Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur allmogehem skola byggas, af arkitekt John Åkerlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lägges dubbel, sa att undre laget ligger med tufvorna ned och rötterna
upp samt det öfre så att gräset blir synligt. Ett sådant tak blir billigt,
mycket hållbart och värmeisolerande.
Halm- och stråtak ha förr alltid nyttjats i odlingsbygder och vid
vassrika sjöar. De borde användas alltjämt, då de äga samma isolerande
förmåga som torftaken, äro billigare samt vällagda stå utan lagning i 25 à 30
år. Näppeligen finnas heller så vackra tak som dessa, i synnerhet när
de bli äldre, då lafvar och mossa sätta en rik färgprakt på dem
samtidigt som de göra dem tätare öch mera eldsäkra. Eldfaran är det just
som åstadkommit rädsla för halm- och stråtak, och då
brandförsäkringsbolagen i synnerhet i början hade mycket högre premier för gårdar med
sådana tak var det ju en
naturlig sak, att deras antal
minskades. Emellertid ha erfarenheten
och försök på senare tid visat,
att faran betydligt öfverskaltats.
De som rifvit bort sina gamla
halmtak och lagt t. ex. papp i
stället säga sig alla ha gjort en
dumhet. Ännu äro visserligen
brandförsäkringspremierna högre
för halmtaken, men denna utgift
uppväges mer än väl af att
reparationskostnaden är så godt
som ingen. Alltså böra, där
långhalm ocli strå kunna anskaffas, de gamla taken komma till heders igen!
Näfvertak böra nämnas, då de i Norrland motsvara sydligare
trakters torf- och halmtak uti beständighet och goda egenskaper. De bestå
af ett brädunderlag, därpå flerdubbel väl lagd näfver och slutligen
däröfver s. k. takved, d. v. s. ett lag klufvet eller helt rundvirke.
Tillgången på trä och i synnerhet näfver är numera sämre, hvarför dessa
tak sällan nyttjas. De äro dock att rekommendera där det nödiga
materialet finnes att tillgå.
Brädtak ha användts i stor utsträckning särskildt på uthusen, och
äro fortfarande att anbefalla i skogstrakter. De läggas af flera lag l"
ohyflade bräder, de yttersta på lock. Gärna bestrykas de med tunn
tjära eller Falu rödfärg för att stå längre. Numera böra de dock
knappast brukas annat än till små hus och bodar.
Spåntak äro de trätak, som äro mest i bruk öfver hela landet och
särskildt lämpliga för ekonomihus. De läggas oftast så att på
takstolarna spikas läkt och därpå spånen. Ett säkrare tak ocli framför allt
tätare erhålles dock, om råd finnes att först lägga l" panel. Spånen
bör vara klufven men helst tjockare än den nu vanligen använda, som
är endast 4 min. För att få den mera beständig bör den gärna impreg-
184
Bild 35. Brädtak å smedja i Torsåker, Gästrikland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
