- Project Runeberg -  Svenska allmogehem /
79

(1909) [MARC] With: Adrian Molin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småbruket, af konsulent V. Ekerot

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

spillningen är bristfälligt, afdunstar vattnet, och luften blir mättad med
fuktighet. I ett sådant stall trifvas ej svinen, som äro synnerligen
ömtåliga för fukt.

Utom ett godt aflopp för urinen fordras att man har en god
ventilation. Denna vinnes lättast, om man i stället för tätt loft lägger in
stänger och ofvanpå dessa ett alnstjockt lager halm eller halm och torrt
torfströ. Vidare bör man anordna ventilation icke med en trumma i
taket utan genom en sådan, som börjar nere vid golfvet och sträcker
sig uppåt till löftet, där den får mynna ut i det fria. En sådan trumma
göres af plåt och ger ett utmärkt resultat.

Men svinstallet skall äfven vara ljust. I regel anser man att ett
svinstall kan vara huru mörkt som helst. Detta är ett misstag. Svinen
älska ljuset och vantrifvas i mörkret. Det är i själfva verket ett
djurplågeri att undanhålla dem ljus.

I svinstallet bör — huru litet det än är — finnas ett foderrum.
Ligger stallet ej så till, att man kan koka i brygghuset eller i köket, är
det utmärkt att hafva det ordnadt så, att man kan koka svinmaten i
stallet.

SVINEN OCH DERAS UPPFÖDNING.

I fråga om nötkreaturen framhöllo vi, att korna kunde vara af olika
beskaffenhet; detsamma gäller äfven för svinen. De kunna vara mer
eller mindre snabbvuxna och olika lättgödda. I regel bör svinet ej
vara kort och knubbigt, utan ju längre det är, dess bättre är det. Långa,
djupa svin äro de som bäst betala sig. Hals, hufvud och ben skola vara
fina, men skinkorna eller låren väl utvecklade.

Det finns många olika i vårt land profvade svinraser. Utan att
närmare ingå härpå kunna vi framhålla, att våra landtrassuggor äro
utmärkta mödrar och få många grisar, men att dessa växa för långsamt
och äro mindre lättgödda. För att få grisarna mera snabbvuxna och
lättgödda använder man fargalt af stora Yorkshirerasen och får därigenom
en utmärkt afkomma. Då vår egen landtras är oförädlad, har det visat
sig fördelaktigt att använda suggor af dansk eller tysk landtras,
hvarigenom bättre resultat erhållits.

Afvelssuggan bör hafva minst 12 spenar, helst 14 eller flera. Detta
bevisar, att hon kan föda ett större antal grisar och att hon har en god
kroppslängd. Hon bör liksom fargalten vara kraftigt uppfödd,
hvarigenom hon sedan blir lätt att underhålla. Ungsuggan bör ej betäckas för
tidigt, utan först när hon väger 100 kg. eller däröfver. Under den tid
hon bär grisar bör hon få gå ute i det fria så mycket som möjligt när
väderleken det tillåter; är det under vintern, bör man gifva henne en större
kätte och i densamma inkasta jordtorf, kalk eller dylikt, så att hon får
tillräckligt med benbildande ämnen för sina fosters utveckling. Man kan

79

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:55:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svallmo/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free