- Project Runeberg -  Svenska allmogehem /
92

(1909) [MARC] With: Adrian Molin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småbruket, af konsulent V. Ekerot

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

unga sådana eller själf lägger på, vet man att dessa icke minska i värde
som hästen, utan öka i värde tills de blifvit fullvuxna. I södra Sverige
har jag sett småbrukare, som hvarje år inköpt ett par unga oxar,
användt dem till arbete och nästa vår sålt dem för 75—100 kr. högre pris
än vid inköpet och sedan på nytt inköpt ett par yngre och billigare.
På detta sätt har dragkraften blifvit mycket billig. Särskildt bör detta
vara något alt tänka på för dem som börja med små tillgångar.

Hästen torde emellertid fortfarande som hittills bli den dragare, som
användes i största utsträckningen. Vi ha icke i det föregående talat
något om skötseln af detta husdjur, och skola därför nämna något
därom i detta sammanhang.

När man använder häst, bör man söka hålla sig med en god sådan.
Synnerligen fördelaktigt är, om man håller sig med ett sto och tager
pålägg efter detta, dels för eget behof, dels för att en och annan gång
kunna sälja en unghäst.

Hästen bör skötas och utfodras på ett ändamålsenligt sätt. Man bör väl
tillvarataga gödseln, både den fasta och flytande, hvilket sker bäst genom
att cementera och använda torfströ. Vidare bör man söka hålla rent
omkring djuret. På många ställen försummar man att dagligen göra
rent i häststallet, och detta förorsakar vantrefnad.

Man bör se till, att spiltan i häststallet är tillräckligt bred, så att
hästen kan räta ut benen när han ligger. Spiltbredden bör vara något
större än hästens mankhöjd. Att man dagligen bör väl rykta sin häst,
behöfver ej påpekas.

Hästens utfodring bör ordnas så billigt som möjligt, men han skall
alltid vara i godt hull. Tyvärr äro magra hästar i många bygder så
vanliga. Under sommaren kan småbrukaren utfodra hästen
hufvudsakligen med grönfoder eller låta honom gå på bete och endast vid
strängare körslor använda hafre. Skulle grönfodret vara spädt liksom betet,
bör man gifva något hö därjämte.

På vintern äro rotfrukterna synnerligen användbara, och bäst äro
morötterna. Skulle sådana saknas, kan man mycket väl använda andra
rotfrukter, t. o. m. bortfelder, om hästen ej nekar att förtära dem,
hvilket någon gång kan hända. Kan man gifva 15 kg. rotfrukter och 1—2
kg. hafre, beroende på det arbete hästen har att utföra, samt därjämte
1—2 foder hö och god hackelse, blir detta en synnerligen lämplig
utfodring.

På hofvens skötsel beror hästens arbetsduglighet. Man bör alltid tillse,,
att hästen icke blott är skodd, utan att han äfven är väl skodd. I många
bygder är det mycket illa ordnadt i den vägen. Det är namnlösa
lidanden vi tillfogat hästen, vår vän och välgörare, genom att slconingen
blifvit försummad eller illa utförd.

Intet af våra husdjur lefver i så intim beröring med husbonden som
hästen. Det är också ganska vanligt, att husbondens nyckfulla eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:55:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svallmo/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free