Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Småträdgårdar och fruktodling, af trädgårdsmästare Karl Magnusson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och vid kyla mindre. Så snart plantorna blifvit försigkomna, tager man
af fönstren under blida dagar för att härda dem. Vattning verkställes
grundligt vid behof men ej onödigt ofta.
*
Bönor. Af dessa särskiljas med hänsyn till användningen i hushållet
trenne slag: bondbönor, bruna bönor och s. k. skärbönor. Medan fröna
af de förstnämnda ätas omogna, användas bruna bönor först efter
mognaden; af skärbönor användas de mer eller mindre utväxta men ännu
möra skidorna.
Bondbönor utsås tämligen tidigt i rader med 30 cm:s mellanrum, eller
ock sår man dem mellan potatisstånden, då någon särskild plats ej
behöfver upptagas. Äro ej särdeles nogräknade på jordmån men fordra
mer gödsel än de flesta baljväxter.
Skärbönor och bruna bönor behöfva mycket värme och äro ömtåliga
för frost, hvarför de knappast blifva lönande i kalla, frostiga lägen.
Utsås också af denna anledning först när jorden blifvit varm och faran
för nattfrost är öfver. Bönorna tryckas ned med fingrarna å de
jämn-krattade sängarna; bruna bönor och krypbönor gifvas minst 25 cm:s
inbördes afstånd. Af skärbönor finnas två hufvudslag: krypbönor och
störbönor. De sistnämnda äro rankande och måste förses med stöd.
Lämpligast är att i kanterna af en säng, som är en meter bred, utså
bönorna i fotsbreda cirklar med 5—6 frön i hvarje och med 60 cm:s
mellanrum från midt till midt. Störarna placeras i cirklarnas midt
och sammanbindas upptill. Lös, varm jordmån och kaligödsling äro
oundgängligen nödvändiga för skärbönornas trefnad. Förtjäna stor
användning, då de äro ett godt och billigt födoämne. — Sortval: vanliga
bruna bönor, af krypbönor »tidiga svenska» samt »Kejsar Wilhelm», och
af störbönor »breda svärds». Svenskt utsäde är tidigast och bäst,
särskildt för nordligare orter.
Dill odlas såsom mellankultur på så sätt, att man inströr några frön
bland rotsaker eller lök, men bör i tid skördas, så att den ej genom
själfsådd blir ett ogräs.
Gurkor. Dessas värde för hushållet, såväl färska som insaltade,
börjar allt mer beaktas. För friland förtjäna endast de småfruktiga
»druf-gurkorna» beaktande. Äro liksom bönorna mycket värmefordrande och
frostömma och gifvas därför det varmaste läge, som står till buds, helst
med någon sluttning mot söder. För att jorden lättare skall kunna
genomvärmas, odlas de å upphöjda »lister», d. v. s. jorden uppskottas
från båda sidor, så att en vallformig uppåt afsmalnande förhöjning
bildas. Man räknar omkring halfannan meter från midt till midt, listen
blir då vid basen ungefär meterbred. Listen tillkrattas och lämnas
upptill omkring 30 cm. bred och förses i midten med en grund fåra, hvari
kärnorna nedtryckas grundt och med 2—3 cm:s mellanrum. Vanligen
144
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:55:02 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svallmo/0146.html
