Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur allmogehem skola byggas, af arkitekt John Åkerlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
taken äro i allmänhet väl dyrbara för boningshus på landet. De höra
hemma blott på städernas stora kaserner. De bli ej tätare än andra, då
därför fordras särskildt väl gjorda fogar vid läggningen. Dessutom äro
dessa tak synnerligen fula, i
all synnerhet då de läggas af
galvaniserad omålad plåt.
Tegeltak är däremot alltid att
rekommendera. De läggas som
förut omtalats. Och lägg dem
i gamla hederliga tegelsorler!
En mängd nya ha uppstått,
glaserade och färgade på flera
vis, men de äro knappast
någon vinst för andra än för
tillverkarne, då de betinga höga
pris. En del taktegel
förfärdigas numera af nya material.
Häribiand har särskildt
ce-menttaktegletvunnit storsprid-ning. Emellertid visar det sig föga billigare än vanligt, men är tyngre,
så att en kraftigare takkonstruktion behöfves. Dessutom göras de
billigare sorterna i grå och gråblå färgtoner och alldeles plana, hvarigenom
de ge en förfärande hård och kall yta. En kort erfarenhet tyder alltså
på, att bland alla tegelsorter äro de gamla enkla sorterna bäst, såväl ur
ekonomisk som estetisk synpunkt.
På nockarna är det vackrast att täcka med tegelpannor; eljest kan
man använda bräder eller plåt, som målas i någon mörk färg, hvilken
ej stöter mot teglets.
INREDNING.
Golfven inläggas först sedan man tillsett, att fyllningen är torr och väl
packad. Golfträet bör vara friskt och väl torrt, tiljorna ej gärna bredare
än 15 cm., ty ju smalare dessa äro, desto mindre golfspringor får man.
Golfträet skiljes hvad finheten beträffar i tre grader sålunda, att kvistrent
är finast och ej får ha en enda kvist, spricka, blåyta, kådfläck eller synlig
märgstråle; helrent får innehålla 10 à 15 kvistar pr kvm. dock endast
små ljusa väl fastväxta, som ej ligga i kanten, för öfrigt bör det vara
lika med kvistrent; halfrent får ha 20 à 30 kvistar pr kvm., dock ej svarta
eller lösa, något ljus blåyta, men inga sprickor, kådfläckar eller synliga
märgstrålar; utskott får innehålla kvistar, blåyta etc., men icke
genomgående sprickor eller öppen röta.
Rundt väggarna anbringas först en frisbräda, hvarefter plankorna väl
inläggas och fästas vid bjälkarna medelst skråspikning. Vanligen äro de
200
Bild 62. Tak af enkelkupigt tegel med nockpannor
å hus i Gässlösa vid Borås, Västergötland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
