Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
Icke lemnade bonden i händerna på en
nyckfull hofman, som besökte honom för att
preja honom. Men just då man till ett
mera bestämdt belopp lärde känna skatterna,
blef det ett önskvärdt mål för de slugare
att undandraga sig dessa. Konungens
tjenare voro befriade eller frälste från
skatten, och då Konungen måste grunda sin
krigsmakt icke såsom fordom på de
beväpnade odalmännen, utan på en stående
här, som alltid kunde användas äfven emot
folket, inrättades rusttjensten. Genom
Folkungarnes förräderi, som af Magnus
blodigt straffades, erhöll han tillfälle att
bemäktiga sig deras förverkade gods. Han
kunde sålunda utdela ojemförligt större
förläningar, än förut kunnat äga rum, utan
att skatternas belopp i sin helhet
förminskades för staten. En mängd lycksökanda
Tyskar inkommo i riket, lysande af den
tidens råa prakt och utmärkta i det slags
ridderliga öfningar, som answgos
uteslutande förtjena heder och anseende. Den
praktälskande Magnus emottog dem och skänkte
dem förläningar. Derigehdm kommo icke
allenast en mängd af rikets gods i främlingars
händer, utan flera idéer, som bäst skulle
varit borta, infördes af dessa. Dit hörde
begreppen om adliga och ridderliga värdigheter
ooh företräden, om frihet för all konungslig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
