Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småträdgårdar och fruktodling, af trädgårdsmästare Karl Magnusson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
igenom växlingen af köld och värme blir mindre i trädens väfnader och
frostskador förebyggas.
Harar kunna stundom bli besvärliga genom att afgnaga barken å
stam och kvistar. De skjutas under den lofliga tiden eller utestängas
medelst låga men täta stängsel. Stamträden kunna skyddas därigenom
att stammarna bestrykas med en blandning af kalk och blod eller något
djurfett, emedan harar sky alla animaliska ämnen.
Råttor och möss göra liknande skada, som dock nästan uteslutande sker
i det fördolda under snön, hvarför denna undanskottas eller tilltrampas
rundt träden. Sorkar, som afäta rötterna, förgöras genom i deras gångar
nedlagda förgiftade morötter. Deras skadegörelse under vintern
förebygges genom snöns undanskottande, så att tjälen tränger ner.
Fruktträdens värsta fiender finnas emellertid bland insekterna.
Bladlöss förekomma ofta, särskildt å yngre träd. Få de ostördt hållas,
blir trädens lifskraft för lång tid nedsatt. Myror uppsöka i regel
blad-luskolonierna och förtära vissa söta afsöndringar af lössen, som de i
öfrigt lämna oskadade. Där myror gästa i träden, har man anledning
misstänka förekomsten af bladlöss. Äro träden tämligen små, kunna
lössen aftvättas med starkt såpvatten, men de förgöras säkrast med
flugspåns-lösning (kvassia). Flugspån finnes å hvarje apotek och tages däraf 1/ä kg.
till 5 1. varmt vatten. Blandningen får stå och draga i ett halft dygn,
hvarefter spånen frånsilas och man tillsätter 1 kg. grönsåpa och 50-—60
1. vatten. För mindre träd kan pensling med lösningen användas —
större svåråtkomliga böra helst besprutas. Bladlössäggen, som likna små
glansiga krutkorn, öfvervintra på kvistarna och aflägsnas vid
beskärningen.
Frostfjärilns larver anställa vissa perioder svåra härjningar genom att
förtära bladen. Larverna tillhöra de s. k. »mätarna», som ha fötter
blott på kroppens främre och bakre delar, och förflytta sig genom att
böja kroppen bågformigt uppåt. Honorna äro vinglösa och krypa på
senhösten under nätterna upp i träden för att i kronan lägga sina ägg.
Af denna omständighet begagnar man sig för att fånga dem, hvilket
sker medelst »limkransar». Dessa anbringas sålunda, att rundt stammen
och tämligen nära marken viras en 15 cm. bred tjärpappremsa, som
ordentligt fastbindes. Vid underkanten fästes en krans vadd eller blånor
för att hindra honorna krypa under ringen och i någon mån uttrötta
dem samt förekomma, att limmet rinner ner på stammen. Pappen
bestrykes med en 5 cm. bred och tämligen tjock ring af frostfjärilslim
(från Sjöbergs fabriker Malmö). På sin väg upp i träden fastna honorna
i limmet. Detta får aldrig strykas direkt på barken, som häraf förstöres.
Då larverna angripa äfven andra löfträd, måste närstående sådana
»kransas», om härjning skall undvikas — äfvenså böra trädstörarna
bestrykas med lim. Kransarna öfverses med några dagars mellanrum, så att
ej blad eller annat få fastna i dem och bilda bryggor för honorna; vid
135
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
