- Project Runeberg -  Svenska allmogehem /
76

(1909) [MARC] With: Adrian Molin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småbruket, af konsulent V. Ekerot

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sitt foder, utför man rykten. Så snart man gifvit halmfodret, gör man
bås-pallen ren och drager ned ströet. Därefter få djuren lägga sig och
lämnas i ro för att idissla sitt foder. Fram på eftermiddagen ger man det
andra dagsfodret på samma sätt som förut, och mjölkningen utföres.
Vill man sedan på kvällen gifva ett foder halm, kan man göra detta.
Sedan få djuren hvila till morgonen, och samma foderordning upprepas.

Af vikt är att man utfodrar på bestämda tider. Ett gammalt
ordspråk säger, att »kon har klockan i magen», och den bilden stämmer
väl med verkliga förhållandet. Har man vant sina djur vid en viss
ordning, ge de sin missbelåtenhet tillkänna genom att råma, så snart den
vanliga tiden för utfodring förflutit. Har man ej vant dem vid någon
ordning, äro de ständigt missbelåtna, och detta är naturligtvis ännu sämre.

För vattningen använder man stundom automatiska hoar af olika slag.
Utan att påstå att de äro nödvändiga vilja vi framhålla, att om de utan
större kostnader kunna anordnas, är det en vinst att äga dem, emedan
de bl. a. hålla vattnet vid lagom temperatur, och det är bra att vattnet
ej är för kallt. Åtminstone bör man i hvarje än så liten ladugård hafva
ett kärl eller en behållare, dit man kan pumpa vatten för att därifrån
på ett eller annat sätt vattna djuren.

Alt låta djuren gå ut och dricka medför den fördelen, att de därigenom
få daglig rast, en sak som annars lätt blir försummad. Emellertid kan
man lägga märke till, att många djur därvid dricka mindre än de borde,
emedan det kalla vattnet »isar» tänderna, som man uttrycker sig.

Man bör komma ihåg att aldrig gifva djuren foder, som är dåligt,
skämdt eller skadadt, än mindre fruset, enär man därigenom kan
framkalla kastning och andra sjukdomar.

Djuren böra dagligen rj^ktas med lämpligt redskap, helst en vanlig
rotborste. Med rykten afser man icke blott att aflägsna smuts och lägga
håret tillrätta, utan äfven att från hudens yta eller hårbottnen aflägsna
fjäll och dylikt. Grofva, hvassa järnskrapor böra användas med den
största försiktighet. Om djuret visar sig oroligt vid rykten, är denna
vanligen en misshandling. Ett djur, som ryktas på rätt sätt, är alltid
belåtet och uttrycker mången gång sin tacksamhet genom att på allt
möjligt sätt visa vänlighet mot sin vårdare.

I öfrigt bör man alltid vara vänlig mot djuren och icke som så ofta
sker behandla dem med hugg och slag. Äfven vänlighet får sin
ersättning. De djur, som skötas på ett mildt och vänligt sätt, mjölka bättre
och utnyttja sitt foder bättre än djur, som i detta hänseende skötas illa,
äfven om utfodringen är lämplig. Hur ofta ser man ej, att en ko, som
vårdas af t. ex. ett gammalt par, hvilket behandlar kon som husets bästa
vän, att en sådan ko mjölkar utmärkt och får beröm om sig att vara
en god ko, äfven om utfodringen är allt annat än rationell. Ingenting
som med kärlek och förståelse göres för dessa våra stumma ATänner blir
obelönadt, äfven om vi se saken blott ur strängt ekonomiska synpunkter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:55:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svallmo/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free