Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skåne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i blått, svart, rött, grönt och vitt, äger en betydlig midjebredd, cirka
55 cm. samt är 1,45 meter brett nedtill. Till den högröda yllekjolen kan
även ett vitt förkläde bäras av samma bredd upptill och nedtill som det
kulörta. Det vita förklädet är vanligen av shirting med en knypplad eller
knuten och trädd mellanspets av ungefär 7 cm. bredd, infälld 18 cm. från
förklädets nedre kant. Runt livet bäres ett rött och vitt, prydligt
konstvävt band.
Såsom underklädnad en präktig särk, som i och för sig är en
fullständig beklädnad med liv, kjol, långa ärmar och ståndkrage. På dessa
särkar nedlägga skånekvinnorna mycket arbete och konstfärdighet.
Bröstbroderiet är utfört i rikaste s. k. stoppsöm, en i Skåne mycket använd
teknik. Även å axelstycket och ärmlinningarna har stoppsömmen kommit
till användning, å kragen broderi i plattsöm och “utskåret". Vid
ärmlinningarna en bred knypplad spets. Kragen sammanhålles med en prydlig
stolpknapp med halvklotformig överdel med filigranornering. Liknande
knappar sammanhålla även ärmlinningarna.
Till skånekvinnornas skönhetsideal hör ej någon smal midja. Alla se
ytterst välmående ut, och till dräkten hör gärna ett par underkjolar med
eller utan liv. Det har även under äldre tid allmänt brukats, att såväl
av särk som underkjolar några centimeter skulle synas nedtill.
Ytter-kjolen blev sålunda kortast. Det var ej nog att ägarinnan visste sig ha
råd bära flera kjolar, även andra skulle se, att så var fallet. Vidare bars
svarta strumpor och lågskor med rosett. Smycken efter råd och lägenhet.
Klutar förekommo under äldre tider i flera variationer. Den här avbildade
torde vara den mest kända. Under kluten bars den s. k. kludalocken,
en halvmånformig stomme av hampflätor, fasthållen å huvudet medelst
röda klädeslister. Från densamma nedhänga röda band, en ögla och två
bandändar. Den ogifta kvinnan bar såsom huvudbonad vid fest endast
denna diademliknande kludalock, som då var virad med granna ylle- och
sidenband.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
