Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur allmogehem skola byggas, af arkitekt John Åkerlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•f
Bild 38. [-Ventilationstrumma.-]
{+Ventilations-
trumma.+}
—J
Bild 39. Dubbelt foderbord. A gång, B
gödselränna, C pall, D foderbord med foderränna,
E fodergång.
Ventilation kan också erhållas på ett annat sätt, om man
från stallets tak leder en ganska smal trätrumma upp genom
skullen och öfver taknocken, så att man får duktig längd på
den, hvarigenom drag uppstår. Om en dylik trumma göres
större (bild 38) och delas genom mellanväggar t. ex. i fyra
delar, och man låter dessa mellanväggar i toppen få skjuta
öfver sidoväggarna, blåser frisk luft ned i trummorna på
vindsidan, medan den varma luften går upp vid läsidan. Dessa
anordningar måste naturligtvis göras flera och större, ju större
stallet i fråga är. Äfvenså bör man tillse, att luftintag och
utsläpp finnas på båda sidor, så att luftväxling sker i hela
stallet och ej blott vid en sida.
I nötkreatursstallet böra korna så vidt möjligt ordnas vid dubbelbord
(bild 39), där de stå i två rader med hufvudena mot hvarandra. I mindre
ladugårdar, där det är färre kor,,
behöfs dock sällan mer än enkelbord
med en utfodringsgång mellan
bordet och väggen. Korna ställas helst
icke i bås, utan fritt på en lång
»pall», möjligen skilda genom
bärpelarna, så att de stå delade två och
två eller i grupper på flera för
utfodringens skull. Oxar placeras
alltid närmast foderdörren, så att korna
ej oroas vid deras utfodring, hvilken
sker å andra tider än kornas.
Allt på golfvet, foderbord, rännor,,
hela pallen eller endast »flostocken»
(C å bilderna) och alla gångar
läggas öfver hela landet i cement, om
ej i klinker såsom i Skåne eller trä
såsom i aflägsna skogsbygder, där
träet äfven med omläggningar blir
afsevärdt billigare än cement.
Å borden läggas foderrännorna
helst af halfva lerrör —- Höganäs’
—hvilka äro synnerligen lätta att
rengöra.
För att möjliggöra djurens
individuella utfodring och för att
därvid kunna hindra dem att stjäla af
hvarandras portioner, har
experimenterats med flera slags lämmar,
slåar och spakar för afstängning.
Bild 40. Enkelt foderbord. C pall, C1
flo-slock, C2 fyllning.
Bild 41. Foderbord af trä. A, B, C, D, E
som å bild 39.
Bild 42. Fodergrindens oeh vattenkopparnas
anordning.
188
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
