- Project Runeberg -  Svenska allmogehem /
43

(1909) [MARC] With: Adrian Molin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småbruket, af konsulent V. Ekerot

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

petern bör aldrig användas som öfvergödsling under regnväder, enär
saltet, som fastnar på bladen och smälter, kan svårt skada dessa.

Chilisalpetern användes äfven med fördel till potatis med en mängd
af c:a 75—100 kg. pr tunnland. Om höstsädesbrodden på våren är klen,
kan man genom att använda 35—50 kg. chilisalpeter pr tunnland i hög
grad upphjälpa den. Vårsäden är på den vanliga fastmarksjorden
tacksam för chilisalt. En mängd af 50—75 kg. pr tunnland rekommenderas.
På jord, där liggsäd befaras, bör man dock ej använda chilisalt till
vårsäd. Äfven vallarna, särskildt de äldre, ha godt af chilisalt.

När man under några år tagit gödseln väl till vara, utfodrat sina djur
på ett rationellt sätt och sommarstallfodrat, visar sig i praktiken
chilisalpetern mindre nödvändig. Många af våra duktigaste småbrukare hafva
redan nu kunnat utan skada helt undvara den.

Om svafvelsyrad ammoniak, kalksalpeter m. m. skola vi endast säga,
att småbrukaren gör klokt i att inhämta sakkunnigas råd före
användningen.

Fosforsyregödsling har under en följd af år blifvit använd, och det är
under alla förhållanden skäl att fortsätta därmed. Fosforsyran inverkar
synnerligen fördelaktigt i många hänseenden. Bland annat ger den fodret
en bättre sammansättning och påskyndar sädens mognad. Den i
konstgödseln förekommande fosforsyran kan vara dels svårlöslig, dels
lätt-löslig.

Tomasfosfatet erhålles som biprodukt vid ståltillverkningen och
innehåller fosforsyra i svårlöslig form. Det användes med fördel på
moss-och mulljordar samt på lättare jordar till råg. Såsom öfvergödsling å
vallar är det äfven synnerligen användbart.

Tomasfosfatets fosforsyrehalt växlar mellan 10—15 % s. k.
citronsyre-löslig fosforsyra. Den innehåller stundom mindre fosforsyra, hvarför
landtmannen gör klokt i att försäkra sig om garanti för en viss halt
fosforsyra samt ersättning för underhalt. Då fosforsyran i tomasfosfatet är
svårlöslig, bör man söka få detsamma väl inblandadt i jorden, såvida
det icke användes som öfvergödsling. Man bör söka erhålla så
högprocentigt tomasfosfat som möjligt, emedan fosforsyran i det högprocentiga
är betydligt billigare än i det lågprocentiga.

Superfosfat innehåller sin mesta fosforsyra i vattenlöslig form. En
del af fosforsyran, 1—2 %, kan dock förekomma i citratlöslig form. Ju
mera fosforsyra som är svårlöslig, dess mindre värdefullt är fosfatet. 10—
12—15 % superfosfat bör aldrig användas, då det blir betydligt dyrare
pr kg. fosforsyra. Superfosfatet användes på alla tyngre, lerhaltiga
jordar och i regel vid vårgödsling utom på mossar, där tomasfosfatet kan
visa sig lika verksamt. Vidare använder man i regel superfosfat till
hvete, socker- och foderbetor samt potatis. Superfosfatet kan gifvas
omedelbart före sådden, men på våren bör man för att få det väl spridt
i jorden utså det före första harfningen. Fosforsyran användes i en

43

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:55:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svallmo/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free