. gör snabba framsteg i
civilisation, och har redan haft sin första
strid med mannen angående en ny si-
denklädning.
Äfven referenterna skola lefva.
Då lugstiftande församlingen i Minnesota
nyligen sammanträdde, ihågkom predi-
kanten vid sammanträdets början äfven
tidningsreferenterna. Han yttrade näm-
ligen:
»Och nu, Herre, välsigna äfven tid-
lingsrcfercnterna, hvilkas snabba pennor
ippfanga hvarje ord, lika fort, som vi
ttala det! De äro allestädes närvarande
h nästan allsmäktiga. Taga vi på oss
morgonens vingar och flyga till jordens
aflägsnaste trakter, så äro der; vi möta
dem i Afrikas skogar, i Colorados sump-
brakter och skulle vi kunna framtränga
ill den magnetiska polen, skulle vi af-
en der finna dem. Må deras godhet
kna deras konstfärdighet, och måtte en
gång ingen enda tidningsreferent bli ute-
sluten från den stora riksdagen i him-
niclcn. Amen!»
Amors räkning. Under denna
nbrik berätta franska tidningar:
En ung parisare, hr L., som gcrna
ville gifta sig, vände sig med anledning
häraf till en giftermålsbyrå. Denna fö-
reslog åtskilliga partier, som dock ej
tycktes passa honom, ty han afbröt för-
bindelsen med byrån utan att ha erlagt
någon afgift. Byrån fordrade sin betal-
ing, och då han ej ville honorera rak-
ningen, har han nu blifvit^stämd.
Räkningen lydde: 1) Öfverläggning
om damens ålder, stånd, förmögenhet,
fordringar och karakter. Tre gånger å
3 francs lika med 18 francs. 2) Friat
ör hr L. hos hr G., far till en giftas-
vuxen dotter, hvilket ej förde till något
esultat, emedan hr L. fana henne för
räcker och ej rik nog (det var icke vårt
fel). 20 fr. 3) Brefvexling med fröken R.,
otter till en rik guldsmed, hvilken korre-
spondens af bröts, då hr L. uteblcf från
första mötet. 12 francs. 4) En vagn
åt fröken R., på hvilken hon lemnat
räkning till byrån. 6 francs. 5) Ett
långt bref, som sändes hr L. samma af-
ton, och hvari hans oartighot förebråd-
des honom, 8 francs. Summa 60 fränes,
Hr L. dömdes att betala.
Tidningsstatistik. I afeeende på
tidningarnas spridning står Europa hBgst
i verlden, och i Europa Tyskland högst,
Tyskland har nämligen nu 6,748 tid-
ningar, af hvilka en tiondedei utkom-
mer i Berlin. Riket har 900 da"
tidningar, of dem 126 i Berlin. I
lin tryckas vida flera tidningar än i hela
Sverige.
Sölvesborgs torg 3r omhfignadt
med ett tjugutal vackra töftrfid och är
derför om sommaren ganska prydligt,
men nu har man vuokt förslag om att
ned dom, och det af följande skal:
.........ji do 1) med sina länga rötter
samla fuktighet under bygnaderna kring
torget; 2) göra alla rum, som ha sina
fönster vettande At torget, mörka och
dystra samt i sina kronor uppsamla
sand o. d,, som sedan blåser j
kringliggande bygnaderna, hvilka där-
igenom ttro svÄra att h&lla prydliga ooh
Hnygga; 3) betraktas af en del (fulla
____.,_¦ i synnerhet) såsom liimplig er-
sättning för bristande urinhoar p& torget
och härigenom rätt mången gång »åstad-
komma både moralisk och estetisk vil-
lervalla»; 4) omöjliggöra hvarje tidsen-
ligt skyltande af dem, som ha sinaafRl-
rer vid torgot och som nog genom höjda
hyror märka hvar do bo; 5) endast tjena
till att binda kreatur vid och utgöra
ett svagt regnskydd för landtliga säljare
samt inhägna och minska torget.
Söndersliten af vilddjur. Zoo-
logiska trädgården i Wurschau var på
aftonen den 3 dennes skådeplatsen för
en ohygglig tilldragelse, som egde mm
i björnburen. Knupt hade björnvakta-
ren Kuczerski beträdt det inre af buren
._. att gifva djuren mat, innan dessa
kastade sig öfver honom oeh på det
förskräckligaste tilltygade honom. På
hans rop skyndade flera andra väktare till,
beväpnade med dynggrepar, men ju ifri-
de bearbetade vilddjuren med dessa,
ursinnigare blefvo bestarne och
söndorsleto sitt offer så mycket vild-
sintare. När man ändtligen lyckades
draga ut Kuczerski ur buren, utgjorde
han bokstafligen blott en skälfvam’e
köttmassa. Hufvudsvålen var afdragen,
ögonen utslitna ur sina hålor, bröstkor-
gen intryckt, refbenen afbrutna, armar,
länder och fötter alldeles söndersargade.
Den olycklige afled på vägen till lasa-
rettet.
1 uppfinning, som skulle så godt
som omskapa hela vårt fortskaflnings-
system, lär en fransk ingeniör ha gjort.
Det gäller att färdas med en hastighet
af 40 mil i timmen. Ingeniörens för-
slag går ut på att befordra passagerare
genom luften tio gånger fortare än med
•nnlig jernväg. Det nya transportmed-
let är emellertid ingen luftballong, och
icke heller tyckes det behöfva elektrici-
tet, såsom det först uppgafs. Det base-
rar sig närmast på den af
Fleemiug Jenkins uppfunna »tel[
metoden för godstransport på kablar.
»Åkdonet» är en båt, till formen lik en
väfskyttel, men af enorm längd och rul-
lande på jernvägsskenor, anbragta öfver
höga stöd eller stolpar. Båten dragés
fram af kablar, löpande öfver valsar eller
hjul, som rotera med otrolig hastighet.
L följd af konstruktionen är urspåring
otänkbar, och ej heller kunna samman-
stötningar förekomma, så att färden blir
fullt säker, om blott materielet håller.
Uppfinnaren anmärker, att detta trans-
portmedel är användbart endast på längre
afstånd och att det ingalunda gör van-
liga jern vägar öfverflödiga.
Handel och Sjöfart.
Ankomna och a&ångna fartyg.
PORTLAND d. Gnov. Inkommen för storm:
Argua, Jörck, fr. Kubikenborg t. Teignmouth.
MACDUFF d. 3 nov. Joel, Hansen, från
Sundavall.
MONTROSE d. 4 nov. Speed, Corneliusen,
•. Hernösand.
SUNDERLAND d. 4 nov. Forttma, Bol-
méer, fr. Sundsvall.
YARMOUTH d. 3 nov. Alcot, Berg, fr.
Sundsvall.
AMSTERDAM d. 6 nov. Hcemse, Visser,
fr. Svartvik.
HARLINOEN d. (1 uov.
Vunta, Svrawoa,
BÄ*
d. 5 aov.
__’d. öhov.
.1; Fosnei, SÖ
ALERY SUR SOJV
_ .w»,. Stindaval!
d. S nov. Nora, fr. Sunds-
»•i «. w AMKnui Lagttböter, fr. HernöBand.
GRAVESEND d. 5 nov. Hilda och Emma,
båda fr. HeraÖBandi Agra, fr. BtuidttvaH;d.6:
Emanuel och Stella, båda fr. Heraonand; Castra,
fr. Suuduvttll.
SHOREHAM d. 5 dov. Nor, Bivortaon, fr.
INVERNESS d. 5 uov. Castor. Hansen
och Kuben», Kmidacn, båda fr. BundRvall.
GltANGEMOUTH d. 3 uov. Gustaf, Ek-
lund, fr. Sundsvall.
LEITH d. 4 nov. Oalob, fr. SundHvall.
BHIELDS d, 5 nov. Ceres, Helena och
Tönniug, alla fr. Sundsvall; d. G: Amalia, fr.
Sundsvall.
HARTLEPOOL d. 5 nov. Sirena, Wiik,
fr. Homösand; Ocean, Eriksen, fr. Sundsvall
Charlotta, Trygg och Birger, Lundqyist, gå
bådr t. HeraÄdiFrithiufVRuth och Johanna
Mutiilldu, Uucko, gå båda t. Sundsvall.
MIDDLESBRO d. 4 nov. Gustaf, Anders-
Bon, fr. Sundsvall
HULL d. 5 aov. Caroline Smith, Aegidius,
fr. Sundsvall.
YARMOUTH d. 5 uov. Leufsta, Romare,
fr. Sundsvall.
IPSW10H d. 5 nov. Express, Junason, fr.
_________ d. 5 nov. JoBofino, Olson, fr.
Sundsvall t. Honfleur.
Passerat Helsingör.
Doo 8 nov.
Svenska britfgeu Amanda och skeppet Froy,
homuiH i HcrnUoand, bada söder ifrån.
Stratuladt fartyg.
WALTON-ON.THE.NAJ3E d. 0 nov. En-
gelnku skonerten Alice Jane, Ma Sundsvall
till Jersey med trillast, som strandat pft Gun»
tioot, har drlfvit frAu grundet ooh nu strandat
hämtades der densamme stmdorbrytcs. Lusten
kominer förmodligen att bergås.
Till salu.
1 7
Till salu 5 stycken unga, bättre hä-
star af norsk rucc, finnes till benäget
påseende i herr J. M. Vestius stall vid
Vnngåfvan. Jon. Söderberg,
135 Landtbruknro från Undersåker.
SE HIT!
Hos C. J. Karlsson, gården N:o 35
å Stadsmon, finnes ett parti större och
mindre
Finska Grisar
till salu.
Kloka Gubbens
Giktliniment och Collodin
uti
Hushållsmagasin.
Gummibestrukna Remsor
till innanfönster å 18 öre pr bundt
uti
Manns’ Hushållsmagasin.
Stenkärl, Glas, Porslin
och alla sorters
Borstar, uti
Manns’ Hushållsmagasin.
_______ ji
KNOX’ LMNETRÅD
i alla Na-.
Maskinolja, Nålar, Skyfflar
och öfriga Sy- & Stickmaskin
delar billigast uti
Manns ’Hushållsmagasin.
Spis-& Knäckebröd,
godt Smör och utmärkt
Fotates
finnes alltid uti
Manns* Hushållsmagasin.
Lösnummer ’
SUNDSVALLS TIDNING
finnes att
Tryckeriets kontor
vid Trädgårdsgatan.
Oskar Rydqvists
Speceri- & Diversehandel
&v Inflyttad i nyuppförd varm butik och
rekommenderas i allmänhetens bcnilgim
hågkomst Nu sotn förr försitljas enda
varor till billiga priser.
Oskar Rydqvist.
I dag hemkommet:
KAMINER,
eorteradt lager till billiga priser hos
A.B0THMAN. s
Hafre,
Hö och Hal
förstiljcs, lika som föregående år, kom-
mande vinter i hela vagnslaster via alla
Jernvägsatationer i Norrland
norr om Bollnäs, till ovanligt billiga
priseru (14 Liap. Båg och 13 Lisp. Korn
Bum Arter). Köpare korrespondera med
50__________r. Frölin, Fränsta.
Utmärkta
PIANINON
of Bröderne Hals i ChriBtiania,
på de flesta Verldsutstfillningar med Guld-
medulj belönade tillverkningar, säljas till
afa i af undertecknad, som
DOU Kli åtagits till ensam för-
säljare på platsen.
ERIK TAFLIN.
(17
RULL
GARDINER,
ett Realisationsparti inkommet, som «nl-
jes med 25 till 50 proc. rabatt hos
Erik Taflin.
Jemtskrindor
hos
Erik Tftflin.
71
Näslund & Wiklund
försälja till billiga priser alla sorters
Byggnadssmiden,
Jern, Spik och Plåt,
samt för öfrigt hvad som hör
till en ordnad
Jernhandel.
Lokal: Sazargatan N:o 26.
Näslund & Wiklund.
Pass på!
Gotlands Gäss
samt dess blod nu inkommet hos
A. Peterzén,
7 Sjögatan 7.
Färsk Sikrom,
Salt Sik, Surströmming, Ulföns
Klabbströmming, l:ma K K K-sill i
fjerdingar och tunnor.
Gotlands socker, saltadt Fårkött,
nu inkommet hos
A. Peterzén,
7 Sjögatan 7.
Två fina Slädfällar
>s A. Peterzén,
_______________7 Sjögatan 7.
Lappskor och Renhudar
hos A. O. Olsson
vid Torget.
Sundsvall»
uuugosce
MÖBEL-HANDEL
och
SNICKERI-AFFÄR
Försäljningslokal:
midt emot
Bullan, Norrmalm
a nilsson.
JÄMTLANDS VADMAL
till billigaste pris hos
GRISAR
till salu i E. O. Nylandera gård (HnflL
ners, Skoiisbcrg) genom T. A. Printz,
5,000
mer och mindre slitna, uppköpas nä
Matfors kontor samt lm
G. Strömberg,
97Sindsrnl/
Att hyra.
Butik,
passande till Kontorslokal jemte 3
a 4 väl ombouadc rum, belägna i när-
heten af Stora Torget. Anvisning å
Sundsvalls Tidnings kontor. 139
Af en händelse finnes ett rum och kök
att hyra. Vidare meddelar
* o
C. ii. Ångman,
83 Adr.: Gambrini kontor.
Diverse.
Pantkvittot n:r 13991
varder härmed efterlyst och dudadt.
Sundsvall den 15 November 1888.
137 Johanna Gustafsson.
Möbel- & Åkdonsmålning
samt i öfrigt alla till yrket hörande ar-
beten utföras fort, väl och billigast af
Brodern2 Lindqvist,
Målare,
18__________7 Trädgårdsgatan 7.
En Brädgårdsfaktor
med goda betyg önskar göra ombyte af plats.
Svar torde godhetsfullt inlemuas till Sunds-
valls Tidnings kontor. 116
Kom Lördagn afton
’ ångkökets första
_ji«8 tillgrep en s\nrt
Silkesschagg-Mössa, uppmanas att genant der
återlemna densamma i annat fall anlita» andra
medel, ty personen Sr kand.___________£#
Den person, n
Fantlånekontor.
öppet alla dagar på samma plats som förr
nidt emot Poliskontoret).
E. W. CO HIT.
f en händelse finnes plats nu genast
* ledig för en anständig, ärlig och
ordentlig samt i vanlig matlagning kun-
nig köksa. Anmälan göre» å Sundavall1*-
Postens kontor. l-<
— 42 —
nu bott ett par månader. Ingen kristen sjal
vet, hvem han är. Emellertid måtte han ha
sett bättre dagar, det finner man af allt. Då
och då har han godt om pengar; men det varar
inte länge och är inte heller riktigt hclsosamt
för honom. Ingenting gör han hela Guds långa
dagen och går aldrig ut förr än i skymningen.
Men så dröjer han i stället hela natten ibland.
Ja, ja, käre herre, det fins många underliga figu-
rer här i verlden!»
»Är Posy på något sätt slägt med honom?»
»Nej, Gud bevare oss! Posy är blomster-
forsäljerska och har svårt nog att fortjena bröd-
biten. Mr Jack kom henne till hjelp en afton,
då några gatpojkar slagit omkull den stackars
flickan för att ta ifrån henne några fattiga öre,
och sedan dess är hon färdig att gå i elden för
honom. Ful är honj men ett godt, varmt hjerta
har lilla Posy.»
Lord Delamere erfor en egendomlig känsla.
I allt sitt elände egde Daly något, som han al-
drig varit i besittning af. Denna fattiga, okun-
niga blomsterflicka var fast vid uslingen med
hela sin själ, med en kvinnas gränslösa kärlek,
ett barns oinskränkta förtroende. Ännu hade
aldrig någon på detta sätt hängifVit sig åt ho-
nom sjel£
Mrs Mason följde honom ned, bultade hårdt
på hyresgästens dörr och ropade, att en herre
vore här med helsningar från Posy, som råkat
ut för ett missöde och blifVit intagen på barn-
hospitalet. Ville han veta mera, så finge han
öppna dörren.
Denna gick upp. Frun drog sig tillbaka, och
lord Delamere inträdde i det torftiga rummet
»John Daly!»
— 47 —
»Sir Keginald har aldrig tyckt om honom,
icke ens som barn,» sade nu syster Maria sorg-
set. »Efter hvad jag hört, önskade han vid
Ralphs död, att dnt varit brodern i stället Han
vill icke träffa Koyal, vill icke ens att han skall
vistas här i närheten. Det tycks verkligen som
om han ej kunde förlåta honom, att han är i
lifvet, sedan brodern gått bort.»
Nells intresse öfverflyttades nu från den
gamle baroneten till dennes son. Hon tyckte,
att hennes eget öde i någon mån liknade hans.
Äfven hon stode ensam och förskjuten. Från
denna stund blef den obekante unge mannen
hennes hjelte.
Allt mera inväfde hon honom i sina dröm-
mar. Sittande vid flodstranden, fbrestälde hon
sig ofta, hur Royal en dag komme hem och ej
släppte sin far, förr än han vunnit dennes kärlek.
Emellertid var Nell ingalunda sysslolös. I
St. Hilda hade alla fullt upp att göra. De sex
äldre flickor, som biträdde systrarne och sär-
skildt hjelpte dem med arbetsskolan, fingo ej
ligga på latbänken. Nell hade gjort sig mycket
omtyckt bland dem. Hon var alltid vänlig och
glad samt färdig till hvad arbete som helst.
Det var en märkbar skilnad mellan dessa
pensionärer och systrarne sjelfva. De förra hade
ej afsagt sig verlden och tyckte sig derför ej
heller behöfva försaka de oskyldiga nöjen, som
kunde stå till buds. Lördags eftermiddagarne,
då de alltid voro lediga, brukade de ofta gå in
till Blakefield för att helsa på slägtingar och
bekanta.
Äfven om söndagarne kommo de jpå sätt och
vis ut i verlden. De fördes då till stadens
kyrka och fingo taga plats i koret midt för pre-
— 46 —
hemmastadd i de stora, praktfulla gemaken på
Marton-Hall och sjelf en gång känt den gamle
baroneten, innan sonens död gjort honom till en
enstöring.
»Men har verkligen sir Beginald aldrig öf-
verskridit egendomens gränser, sedan han drab-
bades af denna smärtsamma förlust?» frågade
hon en dag, fastande sina mörka ögon hälft ängs-
ligt på syster Maria.
»Nej, aldrig, och lika litet tar han emot be-
sök. Oftast stänger han in sig. Icke ett leende
kommer numera öfver hans läppar. Det är, sä-
ger man, gom om han vore rädd för någon.»
»Hur gerna skulle jag ej vilja se honom!»
Syster Maria kastade en häpen blick på
henne.
»Se honom, barn! Hvad tanker du på? Allt
annat att förtiga, är det opassande af en ung
lady att vilja se på en karl.»
Nell tycktes ej vara öfvertygad derom.
»Jag ville försöka skingra hans sorg och visa
honom, att Guds sköna, varma sol skiner ännu»,
sade hon liksom för sig sjelf. »Det tycks mig
så förfärligt, att han skall vara ensam, utan nå-
gon anhörig, som bryr sig om honom.»
»Det är hans egen skull.»
»Han kan väl inte rå för, att sonen dog.»
»Nej; men han har en son till.»
Den unga flickan såg förvånad upp.
»Hvarför kommer då ej han och ser om sin
gamle far?»
»Han begär icke bättre.» *
»Det förstår jag ej. Han borde väl under
alla omständigheter skynda till honom. Det är
nu hans plats.»
— 43 —
Den afsigkomne gentlemannen kände genast
igen honom på rösten och darrade som ett asplöf.
»Det är gement att tränga wg på en pcrwin
i min belägenhet!» utbrast han. »Ännu geme-
nare förefaller det, när nian dervid tillgriper en
lögn för att få åberopa sig på den enda varekc,
som har något värde för en. Tvi tusan!»
»Någon lögn är det icke,» (»varade lorden
lugnt. »Posy ligger verkligen på hospitalet.
Hon blef öfverkörd, och i samråd med polis-
konstapel förde jag henne dit. Barnet har bedt
mig underrätta er, att brefvet är i säkert förvar.
Det är alltsammans.»
»Men hvarför uppträder ni då i den der
kostymen?»
»I sjelfva verket var jag ute på spaning ef-
ter er. Hör på! Jag ger mitt hedersord pä att
aldrig bereda er några olägenheter; men håg mig
uppriktigt, om det var ni, som dödade Claude.»
»Nej!»
Svaret kom lugnt, be&tämdt och utan min&ta
tvekan.
»Ni var dock närvarande. Att döma af allt,
har ni sedan dess genomgått mycket, och jag
vill icke störta er ännu djupare i elände. Men
jag ger mig ej ro, förr än hela sanningen ligger
klar för mig. Rättvisa behöfver jag ej nkipa;
det har ödet redan åtagit sig. Men jag mafete
veta, hvems hand det var, som bragte min bror
om lifvet»
»Och ni skall tro mig på mina ord?»
»Ja. Ni skulle bedraga er sjelf, om ni fcökte
bedraga mig. Ännu en gång besvär jag er att
aäga mig, om det var ni, som stack ned Claude!»
»Nej, vid den vänskap, som förenade mig
med honom försäkrar jag, att ingen blodskuld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
