Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småbruket, af konsulent V. Ekerot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gadt hem uppstått, som blifvit så kärt för ägaren och hans hustru, att de ej
vilja sälja egendomen äfven för ganska stora pengar.
Åkerarealen utgjorde, då Melin öfvertog egendomen, 8 1Ji tnld dåligt skött
och grundt bearbetad sandjord. Under årens lopp har Melin uppodlat 1 tnld,
så alt arealen nu utgör 10 tnld åker. Men Melin har icke endast utvidgat den
bearbetade jordens areal, utan äfven genom en djupare plöjning och brukning
ökat matjordens djup och genom större tillförsel af kreatursgödsel betydligt
höjt jordens växtkraft och bördighet. Då egendomen tillträddes var dikningen
mycket försummad, ja, det fanns knappt ett enda dike. En bland de första
förbättringar, som Melin företog sig, var att ordentligt afdika jorden och återstår
ej synnerligen mycket, förrän jorden är färdigdikad.
Sedan också numera bearbetningen af jorden utföres allt mera omsorgsfullt,
hafva skördarna ökats, så att allt större antal kreatur kunnat födas,
hvarigenom äfven tillgången på gödsel blifvit större. Till jordens brukning
användes en häst, och finnes en stor och kraftig sådan på gården. Vid plöjning
användes emellertid alltid två hästar, hvaraf den ene lånas af en granne.
Någon bestämd växtföljd finnes ej genomförd, utan begagnas fritt bruk. Den
areal, som användes till rotfrukter, har år från år ökats i samma mån
tillgången på naturlig gödsel blifvit större. Melin är känd på sin ort som en
styf rotfruktsodlare och tar större skördar af rotfrukter än någon annan.
Utom den naturliga gödseln användas 37 % kalisalt, superfosfat och
chilisalpeter, det sistnämnda till rotfrukter och svag höstsädesbrodd. Gödselvatten
användes till rotfrukter och vallar.
Ladugårdsbesättningen består af 5 kor och 2 kalfvar. Någon uppfödning
af djur förekommer ej, utan de utmönstrade djuren ersättas genom inköp.
Som förut nämnts fodras djuren inne hela året. Om vintern erhålla de alla
hö, halm och torkadt grönfoder till ungefär samma mängd, men kraftfodret,
som består af kakor och gröpe, gifves i förhållande till mjölkafkastningen.
Saftigt foder erhålla djuren så godt som hela
året. Om vintern gifves rotfrukter och om
sommaren grönfoder, hvaraf först på våren
gifves grönråg, sedan grönklöfver från vallarna
och sist vickerhafre till dess
rotfruktsutfodringen åter kan börja.
Medelmjölkningen uppgår till 2,500 liter.
Då ej mejeri finnes i trakten, separeras
mjölken på handseparator, och af grädden kärnas
smör, som säljes på torget i Uppsala.
Skummjölken gifves åt kalfvar och svin.
Smågrisar köpas som sedan uppfödas ochs
gödas. Svinen slaktas då de väga mellan 80—
100 kg., och fläsket säljes i Uppsala.
På gården underhållas ett tjugutal höns. En.
stor del af äggen användes i hushållet.
Tillvaratagandet af den naturliga spillningem
är mönstergillt. Gödselrännorna i ladugården
och svinhuset stå medelst en underjordisk
ledning af Höganäsrör i förbindelse med en
cementerad urinbehållare, som rymmer 7,000 liter.
Gödselstadsbotten är äfven lagd med cement.
Gödseln upplägges omsorgsfullt i smärre
afdelningar och tillpackas väl.
108
Bild 32. Första-årsvallen hos
Johan Boström i Gammelstan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
