Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småträdgårdar och fruktodling, af trädgårdsmästare Karl Magnusson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man bör noggrant aktgifva på knopparnas ställning, emedan
förlängningsskottens riktning däraf är beroende. Ändknoppen väljes därför i den
riktning förlängningen önskas. Skulle t. ex. en gren vara för mycket
nedåtriktad, och kan detta ej afhjälpas genom uppbindning, afskäres den
öfver en på öfre sidan sittande knopp, då förlängningsskottet vanligen
blir mer uppåtriktadt. Detta bör äfven iakttagas med sorter, som hafva
starkt utåtriktade grenar.
Bild 12. Stam fruktträd vid andra
beskärningen.
a spärrträ.
Bild 13. Stamfruktträd vid andra
grenseriens bildande (3:e årets beskärning).
a tilläggsgrenar; b svagare gren, som
lämnas obeskuren; c efterledskott, som alldeles
borttagas.
Under sommaren utväxa från ändknopparna i regel starka skott,
medan öfriga knoppar utveckla sig svagare. Påföljande år beskäras
förlängningsskotten efter samma grunder som förut angifvits (se bild 12). De
öfriga skotten, som skola bilda fruktved, afskäras, så att blott 2, högst
4 knoppar kvarlämnas. Töppskottet har vanligen nått ansenlig längd
och skäres öfver en knopp, som är motsatt föregående års.
Omkring 50—60 cm. öfver de första grenarna låter man en ny
gren-9 Svenska Allmogehem. 129
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
