Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige, af fil. d:r Adrian Molin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vi gräfva diken. Vi skola vårda Sveriges skog, så som vi hvar och
en vilja vårda träden, som susade kring vår barndoms hem. Skogen
är inte bara en rikedom, den ger landet skydd mot nordanstormarna,
den sörjer för jämn väta åt våra åkrar, det är den, som gör vårt land
till ett af de vackraste på jorden — utan den vore inte Sverige Sverige.
Men skogen får inte dra vårt sinne och vår håg från jorden. Skogen
ger penningar, och för penningar blir det bröd — men jorden ger brödet.
Norrlands folk har för den hastiga och tillfälliga vinningen ur skogen
låtit locka sig ifrån arbetet på jorden, ett tungt arbete, tyngre kanske än
annorstädes, men som dock ger fullgod lön för mödan, inte bara i gods
och reda penningar, men också i hälsa, i trefvet hemlif och i en
sinnesfrid som vid intet annat arbete. Nu är det så, att tusentals tunnland
af Norrlands jord ligga för fäfot, och Norrland kan inte föda sitt eget
folk. Men starka, hängifna krafter arbeta också nu för hvar dag allt
Syltopparna, Jämtland.
ifrigare på att väcka Norrlands jordbrukare till insikt om deras närings
grundläggande betydelse för folkhälsa och sund ekonomi.
Genom det långa norrländska kustlandet går järnvägen söderöfver
med sina armar ut till välbyggda framåtgående städer vid hafvet, som
landet möter i ett otal af skogvuxna holmar och öar. Och genom det
norrländska inlandet brytes nu som bäst ny väg öfver det gamla Dalarne
ned till de landskap, som varit kärnan, omkring hvilken Sveriges rike
vuxit fram. Det är landskapen omkring Mälaren: Uppland, Västmanland
och Södermanland. Vid Mora stenar i Uppland togo svearna sina
konungar; vid det gamla Uppsala blotade de åt sina hedniska gudar; i
Uppsala står också alltjämt den helgedom, som före någon annan är
symbolen för vårt folks kyrkliga enhet. På gränsen mellan Uppland
och Södermanland byggdes den stad, som nu är Sveriges hufvudstad.
På Upplands och Södermanlands slättbygder går folket alltjämt som
för tusen år sedan vid plogen. Det har hållit jordbruket i ära. Det
har röjt tusentals tunnland ny mark, det har för hvarje år plöjt djupare
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
